First we take Masthuggskajen...

@Christopher: Fast det finns större likheter mellan Nya Masthugget och Haga än man i förstone tror. Båda är trafikseparerade. I Masthugget finns ett garage under området, i Haga finns tre(?) garage i områdets utkanter. Båda områdena har bara ett riktigt genomgående stråk, Masthuggsliden (gågata) respektive Haga Nygata (de facto gågata). Stora delar av Haga är också rivet och återuppbyggt. Så det är mest estetiken som skiljer. Ingen idé att gråta över spilld mjölk. Gör Masthuggsliden bättre fungerande med tex möjlighet att cykla ner mot Masthuggstorget så är jag ganska nöjd (bor i Övre Masthugget).

Sekvensen med de goa gubbarna som slår sig ner och ölar utanför Masthuggskyrkan är intressant. Lägg märke till att de med stark skepsis talar om "statarlängorna de ställt på högkant", som de (med rätta) befarar att de kommer att bli ivägkörda till. Filmen är från 1964, redan då fanns alltså en folklig misstänksamhet mot de funktionalistiska bostadsenklaverna.

Mats: Nja, visst måste man acceptera och bejaka att staden utvecklas. Men det ska ju vara åt rätt håll. :)

Den här typen av folkligt motstånd finns dokumenterat redan på 50-talet i samband med rivningen av Gröna gatan och även dessförinnan från 40-talet.
I realiteten har funkisen och dess planeringsideal aldrig varit särskilt populärt bland vanligt folk helt enkelt för att det aldrig har varit särskilt snyggt, men desto mera trist.

Mats, vad är det vi måste acceptera? Goa ölgubbar eller totalsaneringar? Jag röstar ja på det första och nej på det andra. ;)

PS: Apropå artikeln, alla är inte medlemmar på Facebook och avser heller inte att gå med.

@Christopher: I Haga är mycket av bebyggelsen från 80-talet (även tidigt 90-tal). Ganska modern tid om du frågar mig. De hade i alla fall hövligheten att spara ca 1/4 av den gamla bebyggelsen, och mycket av det längs just Haga Nygata. Men Masthugget var tidigt ute med att rivas, och när de kommit till Haga fanns det en mer organiserad folklig opinion emot.

Haga enligt stadsmarodör Uno Åhrén: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​227/​a1380​7a7-​.​.​

Studie om Masthugget, rivning av slumhusbebyggelse etc: http:​/​/​www.​alltidgot.​com/​modernism-​och-​funktionalism/​#.​.​

Ej att förglömma: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​11/​stadens-​historia-​haga_​954.​.​.​

EL: Visst ska vi ha kvar hamnverksamhet vid kajen, det skrev vi också klart och tydligt i vårt yttrande, allt från småbåtar, skyttlar och passagerarfärjor.

EL: Jodå, det går: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​Publishing/​FileStore/​51e96b95-​f94a.​.​

Det finns utrymme för både gångfartsgator (turkos) och förtätning (rött). Men det hela kompliceras ju en smula av att det är en enorm BRF...

Det fanns tydligen en idé hos arkitekten att den klättrande terrassen skulle anspela på en bohuslänsk klippa.

Arkitekten hade la rökt något konstigt, i så fall.

Insändare i Brf Masthuggets egen tidning 2007 (apropå uppfräschning av fasaderna):

"Äntligen! Och här finns chansen
att skapa något nytt, bestående, häpnadsväckande vackert ...
Nej, våra hus är inte vackra. Men de kan bli.
Arkitektens tanke var att husen på avstånd skulle associera till Bohusläns granitklippor. Och står du vid Lindholmen en vacker, lätt disig sommarmorgon och kisar åt vårt håll, så ser du vad man menade. Men på nära håll, rakt under en av de överstora, överväldigande stela norr- eller österfasaderna är det enda man upplever sin egen litenhet och husens arrogans. Man tror sig vara i DDR; arkitekturen är det fält i samhället där fascismen segrade.

