Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vad är blandstad?

 
På tisdag kl 18 kommer jag att debattera begreppet "blandstad" på Älvrummet med Björn Siesjö (stadsarkitekt), Mark Isitt (arkitekturkritiker), Birgitta Lööf (planchef SBK), Hans Lind (professor fastighetsekonomi), Anna Van Der Vliet (curator på Mobile Art Production) och Johan ”Red Top” Larsson (konsertarrangör och entreprenör). Moderator är Morten Lund (konstnärlig professor vid Chalmers).

Det ska bli roligt att få en chans att verkligen reda ut vad begreppet "blandstad" innebär. För konstigt nog så finns det mycket förvirring kring detta centrala stadsplaneringsbegrepp. Som Boverket konstaterar i rapporten "Blandstaden" (2005) finns det många olika definitioner som flyter runt i debatten. Betydelsekärnan är dock relativt klar:

Med blandstad måste förstås delar av en stad. Bättre benämning kan vara funktionsintegrerade bebyggelsemiljöer där boende inom gångavstånd kan nå ett  flertal funktioner alltifrån affärer, arbetsplatser till kulturella och sociala mötesplatser.  Det finns ingen regel om hur långa procent av den ena eller andra funktionen som ska finnas i blandstaden.

I blandstaden finns offentliga rum där alla enkelt kan uppehålla sig. Där finns liv och rörelse dagar och kväller. Den ger närhet och möjlighet att bo och arbeta i samma område. Den kan bli ett fungerande lokalsamhälle med fler besökare i området, det offentliga rummet blir offentligare. Man är halvkänd eller igenkänd i området. Det byggda ska ha en tät struktur med gaturummen som bärande element.

Blandstaden, s.5




"Typisk blandstad" enligt Boverkets rapport Blandstaden (2005)


Boverket fokuserar alltså på funktionsblandning och täthet. I kommunens översiktsplan är det dock uppenbart att "blandstad" har en vidare innebörd. Blandstad är primärt just funktionsblandning (mix av bostäder, arbetsplatser, service etc) men innefattar utöver det även andra aspekter:

Det är gatans miljö som är utgångspunkten, där blandningen inte bara bör vara i olika funktioner utan även visuell. Variationen kan bestå av finmaskiga kvarter, funktionsblandning inom kvarteret, en blandning mellan äldre och nyare bebyggelse och en variation av upplåtelseformer.

Offentliga platsers karaktär kan variera i stort och smått. Breda trottoarer kan ha varierande användning och gynna upplevelsen av stadsmiljön. Det bör finnas ett samspel mellan ute och inne, och bottenvåningarna bör vara publika och kunna förändras i användning över tid.

Översiktsplan Del 1 s.108





Göteborgs översiktsplan - ladda ned mer detaljerad version (där det specificeras för både centrala Göteborg och den s.k. mellanstaden att: "Blandning av bostäder och icke störande verksamheter är önskvärd")

Tar man fasta på Göteborgs översiktsplan kan man sammanfatta innebörden av begreppet "blandstad" som en stadsmiljö med småskalig funktionell, social och estetisk blandning. Det är också på det sättet som vi på Yimby brukar använda oss av begreppet

Jag har under åren stött på flera olika sätt att använda begreppet "blandstad". De mest vanligt förekommande är de här:

1. Blandstad = småskalig funktionell, social och estetisk blandning

Olika funktioner och olika sociala grupper är inte geografiskt åtskilda utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter, och bebyggelsen är varierad (ålder, stil, höjd, material etc.). Det är så Boverket, Göteborgs översiktsplan, Yimby mfl definierar "blandstad".

2. Blandstad = storskalig funktionell, social och estetisk blandning
Olika funktioner och olika sociala grupper kan vara geografiskt åtskilda men återfinns åtminstone i samma stadsdel. Bebyggelsen behöver inte vara varierad. Den här definitionen används av vissa planerare , bl.a. förra stadsbyggnadschefen Barbro Sundström, vilket framgår av den här telefonintervjun.

3. Blandstad = blandning av upplåtelseformer
Olika funktioner och olika sociala grupper kan vara geografiskt åtskilda och bebyggelsen behöver inte vara varierad. Men det finns olika sorters upplåtelseformer i området. Har tidigare varit en vanlig definition bland politiker.

Jämför man dessa olika definitioner så framstår "storskalig blandstad" som en mindre lyckad definition eftersom den täcker in i stort sett all bebyggelse. Om "blandstad" definieras som "storskalig blandstad" så kan man i stort sett bygga hursomhelst och ändå få blandstad. Det blir i det närmaste omöjligt att inte bygga blandstad. En så vid definition är meningslös.

"Upplåtelseform-blandstad" är å andra sidan alltför snäv för att framstå som en meningsfull definition. Det är också svårt att se själva blandningen av upplåtelseformer i sig som värdefull, poängen måste vara den sociala blandning som detta är tänkt att ge upphov till.

Givet detta står det klart att "småskalig blandstad" torde vara den mest rimliga definitionen av begreppet. Det är också den ståndpunkten som jag kommer att hävda i debatten på tisdag.

