Utskrift från gbg.yimby.se
....

På östfronten något nytt

 


I skuggan av Centrala Älvstaden, trängselskatten och Västlänken pågår en hel del mindre byggprojekt i stadens östra delar: Sedan några veckor tillbaka håller grävskopor på att göra sitt med Munkebäcksskolan. Den gula tegelbyggnaden uppfördes 1963 efter ritningar av arkitekt Johan E. Tuvert, som även ritat bland annat Kortedala Torg.

Skolan har i olika omgångar använts för såväl grundskolans senare år som för vård- och mediegymnasium, men har stått oanvänd sedan 2009 då gymnasieverksamheten flyttade till nya lokaler vid Skånegatan. Nu rivs alltså byggnaden för att – om allt går enligt planerna – ge plats åt bostäder och verksamhetslokaler.



I slutet av 2010 utlyste Göteborgs stad en markanvisningstävling för området kring skolan. Syftet var att få fram nytänkade förslag på hur man på platsen kan bygga en hållbar blandstad ur såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt perspektiv. Viktiga utgångspunkter för projektet var att det redan finns en väl utbyggd kollektivtrafik i området och närheten till Munkebäckstorget. Lägenheterna skulle variera i storlek och hälften av dem upplåtas som hyresrätt.



En levande stadsgata i framtiden?

Tävlingen vanns av ett lag bestående av Riksbyggen, Tornet Bostadsproduktion, GEHL Architects, Wingårdh Arkitektkontor och Bengt Dahlgrens Teknikkonsult. I deras förslag, "där vardagen spelar roll", får huskropparna närmast Munkebäcksgatan ett stadsmässigt utförande som möter gatan, till skillnad från den introverta skolbyggnaden som nu håller på att rivas.

På så vis skapas även en bullermur åt de tilltänkta friliggande husen bakom, som formmässigt ansluter till den befintliga lamellhusbebyggelsen i området. Enligt planerna kommer området "Nya Munkebäck" att ge plats för cirka 300 nya bostäder, såväl hyresrätter som bostadsrätter, förskola och ”aktivitetshus”.

I en tid präglad av puts och vita fibercementplattor känns det föreslagna fasadmaterialet som ett välkommet inslag:

Det gula teglet förankrar arkitekturen i området, men också i Göteborg. Ursprungligen ett arv från den tid då staden planerades av holländare, har det småskaliga teglet med tiden blivit stadens signatur i såväl bostadshus som monument. Det speglar därmed även den samhörighet med den täta stadens intensitet som vi vill se i kvarteret Möbelsnickaren.

I den luttrades öron låter kanske ovanstående beskrivning som ett Annedal 2.0, men en mer välvillig tolkning är att lokala byggnadstraditioner faktiskt är viktiga för en stads identitet.



I dagsläget är Munkebäcksgatan bitvis utformad som en autostrada, och den är tämligen bred i relation till den låga bebyggelsen norr om torget. Längre söderut finns levande kvarter med landshövdingehus - åtminstone längs den östra sidan av gatan - men efter torget ebbar stråken ut i ett sorts vakuum.

En urban struktur har potential att stödja och knyta samman de befintliga stråk som finns till torget med det växande handelsområdet vid E20. I dagsläget är den norra delen av Munkebäcksgatan exceptionellt tråkig och innehållslös. Detta gäller särskilt för dem som rör sig till fots, och som inte har förmånen att kunna kompensera den trista omgivningen med ett lätt tryck på gaspedalen.
 



Skolbyggnaden fjärmar sig från det redan i förväg breda gaturummet. Den nya bebyggelsen har potential att skapa en intressant miljö som minskar det mentala avståndet mellan torget och området som växer fram längs E20.



Fotbollsföreningen Qviding har efter långa rättsprocesser fått klartecken att flytta sin verksamhet till gräsmattorna vid f.d. Härlanda fängelse. På de gamla fotbollsplanerna intill motorvägen byggs nu istället ”Torpavallens handelsplats”.







Torpavallsgatan är tänkt att kantas av trädrader för att ge ett mjukare intryck.

Att förlägga köplador intill bostäder har givetvis stött på motstånd från en del närboende: Synpunkter från samrådet gäller bland annat förmodat negativ påverkan av bostadsrättsföreningars attraktionskraft, förlust av utsikt över ”rekreationsområdet” och farhågor om ökad biltrafik.

Andra påpekar det onödiga i projektet när Allum ligger ”bara några kilometer bort”, och att man kan ta sig dit istället. Å andra sidan kan man tycka att en buffertzon mellan E20 och den resterande stadsdelen, med god tillgång på kollektivtrafik och välutbyggd infrastruktur, är en hyfsat föredömlig placering av ”volym- och sällanköpshandel”.



Här kommer snart Qvidings konstgräsplaner och klubbhus att anläggas.