Nya dova färger
Låt oss genom färgsättning, och om vi har råd, med andra, kanske olika fasadmaterial, lätta upp i de enhetliga, brutala fasaderna. Vi borde färgsätta varje norr-och österfasad med olika färger; men inte hur som helst! De färger som skall användas är såklart de färger som redan finns, eller borde finnas i området; färger som associerar till de bohuslänska granitklipporna! Matta, dova färger, i grått, rosa, ockra, oliv, sand, svart, blått, beige, vitt, i ordnade mönster, gärna efter funktion, så man från utsidan, av färgerna, kan se var en lägenhet börjar och en annan slutar, eller kanske i segment, åter efter funktion, så man från utsidan kan se vilka fönster som hör till vilka trappuppgångar.
Och färgerna borde följa spektrats mönster så att grått övergår i sand, övergår i gult, övergår i rosa? Med en smakfull, elegant färgsättning finns förutsättningar att vårt område plötsligt framstod som riktigt vackert!

Fuska inte bort chansen
Låt oss inte fuska bort vår bästa chans att åstadkomma något riktigt riktigt bra genom ängslig flathet, lika lite som vi ska fuska bort vår bästa chans på smaklöst bjäfs!

Thomas Ahlstrand
Mattssonsliden 22"

Johannes A, du menar kvarteret Kostern? Ja, det revs i omgångar tror jag. De sista husen mot Andra Långgatan stod kvar till i alla fall långt in på 80-talet, men någon tyckte som sagt att det var trevligare med ett rivningsfält än bevarad bebyggelse.
Det är förresten så att rivningsraseriet i Göteborg inte slutade på 70-talet utan fortsatte ett antal år in på 80-talet. Därefter tog fläckvis rivningar och nybyggen vid, en trend som väl skördade sitt senaste offer i egenskap av Hotell Karl för några år sedan.
Håller med om att det inte känns angeläget att måla om det nya Masthugget i andra färger. Brutalism går inte att försköna. Däremot kan den förvanskas.

Vart skall Stena flytta?

Att hitta ett bättre läge är nyckeln här. Nej, ytterhamnarna är inget bättre läge. Nya förslag?

Definition på bättre läge är att Stena tycker det är bättre. Vad vi tycker har ingen betydelse. Så, vad tjänar Stena på att flytta till ett annat läge?
+ Lös den knuten, och flytten kommer snabbt och lätt.
- Undvik att lösa den, och det är omöjligt att flytta Stena.

Hur är inte de yttre hamnarna ett bättre läge? Kortare restid, större fartyg och fler restider trodde jag bara var bra. Kollektivtrafik och vägar kan snabbt lösas där. Att det ger ett nytt perspektiv på GBG och dess möjligheter trodde jag också var bra. What's the problem? U MAD?

Ytterhamnarna hade varit ett bättre OM Stena ENBART körde gods. Men, nu gör de inte det utan kör även passagerare. Därmed är det inte en bra lösning.

Nu har Stena trafik i ytterhamnen. Men då handlar det om en järnvägsfärja, se länk nedan, och inte en passagerarfärja. De tar nog några lastbilar också.
http:​/​/​www.​stenalinefreight.​com/​ferry/​our-​ships/​shipga.​.​

Mats O: Ja just det ja, de blev väl också utkörda därifrån? Numera är ju hamnen dessutom av högsta säkerhetsklass internationellt för att kunna ha direkttrafik till USA, så passagerartrafik från Skandiahamnen kan vi nog glömma.

Jag ser då en framtid då kontakten med USA inte är en så stor deal att det behövs överdimensionerade säkerhetspådrag för att upprätthålla den. Men det är bara jag.

Bohusländsk klippa... ja med ett stenbrott i då, där brutalt stora block uthuggits. Kanske dom blocken hamnade på Vegagatan.

Man kan försköna vad som helst med ord.

Ja, Stena fyller en stor och viktig funktion i mitt grannskap!

Varför flytta en fungerande verksamhet och vad är det som är så dåligt med att ha kvar Stena i nuvarande läge?