Vi ses!
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Daniel (16 April 2012 10:26):
Om upplåtelseformen är central i blandstaden så är Göteborgs innerstad blandstad, Hisings-Backa är blandstad, Angered är blandstad, Delsjön är blandstad, Stenafärjan är blandstad.
 0
EL (16 April 2012 13:29):
Det som kommer närmast en blandstad i Göteborg är Masthugget. Stadsdelen har i öster det fina Linnestråket i söder den fina Slottsskogen i väster det fina Majorna och i norr den fina hamnen där båten till Danmark går. Allt inom gångavstånd. Om bebyggelsen i norra Masthugget skulle behöva kompletteras, så skulle ett långt bostadshotell 8-10 våningar som lägst med små lägenheter 1 rum och kokvrå längs norra delen av 1:a Långgatan, hela vägen där det får plats. Det skulle också dämpa bullret från färjorna. Skulle inte det räcka så kan man bygga ett ännu längre bostadshotell längs Masthamnsgatan södra sidan, från Järntorget till Stigbergsliden. Kan senare kompletteras fram till trafikleden. Detta är en bra boendeform då inte så många boende har bil, utan nyttjar allmänna kommunikationer, gångavstånd till spårvagn ca. 40 sekunder, oslagbart.
 0
Olof Antonson (16 April 2012 13:40):
Masthugget hade även varit ännu bättre blandat om det inte vore för terrassen som effektivt stänger av bebyggelsen uppe på berget från resten av staden.
+2
Patrik Höstmad (17 April 2012 22:10):
Bra insats i kväll Johannes. Ditt utpekande av köpladorna till Norra Älvstranden i Älvrumsmodellen är redan en modern klassiker :)

Också kul att höra att alla är rörande överens om den täta blandstaden. Sisjö verkar kunna bli en garant för att det till slut blir praktik. Han är friskt tydligt i sina åsikter. Det gäller bara att också få med opinion och politiker på tåget.
+1
Mats O. (17 April 2012 23:04):
Den allmänna opinionen är redan med oss förutom ett visst antal bakåtsträvare.

Kan vi sedan tvinga byggarna att ha lokaler i bottenplanet och bygga husen i stil som alla gillar, typ jugend, så kommer det här bli riktigt bra.
 0
Johannes Hulter (17 April 2012 23:30):
Patrik: Tack! Ja, det känns bra med Björn. Han är precis vad vi behöver.

mats: Right on! :)
 0
Olof Antonson (17 April 2012 23:57):
En eloge till honom. Modigt att sätta kostnaderna för parkeringsnormer och handikappanpassning av lägenheter i relation till behovet av billiga bostäder för ungdomen (och andra).
 0
EL (18 April 2012 10:09):
Mats O
Den allmänna opinionen är redan med oss förutom ett visst antal bakåtsträvare.
Jag vet inte om du gjort någon opionsundersökning. Men en bakåtsträvare är du. Blanstadstänket upphörde ju för 80 år sedan. Jugendstilen var på modet 1900 + - 10/15 år.
Men om man kunde bygga jugendhus i området skulle det bli jättefint, men dyrt. Men utsmyckningarna kan ju nuförtiden skäras ut i plexiglas och frigolit. Ett litet Wien skulle det bli.
 0
Emanuel Alfredsson (18 April 2012 12:54):
+2
Johannes Hulter (18 April 2012 12:54):
EL: Om du läser inlägget som du kommenterat i så ser du att Göteborgs översiktsplan specificerar blandstad. Det bygger i sin tur på ett överväldigande politiskt och vetenskapligt konsensus om att det är det mest hållbara sättet att planera våra städer på. Boverket och Trafikverket förespråkar blandstad, i likhet med Sveriges Arkitekter osv osv. Så nog har blandstadstänket kommit tillbaka med besked.
+1
Daniel Bergqvist (18 April 2012 15:14):
"Det är också svårt att se själva blandningen av upplåtelseformer i sig som värdefull, poängen måste vara den sociala blandning som detta är tänkt att ge upphov till."

Fel!...tycker jag...olika upplåtelseformer matchar olika preferenser. Ett jobb kan tillsättas med kort varsel om möjlighet till hyreserbjudande finns.

Varför social blandning per deinfition är värdefull mer än positiv för samhällets sammanhållning vet jag inte - möjligen att man utbudet av olika varor och konsumtionsartiklar (varor/tjänster) ökar i ett kvarter?
 0
Johannes Hulter (18 April 2012 15:26):
Daniel: Ja, det har du rätt i. Bra poäng!
Social blandning är som jag ser det helt enkelt en aspekt av en ökad mångfald i en stadsmiljö. En ökad variation av människor som bor, arbetar och roar sig i en stadsmiljö innebär en ökad mångfald.
 0
EL (19 April 2012 10:21):
J.Å.
Det är ju jättebra att blandstaden kommit tillbaka. Återvinning är bra, underligt att ingen upptäct det på närmare 100 år.
 0
Krister (13 Maj 2012 23:12):
Den snabba utbyggnaden av externa köpcentra långt utanför centrum tillsammans med avvecklingen av butiker i centrum medför att centrala Göteborg sakta dör bort. Detta kan endast förhindras om handelns etableringar regleras hårt. Vi får inte blandstad bara för att vi föreskriver lokaler i bottenvåningen. Handeln efterfrågar inte enskilda butiker utan de etablerar sig i gallerior och köpcenter. Ta Mölndals Centrum, Kungsbacka gamla centrum, Partille centrum eller något lokalt centrum i Göteborg, Kortedala Torg, Hjällbo centrum, etc. Alla dessa gamla centrum är på dekis. De som inte har bil har allt svårare att hitta butiker att handla i.
Att släpa på tunga matkassar i kollektivtrafiken är inte så lätt. Hur löser vi detta problem? Tror inte att trängselskatten kommer att göra etablering av butiker i centrala Gbg mer attraktiv. Kommunerna runt Göteborg drar fördel av detta genom att områden utanför zonen med trängselskatt blir mer attraktiva. Således kommer detta att öka etableringen av handelsytor utanför den "zonen".
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter