Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Att bygga Göteborg

Av Jesper Hallén 23 April 2012
115 kommentarer
 


Jag promenerade på Herkulesgatan för några dagar sedan och jag såg nybyggena på porslinsfabrikstomten. De senaste fasaderna ser ut att vara gjorda av någon slags papp, eller plast, eller frigolit, eller plåt. Det spelar faktiskt mindre roll om det är stenskivor eller vitmålat guld, det ser förjäkla illa ut. Jag blev faktiskt uppriktigt ledsen när jag insåg att det är så här det kommer att se ut. Det känns som ett milt hån mot oss göteborgare att smälla upp sånt här trams. Inte nog med att porslinsfabrikstomtens nybyggen är totalt stadsovänliga och har mängder att önska ur urbana aspekter, det har ett stundtals riktigt trist utseende också. Är det verkligen så här som vi vill att vår stad ska se ut? Vi kan väl ändå bättre än så här år 2012?



Ny fasad på porslinsfabrikstomten.




Visst var väl denna platsbildning värd en lite vackrare tillskott än det vita ovan. 
 

När man först diskuterade porslinsfabriken fanns en del bra tankar och idéer. Det pratades till exempel om att man skulle ta vara på teglet från den gamla fabriksbyggnaden och återanvända i nybygget. Det blev ingenting med det. Faktum är att det finns INTE ETT ENDA spår av den forna Rörstrandsfabriksbyggnaden inne på själva porslinsfabrikstomten, mer än själva namnet. Här fanns en möjlighet att bygga ett vackert stadsrum med vackra byggnader som på ett värdigt sätt knyter samman Brämaregården och Hisingens "innerstad" med framtida Centrala älvstaden. Men inte. Här behandlar man platsen som vilken tomt som helst och smäller upp opersonlig nyfunkis helt frånvänt Herkulesgatan och kringliggande stadskvarter. Faktum är att man helt glömt bort grannkvarteren när man salufört bygget. Det enda man marknadsför med är slogans i stil med "fem minuter från Brunnsparken". Var vi inte värda något bättre undrar man?


Västra Eriksberg sen. Vad är detta egentligen? Nu verkar man inte ens åka på studieresa till Holland utan nu åker man cirka en kilometer bort till Vårväderstorget och sedan tillbaks till Eriksberg och smäller upp ungefär likadana förortsskapelser. Visserligen bra att man inspireras av närmiljön, men kanske inte just av det här...


Höghus vid västra Eriksberg.


Höghus vid Vårväderstorget.




Vilken stad vill vi ha? 



Klassisk kvartersstadsbebyggelse...




...att jämföra med dagens "fyrkantiga lådor" även kallad nyfunkis.





När man ska designa en stadsbyggnad finns det några saker som man bör ha i åtanke.


1. Se dig omkring! Vad finns för byggnader i omgivningen och vad har man haft för tanke här? Vart befinner vi oss? Göteborg? Ta en promenad, fråga göteborgarna osv.





Landshövdingehus är ett bra exempel på en göteborgsk omtyckt byggnadsstil. Här kan hämtas mycket inspiration. Byggnaden till vänster är förresten ett nybygge från 1997, här har man blandat klassisk och modern stil. Det är inte formen landshövdingehus med en våning i sten och två i trä som är den stora grejen. Så behöver vi ju inte bygga i dagens läge. Nej, det är stilen och känslan som är så omtyckt och något som vi bör ta vara på mer i modern stadsbyggnad här i stan. Vi kan till exempel ha två våningar i sten och sjutton i trä, bara fantasin sätter gränser. Här är det fasader och design som är viktigt. Vi måste våga sätta vår egen prägel på det. 

Vill vi att man ska se skillnad på Göteborg och andra städer? För i dagsläget bygger man i stort sett likadant i hela landet. Vi blir arkitektoniskt degraderade till en ointressant och allt annat än unik stad. De stora byggbolagen slänger ur sig sina snabbt byggda byggsatser överallt och raderar ut det lokala arvet, historiska traditioner och allt som gör staden unik och spännande att besöka.




2. Arkitekturstil. 
Med förra punkten i åtanke kan man nu välja stil på byggnaden. Visst saknar vi mycket av de klassiska arkitekturstilarna i dagens stadsbyggande. Våga hämta inspiration från förr och blanda in i det moderna! 

I Göteborg är alla arkitektoniska stilar välkomna, men vill vi verkligen se precis ut som alla andra städer? Vi vill väl se ut som Göteborg, även när vi bygger nytt såklart. I Göteborg har vi ju fantastiska egna traditioner med landshövdingehus, gult göteborgstegel, influenser från de brittiska öarna med mera. Det här är dock ingenting som de stora byggbolagen vare sig verkar veta om eller bry sig om. Vi måste börja ställa krav på de som bygger här, att ska man bygga här så kan man inte bara slänga ner massa nonsensbyggnader som ser likadana ut som i resten av landet.

Vi har nu stått ut med nyfunkisen och dess elementbyggda hus i ungefär femton år. En stor del av till exempel Norra älvstranden är bebyggd under just denna tid, vilket gjort utseendet på delar av staden mycket homogen. Den alltmer tröttsamma massproducerade nyfunktionalismens arkitektur håller på att dränka oss. Jag gick på Magasinsgatan för några veckor sedan och hörde två äldre par diskutera Norra älvstranden, deras slutsats var som så många andras, att det ser ju likadant ut överallt. Det är inte ovanligt att man hör göteborgare som pratar om att man bygger så fult nuförtiden och att man verkligen längtar efter vackrare byggnader. Det är inte konstigt att våra äldre stadsdelar är så populära, det handlar till mycket stor del om hur det ser ut.

Är det ens Göteborg själva som bygger staden Göteborg eller är det någon annan?
När man surfar runt på de få byggbolagens siter och tittar in byggprojekt landet runt så ser oroväckande många skisser mycket likartade ut. Var är de lokala avvikelserna? Finns dem? Är det ens någon som bryr sig undrar man eller handlar det hela endast om att klämma ut så mycket vinst som möjligt till vilket pris som helst. Vad har egentligen hänt på de stora byggbolagens ritkontor? Har arkitekterna fått sparken och blivit ersatta av en superdator som slänger ur sig samma ritningar gång på gång på gång med små små ändringar, till exempel olika sorters assymetriska fönstersättningar och fyra olika nyanser av grått? Man undrar ju hur det står till när det här verkar vara det enda vi förmår.





Nybygge i Lund...


Nybygge på Lidingö...


Nybygge i Stockholm...



Nybygge i Stockholm...


Nybygge i Uppsala...


Nybygge i Västerås...


Nybygge i Borås...


Nybygge i Malmö...


Nybygge i Göteborg...

 

Med viss fasa surfar jag även runt och tittar på skisser på de kommande byggprojekten i nya östra Kvillebäcken. Ska vi få ett helt stort område fullt med tråkfunkis nu bara för att vi har oturen att befinna oss i vår tid? Mycket av vad jag ser är riktigt trist så visst är man orolig för hur det hela kommer att sluta. Dock finns några undantag vilket glädjer mig.




Planerat bygge i Kvillebäcken. Inte så jätteroligt väl.


Detta tillskott i Kvillebäcken är lite muntrare. Riktiga tak tillochmed! Det finns lite hopp.


Visst kan man bygga vackert även i våra dagar, även om man undrar ibland. Här är några exempel på byggnader som jag tycker är både vackra och som jag tror kommer hålla väl över tid.




Norra älvstranden är inte bara elände, här ett av i mitt tycke de vackraste nyare byggnaderna under de senaste 10-15 år sedan. Klassiskt elegant men ändå modernt. (Eriksberg)



Ett hus behöver inte vara helt fyrkantigt bara för att det är byggt i vår tid. Våga inspireras av äldre stilar och ge staden runda former, valv och bågar. (Friggagatan) 


Egentligen inte så olikt nyfunkis men med vissa skillnader. Väl markerad bottenvåning, lutande tak, utsmyckningar. (Hisingsgatan)



3. Variation! Bygg inte flera likadana byggnader bredvid varandra. Variation i höjd, fasad och så vidare är en förutsättning för en spännande stadsmiljö.



Här vid porslinsfabrikens byggnader mot Herkulesgatan har man valt att lägga en stor enformig huskropp, se övre bilden. Istället kunde man som bilden nedan illustrerar ha delat upp tomten och bebyggt med flera olika byggnader med olika höjd, fasad, utförande.




4. Markera bottenvåningen. Försök att på något sätt skilja bottenvåningen mot övre våningar, detta är husets grund och ger byggnaden ett tryggt intryck. Detta görs till exempel genom annorlunda färgsättning, materialval, mönster osv.



Markerad bottenvåning är viktigt för att ge byggnaderna en stadigt intryck, likt byggnaderna till vänster. Byggnaden till höger markerar visserligen botten men det är alltför diffust och ger således byggnaden ett tråkigare och något oroligt intryck. (Myntgatan)


4. Fönster. Tänk på fönsterplacering och form. Normala fönster bör vara högre än vad de är breda. Symmetri är att föredra. Att markera/pynta fönster med speciell tegelsättning eller ram av något slag kan göra mycket för byggnadens helhetsintryck. Låt även själva fönstren vara av god design. Undvik plåt, överväg trä! 