- Kan det vara trafikmängden till Stena?
Den trafik som skall in till Stena är mycket begränsad, jämfört med den trafik som stadigt strömmar förbi på leden. När trafiken väl anlänt till Stena så står den ju still och släpper inte ut några avgaser eller buller alls. Att flytta Stena ger ytterst begränsade effekter på trafiken.

- Kan det vara trafiken (buller och utsläpp) på leden?
Om det är så, ja då är det ju bättre att göra något åt den istället. Jämför Södra älvstranden före och efter Götatunneln. En radikal skillnad, även om de ännu inte har hunnit utnyttja det för att bygga mer hus. Att lägga ner leden i tunnel är ju då en mycket bra lösning. Den kan stäcka sig hela vägen till i närheten av Jaegerdorfsmotet. Med leden under mark så friläggs bygggbar yta. Kvar blir bara en mindre väg för att försörja Stena och den nya bebyggelsen. Den vägen finns ju redan på Stenas område.

- Kan det vara buller och avgaser från färjorna i sig?
Farjan har motorerna igång under en relativt begränsad tid. De är också möjliga att ansluta till landström. Då blir det än mindre buller och avgaser.

- Vill man promenera på kajen?
Att i den göteborgska snålblåsten promenera på kajen är ju inget som lockar dkrekt, under den största delen av året i alla fall. Då blir det mer liv och rörelse om Stena ligger kvar.

- Det brådskar inte med flytt
Avtal skrivs på 5år med Stena. Det brådskar alltså inte att säga upp avtalet. Kommunen är i vilket fall som helst inte klar på vare sig fem eller ens tio år med att planera vad som skall byggas. Eller ens om det skall btyggas. Se bara på södra älvstranden. Där visste man ju att man ville bygga men inte har man kommit till skott än. Hur länge har det nu gått egentligen? 10år, 15år eller närmar vi oss rent av 25år? Med så långa planeringstider kan mycket hända i omvärlden, även om inget händer på kommunnivå.


Så, varför måste Stena flytta egentligen???


Ja, Stena fyller en stor och viktig funktion i mitt grannskap!

Tja, Rocks är också en stor och viktig funktion i mitt grannskap. Skillnaden är att Rocks upptar platsen där den hör hemma. Stena upptar dock en plats där den INTE hör hemma, dvs i centrala stan.

Biltrafik går ej att reglera lite grand, utan det behövs krafttag för att göra något åt saken. Vägvalet är beviset på det.

Vind kan man reglera med hjälp av hushöjd, husform och gatustruktur. Känns dessutom väldigt anti-nordiskt att klaga på vind. Vi är vikingar FFS! Vi skall klara av väder och vind.
"Finns inget dåligt väder, bara skitdålig musik" - Mikael Stanne, Dark Tranquillity

Poängen var ju just att Stena inte bidrar med så mycket trafik. Det gör däremot all den trafik som bara passerar. Där hade man kunnat göra en insats. Att ge sig på Stena är inte så lite missriktat.

Ja, Stena fyller en stor och viktig funktion i mitt grannskap!

Vägvalet är en annan och en historia för sig själv som inte har med detta att göra.

Hansson: Men även du måste väl föredra en långsiktig lösning för Stena? Det kan ju inte vara helt optimalt att driva den sortens verksamhet på 5-årskontrakt? Så även om vi är oense om mycket så kan vi väl i alla fall skaka hand på att Stena och kommunen borde hitta en långsiktig lösning för både Stenas verksamhet och hur Norra Masthugget ska utvecklas?

Även om jag helst ser att en sådan överenskommelse innebär att Stena under ordnade omständigheter flyttar till nytt läge över en 10-års period och du helst ser att Stena får ett 500-årskontrakt... ;)

Nej, det är inte optimalt med 5-års kontrakt som som kan sägas upp och de tvingas flytta inom 1-2år. Men det är ju en viss skillnad på 5 och 500år. Varför inte ge dem ett 10års kontrakt direkt eller rent av 25år. Kommunen har varken plan eller beslut klara på 10år i vilket fall som helst. De har ju inte ens börjat fundera på frågan och det tar väl 15år innan de kommer på att man skall börja tänka på det.