Något som konstaterades redan under Yimbys stadsvandring i Kålltorp 2010 var den dåliga kopplingen mellan kulturhuset Kåken i och den omgivande stadsdelen. Detta är kanske inte så konstigt då en av grundidéerna med fängelser är just begränsad rörelsefrihet för de intagna…

I planbeskrivningen för Härlanda park, som området numera kallas, medges möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg från Ängsvaktaregatan till de numera publika verksamheterna på fängelseområdet. När någonting ”medges” i en plan har dock tyvärr erfarenheten visat att det sällan blir så i verkligheten. Gång- och cykelförbindelsen är (ur ett göteborgshumoristiskt perspektiv) en nyckelfråga för hela stadsdelen!



Brf Nyckeln, som förvaltar fängelsets personalbostäder, vill inte ha genomfart för gång- och cykeltrafik på sin tomt.



Men vad finns det egentligen för alternativ? Den röda linjen är en fenomenal omväg. Vid minsta regnväder omvandlas ängen längs den blåa linjen till ett Everglades i miniatyr. Kvar är passagen genom fångvaktarbostäderna.


Kommentarer från samrådet:

Bostadsrättsföreningen Nyckeln, Härlandavägen 11-21 (Kålltorp 4:16) ställer sig positiv till programförslaget i stort men har framförallt synpunkter på att begränsa gång och cykelgenomfart genom deras fastighet, samt avskärma fastigheten från idrottsplatsen. Den lättaste vägen för gående från t.ex. spårvagnshållplatsen och cykeltrafik från nordost är idag genom deras fastighet, vilket redan idag har medfört incidenter, samt störningar under kvälls- och nattetid. De oroas också av ökad vandalism och önskar att man i den slutgiltiga planen gör det möjligt för fotgängare och cykeltrafik att på ett naturligt sätt ta sig till idrottsplatsen och det nya kulturhuset utan att passera genom deras fastighet.

Stadsbyggnadskontoret bedömer att en väl ordnad gång- och cykelväg intill eller genom planområdet kan bli den naturliga vägen för gående och cyklister. Var en sådan gångväg kan placeras och utformas får utredas i fortsatt planprocess.



Nu när fotbollsverksamheten fått klartecken får inte gång- och cykelvägen hamna i skymundan och ”glömmas bort”. Den borde ha egentligen ha byggts redan för flera år sedan i samband med etableringen av kulturhuset Kåken.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Olof Antonson (7 Maj 2012 19:52): Online
Västnytt rapporterade precis att fotbollsanläggningen vid "Härlanda park" - som efter sju år av överklagandeärenden fått klartecken - nu blivit stoppat av Länsstyrelsen ... Tydligen har det inkommit nya klagomål som de måste ta hänsyn till.

Nyheten i textformat (hittar inte videoinslaget): http:​/​/​svt.​se/​2.​340​0​7/​1.​2795397/​harlanda_​park_​stoppas_​.​.​
 0
Gunnar Einarsson (7 Maj 2012 21:52):
Tycker att planerna på nybyggen längs Munkebäcksgatan hade kunnat göras bättre. En ny gata borde förslagsvis ha dragits mellan Ernst Torulfsgatan och Munkebäcksgatan där Härlandavägen bryter igenom, kvarteren borde slutas så långt det går och lamellhusidén skrotas till förmån för riktiga gårdshus. Som det nu är missar man en intressant gatukrök längs Bromeliusgatan där en tät husrad hade kunnat skänka mer urbana kvaliteter åt Munkebäckstorget.
En alternativ gatudragning hade kunnat löpa "på snedden" från Bromeliusgatan/Munkebäckstorget till Ernst Torulfsgatan.

Munkebäcksgatans avsevärda bredd är i sig ett intressant kapitel. Den tycks vara som gjord för stadsbana. När vi diskuterade lite om högbana tidigare, så tänkte jag att en sträckning, i likhet med de gamla tunnelbaneplanerna, kunde gå in i berget vid Södra Gubberogatan, löpa under Lunden samt gå i dagen i utrymmet mellan Stenströmsgatan och Utjordsgatan. Därefter skulle högbanan följa Munkebäcksgatan norrut för att svänga av österut längs Torpagatan och fortsätta mot ändstationen i Partille.
Det visar sig emellertid att det döda utrymmet mellan Stenströmsgatan och Utjordsgatan idag har tagits i anspråk av tre flerbostadshus ägda av Stena Fastigheter. Kanske har denna markremsa rentav varit fredad fram tills nu och därmed utgjort en fysisk kvarleva av 1967 års tunnelbaneutredning? Ack, ack, så kan förtätning också slå!
 0
Mats O. (7 Maj 2012 22:31):
Fastighetsägaren Brf Nyckeln motsätter sig en publik gångbana/cykelväg tvärs igenom den mark som dom äger om jag fattat det rätt ?

Det tycker jag dom gör rätt i.
 0
Johannes Hulter (7 Maj 2012 22:33):
Olof: http:​/​/​svtplay.​se/​v/​2795745/​fotbollsplaner_​stoppas

mats: Ska BRF Masthugget göra likadant tycker du?
 0
Gunnar Einarsson (7 Maj 2012 22:47):
Är väl bara att dra fram Balsamingatan ända till fängelset. Vad är problemet? Den marken ägs väl inte av Brf Nyckeln?