Till vänster ett bra exempel på en markerad bottenvåning. Till höger enkelt men bra markerade fönster. (Karl Johansgatan)


5. Lokalmöjligheter. Se till att det antingen är lokaler i bottenplan eller åtminstone finns möjlighet till lokaler i bottenplan. De flesta vill helst inte bo i bottenplan ändå då det lätt blir till ett liv bakom neddragna persienner...





6. Fasadmaterialet. Undvik plåt, fula plattor eller alltför mycket glas. Överraska gärna med trä, sten, metall, koppar!


Materialet till vänster är inte att föredra ut mot gatan, möjligen mot innergården. Fasaden är det första man ser av en stad. (Porslinsfabriken)



Ärligt talat detta är väl ändå inte snyggt? Varken färgerna eller materialet känns ju modernt eller hållbart över tid. Det ger intryck av plåt, ickerobust och nästan lite smutsigt på ett dåligt sätt. Sedan den omotiverade assymetrin, vad är grejen med det?



Tegel i varma färger och gärna med variation eller utsmyckning skapar en trevligare stadsmiljö. Möjligen lite trist och ojärvt, men allt behöver inte sticka ut. Ibland vill man bara passa in.




7. Utsmyckning. Det finns inga onödiga utsmyckningar. Utsmyckning är till för att göra huset, kvarteret och staden vacker och gör människor glada och tillfreds.



Här på Landsvägsgatan bakom Järntorget finns relativt nybyggda byggnader byggda med influenser från äldre stilar. Med utsmyckningar och en stil som smälter väl in i närmiljön.



Låt inte fönster med mera bara vara, markera dem gärna med olika tegelsättningar och liknande.




8. Balkonger. Låt inte fasaderna dränkas av överdimensionerade balkonger. Alla lägenheter behöver inte ha balkong, i varje fall inte ut mot gatan. Tänk på hur balkongerna utformas, material som järn brukar bli vackert. Undvik plåt, aluminium och naken betong.



Låt inte byggnaden dränkas av balkonger ut mot gatan, dessa kan ofta placeras mot en innergård. Låt fasaden komma fram och visa sig!


Balkonger kan vara stiliga, runda till exempel.


Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , , ,

Bloggar om: , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv in kommentar
Kommentarer:
 0
Johan Grönlund (23 April 2012 07:15):
Vet att ni tidigare skrivit om detta men tåls att tas upp igen:
http:​/​/​www.​byggvarlden.​se/​nyheter/​byggprojekt/​article8.​.​

Tack för en toppen artikel. Önskar bara att de som bygger lyssnar men det är väl att hoppas på för mkt :/
 0
Ragnar Lind (23 April 2012 08:51):
Ja, det här tål att sägas om och om igen. Klickar man vidare i Byggvärlden, så ser man två trista exempel i Malmö. Stora klunsar, horisontell monotoni, platta tak, överhuvudtaget ingen harmoni alls i fasaduttrycken.Det gäller alltså "Nya Triangeln" och "Malmö högskolas nya profilbyggnad". Texterna som beskriver objekten är mycket förskönande: "grön oas", "modernt uttryck", "mötesplats", "framsida", etc.
 0
Daniel (23 April 2012 09:20):
Jag tror att det är pr-byråer och revisionsbyråer som ritar husen numera. Kanske med hjälp av en arkitekt.
Man bläddrar först i en katalog, och offererar olika material, sedan tar man alltid det billigaste materialet och använder sig utav det. Är masonitskivor billigaste just den ritdagen så blir det masonitskivor, var det puts, så blir det puts, var vitt/grått/svart pigment billigast på upphandlingsdagen så blir det den färgen.
Det gäller att maximera profiten i förhållande till byggkostnaden.
 0
Johnnie Rolin (23 April 2012 09:21):
Så sant. Är himla trött på dagens byggmaterial och arkitektur. Är glad att det byggs men ledsen för att allt är så momtont ock likartat. Mest stör jag mig på miljonprogrammet vid eriksberg fy 17!!
Tack för en bra artikel. :-)
 0
Daniel (23 April 2012 09:22):
Eller så är alla arkitekter väldigt förtjusta i Hjällbo och tycker att alla kan gott betala några miljoner för att bo i ett Gårdsten nära stan.
 0
Ragnar Lind (23 April 2012 09:38):
Bra, Jesper, att du tar upp också postmodernistiska exempel (som ju nu är lite föraktat). Även den postmodernismen, som kanske inte "når ända fram" är ljusår bättre än den tråkmodernism, som nu är så förhärskande. Intressant också att se vilket annat uttryck Porslinsfabriken skulle ge med faktiskt bara ganska små, men viktiga, förändringar.
+1
Jerker (23 April 2012 11:25):
Bra studieresa som jag hoppas alla byggherrar och deras arkitekter gör innan man ritar den volym man ska bygga.
1 person gillar detta
 0
Olof Antonson (23 April 2012 11:41): Online
Jag är nästan övertygad om att arkitekturklimatet föder nya nimbys. Ta Heden till exempel. När det pratas om att bebygga delar av den platsen, då utgår gemene man från att det kommer att bli vita lådor som byggs där. Det är förutsättningen. Alltså säger de nej oavsett vilka argument som presenteras, så väl ekonomiska, stadsmässiga, bostadspolitiska som rumsliga.

Hade benägenheten att säga nej och överklaga minskat om det som byggs bättre överensstämt med vad folk egentligen tycker? Är det försvarbart att bygga sånt medborgarna inte vill ha och som de är beredda att strida mot? Lurar man inte sig själv om man skär ner på byggnaders gestaltning och istället lägger den potten på rättsprocesser (som man förväntar sig), istället för att bygga sånt som inte hade överklagats från första början? Jag vill se fler empiriska undersökningar på det här, och jag tror inte att man kan reducera det till något så banalt som "tycke och smak".
+1
Johan (23 April 2012 13:05):
När man trodde att det inte kunde bli värre så lämnar nyfunkisen sin putsfas och träder in i en fibercementfas. Den enda trösten är att vi nu måste ha nått den absoluta botten. Hur ska det kunna gå utför härifrån liksom? En snabb undersökning visar att cirka 50% av husen under uppförande i Kvillebäcken består helt eller delvis av skivmaterial. Motsvarande siffra för Västra Eriksberg och Inre Sannegården är 2/3.
Lägg därtill den fullständigt groteska fasaden på höghuset vid Ullevi, och känn hur trycket över bröstet sakta men säkert växer sig starkare och starkare tills du som försvarsmekanism intalar dig själv att det här med arkitektur är ointressant. Låt oss ägna oss åt nya intressen istället. Boule t.ex. är ju väldigt trevligt!
1 person gillar detta
 0
Daniel (23 April 2012 13:20):
Dessa skivfasadsproducenter kanske har ett väldigt stort representationskonto.
 0
Johannes Hulter (23 April 2012 14:06):
Har faktiskt suttit och lyssnar på en salespitch av en försäljare av dessa plattor. Som jag förstod det var fördelarna:
1. Billigt
2. Lätt att montera
3. Underhållsfritt
4. "Snyggt" (sic)

Det är producentens marknad.
 0
Mats O. (23 April 2012 14:11):
Generellt sett så gillar jag tegelhus. Gärna i olika variationer och stilar.

Dom värsta husen på bilderna ser ut att vara ritade av arkitekter som fick sin utbildning på IKEAs Arkitekthögskola.
+1
Olof Antonson (23 April 2012 14:23): Online
Bilderna på nybyggen i olika delar av landet är helt fantastiska. Det ryms verkligen inte ett uns av regionala byggnadstraditioner - eller olika geografiska områdens förutsättningar - whatsoever i den gestaltningen. En standardlösning skall tillämpas på samtliga delar av landet. Genius loci har nog aldrig känts mer fjärran än nu.
1 person gillar detta
 0
Agneta Wiberg (23 April 2012 15:51):
Tack Jesper Hallèn för den utomordentligt välskrivna artikeln. Jag har delat den på min Fb-sida och andra ställen. Jag önskar att makthavarna får ta del av den också.
 0
EL (23 April 2012 16:48):
Har inte byggnadsnämnden något att säga till om exteriören, bryr de sig bara om ändamålet, ytan och höjden antal våningar på byggnaden? Är så fallet så borde man framåt speca i vilken stil fasaden skall vara utformad, (varför inte lite nyugend)innan man ens ritar huset. Nu verkar det som arkitekterna plagierar sina tidigare husritningar och ändrar lite på dem. Säkert tidsbesparande när husen ritas i datorn.
 0
Silly (23 April 2012 18:19):
EL, nämnden har ett ansvar för att byggnader är "estetiskt tilltalande". I praktiken kan problemet vara att det i första hand innebär bedömning av byggnaders färg, fasadbeklädnad, byggmaterial, fönsterplacering, etc., men inte själva byggnaden som helhet. En byggnad kan vägras bygglov för att den är gul, men inte för att den är ful.