En långsiktig lösning är något som är bra för Stena. För några år sedan tittade hamnen och Stena på detta och hittade inget alternativ. Bästa läge är där de ligger. Inte mig emot.

Lätt luttrad över kommunens snigelfart i viktiga frågor, fast ett Alfons Åbergs hus går viss att få till i raketfart. Man blir så...

Hansson: Men vad bra, då tror jag faktiskt vi kan vara överens. Skriv ett 10-års kontrakt med Stena och ta fram en avvecklingsplan. Gött, nu kan vi sluta spela kommentarspingis fram och tillbaka. :)

@EL:
Vänta nu... då byter ju bara danmarks och tyskklandsfärjorna plats, vad tjänar det till?
Jag vill hävda att båda linjerna kan få plats vid Majnabbe. Tysklandsfärjan ligger där redan idag. Men där ligger också ett rent fraktfartyg längs en rätt lång kaj som sträcker sig ända upp mot fiskehamnen.

Flytta ut denna fraktfartygshamn till ytterhamnarna, och lägg danmarksfärjan där istället. Problem solved ?!

EL: Just den varianten var ju faktiskt något nytt. Men precis som Hans har jag svårt att se poängen.

Samordning vid Majnabbe är ett förslag, och det borde fungera men det finns ju andra alternativ också. SBK har ju tagit upp Stigbergskajen, för att bara ta ett exempel.

Vi kan väl göra som Hansson föreslår och tillsätta en utredning som förutsättningslöst går igenom alternativen? Det kan väl ingen ha något emot?

Har lite svårt att förstå korståget mot Stena. Även om det finns många bra argument för en flytt (och även en hel del för att ha dom kvar) så borde det knappast vara så här prioriterat med tanke på dom övriga ytor som finns tillgängliga i Göteborg för förtätning. Ytor som dessutom är tillgängliga utan att flytta arbetsplatser, historia och identitet ut till periferin.

En bro vid Stigberget skulle effektivt torpedera ett sådant läge. Ännu ett argument emot en bro. Bra!

Nu tror jag faktiskt att det pågår en utredning om placering av Stena i hamnbolagets(?) regi. Det stod något sådant i GP under någon av de senaste veckorna, eller så. Sådana utredningar görs lite då och då för att se om förutsättningar för läge och ev. flytt har ändrat sig. Hittills har det inte gjort det.

Vad skulle få Stena att gå med på en flytt och aktivt vilja hjälpa till? Tjaq, det skulle kunna vara att terminalerna samlokeras och att lokaler samt yta kan samutnyttjas. Fast knappast i Majnabbe, Där känns det allt för trångt. Snarare att man flyttar närmare Danmarksterminalen. Kanske terminal vid Amerikaskjulet? Har sett att Stena-båtar ibland ligger förtöjda där. Inte för lastning, snarare vila eller något liknande. Stena har ju fler fartyg än vad som samtidigt får plats i terminallägena.

En mindre brandfackla(?):
Fiskhamnen, används den? Kommer det fiskefartyg dit någon gång? Har aldrig sett en båt där. Nu bor ju inte jag till så att jag normalt ser det och inte har jag vägarna förbi heller tillräckligt ofta. Någon annan som vet?
Om inte den används så kanske den kunde bli nytt terminalområde för Stena?

Oavsett var Stena hamnar, eller om de ligger kvar i sina lägen så kommer de att ta upp mycket plats utefter kajen. Göteborg är trots allt en hamnstad och då är det bra om kajer och hamnlägen används.

Hansson: Jag gick av i Fiskhamnen för ett tag sedan (hade varit på en specialtur med Färjan 4) och den såg ganska övergiven ut. Det är också vad jag hört. Men jag har inga hard facts.

Någon annan som vet?

Vad jag hört så landas fisken numera ute i Fiskebäck, och tas med lastbil till Fiskhamnen. Så lokalerna där används säkert väldigt flitigt några tidiga morgontimmar varje dag, men egentligen behöver de inte ligga precis vid älvkanten. Eller har någon närmare info?