För övrigt är Nyckelns uppträdande bisarrt. Ökat "buller" pga av fotgängare och cyklister? Ja, tjena.
 0
Matthias H. (7 Maj 2012 22:48):
Tack Olof för schysst uppdatering.
 0
Olof Antonson (7 Maj 2012 23:03): Online
Jag har haft en del beef med Brf Nyckeln och deras förbudsskyltar tidigare, men efter att ha läst synpunkterna från samrådet, så stödjer jag dem helhjärtat i deras önskemål om en gång- och cykelväg utanför deras tomt. Problemet idag är ju att det inte finns något seriöst alternativ till att passera deras inhägnad, vilket jag hoppas framgår i min enkla illustration.
 0
Gunnar Einarsson (7 Maj 2012 23:46):
Vad är det för fel på gångväg mellan fotbollsplanen och brf-tomten? En sådan syns ju t o m på kartan ovan.
 0
Olof Antonson (7 Maj 2012 23:51): Online
Den kartan är från förslaget som "medges" (och som förhoppningsvis blir verklighet).
 0
Joel Månsson (8 Maj 2012 03:17):
Har de tillstånd att sätta upp sådana skyltar?
Med tanke på att det rör sig om ett gaturum och inte någons uteplats eller trädgård borde väl allemansrätten gälla?
 0
Patrik Höstmad (8 Maj 2012 08:11):
Olof, Intressant rapport.

Verksamheten i fängelset är verkligen avskärmat från omgivningen. Skulle förvåna mig om någon spontant besöker området när man passerar förbi. Spårvagnsspåren är en effektiv barriär mellan det naturliga gång/cykelstråket utmed Härlandavägen och fängelseområdet. Skulle delvis lösas med cykel och gångvägen, men jag trycker även att tydligt välkomnande portaler vore på sin plats.
 0
Mats O. (8 Maj 2012 08:32):
Joel : skyltar får man sätta upp på sin fastighet, är skylten modell större måste bygglov inhämtas. Likaså får man inhängna fastigheten med staket. Är staketet högre än 1.5 meter måste man ha bygglov för detta.
 0
Joel Månsson (8 Maj 2012 09:25):
Mats: Jag menade inte skyltar i allmänhet, utan skyltar där det står tillträde förbjudet o dyl.
Vad jag förstått måste man ha tillstånd för sådana om det inte rör sig om t.ex en trädgård. Nu rör det sig ju om en asfalterad gata.
 0
EL (8 Maj 2012 09:29):
Något att tänka på när man planerar norra Masthugget, fotbollsplaner.Finns inte en enda i Masthugget vad jag vet, Majorna har tre. Området norr om Masthamnsgatan är ett perfekt läge, helt plant, intill Oscarsleden.
 0
Olof Antonson (8 Maj 2012 10:58): Online
@Patrik: Jag håller med, det är tyvärr lite av ett projekt att ta sig till kulturhuset idag. Många som bor i närheten har en liknande uppfattning, och det är synd att det är såpass omständligt att det kanske avskräcker spontanbesök.

@Magnus: Det händer en hel del här, och det blir troligtvis fler liknande rapporter. Jag har även länge funderat på en stadsvandring i Lunden.
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2012 11:00):
EL, norra Masthugget har absolut inte plats för några fotbollsplaner. Norr om Masthamnsgatan bör tät kvartersbebyggelse uppföras. Fotbollsentusiaster kan fortsatt söka sig till Majvallen eller Plikta.
 0
Matthias H. (8 Maj 2012 11:09):
Jag tänkte svarat EL förut. Jag kan lätt tänka mig att ett kvarter, kvadratiskt eller rektangulärt, består av en riktigt stadspark. Däri kan man gott få plats med en fotbollsplan på kanske 20*40 meter. Men vi vill inte ha ett nytt Heden vid denna framtida stadsdel. Där tror jag du kommer få mycket lite medhåll i detta forum.
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2012 11:49):
Jag skulle säga att utrymmet i Masthugget norr om Första Lång är så trångt att en inte ens en kvarterspark vore önskvärd. Satsa istället på maximal exploatering, inklusive minikvarteret norr om Kommersen.
För att exemplifiera, låt oss säga att vi vill ha två kvarter mellan Första Långgatan och Oscarsleden mellan Nordhemsgatan och Värmlandsgatan (i SBK:s plan gäller istället en kvartersrad och fristående kontorshus mot leden). Med hyfsat trottoarutrymme mellan leden och bebyggelsen nås ungefär måtten 40 m kvarter - 12 m Masthamnsgatan - 40 m kvarter - Oscarsleden. Det blir smala och mörka gårdar, dock kan man ju tänka sig genomgående tomter med exempelvis broar mellan gårdsuppgångarna som i kvarteret Djupedalen på Linnégatan/Nordhemsgatan. Det blir pittoreskt och coolt. :)
Tomma ytor skulle dock vara fatalt på en så ihopträngd yta som norra Masthugget. Stadskaraktären skulle lida svårt avbräck och hur kul är det för Danmarksresenärer att mötas av en fotbollsplan eller skräpig bultdrickarpark vid ankomsten till Sverige? Området kan helt enkelt inte generera nog rörelse för att supporta en park.
+1
Olle Jansson (8 Maj 2012 14:50):
Det är ju lite intressant det där med brf:er som sätter upp förbudskyltar på platser som så tydligt lämpar sig för genomfart. Kommer att tänka på ett punkthusområde i Johannes Å.:s barndomskvarter där en brf i ett punkthusområde har uppe en skylt som jag konsekvent ignorerat då det innebär en omväg på över hundra meter att följa den. Man kan ju tycka att länsstyrelsen kan gå in och fördöma skylten med hänvisning till att det bryter mot områdets karaktär...
 0
EL (8 Maj 2012 14:59):
Einarsson. Plats finns för fotbollsplaner, kanske en idrottshall.Byggs f.n. i flera ytterområden. Lämpligt här, ingen tvekan. Men de passar kanske inte in i din utopistad med TÄT bebyggelse ner till vattnet
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2012 15:16):
EL, den utopistaden med TÄT bebyggelse är vad Yimby handlar om. Love it or leave it.
Staden är full av idrottshallar och fotbollsplaner som ser ganska ringa användning. Finns ingen anledning för det även i Masthugget. Dessutom finns det en fotbollsplan uppe i det Nya Masthugget i närheten av Masthuggskyrkan.
 0
EL (8 Maj 2012 15:31):
Einarsson. Du vill altså ha ett nytt Haga där(synnerligen otrivsam stadsdel), hoppas det inte blir så och att Stena stannar. Men smaken är tydligen olika.
 0
Johannes Hulter (8 Maj 2012 15:33):
Olle: Minns inga sådana skyltar från min barndom. Får mig att undra om det här förbudsskyltandet är en företeelse som boomat tillsammans med bostadsrättombildningar.

Ni som växte upp i husipark-områden, som typ Johanneberg, kommer ni ihåg hur det var, satt det en massa "genomgång förbjuden"-skyltar på gräsmattorna?
 0
Johannes Hulter (8 Maj 2012 15:41):
EL: Lustigt att du nämner Haga, Norra Masthugget är nämligen lika stort som Haga. Däremot betvivlar jag att särskilt många skulle föredra att Haga ersattes med lastbilsparkering...
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2012 15:47):
EL, vad menar du med "nytt Haga"? Vilket Haga menar du? Det Haga som du mestadels ser idag har ganska lite med det äldre Haga som ersattes att göra, dock är det fortfarande kvartersstad om än inte blandstad, med undantag av det stråk längs Haga nygata som mestadels bevarats.
Samtidigt är du nog den förste som jag hört beskriva Haga som en "synnerligen otrivsam stadsdel", men som du skriver, smaken är olika.

I Masthugget vill jag ha tät blandstad med betydande lokalyta i bottenplan, slutna kvarter och varierande arkitektoniskt uttryck, självklart!

Vad vill du ha?
 0
Mats O. (8 Maj 2012 15:58):
Johannes

Fånig fråga det där om brf Masthugget som har 1036 lägenheter, stort som en stadsdel. Klart att det inte går att inhägna där och sätta upp förbudsskyltar.

Så du jämför detta med brf Nyckeln med 15 lägenheter som inte önskar en publik gångväg till en fotbollsarena mellan deras hus ?
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2012 16:01):
Johannes, det har helt och hållet att göra med brf-revolutionen och idén att man skall äga sin bostad. Kanske finns i detta också en insmugen villakultur som behandlar tomt, bakgård m.m. som en privat villatomt.
När staden dominerades av hyresrätter skulle ingen ha kommit på tanken att skärma av husiparkområden. Att barn fritt skulle springa genom dem utan att mötas av hindrande gårdsmurar var ju själva idén och i själva verket var 90% av alla bakgårdar i kvartersstaden olåsta de också (om behov att traska in där nu existerade). I det senare fallet har låsta portar dock säkert att göra inte minst också med senare decenniers ökade brottslighet.
 0
EL (8 Maj 2012 16:16):
Åsberg, Einarsson Vaddå lastbilsparkering? Klart det skall byggas mellan 1:a Långg. och Oscarsleden. Dock ingen kvartersstad närmast Oscarsleden som bör reserveras för parkering och friytor. Stena kan flytta till västra Stigbergskajen har föreslagit det i First we take.., ytterligare mark blir fri intill älven.
 0
Gunnar Einarsson (8 Maj 2012 16:54):
EL, parkeringar och friytor längs Oscarsleden låter trist, fult och antiurbant. Varför vill du ha parkeringar där istället för hus?

Det som är bra med SBK:s plan är tvärtom att bebyggelsen har dragits ända fram till Oscarsleden. Därmed grundläggs för en framtid när Oscarsleden kan boulevardiseras och bli en normal, bred stadsgata, vare sig Stena flyttar eller ej.

Nu håller tråden visst på att utvecklas till en diskussion om det norra Masthugget. Det tror jag inte var Olofs avsikt.
 0
Johannes Hulter (8 Maj 2012 16:56):
Mats: Ursäkta, jag trodde din poäng var av principiell natur, att det är fel att inskränka äganderätten på det sättet. Vi tycker tydligen båda att det är självklart att de inte ska få göra det. Men frågan är väl varför det är så självklart om man inte räknar med en sorts urban allemansrätt.
 0
Johannes Hulter (8 Maj 2012 16:58):
EL: Jag drog den slutsatsen eftersom du vill behålla lastbilsparkeringen och ogillar Haga. De flesta tror jag dock föredrar Haga framför den instängslade lastbilsparkeringen. Men jag kan ju ha fel. Den här debatten har ju visat att det finns ett starkt stöd för Stenas parkering.
 0
EL (8 Maj 2012 17:06):
Einarsson Bostadsbebyggelse fem meter från en europaväg, ej lämpligt. Bör bebyggas med kontor, parkeringshus och rekreationsytor. Någon boulevard blir Oscarsleden aldrig. Någon överdäckning av leden blir det ej av miljöskäl och säkerhet.
 0
Daniel Bergqvist (8 Maj 2012 22:20):
@Johannes Åsberg; kommer på två platser i Johannebergsområdet som haft, eller har, förbudsskyltar:
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​9fv37
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​9fveN
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​9fZaZ

Att antalet förbudsskyltar ökat i samband med ombildningar är givet - den tidigare värden har naturligtvis inte haft några incitament till det. Då ägandet förskjuts närmare individen finns 1000 skäl till både det ena eller andra. Personligen ser jag inga större problem med förbudsskyltar, så länge dessa inte står över lagen. För många BRF:er är alternativet till skyltar att inhägna området likt en villatomt, vilket vore trist.
 0
Johannes Hulter (8 Maj 2012 23:09):
Daniel: Tack, intressant! "Genomfart undanbedes" är ju lite trevligare. Men du glömmer ett alternativ utöver skyltar och stängsel: Att låta folk passera. Mitt hus ligger direkt mot en gata, där passerar folk hela tiden. Jag har aldrig kommit på tanken att spärra av gatan.

Om inte annat visar väl detta på konsekvenserna av att ha gården på utsidan av kvarteret istället för på insidan.
 0
Daniel Andersson (8 Maj 2012 23:24):
En promenad och cykelvänlig stad bygger på ett finmaskigt nät av gator/stråk där det går att ta sig fram. Att hindra genomgång är därför något som bör motarbetas. Förbudsskyltar och negativa meddelanden är dessutom i sig synnerligen störande. Äganderätt är inget egenvärde, utan bör kommunaliseras om det ligger i det allmännas intresse.
 0
Christopher (8 Maj 2012 23:46):
El, Varför inte bygga ett trivsamt område nära kajen som kan avnjutas av fler göteborgare & turister än enbart av dem som gillar fotboll?
 0
Christopher (8 Maj 2012 23:52):
Själv älskar jag motorsport. Trots att det råder stor brist på lokala banor ser jag det ändå som en självklarhet att nyttja frihamnens markyta till ändamål som lämpligare gynnar Göteborgs stadsutveckling.
Även om jag tycker banan ligger j'vligt bra där den ligger idag.
 0
Daniel Bergqvist (9 Maj 2012 07:27):
@Johannes: ja, men då äger ju inte din BRF/värd gatan varpå alla inser att någon reglering av rörelsefriheten inte är att tänka på - per definition. Förbudsskyltar platsar inte i kvartersstaden, men fyller säkert viss funktion på annat håll.
Visst har ägandet sina baksidor - det blir en kanal för maktutövning på gräsrotsnivå och resulterar tyvärr i nimbyism och asociala miljöer. Det är bra om man tar större hänsyn till detta i framtida planer.
 0
Johannes Hulter (9 Maj 2012 09:07):
Daniel: En orsak till konflikten kan också vara den starka allemansrätten i vårt land. Den gäller förvisso bara "naturen" men det ligger väl nära till hands för människor att överföra det tänkandet till andra grönområden, även om dessa råkar ligga inne i staden. Många upplever nog också en sedvanerätt till stigar och passager som de använt länge och formellt sett så är det ju lite oklart hur lagrummet ser ut beträffande det.

Erik Berg har skrivit en del intressant om detta:

http:​/​/​approximationer.​blogspot.​se/​20​11/​0​2/​agoismens-​p.​.​

http:​/​/​approximationer.​blogspot.​se/​20​12/​0​2/​ut-​ur-​inhag.​.​
 0
Olle Jansson (9 Maj 2012 10:06):
Ja, det hänger nog samman med att det blivit en del brf i Uppsalas Eriksberg.

Sedan kan ju det här med var man får och inte får gå vara intressant ut många aspekter:

Under mina första 7-8 år bodde jag på landsbygden i vad som tidigare varit en bondgård som var placerad vid ena hörnet av en korsning. Strax bortom vårt tomt låg affären. Fram till 1970-talet fanns det någon form av lokal förordning eller i alla fall norm att endast infödingar fick köpa mark på halvön där huset ligger. Mina föräldrar, från den närliggande tätorten fick emellertid dispens. Snart visade det sig emellertid att en annan lokal uppfattning var att det var i sin ordningar - ja, faktiskt det normala - att de infödingar som bodde så att de behövde passera vår gård för att komma till affären vanemässigt genade över vårt tomt. Detta drev givetvis min far, vars temperament jag ärvt, till vansinne och han satte upp staket, vilket i sin tur (ytterligare) försämrade relationen med infödingarna.
 0
Daniel Bernmar (9 Maj 2012 10:45):
Intressant artikel! Stadsdelsnämndens samhällsbyggnadsråd är i färd med att diskutera hur stadsdelen kan fortsätta utveckla Munkebäckstorget och närområdet nu när bygget kommit igång. Hur vi kan utnyttja och hitta nya verksamhetslokaler, överbrygga barriären som Munkebäcksgatan utgör samt vitalisera torgområdet. Det är alltid roligt med fler som infallsvinklar och analyser som strävar i samma riktning!
 0
Alf (9 Maj 2012 12:47):
Haha ingen genomfart gäller även gående!

Det byggdes som ett fängelse och med den tonen av bostadsrättsföreningen så är det väl platsen fortfarande som ett fängelse fullt av vakter och övervakning.
 0
Alf (9 Maj 2012 12:50):
Haha ingen genomfart gäller även gående! !

Det byggdes som ett fängelse och med den tonen av bostadsrättsföreningen så är det fortfarande som ett fängelse fullt av vakter och övervakning på platsen.

"redigerad verision"
+1
Mats O. (9 Maj 2012 13:35):
Tillträde förbjudet-skyltar, höga staket och låsta grindar är bara en konsekvens av det slags samhälle vi själva valt att rösta fram.

Som man bäddar får man ligga.
 0
Gunnar Einarsson (9 Maj 2012 14:32):
EL: "Einarsson Bostadsbebyggelse fem meter från en europaväg, ej lämpligt. Bör bebyggas med kontor, parkeringshus och rekreationsytor."

Kontor ingår i SBK:s plan närmast leden. Även på Yimby har exempelvis kontor och kanske även studentbostäder längs Oscarsleden omfattande stöd. Döda "rekreationsytor" där, som Jörnmark brukar uttrycka det, enbart "parkbänksgänget" kommer att sitta och "läska näbben", klarar vi oss dock utan.

"Någon boulevard blir Oscarsleden aldrig."

Har en liten surprise för dig:
http:​/​/​cornucopia.​cornubot.​se/​20​11/​0​8/​peak-​oil-​60​-​mind.​.​
 0
Daniel Bergqvist (9 Maj 2012 15:46):
@Gunnar E: att göra stadsmotorvägar till gator/boulevarder är intressant på den platser där trafiken minskar och markens värde ökat. Att provocera fram urbana miljöer överallt tror jag får motsatt effekt. Planera staden så att värden på marken ökar så skall du se att en och annan stadsmotorväg försvinner.

@johannes Å: ja, där har du en poäng! Tack för länkarna.

@Mats O.: vad vore ett realistiskt alternativ?
 0
EL (9 Maj 2012 16:09):
Einarsson Du föreslår studentbostäder närmast Oscarsleden, varför inte ett eller flera bostadshotell, tillgänglig för alla, mångfald i staden. Ingen rekreationsyta en park kanske också.Nej Oscarsleden blir ingen Boulevard. Angående bränslen så finns alternativ, gas, etanol och biobränslen. Dessutom blir bilarna snart hybrider som kör på El i stadsmiljö. Vad gäller oljereserver finns många teorier, jag kan inte bedömma det.
 0
Olof Antonson (9 Maj 2012 16:31): Online
I stadsförnyelsens Paris resulterade dragningarna av boulevarderna att marken utefter de nya trädkantade gatorna blev just attraktiv för exploatörer. En motorväg har - vill jag påstå - en direkt motsatt effekt på det intilliggande fastighetsvärdet.
 0
Daniel Andersson (9 Maj 2012 20:10):
@Olof A: I en stad ger nog en motorväg sänkta fastighetsvärden i den direkta närheten. Men på landet strax utanför sta'n ökar värdena; närmast motorvägsavfarterna för handelsetableringar och en bit från motrorvägen för bostadsområden.

Angående skyltar som undanbeder gångpassage är det ett tecken på dålig planering att det upplevs befogat. Bättre sätt att hantera problemet som jag kan se är att: 1. Se till att mer lämpliga stråk för gångpassage finns och är gena och attraktiva. 2. Åtgärder i den fysiska miljön som gör att de passager där genomgång vill undvikas upplevs mer privata. Det kan tex handla om att göra dem mindre raka, trappsteg eller grindar (ej låsta). 3. Acceptera gångpassage och skapa skyddade uteplatser intill mha tex häckar eller murar.
 0
Gunnar Einarsson (9 Maj 2012 23:10):
Daniel Bergqvist, nja, allt annat lika (Peak Oil exempelvis) så torde boulevardiseringar leda till att privatbilismen minskar som en konsekvens av att det blir alltför besvärligt att ta sig fram, samt att kollektivresandet/andelen kollektivtrafikvilliga ökar. Samma dynamik som att allt fler motorleder leder till ökad privatbilism alltså, fast åt motsatta hållet.
Stämmer teorin blir det möjligt att strategiskt bekämpa massbilismen genom utnötning (attrition). Man behöver inte vänta på att bilismen minskar först, utan tvärtom kan den fås att minska (och markens värde öka) genom att man jävlas med den.

Daniel Andersson, det är väl ingen mening med att låta tomtmark strax utanför staden i relativ närhet till motorvägar öka i värde?

EL, användningen av fastigheterna närmast leden kan säkert mångfaldigas och boendehotell låter väl som ett jättebra förslag. Det viktiga är att inga stora tomrum lämnas mellan motorvägen och den nya bebyggelsen, inklusive parker.
Lönsamheten med Stenas kombinerade lastbils- och passagerarfärjor kommer inte att vara för evigt, i synnerhet inte om vi går mot allt högre bränslepriser. Vi behöver alltså planera utifrån en framtid där Stenas område kan bli ledigt för fortsatt bebyggelse och då vill vi att kvarteren sluter an till den nya Oscarsboulevarden på båda sidor av gatan.
Det utesluter förstås inte att pasagerarfärjor fortfarande kan gå på Danmark, men i så fall skulle terminalen få plats på motsvarande ett kvarter eller så längs Masthuggskajen.
 0
Mikael Kreutz (10 Maj 2012 01:21):
Olof: Man kan ju i princip benämna gamla Götaleden som en boulevard längst med älven. Och den var ett riktigt obehagligt inslag i stadsmiljön, utan attraktionskraft för butiksägare eller exploatörer. Skulle vilja påstå att Kinesiska muren och Merkurhuset överlevde tack vare det.

Götatunneln hade varit det bästa som hänt centrala Göteborg om den hade byggts fullt ut (Gullbergsmotet?Stigberget), nu blev det bara ett hyfsat projekt med potential att fulländas i framtiden.

Gunnar: Jag är öppen för diskussioner gällande biltrafiken i Göteborg, och kan nog bidra med mycket matnyttigt i ämnet, men inte när utgångspunkten är att jävlas med bilister.
 0
Gunnar Einarsson (10 Maj 2012 02:19):
Mikael Kreutz, det var en lite tillspetsad formulering. Egentligen refererade jag bara till Jane Jacobs och innehållet i kapitlet "Erosion of cities or attrition of automobiles".
En sak skulle jag vilja fråga dock, särskilt som du är experten. Uppfarterna från Götatunneln är ganska långa. Skulle det gå att förkorta dessa, exempelvis så att det gick att korsa Nordhemsgatan och Kilsgatan (vid vardera mynningen)? Eller är den maximala lutningen på stigningen enligt regelboken redan nådd?
Vet förstås att du hellre ser överdäckning än utveckling mot boulevardisering, men ändå.
Själv tycker jag att du har rätt om överdäckning, men tvivlar på att pengar och tillväxt kommer att stå till förfogande i framtiden, för att inte tala om antalet rullande fordon.
 0
Daniel Bergqvist (10 Maj 2012 10:02):
@Gunnar E: det är inte rationellt att begränsa något som är lönsamt och bidrar till ekonomin - som transporter med bil och lastbil - genom att stänga viktiga transportleder. Det man kan göra är att påverka priser - direkt (trängselskatt, bompeng) och indirekt (koldioxidskatt etc) för att hantera negativa externaliteter.

"Boulevardiseringen" är, som jag skrev, lönsamt längs de stråk där den "nyttiga" trafiken är väsentligt lägre är vägens kapacitet och där marken runtomkring ökat i värde (tex från Linnéplatsen och söderut, samt längs med älvstränderna).
Jag förstår inte varför urbanisering måste pressas fram på det sätt du föreslår, när vi har tomma platser i staden som rimligen borde bebyggas först?
+3
Mats O. (10 Maj 2012 10:15):
Boulevardisering är nödvändigt om vi ska bygga bra stad. Men då ska det byggas på rätt sätt.

En mittrefug med gångstråk+träd, 2+2 filer, parkering 30 minuters vid sidan av körfälten med möjligthet att stanna bilen och uträtta ärenden i affärerna som ligger längs boulevarden, inte bara parkering utan även plats för handikapparkering+ busshållplats+ lastzon för distributionstrafik. Träd kan planteras mellan trottoaren och p-filen för att skapa lummighet. Trottoaren bör vara bred för att skapa plats åt exempelvis uteserveringar.