Om jag inte missförstått det hela, vilket alltid är möjligt.
 0
Patrik Sterky (23 April 2012 20:09):
Bra artikel, snyggt presenterat o bilder som tydligt stärker åsikten. Kul!!
 0
Patrik Höstmad (23 April 2012 22:12):
Bra artikel Jesper.

I min bok är variation den absolut viktigaste punkten. Med variation i arkitekturstilar kan man komma undan med ganska dålig arkitektur utan att det gör ont.

De vita punkthusen vid västra Eriksberg måste vara ett av vår tids största mysterier. Det gör ont ända in i märgen. Inte ens variation skulle kunna hjälpa....
 0
Christopher (23 April 2012 22:54):
Suveränt skrivet. Skicka som PDF till samtliga byggherar, politiker, tidningar och nimby´sar. :)
Känner många unga arkitekter som alla pratar väl om just den här typen av nya fasader, de menar att det är helt rätt bygga i just såhär eftersom det är den här typen av lösningar som symboliserar vår nutid. Tegel må vara fint men vackra tegelfasader tillhör liksom det förflutna. Nu är det nyfunkis som gäller. Man undrar ju vad de lär sig på skolbänken? För med deras åsikter kan det ju bara fortsätta åt samma håll som nu.
+4
Johannes Hulter (23 April 2012 23:20):
Christopher: Just argumentet om att "spegla sin samtid" är ofta återkommande. Det är ett fullständigt absurt argument, av flera skäl. Framför allt eftersom samtiden ju blir det man gör. Det är som att fråga någon varför de röker och få svaret: "För att jag är en rökare".

Istället för att spegla en ganska trist samtid, borde man väl försöka spegla en rolig framtid?
4 personer gillar detta
 0
Olof Antonson (24 April 2012 00:12): Online
Det är ganska genialiskt egentligen: Om någon ifrågasätter det man gör så hänvisar man bara till att man "speglar sin samtid". Då kan man på tryggt avstånd ställa sig vid sidan av sitt verk utan att för den sakens skull behöva göra något obekvämt ställningstagande. Ansvaret kan likt en naturkraft placeras utanför ens egen förmåga att hantera.

"Det var inte jag, det var tidsandan"
 0
Sven R (24 April 2012 00:57):
Saxat ur en samrådesredogörelse för ett område på Eriksberg:

"XX, boende i området, har inkommit med synpunkter som rör integration och byggnadsskick i det i samrådshandlingen beskrivna området. Hon är på det hela taget positiv till förslaget, men uttrycker en rädsla för att det kan bli för fint och påkostat och på så vis i första hand attrahera en annan typ av människor än de som redan bor i området. Hon anser att det är viktigt med en blandning av människor från olika grupper i samhället.

SBK:s kommentar: X:s synpunkter överensstämmer i allt väsentligt med kontorets uppfattning. Stadsbyggnadskontoret bedömer att en första etapp omfattande 150 till 200 lägenheter bör kunna uppföras utan att detta i nämvärd utsträckning påverkar områdets sociala status."

Estetik är inget som Göteborgs stad har formulerat några målsättningar om, till skillnad från andra områden som berör byggandet, t.ex miljö. Som ni ser av stadsbyggnadskontorets kommentar anses det tvärtom eftersträvansvärt att det inte blir för fint och påkostat.
 0
LM Karlsson (24 April 2012 08:16):
Mycket bra artikel som jag tror väldigt många känner igen sig i. Under en oeriod var det som att man återfick hoppet när det gällde byggande, att det verkade som att man lärt sig något av misstagen från miljonprogrammet. Nu är vi tillbaka på ruta ett, och man bygger med miljonprommatets ritningar och estetik en gång till. Kika gärna på det nya huset vid Torpagatan (vid hållplatsen Munkrbäckstorget) om ni vill se ytterligare exempel på miljonpgrogramsestetik á la 2000-tal.
 0
Emanuel Alfredsson (24 April 2012 11:29):
Det är sorgligt och absurt att arkitektureliten använder sig av Godwins Lag som argument för att inte bygga med klassisistisk estetik. Det är rent totalitärt och odemokratiskt och fullt med flummiga ressentiment som dödar debatten. USCH!
+1
Rabin Kianifar (25 April 2012 01:02):
Klockrent inlägg! Problemet är dock inte hur fastigheterna ser ut när dem är nybyggda och fräsha, situationen kommer säkerligen att attrahera en stor efterfrågan. Men visionen av hur det ser ut om 10-20 år... Dess arkitektur är inte hållbart långsiktigt överhuvudtaget enligt min mening. Innerstadsfastigheterna har, precis som krönikan påvisar, sin charm av en anledning!
1 person gillar detta
+1
Krister (25 April 2012 08:54):
Det finns för lite konkurrens bland byggmästarna. De mindre bolagen som fanns för 20-30 år sedan har gått över till reparation och underhåll. När det gäller nybyggen regerar ett fåtal rikstäckande bolag. Dessa bolag bygger efter sina standardrecept. Yrkesstoltheten hos hantverkarna har därmed gått förlorad.
1 person gillar detta
 0
Mikael Bigert (25 April 2012 15:33):
En alldeles utmärkt artikel av Jesper!
Bilderna på nyfunkisfasaderna är så frustrerande och sorgliga.
Hoppas det inte är kört för alla kvarter vid Backaplan t ex.
Läge för insändare i GP(?)

Mikael
 0
Daniel (25 April 2012 16:14):
En riktigt tragisk sak med porslinsfabriken är att den väldigt fula och stela hörnbyggnaden ovan, fortfarande är förskönande jämfört med verkligheten. Huset är faktiskt än fulare än vad den ritade bilden visar.

Arkitekten och byggaren har gjort ett riktigt dåligt arbete.
Och går man in på arkitektens hemsida under projekt - boende så ser jag knappt skillnad på husen. Byggaren och arkitekten ihop är väldigt förtjust och uppenbarligen ser bergsjön som framtidsstaden.
 0
Daniel (25 April 2012 16:20):
Nu ska jag kanske gå lite för långt, men jag tänkte i alla fall skriva att många dåliga arkitekter gärna bor i centrum. Man bor gärna på Avenyn och Kungshöjd, men man klarar bara av att producera Tynnered.
 0
Olof Antonson (25 April 2012 16:57): Online
Något som stör mig fruktansvärt med Porslinsfabriken (förutom utseendet och den antiurbaran strukturen) är hur de hanterat anslutningen till Kvillebäcken som flyter rakt igenom kvarteret: Det finns ett ställe som vore perfekt för att låta en trappa gå ner och möta den brygga som faktiskt finns nedanför, men istället har de satt upp ett metallräcke och anlagt en rabatt så att detta omöjliggörs. Den mest naturliga vägen ner mot bäcken skärs alltså av och man hänvisas till att gå vägen runt flera andra huskroppar. Provocerande idiotisk lösning.
+1
Jesper Hallén (25 April 2012 17:09):
Ja porslinsfabriken ser ut att bli värre än vad man befarat. Fullständigt respektlöst gjort. Det är dags att sätta stopp för det här vansinnet nu.
1 person gillar detta
 0
Olof Antonson (25 April 2012 17:24): Online
Höghusdelen har förvisso en ganska vacker benfärgad/gräddvit ton som med god vilja förmildrar omständigheterna något.
 0
Peter B (25 April 2012 20:46):
I detaljplanen för kontorshusen som ska byggas söder om Ullevi Park ställs det ju krav på att byggnaderna ska ha variation, karaktärsfullhet och eget uttryck. "Enformighet och slätstrukenhet ska undvikas": http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​etjans.​.​ Well, jag tror det när jag ser det...
 0
Patrik Höstmad (25 April 2012 21:13):
Peter B: Den detaljplanen du länkat till gäller väl just Ullevi Park. Och det blev en fyrkantig låda med fasadskivor (plåt?) i två nyanser och lite random placering. Fasaden ser faktiskt ut som grafik från en gammal C64:
http:​/​/​www.​ncc.​se/​sv/​Lokaler/​Kontor/​ullevigatan_​gotebo.​.​
 0
Johannes Hulter (25 April 2012 21:34):
Peter/patrik: Ja, men de skapar ju någon sorts mönster med vita och grå plattor ("variation"-check!) och några våningsplan tror jag är lite förskjutna ("eget uttryck"-check!) och det är ju ganska radikalt i dagens arkitekturklimat ("karaktärsfullhet"-check!)
 0
Johan (25 April 2012 22:16):
Haha.

Ett till exempel på otillräckligt gestaltningsprogram:
om höghuset i Kvillebäcken sägs inget annat än att "högdelen skall liksom lågdelen utföras som ljus och slät". Följaktligen kommer man undan med: http:​/​/​www.​mynewsdesk.​com/​se/​pressroom/​kvillebacken/​im.​.​
 0
Johan (25 April 2012 22:19):
Det där med att man på andra platser i stan ska bygga igen arkader tycks för övrigt viftas bort som en modefluga av arkitekten.
 0
Daniel Bergqvist (25 April 2012 22:34):
Plattorna har många fördelar! Tänk vad enkelt det är att byta om ägarna tröttnar på färgen eller om plattorna börjar mögla?...som att byta skal på en äldre mobiltelefon. :)

Obs! betala mer för lägenheten så lär byggaren använda mer traditionella, dyrare, material. Tänk på att dagens köpare av löpande-bandet-producerade lägenheter antingen är unga människor som för första gången får egen bostad eller de redan etablerade på marknaden som tar tillfället i akt att lämna sin mögliga 70-tals villa i någon ännu mögligare glesbyggdskommun - då finns få skäl att ifrågasätta materialval i fasad.

För övrigt var detta hus riktigt snyggt: http:​/​/​s.​yimby.​se/​gbg/​278/​3329cc6e-​8ce8-​11e1-​b53a-​8355.​.​ ...men balkonger saknas tyvärr...
 0
Olof Antonson (25 April 2012 23:26): Online
Bostadshus av idag är närmast att likna vid värdkroppar för alla dessa balkonger. Det går inte att se fasaderna många gånger, men det kanske är lika bra ...
 0
Håkan Cullberg (25 April 2012 23:34):
Daniel@ håller med om att det ser bra ut - riktiga tak m.m. - tyvärr en udda fågel i sammanhanget.
 0
Jesper Hallén (26 April 2012 01:25):
Ja höghuset på porslinsfabriken ser väl rätt bra ut, mest för att det är högt. Första delen av området, med svart tegel/gräddvit puts är hästlängder vackrare än det vita med plattorna, tycker jag. Varför inte puts även här? Synd då det är denna del som i dagsläget är "kvarterets" framsida, det är här som människor finns och det är här området enda lokal finns. Man kunde väl åtminstone ha valt lite olika färger på plattorna så att inte allt är precis samma.
 0
Peter B (26 April 2012 08:12):
Patrik: på projektets sida hos SBK ser man iofs på den lilla skissen att det verkar röra sig om två projekt precis söder om Ullevi Park: http:​/​/​www.​goteborg.​se/​wps/​portal/​!ut/​p/​c5/​hctJboMwGED.​.​ Dessutom framgår det ju att projektet ännu inte lämnat planprocessen, så det kan ju omöjligen röra sig om UP...
 0
Patrik Höstmad (26 April 2012 09:15):
Peter: My bad. Då gissar jag att det stod "ingen variation", "kopierat uttryck" och "karaktärslöshet" i planen för Ullevi Park.

Johannes: Det krävs tydligen ett tränat öga....
 0
Daniel (26 April 2012 11:40):
BRF Drejaren (vita porslinsfabrikshuset) har ingen lokal. det är föreningens entré man ser.
Peab var som ett tjurigt småbarn när man tog upp detta med lokaler i huset. Om dom skulle bygga lokaler och ett dagis, så skulle dom inte bygga alls.
 0
Daniel (26 April 2012 11:49):
Men därimot har inte peab följt planbeskrivningen:
"
Planområdet föreslås bebyggas med i huvudsak bostäder. I bottenvåning skall också butikslokaler och andra icke störande verksamheter förekomma. Kvarteren disponeras så att störande buller från omgivande trafik i söder och öster stängs ute. I kvarteren skapas en miljö som öppnar sig mot grönskan kring Kvillebäcken."
"Planområdet har ett exponerat läge i nära anslutning till Lundbyleden och Hjalmar Brantingsplatsen. Ny bebyggelse på platsen kommer att bli framträdande i mötet med Hisingen och blir därmed en viktig gestaltningsuppgift."
"Service
Bottenvåningar mot Herkulesgatan skall inrymma butiker eller andra offentliga lokaler. Detta gäller både kvarteret Spilkumen och Balanshjulet motsvarande markering på plankartan."

Detta betyder alltså att en planbeskrivning kan man likaväl använda som toapapper så kommer den i alla fall till någon nytta.
 0
Olof Antonson (26 April 2012 12:40): Online
Sedan när delar av Centrala Älvstaden blivit byggt står vi där med den borgliknande Porslinsfabriken som fjärmar sig från staden runt omkring. Hur möter dessa huskroppar tiden? Hur flexibla är de? Vad kommer det att kosta när byggnaderna behöver korrigeras och anpassas för stadsliv i efterhand?

Miljonprogrammet får mycket skit, men det var för över 40 år sedan. Nu finns det inget att skylla på, de borde veta bättre. Detta är det absoluta lågvattenmärket. Hade man frågat en bohuslänsk feskare så hade han sagt att det var bônn-dåli't.
 0
Alexander Hansson (26 April 2012 18:01):
I dessa dagar med så mycket iver att återupptäcka det gamla. Var finns det nyskapande i vardagsarkitekturen?

Förmodligen många unga människor som kommer att flytta hit, då det är en så köpstark grupp. Vilka byggherrar idag bygger bostäder för unga människor?
http:​/​/​svtplay.​se/​t/​10​2858/​kobra
Länge leve mångfalden i våra städer! vill jag bo i lillepluttland? nej tack.
 0
Jörgen Sundström (26 April 2012 19:36):
¨¨¨
Jag kollade filmen:
http:​/​/​svtplay.​se/​t/​10​2858/​kobra
Kul initiativ.
Det behövs mer mångfald inom ny arkitektur och inte bara funkispastischerna som just nu staplas upp i nästan alla svenska städer.
 0
Olof Antonson (26 April 2012 23:14): Online
@Alexander: Komponenter till det nyskapande finns i det "gamla", men prestigen står i vägen för att se det. Måste sedan vardagsarkitekturen ens vara nyskapande? Räcker det inte att bygga dussinbyggnader som människor tycker om, och som införlivas i en struktur som främjar stadsliv? Tydligen inte. Gemene man har inte utbildning nog för att ha en åsikt i frågan ...
+1
Daniel (27 April 2012 08:14):
Jag skulle faktiskt tycka det vore intressant att få en krönika skriven av någon arkitekt som gillar att rita nya miljonprogrammet. Alternativt någon byggare. Jag tror dock att kommentarsfältet ska vara avstängt för det finns en risk att man blir lite hätsk annars. Men det vore kul om andra sidan gjorde sin åsikt hörd från insidan om varför man har så svårt att bygga annat än förort. Man kanske ska bjuda in Porslinsfabrikens arkitekter (det är flera olika bolag), eller Peab. Alternativt att man bjuder in några andra representanter för något annat byggprojekt (t.ex. vid Lindholmsallén).
1 person gillar detta
+1
Johannes Hulter (27 April 2012 08:46):
Daniel: Mycket bra idé! Ska snickra lite på en inbjudan... :)
1 person gillar detta
 0
Sven R (27 April 2012 08:56):
Daniel, här kan du läsa vad arkitekter skriver om arkitektur:
http:​/​/​www.​arkitekt.​se/​s64
 0
Daniel (27 April 2012 10:22):
Sven R. Fast i den tidningen så är det lite av inbördes beundran.

Jag skulle mer vilja veta varför man skiter i Planbeskrivningen fullständigt.
 0
Jesper Hallén (27 April 2012 11:03):
Ja det vore på sin plats att få veta varför de skiter i den ja. Även hur vi kan acceptera att det bara händer, det stör mig extremt.
 0
Sven R (27 April 2012 11:36):
Daniel: Inbördes beundran? Vad menar du? Om du är intresserad av arkitektur på riktigt så är det i en branschtidning du ska läsa.
 0
Daniel (27 April 2012 12:47):
Jag har läst tidningen. det är bara debattsida som kan vara lite obekväm.

I senaste numret så handlar det om hur man gör miljonprogrammet lite snyggare med färg och fler parkbänkar, hur bra Sveriges Arkitekter är, lite om Vallastaden och Stockholms Stadsbibliotek, en materialmässa, löneökningarna, en bastu som fick träpris, lite politik i marginalen, en torn i rosengård (som kommer att bli urvattnat), en artikel om någon som inte fått hjälp, en villaarkitekt som har startat eget, en artikel om att man ska tänka på landskapet när man bygger, lite jämställdhet, bevara miljonprogrammet, en utställning i stockholm, och först på sidan 37 så börjar man prata om att arkitekter kanske ska ta ett socialt ansvar istället för att se sina alster som konstnärliga produktioner.

men det är inte vad som skrivs som räknas, det är faktiskt det som görs som enbart kan räknas.
 0
Sven R (27 April 2012 13:37):
Socialt ansvar... jo tjena. Du kanske borde läsa på bättre om den socialdemokratiska bostadspolitiken under 1900-talet. Andelen "plattenbau" i olika länder är proportionell mot hur mycket socialism man infört.
 0
Daniel (27 April 2012 13:48):
Socialt ansvar är inte mina ord, det är tidningens.
Och socialt ansvar är inte samma sak som socialism.
 0
Sven R (27 April 2012 14:02):
OK. Men det verkar som du tycker det social ansvaret var som lägst under den period vi hade som mest socialism. Du ser inte sambandet?
 0
Daniel (27 April 2012 15:16):
Som sagt så är det inte min åsikt, och artikeln handlar om att arkitekterna inte har något socialt ansvar nu. Så Alliansen är den period vi hade som mest socialism?