Jag tog en löprunda i området tidigare idag. Hela området norr om leden (från Karl Johanskyrkan fram till Klippan) var lugnt, sånär som på tysklandsfärjan. Från fiskhamnen och dit är en lång sträcka för lastfartyg (som inte var där idag) och en stor yta för lastbilar. Men söndagar är väl allmänt lugna också. Mest stördes man av den rätt genomträngliga lukt som kom med östvinden från Fiskhamnen och kändes hela vägen bort till Nya Varvet i väster.

I framtiden, när inflytelserika krafter fått som de vill och yrkesfiskarna i Sverige utrotats, kommer Göteborgs fiskhamnsverksamhet att i praktiken flyttas till Mekongdeltat i Vietnam. Därifrån skickas sedan skeppslaster jorden runt fulla med djupfryst hajmal till våra mataffärer.

EL 11:38

Det vore ju då en perfekt samlokalisering om man kan använda området för färjetrafiken på dagtid.

Allting är av riksintresse. Om inte annat så för att det är den sista biten som inte är av riksintresse, och då måste den bevaras.

EL: Det beror lite på vad du menar. Hela Göteborgs Hamn är riksintresse för sjöfarten, allt. Men det betyder inte att man inte får göra något med det. Speciellt inte om syftet är att det ska användas av sjöfarten på något sätt.

Vad gäller riksintresse för kulturmiljövården så är det följande i Göteborgsområdet: Björsjöås, Bronsålderssundet, Delsjön, Djupedal, Göteborgs innerstad, Lindholmen, Gårda, Bagaregården, Landala Egnahem, Slottsskogen - Botaniska Trädgården - Änggården, Norra Guldheden, Västra Torpa, Nya Varvet, Nya Älvsborg - Aspholmen, Kastellegården - Ragnhildsholmen, Styrsö, Tumlehed, Öxnäs. Fiskhamnen nämns inte specifikt men det är möjligt att den ingår i Göteborgs innerstad. Men det utesluter ju naturligtvis inte heller att man gör något med det.

Från Länsstyrelsens rapport "Riksintresset Göteborgs hamn":

"I Göteborgs kommun har Fiskeriverket pekat ut Göteborgs
fiskhamn och Fiskebäcks hamnar som riksintresse för yrkesfisket."

Det är i princip vad jag kan hitta. För hamnverksamheten uppges:

Hamndelar av riksintresse
Nedanstående hamndelar i Göteborgs hamn bedöms vara av
riksintresse:

Ytterhamnen:

Torshamnen
Här hanteras inkommande råolja dels med oceangående
tankfartyg och dels med tankfartyg från närområdet,
exempelvis från Nordsjön. Under 2008 hanterades 9.5
miljoner ton råolja. Även utskeppning av sten finns i
hamndelen.

Arendalshamnen
Hamndelen utgör i nuläget (2009) ett komplement till
verksamheten vid Älvsborgshamnen (se nedan). Här hanteras
uteslutande rullande gods.

Älvsborgshamnen
Här sker hantering av Europabundet Ro/Ro-gods.
Under 2008 hanterades här 395 000 rullande enheter och
166 000 bilar.

Skandiahamnen
Här finns fyra verksamheter: containerterminal, bilterminal,
transocean Ro/Ro-trafik och bananhantering. Under
2008 hanterades 755 000 TEU inkl bananer, 18 000 Ro/
Ro-enheter och 103 000 bilar.

Skarvikshamnen
Här sker lossning av råolja för bitumenframställning,
lossning och lastning av raffinerade oljeprodukter samt
kemikalier. Under 2008 hanterades sammanlagt 425 000
ton råolja, 40 000 ton basoljor och 12 500 000 ton raffinerade
produkter.

Ryahamnen
Denna hamndel används främst för utlastning till fartyg
av LPG (Liquid Petroleum Gas) och av raffinerade produkter
såsom bunkeroljor. Under 2008 hanterades 55 000
ton LPG, 250 000 ton raffinerade oljeprodukter samt 400
000 ton bunkeroljor. I området finns ett naturgaseldat
kraftvärmeverk som togs i drift 2006.

Innerhamnen:

Majnabbeterminalen
Hamndelen används för Stenas gods- och passagerartrafik
på Tyskland, Kiel och Travemünde. Under 2008 hanterades
över hamndelen 469 400 passagerare, 99 760 Ro/
Ro-enheter, 1 130 nya bilar och 77 400 personbilar.

Masthuggskajen
Hamndelen används för Stenas trafik på Danmark. Här
hanterades under 2008 1 360 200 passagerare, 149 000
Ro/Ro-enheter, 1 795 nya bilar och 265 500 personbilar.

Kvillepiren/Kvilleterminalen *
Denna hamndel används i huvudsak av Stenas järnvägsfärja
till Danmark. Över hamndelen skeppades år 2008
endast 10 järnvägsvagnar, 29 144 Ro/Ro, 168 nya bilar
och 29 176 passagerare.

Riksintresseanspråket för denna hamndel ligger kvar intill
sådan tidpunkt då området tas i anspråk för annan verksamhet
än hamnverksamhet och då hamnverksamheten
kunnat flyttas till annan hamndel.

Frihamnen/Frihamnsterminalen *
Denna hamndel används i huvudsak för internationell
kryssningstrafik. Under 2006 anlöpte 15 kryssningsfartyg
denna hamndel.
Inom riksintresset kan eventuellt inrymmas annan verksamhet
än hamnverksamhet under förutsättning att denna
påtagligt inte kan komma att omöjliggöra utnyttjandet av
hamndelen för den kryssningstrafik som finns där.

Fiskhamnen, f.d. Konservfabriken och f.d. Fryshuset är med i Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg - Ett program för bevarande, Del I

Fiskhamnen, Konservfabriken m m

Majorna 20-23:2

Fiskhamnen, fd Konservfabriken och fd Fryshuset är tre anläggningar som tillkom cirka 1910-1930.

Fiskhamnen
Fiskhamnen anlades för att bli ett centrum för västkustfisket. Den första etappen byggdes 1908-14 och eapp två 1924-28. Till anläggningen hörde kontor, auktionshall mm och området avgränsades i öster med ett entréparti utfört i trä.

1991-93 förändrades Fiskhamnens östra del då hamnbassängens inre del fylldes igen och en äldre byggnad ersattes med en ny administrationsbyggnad.

Den gamla träkajen finns kvar och längs kajens västra del är ett av träskjulen från 1924 bevarat. Det är i en våning med lastbryggor och portar mot landsidan och öppna utrymmen under tak mot kajen. Taken har förhöjda mittpartier med fönster som ger hallarna dagsljus. Fasaderna är klädda med slät stående panel och präglas delvis av stram klassicism. Gaveln mot väster är välbevarad. Här och på en inre gavel pryds spetsarna med dekorativa detaljer (glober) av koppar.

Det gamla entrépartiet som står kvar i öster är utfört i klassicistisk stil och har texten "Göteborgs Fiskhamn". Intill Fiskhamnen i väster ligger "Fiskets hus".

De går igenom riksintressena i ÖP del 3. Jag hittade inget specifikt om Fiskhamnen, men det spelar nog ingen större roll. De olika riksintressena täcker ju ändå in det mesta av den centrala marken i Göteborg. Till stor del är det väl den enskilda handläggaren på Länsstyrelsen som avgör, det visade ju tex Posthushotellet. Ja, det här har ju diskuterats en del av Jan Jörnmark här på sidan...

Intressanta planer du hittat där, Sven. Något sorts helhetsgrepp för innerhamnen vore nog på sin plats.

EL: Man behöver inte bygga under Älvsborgsbron. Det finns mycket mer mark utanför utanför bron och det går även där att bygga ut kajer i älven och mot Nya varvet.

Du skriver att kajer är dyrt. Det är ju inte dyrare än att man både i Stockholm (Västra Kungsholmen) och Göteborg (Skeppsbron) kommer att bygga nya kajer ute i vattnet för att vinna mer mark, för att bygga bostäder. Om en näringsverksamhet inte klarar lönsamheten p.g.a av en sådan investering så kan man ju ifrågasätta dess samhällsekonomiska värde. Jag tror iofs att Stena och Göteborgs hamn har gott om resurser att göra detta och att det finns vinster att göra i längden. Logistiskt bör det vara en fördel att ha en samlad lokalisering av all verksamhet. Jag tror dessutom att Göteborgs kajer ändå måste åtgärdas för att inte naturen ska ta tillbaka stränderna.

Mycket roligt här - men framförallt: hur i helvete kan 15 kryssningsfartyg vara av Riksintresse???

"Frihamnen/Frihamnsterminalen *
Denna hamndel används i huvudsak för internationell
kryssningstrafik. Under 2006 anlöpte 15 kryssningsfartyg
denna hamndel.
Inom riksintresset kan eventuellt inrymmas annan verksamhet
än hamnverksamhet under förutsättning att denna
påtagligt inte kan komma att omöjliggöra utnyttjandet av
hamndelen för den kryssningstrafik som finns där. "

EL: Nej det går inte på ett ut. Stena har stängslat in 1,2 km kaj vid Masthugget. Det är inte båtarna som kräver så lång kaj utan bara det att köande långtradare kräver mycket plats. Om kajen är smal så blir uppställningsplatsen väldigt långsmal. Och då klipper den effektivt av vattenkontakten för staden.

Vid Majnabbe är längden bara c:a 500 meter (mot älven, inte total kajlängd) eftersom man har djupare hamnplan. Vid fiskhamnen finns det också möjlighet åstadkomma ett djupare hamnplan genom att fylla ut den gamla hamnen.

Sven R och EL,

men om vi då lägger leden under markplan så kan man bygga nödvändig uppställningsyta kortare men bredare (låter den svälla ut över den tunnlade vägen och/eller uppåt i P-hus). Långtradare i botten och bilar uppåt?
Perfekt, eller?

Stena vid Masthuggskajen och Riksintresse med 15 kryssningsfartyg om året i Frihamnen. Och så har vi vänertrafiken också...

Game Over Gothenburg, som man sa på den tiden man lirade flipper.

Hansson och EL: Så då tycker ni trots allt att instängslingen av kajen i Masthugget är ett problem. Tyvärr är er föreslagna lösning dyrare än att bygga ut kajen vid Fiskhamnen.

EL: Nu har du gett motstridiga besked. Du sa ju först att det är för dyrt att bygga ny kaj. Nu vill du trots allt bredda kajen. Hursomhelst är det tveksamt om det går att göra vid Masthugget utan att älven blir för trång. Vid fiskhamnen däremot så finns det en hamn som kan fyllas ut utan att älvens tvärsnitt krymps.

Sven,

ingen älv behöver fyllas ut. Med en kortare och bredare kaj så växer Stenas område inåt land. Ja, det är dyrare än att inte göra något. Men det kostar att komma åt kajen, om man nu vill bygga ut den.

Uppströms älven i höjd med Järntorget så kan man ge ostindiefararen en permanentplats http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​934574-​nya-​ideer-​o.​.​
Ett alternativ placering, och kanske mer historiek korrekt, voremellan Sjömagasinet och kajläget Klippan förÄlvsnabben.

Hansson, En överdäckning av leden skulle bli mycket dyrare än att fylla ut Fiskhamnen och dessutom ge mindre fri kaj för exploateringar än det jag föreslog. Dvs mindre intäkter från markaffärer.

Jan: 15 anlöp 2006 ja, i år får vi besök 62 gånger :)

Hahaha - och det första dom ser är den sönderslagna ruinen av bananskjulet. Den är säkert Riksintressant den också, i en metafysisk mening.

Sven Renquist
ja det blir självfallet billigare. Men vi kan göra både och. Att sänka ner och däcka över leden innebär en stadsmiljömässig vinst.