Den rådande arkitekturen är ju världsomspännande och att kalla hela världen för att krama om socialismen (förutom kåkstäder) är rätt intressant åsikter.
 0
Sven R (27 April 2012 16:06):
Ja Daniel, du är duktig på att slingra dig. Men som sagt, det finns ett samband mellan socialism och arkitekturens uttryck. Det borde du känna till om du är intresserad av arkitektur. Sven Thiberg som skrev inlägget hymlar inte med att "socialt ansvar" och miljonprogramslösningar hör ihop. Jag har hört honom föreläsa, han är blodröd socialist och var chef för svensk bostadsforskning under 60-talet.
 0
Daniel (27 April 2012 20:53):
Som sagt så hänvisar du till en tidning som vill prata om "socialt ansvar" Tar du tillbaka din hänvisning? Det står på sidan 37 i senaste numret.

men som sagt så är områdena likadana i både USA och i Sverige när det gäller hur områdena har byggt dom senaste 80 åren.
Och bara för att man har hört en socialist prata om detta, betyder inte att scaft är socialism. Då måste ju Kalifornien vara den rödaste staten i världen.
 0
Daniel (27 April 2012 20:54):
Och motsatsen till socialt samhälle är osocialt samhälle och inget socialt ansvar. Är det ett sådant samhälle du förespråkar? Då kanske gated communities är samhällen för dig?
 0
Patrik Höstmad (27 April 2012 21:14):
Även om "Socialt ansvar" och miljonprogramslösningar har hängt ihop behöver det inte hänga ihop idag. Vi (inkl arikitekterna) borde ha bättre kunskap, erfarenhet och idéer idag. Jag anser Yimbys blandstad är ett bra sätt att ta ett "socialt ansvar". Men det är inte det enda ansvaret, man tar tex även ett viktigt ekonomiskt ansvar och ett miljömässigt ansvar.

Sven R, menar du verkligen att arkitekten inte bör ta ett socialt ansvar?
 0
Patrik Höstmad (27 April 2012 21:27):
Alla bär på ett ansvar för skapa ett samhälle som funkar. Arkitekterna kan inte ducka och lalla på i en egen bubbla. En arkitekt kan tex verka för:
* Att huset ges möjligheter till god ekonomi över lång tid
* Att det skapas lokaler för verksamheter och förskola
* Att stadsrummet tillförs skönhet genom byggnadens gestaltning
* Att kvalitativa rekreationsytor finns inom fastigheten
* Att det skapas ett gott ljudlandskap :)
* Att....
 0
Sven R (28 April 2012 00:21):
Daniel, det är lustigt när man talar med socialister, det dröjer inte länge förrän referenser till USA dyker upp. Du har ju dessutom helt fel, SCAFT är inte vanligt förekommande där. Jag antar att du bara syftar på återvändsgator, SCAFT är mer än så. Och nej, man har inte byggt likadant i USA som här. Släpp USA förresten, det finns bra förebilder att hitta betydligt närmare än så. Utan socialism.

Det är bra att du har börjat läsa Arkitekten. Då kanske du snart förstår de villkor arkitekter verkar under. Tyvärr handlar inte alla artiklar om politik men vi arkitekter är, tro det eller ej, även intresserade av bastur i trä osv.

Patrik, ja socialt ansvar är bra. Måste säga att ni lär er för lite socialt ansvar på väg- o vatten. När begreppet predikas av "medvetna" arkitekter som Sven Thiberg så handlar det dock alltid om att försöka återuppliva arkitektens roll som socialistisk världsförbättrare. Det finns en och annan överlevare från 68 och oerfarna arkitektstudenter som tror på sånt där. Dom flesta av oss bara suckar. Kvalitet kostar och med den tradition av socialt bostadsbyggande som vi har så kan man inte förvänta sig några underverk.
 0
Krister (28 April 2012 08:27):
 0
Krister (28 April 2012 08:38):
 0
Krister (28 April 2012 08:46):
Det fanns en period, den Gamla Goda tiden, när arkitekterna låg nära byggherrerollen på exempelvis KFs och allmännyttans kontor. Arkitekterna var djupt integrerade i processerna och deltog i alla steg i projektering och byggande. De satt med ute i bodarna på tomten. Jag tror att det är den rollen, den hantverkskunnige projektledaren, som är arkitekternas chans.
 0
Daniel (28 April 2012 10:51):
Jag kommer inte att läsa Arkitekten som inte är en oberoende tidning utan kopplad till ett förbund, anser fortfarande att det är en tidning för inbördes beundran. Det är som att läsa Kommunalarbetaren eller Blått.
Jag föredrar att hellre prata med arkitekterna personligen.
 0
Daniel (28 April 2012 10:53):
Men förresten så är du, Sven, lite svår att förstå, för i princip avfärdar du Arkitekten som en socialistblaska när den förespråkar "socialt ansvar", men sedan tycker du att jag ska läsa den.
+1
Olof Antonson (28 April 2012 11:52): Online
Tyvärr är det nog så att arkitektkåren på många sätt själva målat in sig i ett hörn genom att - med några få undantag - vägra rita annat än skokartonger. Professionen sluter sig inåt mot omvärlden, och vid eventuell kritik placeras problemet utanför den egna förmågan. Det är ofta yttre opåverkningsbara omständigheter det handlar om, sällan något tal om eget ansvar. Ungefär som att en lärare skulle säga följande på kvartsamtalet: "Nej, tyvärr, Jonny kan helt enkelt inte lära sig det vi går igenom på lektionerna. Det är inte mitt fel. Med den ansträngda ekonomin vi har i dagens skola kan man inte förvänta sig några underverk. Det är bara överlevare från 68 och lärarstudenter som tror att på sånt där, de flesta av oss bara suckar."

Ärligt talat: Med utgångspunkt i det mesta som byggs i Sverige idag, och som vi tydligt kan se både på bilder och i vår verklighet, varför skall vi ens ha arkitekter? Vilken del i kartongbyggandet är det som en ingenjör inte skulle kunna göra lika bra?

Det går inte att enbart skylla på yttre omständigheter när resultatet i de flesta fall är rent beklämmande. Var ligger problemet? Har arkitektkåren blivit kidnappad och "tvingas" rita det de gör mot sin vilja? Om det nu finns såpass allvarliga yttre omständigheter, varför hörs knappt något om detta i debatten? Varför kommuniceras inte detta ut så att det kan ske en förändring? Dessa miljöer påverkar oss alla, och då räcker det inte att knyta handen i fickan i någon facktidskrift och lägga ansvaret på andra.

Kanske dags att Uppdrag granskning ser över det här ...
1 person gillar detta
 0
Mikael Kreutz (28 April 2012 23:07):
Skulle vilja lyfta fram kv Nordstaden som ett väldigt lyckat exempel på nybygge i Göteborg, med höga arkitektoniska kvalitéer.