Hansson, jag förespråkar att vi gör både och. Om Stena flyttar så kan det vara värt det. Men att tunnelera bara för att Stena ska kunna flytta stängslet närmare kvartersstaden vore bortkastat.

Kan inte Stena lasta långtradare i typ Skandiahamnen, jag ser inte vad de har att göra inne i stan på den guldytan. Sen kan de kanske svänga förbi Majnabbe eller amerikaskjulet för att lasta människor om det ska vara centralt.
Givetvis skall leden grävas ner och däckas över men steg ett är att få ut Stena! Här finns faktiskt ett läge att göra något Nu. Låt oss lägga de starkaste hjärnor på att komma med ett realistiskt alternativ omedelbart!

Erik Funck, det låter bökigt och dyrt i fråga om drivmedel om Stenafärjorna skall ränna runt i hamnen för att plocka upp fordon på ett ställe och passagerare på ett annat. Då vore det nog bättre att helt skilja på frakterna.

Jag hade också helst sett en nedgrävning av leden, men jag tvivlar på om kapital, tillväxt och rentav fordonsflöde kommer att finnas för detta i framtiden, det vill säga om Göteborg måste lära sig att leva med irreversibelt stigande fossilbränslekostnader.

EL nu tycker jag du låter lite Nimby :), Allvarligt talat så tycker jag inte inte långtradartrafiken har någonting att göra i centrala staden och hade intresset funnits även hos etablissemanget tror jag en flytt av Stena hade ordnats relativt snabbt och smärtfritt. Att flytta Stenas långtradarköer till stigbergskajen istället kanske hade gett oss några extra meter kaj, i masthugget, men till vilket pris? Vi flyttar ju bara problemet ett pytte-snäpp västerut!

Jag håller med dig Gunnar om att det är ett tungt argument att de stigande fossilbränslekostnaderna i slutet kan få situationen att förändra sig själv, men jag tycker det är en bister tanke att det då lär ta åtminstone ett drygt halvsekel(?) innan det sker någon förändring, man hade ju hoppats att det skulle hända något nu i samband med älvstadens stora projekt. (Kan vi inte bättre än så?:()

Således blir väl slutsatsen att alternativen vi står inför är att låta leden, Stena och den tunga trafiken vara kvar tills det självdör vilket riskerar att ta en oerhörd tid i stadsfientlighetens namn.
Alternativt något jag trots allt tycker är en kompromisslösning om än en kostsam och kanske tveksam investering. Det skulle vara i stil med följande: Att gräva ner/täcka över leden (kanske även boulevardisering skulle funka, men nu har vi ju redan götatunneln, kanske skulle en framtida inkapslad oscarsled/götatunnel kunna fyllas med trådbussar eller ge plats åt en sträckning T-bana/Storkring), Tvinga Stenas fordons/gods-trafik ut i ytterhamnen på Hisingen, lämna persontrafiken (kanske t.o.m. ge den en ännu centralare plats), Låta kryssningsbåtarna anlända till amerikaskjulet, och komplettera med blandstad i området som nu upptas av asfalt och köer (norra masthugget, stigbergskajen, oscarsleden). Jag hade gärna skrivit på att slakta den heliga kon västlänken till fördel för detta.

(Tanken med att låta Stenabåtarna ränna runt i hamnen och plocka trafik o människor på olika ställen var att i nuläget kan ju Stena plocka båda typerna på samma båtar men men de billösa passagerarna kanske inte skulle vara så glada i att först ta sig till t.ex. Skandiahamnen för en danmarksresa, men vinsten är väl kanske inte värd besväret. Jag skulle nog hellre se en större separering mellan person- och långtradar/bil/gods-trafik trots allt)

Det sägs ju att Stena står inför att skaffa nya båtar, Skulle man inte kunna fånga tillfället genom att kräva en större "trafikseparering" och att begränsa en personbåts höjd så att den kan gå under en framtida Stigbergs/Lindholmen-bro? (katamaranen skulle kunna bli bredare men något lägre än idag?)

ursäkta om inlägget känns rörigt, Hur tänker ni andra kring det här??