http:​/​/​www.​ncc.​se/​Global/​Commercial_​space/​images/​proje.​.​
+1
Jonas Köster (29 April 2012 00:44):
Det var en jäkla gnällande. Borde vi inte vara glada att det byggs? Och om man skall gnälla kan man inte vara lite mer konstruktiv? Väldigt många åsikter vad man inte skall göra och vad som är fult men väldigt lite hur det borde vara istället. Känns inte som det är så stor skillnad på N och Y.
1 person gillar detta
 0
Johannes Hulter (29 April 2012 11:46):
Jonas: Det är rätt, man ska vara konstruktiv! Men nog hade Jesper med en hel del bra förslag på hur man borde göra istället? Vad tycker du själv förresten, hur borde man göra?
 0
Olof Antonson (29 April 2012 13:40): Online
Allt som byggs är bra, all arkitektur är lika mycket värd. Göteborg är staden på g. Vi har ett fantastiskt arkitekturklimat i Sverige och stora, stabila byggbolag. De velar inte, utan är konsekventa i sin gestaltning, så att vi som medborgare skall känna oss hemma vart vi än reser i landet.
 0
Patrik Höstmad (30 April 2012 00:36):
Sven R, du skrev: "Måste säga att ni lär er för lite socialt ansvar på väg- o vatten."
Det stämmer bra! För att vara en civilingenjörsutbildning är det dock relativt mycket snack om påverkan på samhället och miljön i stort, vilket beror på att vårt arbete så direkt påverkar samhället och miljön. Lyckligtvis förändras utbildningen långsamt mot att alltid sätta in sakerna i större sammanhang, att se helheter och effekter på samhället i stort. Men det finns mycket mer att göra! En helt ny utbildningsplan är under utveckling med en holistisk utgångspunkt i lärandet utifrån från samhällets behov, system och processer. Det missvisande namnet "Väg- och vatten" är på väg i graven och kommer ersättas av "Samhällsbyggnadsteknik".
 0
Johnnie Rolin (30 April 2012 13:14):
Mycket intressant.
 0
a.o.f (1 Maj 2012 22:25):
Obs! Det heter budgetfunkis och inte nyfunkis. Stilen styrs av pengar inte av estetiska och funktionella värden. Till budgetfunkis så behövs inte några arkitekter utan vem som helst kan sätta ihop modulerna/legot och få fram dessa hus. Det är en ny form av miljonbyggena men där huser ligger i lite finare miljöer men är lika osociala på utsidan. Din artikel är toppen med många bra förslag som utseende på husen och butikslokaler i bottenplan för levande miljö. Tyvärr så ser jag förfallet runt hörnet i dessa sunkishus.
 0
Olof Antonson (1 Maj 2012 23:03): Online
Budgetfunkis var inte dumt! Skokartonger är en personlig favorit, tycker det är en fin rytm i det ordet. Sunkisfunkis skulle kunna fungera. Det borde utlysas en namntävling på denna typ av byggnader bland göteborgarna!
 0
Sven R (3 Maj 2012 07:34):
Olof, vitsen med att göra liknelser är ju att det ska bli lättare att förstå hur du menar. Nu citerade du det jag sa om Sven Thiberg och hans tolkning av socialt ansvar. Lite oklart vad det har med din ovilja mot skokartonger att göra. Och parallellen med lärarkåren blev ju inte helt rätt heller eftersom ni är fullblodsproffs på att skylla låg kvalitet på bristande resurser.
 0
Sven R (3 Maj 2012 07:49):
Daniel, du måste ha läst Arkitekten slarvigt. Det är inte tidningen som förespråkar "socialt ansvar", det är Sven Thiberg som dom skriver en artikel om. Jag har i min tur svårt att förstå dig. Hur kan man orka med att göra massa inlägg dag efter dag på ett forum som handlar om ett specialämne, men man har ingen lust att fördjupa sig i ämnet? Tvärt om så koketterar du med ditt utifrånperspektiv.
 0
Daniel (3 Maj 2012 08:47):
Så jag antar alltså att sven inte vill ha mig här.

Yimby handlar inte om arkitektur, utan om stadsliv. Jag är uppvuxen med arkitekter och känner många arkitekter. Mitt perspektiv är praktiskt, inte teoretiskt. Det är nog faktiskt så att dom flesta här inte är arkitekter och borde alltså enl. dig inte vara på denna blogg, som ska vara reserverade för dom som är fördjupade i arkitektur?
 0
Johannes Hulter (3 Maj 2012 08:54):
Jag kanske är partisk eftersom jag känner en hel del arkitekter men jag måste hålla med Sven om att det blir lite orättvist att bunta ihop hela kåren. Det finns väldigt många olika sorters arkitekter och de flesta är inte nöjda med att rita kartonger. Men de har ofta en väldigt tuff sits och får kämpa hårt för att få in någon sorts kvalitet i projekten.

Sedan finns det vissa tankeströmningar som löper genom stora delar av yrket, vissa outtalade försanthållanden, som man kan vara kritisk mot. Men så är det väl i de flesta yrken. Det viktiga är att förändra de tankeströmningarna, inte att demonisera yrket.

Å andra sidan finns det ju dem även inom arkitektkåren som tycker arkitekterna borde skärpa till sig och sluta skylla på andra: http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​0​9/​debatt-​vi-​arkitekter-​bar-​_​.​.​ Så kanske ligger det något i det iaf.
 0
Daniel (3 Maj 2012 09:26):
Fast nu var det egentligen så att jag inte ska vara här för att jag skulle hysa socialistiska åsikter, vilket sven fick för sig vara för att jag tog upp socialt ansvar. Sven har en förmåga att reflexmässigt racka ner på allt som han ser som socialistiska åsikter även om dom inte är socialistiska.

Det finns många bra arkitekter, men också många dryga djävlar som man har träffat på i sina nerslitna hus på Danska vägen.

Inobi har bra arkitekter, Arkitekturbyrån Design har dåliga, och Semrén och Månsson har dryga arkitekter.

Men jag förstår fortfarande inte varför jag ska läsa en förbundstidning. Det är som att man måste läsa Kommunalarbetaren för att få uttala sig om kommunalarbetare.
 0
Johannes Hulter (3 Maj 2012 09:43):
Daniel: Jag såg inte din kommentar 8:47 innan jag skrev. Jag vill mest gjuta olja på vågorna i er diskussion. :)

Sammanfattningsvis kan jag bara säga att alla är välkomna här oavsett politisk inriktning och att jag tycker man ska läsa förbundstidningar också, speciellt Arkitekten - om inte annat för att jag skriver där ibland... :)
 0
Olof Antonson (3 Maj 2012 13:14): Online
@Sven: Lärarna försöker i alla fall att förmedla att det finns problem: De demonstrerar, skriver debattartiklar (som ej inskränker sig till facktidningar) och försöker visa sitt missnöje i media. Jag vill se lite mer engagemang från arkitekters sida, eftersom ni om någon borde veta vad som sätter käppar i hjulen. Bli lite mer som de franska bönderna.
 0
Gunnar Einarsson (5 Maj 2012 10:35):
Kan det vara så att arkitekterna skyller ifrån sig på byggbolagen för att de egentligen inte vet vad de gillar och tycker är bra och vacker arkitektur? Arkitekt blir man väl numera mest för att man vill vara trendkänslig i Wayfarers och Foucaultfrilla, en slags parallellföreteelse till att sitta i Antikrundan och prata soffbord i "skön" 50-talsdesign?
Jag är tyvärr inte arkitekt, men jag hade haft noll problem med att veta vad jag vill rita och när jag säger 110% sekelskifte så är det är det förhoppningsvis ingen som missförstår och tror att det rör sig om det närmaste i ordningen.
 0
Johannes Hulter (5 Maj 2012 11:39):
Gunnar: motiven varierar nog, som inom alla yrken. Men jag känner som sagt många arkitekter och min erfarenhet är att det är mycket ambitiösa människor som är mycket engagerade i själva arbetet, inte nödvändigtvis brillorna eller frisyrerna. Förresten, Foucault hade ju inte mycket till frisyr.
+1
Gunnar Einarsson (5 Maj 2012 12:13):
Johannes, jag är medvetet provokativ och elak. Hade velat se vad för slags reaktion man kan skaka fram. Är säker på att du har rätt om ambitionsnivån och att förmågan och den visionära kraften gärna är omfattande inom kåren, men inte desto mindre, ibland undrar man. När yrkesmän verkar tycka att en konstig vinkel, skojigt placerade färgplattor eller en plötsligt omotiverad fönstervägg utgör höjden av kreativt gestaltande så kan det exempelvis väcka funderingar huruvida slutresultatet egentligen hade blivit så annorlunda om obegränsat med kapital och fria materalval hade stått till förfogande.

P.S: Att mängden hår på en Foucaultfrilla är begränsad utgör väl själva poängen. "Less is more", så att säga.
1 person gillar detta
 0
Sven R (6 Maj 2012 15:28):
Min reaktion är att du skulle säkert klara dig igenom arkitektutbildningen på din benhårda vilja. Men du skulle förmodligen bli den största gnällspiken av dem alla när du tvingas cadda nyfunkis i flera år. Byggande är ju ett teamwork och det tar tid att bli handläggande arkitekt. Eller så skulle du ju kunna söka dig till ett kontor som sysslar med renoveringar eller ritar villor med gammelstilar som specialitet.
 0
Gunnar Einarsson (7 Maj 2012 09:39):
Tack Sven, det var faktiskt ganska uppmuntrande ord! :)

Ja, en del karriärval borde man nog ha gjort lite annorlunda när man ser tillbaka. Synd att det tydligen är så svårt att få anställning som arkitekt. Fick man dock en tjänst på ett arkitektkontor, så kunde de där åren av teamwork och caddande i nyfunkis nog ändå vara nog så värdefulla. Därigenom skulle man ju lära sig yrket gediget i grunden.

Renoveringar som specialområde är också intressant. Undrar om man inte kunde utveckla den branschen till att etablera ett mindre byggföretag. Hantverkare som renoverar i gammelstilar borde ju vara optimala byggherrar för flerbostadshus i förfunktionalism.
 0
Mats O. (7 Maj 2012 13:28):
Gunnar

Här har du lite äkta hantverksglädje i nyproduktionen ?
En Maerskcontainer har byggts om till en minilägenhet.

http:​/​/​www.​swedishmodules.​com/​wp-​content/​uploads/​20​12/​.​.​
 0
Gunnar Einarsson (7 Maj 2012 22:18):
Mats O, hehe, och så löstes bostadsbristen på två röda sekunder.
 0
Mikael Kreutz (8 Maj 2012 00:49):
Mats O: Fan va coolt, perfa ungdomslägenheter vid vattnet.
 0
Johannes Hulter (8 Maj 2012 16:38):
Hej Johannes,

Jag har fått ditt mail vidarebefordrat från Susanne Svensson på Svensk Fastighetsförmedling. Jag arbetar som projektutvecklare för Porslinsfabriken och nedan har jag svarat på dina frågor gällande Porslinsfabriken.

1. Hur kommer det sig att ni valde en typisk "nyfunkis"-stil?
a. Den arkitektoniska utformningen har vi tagit fram tillsammans med erfarna och duktiga arkitekter med bra lokalkännedom, bla. Semrén & Månsson och Arkitektbyrån. Utgångspunkten är gällande detaljplan.

2. Hur tänkte ni kring valet av fasadmaterial på de lägre byggnaderna ("de vita plattorna")?
b. Vi har valt ett lätt fasadmaterial mot innegårdarna för att upplevelsen ska bli ljus. Mot Lundbyleden har vi en tyngre fasad med tegel för att det ska kunna stå emot buller och uppnå en högre bärighet i och med läget vid leden.

3. I detaljplanen nämns att man bör återanvända teglet från den gamla Porslinsfabriken, i vilken utsträckning gjordes det?
c. Att återanvända teglet från den gamla Porslinsfabriken var aldrig aktuellt eftersom det inte var tjänligt eller kvalitetsmässigt hållbart.

Urbana kvaliteter

4. I detaljplanen sägs att bottenvåningarna "skall inrymma butiker eller andra offentliga lokaler". I vilken utsträckning tycker ni att ni följt detaljplanen i det avseendet?
d. Vi har en lokal på 75 kvm i bottenvåningen mot i hörnet Herkulesgatan Kvillegatan.

5. Hur kommer det sig att det inte är fler lokaler i kvarteret?
e. Vår marknadsbedömning var att det inte fanns intresse för fler lokaler.

6. Kvarteret marknadsförs som "city living" hur tycker ni att kvarteret självt bidrar till stadslivet i området?
f. Vi har påbörjat sammanlänkningen med Göteborg. Vi knyter ihop Kvillestaden med Hjalmar Brantingsplatsen. Vi lyfter en del av Göteborg som upplevts som otrygg. Nu vågar folk rör sig i området. Vi öppnar bland annat upp Kvillebäcken för promenader. Öppen innergård. Kvarteret är en början till att knyta ihop Hisingen med Göteborg.

Med vänlig hälsning

Martin Cagner
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2012 17:12):
"Vi har påbörjat sammanlänkningen med Göteborg."

Svart på vitt. Hisingen anses alltså inte vara en del av Göteborg. Förortsfunkisen beror följaktligen på att de byggansvariga, trots att de verkat i Brämaregården, har trott befinna sig i en förort. Här har tydligen stadsbyggnadskontoret haft betydande svårigheter med det kommunikativa.
Det hade gått att kommentera varenda svar i ovanstånde brev, men det här får räcka. Trevligt att Susanne Svensson åtminstone brydde sig om att svara.
 0
Johannes Hulter (8 Maj 2012 20:28):
Nummer 5 tycker jag är särskilt intressant: "Vår marknadsbedömning var att det inte fanns intresse för fler lokaler."

Detta mot bakgrund att detaljplanen explicit påpekar behovet av förskolelokaler. Men det räknas kanske inte in i marknaden?
 0
Mats O. (8 Maj 2012 23:12):
Containrar åt bostadslösa blir kanske verklighet snabbare än vad vi tror. Se även tidigare länk från Swedish Modules.

http:​/​/​www.​svd.​se/​opinion/​brannpunkt/​bygg-​tillfalliga-​.​.​
 0
Patrik Höstmad (8 Maj 2012 23:38):
Två reflektioner.

Martin Cagners svar visar att byggnadsnämnden måste ställa tydligare krav.

Idéerna om modulerna är det yttersta beviset för ett havererat bostadsbyggande.
 0
Von Oben (9 Maj 2012 08:48):
Har över huvud taget de som inte är arkitektutbildade någon rätt att yttra sig om arkitektur?
 0
Mikael Bigert (9 Maj 2012 12:15):
Hej!
Punkt 6 från Johannes brev ovan är också upplysande:
"Nu vågar folk röra sig i området"
Finns det någon anledning att röra sig i kvarteret om man inte bor där eller ska hälsa på ngn som gör det?
undrar
Mikael
 0
Niklas S (9 Maj 2012 12:59):
Tycker att det hela tiden på olika håll framhålls att Hisingen inte är en del av Göteborg. Fotbollsklubben marknadsför sig på så vis, det syns i svaret på punkt 6, och på flera andra ställen. Lundby som det rör sig om i det här fallet blev väl en del av Göteborg 1906, dvs för över 100 år sedan! För övrigt låg väl GÖTEBORGS Porslinsfabrik på platsen tidigare...

Tycker också att det var en intressant formulering om öppnandet av Kvillebäcken för promenader och innergården för lek. Detta med anledning av diskussionen som pågår i "På östfronten något nytt". Hur länge kan det väntas dröja innan brf:en sätter upp stängsel runt innergårdarna med tillhörande arga skyltar? "Nya fina lekplatser får endast nyttjas av Brf-medlemmar, pöbeln hänvisas annorstädes".

Punkt två besvarades lite konstigt imo. Det som uppmärksammats här är ju fasaden ut mot gatan och inte den mot innergården.
 0
Alf (9 Maj 2012 13:02):
Bild 25-26
"Istället kunde man som bilden nedan illustrerar ha delat upp tomten och bebyggt med flera olika byggnader med olika höjd, fasad, utförande.

Menar du att man ska "låtsas" att man delat upp tomten och sedan ska samma byggare bygga lite olika fasader med olika höjd. Eller menar du att man ska dela upp tomten och sälja till olika byggare som får bygga nästan hur dom vill bara dom håller sig innanför sin tomt och ett visst antal m2.

Annars blev ju den nedersta bilden betydligt bättre än deras förslag på den övre bilden.
Men med 7 olika företag så kanske det hade blivit mer variation.
Om dom inte härmar varandra vilket dom tyvärr nog skulle göra.
 0
Emanuel Alfredsson (11 Maj 2012 01:16):
Jag har kommit fram vad jag fått mina klassicistika preferenser ifrån till slut. The Legend Of Zelda, punkt slut.

Seriöst. Göteborg bör liknas med Hyrule med en gång. Ringön i Hyrule Town/Kakariko Village-tappning skulle bli AWSOME!!!
 0
Jesper Hallén (14 Maj 2012 01:59):
Von oben: Varför skulle man inte få yttra sig om arkitektur, vi lever med den dagligen.

Alf: Ja precis, antingen låter man flera olika byggare bygga varsin del av tomten/kvarteret för att på så sätt skapa en varierad stadsbild. Eller om det är en enda byggare så kan ju denna bygga i olika stilar på olika hus inom samma kvarter, anlita olika arkitektkontor och skapa något unikt.

Vi måste ställa mycket högre krav på de som bygger i stan, det kan inte vara fritt spelrum att slänga upp vilken skit som helst. Respektlöst. Förresten är Hisingen lika mycket Göteborg som Vasastan och har alltid varit.
 0
Johannes Hulter (31 Maj 2012 16:45):
Nu har jag fått svar från bygglovsarkitekten Torbjörn Borglin också:

1. Hur kommer det sig att ni valde en typisk "nyfunkis"-stil?
Fråga 1: Jag har hanterat bygglovet i ärendet och har inte varit delaktig i disk ang hur man valde inriktning för utformningen. Jag skulle kontakta Byggherren i denna fråga. Jag vet att det gjordes en arkitekttävling i planskedet.
Denna vanns av ett kontor och denna vinst låg till grund för planarbetet. Sedan projekterades husen av ett annat kontor och då förändrades / förenklades utformningen en hel del.

2. Hur tänkte ni kring valet av fasadmaterial på de lägre byggnaderna ("de vita plattorna")?
Fråga 2: Tanken i planen var att husen skulle vara putsade (om jag minns rätt) Det har ju som säkert är bekant varit mycket problem med putsade fasader i Göteborg, därför frångicks detta och ersattes med skivor. (återigen om jag minns rätt)
Kostnaden kan ju gissningsvis också ha spelat roll i detta beslut.

3. I detaljplanen nämns att man bör återanvända teglet från den gamla Porslinsfabriken, i vilken utsträckning gjordes det?
Fråga 3: Kan inte påminna mig att ngt tegel återanvänts.

4. I detaljplanen sägs att bottenvåningarna "skall inrymma butiker eller andra offentliga lokaler". I vilken utsträckning tycker ni att ni följt detaljplanen i det avseendet?
Fråga 4: Detaljplanen (i "min" del) anger lokaler i hörnet Kvillegatan Herkulesgatan och där är också lokal enligt bygglovet.


5. Hur kommer det sig att det inte är fler lokaler i kvarteret?
Fråga 5: Det är alltid problem att få in lokaler i bottenvåningar. Byggherrarna vill ha Minimalt med lokaler och SBK vill ha så mycket som möjligt.
Det är samma diskussion i alla detaljplaner och bygglov. (tyvärr)

6. Kvarteret marknadsförs som "city living" hur tycker ni att kvarteret självt bidrar till stadslivet i området?
Fråga 6: Vet inte riktigt vad detta begrepp står för. Jag skulle fråga byggherren vad dem avser med detta.
 0
Johannes Westlund (11 Juli 2012 20:22):
Jag tycker den här krönikan och efterföljande tråd till stora delar verkar vara något slags okonstruktivt hat, NIMBY-aktigt, mot en viss stil. Jag tycker personligen "skokartonger" är snygga. Jag vill inte ha en total dominans av "skokartonger", men jag tycker det finns stilar som jag upplever som mindre urbana och mindre tilltalande personligen. Jag håller med om att sättet man bygger på när man bygger ganska stora introverta enklaver som inte öppnas upp för människor som inte själva bor där inte är speciellt vettigt, men det är egentligen oberoende arkitekturen. Jag tror att det är helt möjligt att skapa en blandstad och "kvartersstad" i nyfunkis-stil om man vill det. Lika möjligt som att skapa slutna och ointegrerade enklaver i andra arkitektoriska stilar. Det handlar ju mer om hur man väljer att utforma helheterna. Det känns inte så konstruktivt att spåra ur i ett oresonligt hat som i grunden beror på personliga preferenser. Lite NIMBY över det hela. Nyfunkis och urbana miljöer är inte i motsatsförhållanden till varandra. Det känns rimligare och vettigare att fokusera på att motverka enklav-tänk, slutenhet och ointegrerat stadsplanerande.
 0
Johannes Hulter (11 Juli 2012 20:51):
Johannes: Jag håller med dig att stadsplanering och arkitektur är olika saker. Och smaken är subjektiv. Det som trots dessa utgångspunkter kan anses vara problematiskt med dagens nyfunkis är:

1. Att en specifik stil dominerar så totalt överallt.
2. Att dess dominans står i omvänd proportion till dess popularitet hos befolkningen. (jfr Sternudds avhandling).
 0
Olof Antonson (12 Juli 2012 00:41): Online
Det är en sorts löpandebandsarkitektur. Detta är byggbolagens produkt, och denna vill de applicera på obebyggda tomter, ungefär som Volvo pumpar ut XC60. Givetvis skulle det gå att göra en urban stad i "nyfunkis", men detta görs inte, eftersom produkten inte är utformad så. Regelverket kräver heller inte detta, och det är krasst sett mindre lönsamt då affärsidén går ut på att bygga snabbt och sälja till BRFer. Den icke-urbana strukturen och den avskalade arkitekturen är i det här fallet att betrakta som en helhet, och lite av ett framgångskoncept för byggbolagen. Sedan är det ganska tacksamt med bostadsbrist, för då spelar gestaltning, materialval osv mindre roll.

Det är viktigt att förstå att Sverige har ett industrialiserat byggande sedan miljonprogrammets dagar. Problemet är bara att tayloristiska löpandebandsprinciper fungerar mindre bra för stadsbyggande, särskilt om målet är att skapa trivsamma och varierade miljöer. Däremot är det ett jättebra tillvägagångssätt om vi skall smälla upp identiska skivhus på en äng.
 0
Johannes Westlund (12 Juli 2012 01:15):
Johannes Åsberg: Jag håller helt med om problemformuleringarna. Det var mycket det jag ville försöka få fram. En distinktion mellan något allmänt hat mot en arkitektorisk stil och det som känns vettigt att diskutera, dvs stadsplaneringen.

Problemet verkar ligga i att man
1. bygger ointegrerade enfunktions-områden
2. bygger en enda stil överallt och jämt

Jag kan känna att (1) ligger mycket på beslutsfattare att ordna upp. Vad som ges utrymme och vilka funktioner som ryms i en detaljplan är ju främst en politisk fråga. (2) däremot är ett problem som antagligen hänger ihop med att byggandet är oligopolindustri med typ 4 aktörer. Frågan är hur man frångår det. Det är väldigt mycket ekonomiska muskler involverat i att bygga och äga fastigheter i den storleksklassen. Samtidigt så lyckas hippiekollektiv köpa hela höghus. Undra om det finns andra aktörer än de riktigt stora som skulle kunna göra något annat om de gavs chansen? Det förutsätter att man inte kräver att en byggherre ska kunna stå för hela kvarter. Kanske är det ett hinder som är politiskt skapat, att projekten blir alldeles för stora? Jag kan inte riktigt sluta fundera på vad en grupp beslutsamma individer skulle kunna åstadkomma om de fick ett stycke mark och ramar i form av hur mycket lokaler kontra bostäder som det ska finnas. Frågan är vilka hinder som måste undanröjas.

Aja... tillbaka till stildiskussionen igen: Jag måste passa på att säga att jag tycker att det finns fler arkitektoriska stilar som fått dominerande ställning på många platser i Sverige från andra tidsepoker. Fast det kanske är för att jag inte ser skillnad på stil och stil. Jag är inte speciellt duktig på arkitektur.
 0
Johannes Hulter (12 Juli 2012 10:42):
Johannes: Hur man får in olika funktioner och skapar mindre projekt (mer variation och konkurrens) är väl den fråga jag personligen är mest intresserad av. Men för att ta just stilfrågan, som ju var utgångspunkten för den här krönikan (våra krönikor är ju lite mer subjektiva inlägg):

Du har naturligtvis rätt i att olika stilar avlöst varandra som dominerande under historien. Det vore dock trevligt om man kunde komma bort från det, så att alla stilar var tillgängliga hela tiden.

Sedan skulle det inte göra så mycket om man bara byggde jugend eller nygotik eller någon annan förmodernistisk stil, eftersom det är vad en stor majoritet av befolkningen gillar. På samma sätt hade det inte varit något större problem med dagens estetiska enkelspårighet om en stor majoritet av befolkningen gillade nyfunkis.

Sedan tror jag att man skulle kunna åstadkomma mycket bara genom att dra på ett ytskikt av ornamentik, muralmålningar etc på lådorna. Alla hus är ju i någon mening lådor, det som skiljer är förpackningen...
 0
Johannes Westlund (12 Juli 2012 12:04):
Johannes Åsberg: Jag håller helt med om problemformuleringarna. Det var mycket det jag ville försöka få fram. En distinktion mellan något allmänt hat mot en arkitektorisk stil och det som känns vettigt att diskutera, dvs stadsplaneringen.

Problemet verkar ligga i att man
1. bygger ointegrerade enfunktions-områden
2. bygger en enda stil överallt och jämt

Jag kan känna att (1) ligger mycket på beslutsfattare att ordna upp. Vad som ges utrymme och vilka funktioner som ryms i en detaljplan är ju främst en politisk fråga. (2) däremot är ett problem som antagligen hänger ihop med att byggandet är oligopolindustri med typ 4 aktörer. Frågan är hur man frångår det. Det är väldigt mycket ekonomiska muskler involverat i att bygga och äga fastigheter i den storleksklassen. Samtidigt så lyckas hippiekollektiv köpa hela höghus. Undra om det finns andra aktörer än de riktigt stora som skulle kunna göra något annat om de gavs chansen? Det förutsätter att man inte kräver att en byggherre ska kunna stå för hela kvarter. Kanske är det ett hinder som är politiskt skapat, att projekten blir alldeles för stora? Jag kan inte riktigt sluta fundera på vad en grupp beslutsamma individer skulle kunna åstadkomma om de fick ett stycke mark och ramar i form av hur mycket lokaler kontra bostäder som det ska finnas. Frågan är vilka hinder som måste undanröjas.

Aja... tillbaka till stildiskussionen igen: Jag måste passa på att säga att jag tycker att det finns fler arkitektoriska stilar som fått dominerande ställning på många platser i Sverige från andra tidsepoker. Fast det kanske är för att jag inte ser skillnad på stil och stil. Jag är inte speciellt duktig på arkitektur.
+1
Olof Antonson (12 Juli 2012 12:22): Online
Olika stilar har dominerat, och detta tycker jag inte är ett problem så länge det som byggs får omsorgsfull gestaltning och håller hög kvalitet. Det är här jag upplever att det brister.

För att kunna få in större variation bör kvarteren delas in i mindre tomter så att även mindre aktörer kan släppas in.
1 person gillar detta
 0
Johannes Westlund (12 Juli 2012 15:46):
Jag håller med Olof om att mindre tomter kan vara en väg att gå. Om man kan släppa in mindre aktörer så tror jag att det kan ge många positiva effekter som sträcker sig längre än bara till en varierad och go stad. En effekt som jag hoppas och tror kan bli följden är att oligopolet försvagas vilket på sikt kommer gynna hela marknaden.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

Yimby Göteborg på Twitter

Forum
Infrastruktur/Göteborg
Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Allmänt
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Arkitektur
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Allmänt/Göteborg
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Forum

Andra bloggar
Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS  RSS-flöde

 

Twitter Twitter


Politik Creeper