Genom dessa åtgärder går det att pressa ner hastigheten på den nya boulevarden till kanske 30-40 jämfört med den tidigare ganska hårt trafikerade motorleden.
 0
Olof Antonson (10 Maj 2012 11:33): Online
@Daniel B: Jag vill nog se boulevarden, eller den större stadsgatan, som något som genererar värden, snarare än något som främst kan appliceras när marken runtomkring redan blivit eftertraktad. Hur attraktivt hade området runt Linnégatan varit om Dag Hammarskjöldsleden hade fortsatt rakt igenom bebyggelsen där? Jag tror att områdets dragningskraft är stor just på grund av Linnégatan!

@Mikael K: Att kalla Götaleden för boulevard, eller att likna den vid det, är nog att försköna och tänja lite på verkligheten. Ser man till Paris handlar det om stora populära promenader (breda trottoarer), kantade av trädrader och med hög kapacitet att hantera trafikflöden. Kapaciteten att hantera flöden kan jag hålla med om, men det andra?
 0
Daniel Bergqvist (10 Maj 2012 12:42):
@Olof A. då propagerar du för en stadsbyggnadsutveckling som inte främjar tillväxt. Jag tror inte det finns något mandat för en sådan strategi. Göteborg tappar i ranking bland företag och investerare, vi är beroende av ett fåtal större industrier, har relativt högt skattetryck och har en liten arbetsmarknadsregion.
Notera att jag föreslår viss boulevardisering, men knappast för de leder som diskuterades ovan (munkebäck, alingssåsleden, E20). Du ställer en hypotetisk motfråga, det är inget argument.

(not: Dag Hammarskjöldleden är en kommunalt vägstråk, europavägar en statlig angelägenhet och inget som har något att göra med vår lokala urbana stadsplanering).
 0
Olof Antonson (10 Maj 2012 12:56): Online
Jag menar bara att du förbiser den inneboende potential som finns i att skapa attraktiva miljöer, och på så sätt höja värdet på den omkringliggande marken. Jag avser främst centrala lägen inom staden, därav min parallell till stadsförnyelsen i Paris.

Hur kan skapande av värden vara något som inte främjar tillväxt?
 0
Daniel Andersson (10 Maj 2012 13:17):
D.B: Dag Hammarskjöldleden är en kommunalt vägstråk, europavägar en statlig angelägenhet och inget som har något att göra med vår lokala urbana stadsplanering
Den administrativa indelningen i statliga respektive kommunala gator/vägar säger i sig ingenting om vad som är önskvärt. Visst angår de statliga vägarna vår stadsplanering. Som allra minst genom att staden tvingas anpassa sig till vad staten behagar göra med vägarna, eller mer rimligt, att kommunen kan vara med och ha synpunkter på hur de statliga vägarna skall utvecklas.
 0
Daniel Bergqvist (10 Maj 2012 13:22):
@Olof: på vilket sätt förbiser jag möjligheten att skapa attraktiva miljöer? Jag skrev:
* bygg på tomma ytor i centrala staden (ta vara på närheten till city)
* boulevardisera kommunala stadsleder där trafiken minskat och markvärdet ökat (stärk denna trend genom exploatering, tex längs Dag H.)

" Hur kan skapande av värden vara något som inte främjar tillväxt?"
Du skapar inte attraktiva miljöer genom att boulevardisera Alingsåsleden, en riksväg. Det resulterar i ett hopplöst företagsklimat, minskad arbetsmarknadsregion och lägre tillväxt. Tillväxt och inkomstutveckling är, vid sidan av lagar och regler, faktorer med betydande inverkan på hur vi värderar och efterfrågan urbana miljöer.

Vill man skapa för skapandets skull kan man spela "Sim City" eller stanna kvar i ritsalen på Chalmers.
 0
Olof Antonson (10 Maj 2012 14:12): Online
Det jag vände mig mot var passagen om möjliga "boulevardiseringar" (endast) där markvärdet redan ökat.

Jag tycker att du förbiser vilka värden en attraktiv gata kan skapa och möjligheten att arbeta proaktivt. Jag tolkar dig som att värdet på marken antas stå i relation till olika yttre faktorer, där en önskvärd utveckling sedan skall inväntas, och först då kan en omvandling ske.

I exemplet Paris skapades det först attraktiva gator, sedan kantades dessa av byggnader (på samma sätt som man gjorde här förr, paralleller kan dras mellan den enkla bebyggelsen i Flygarns Haga och den senare i anläggningen av Vasastan). Jag tror det kan vara nyttigt att ha det i åtanke. Ett annat intressant (men lite annorlunda) exempel är Embarcadero Freeway i San Francisco, som omvandlats till en en boulevard efter en jordbävning i slutet av 80-talet.

Edit: Mig veterligen har jag inte nämnt någon Alingsåsled. Däremot skall det bli intressant att se vad som händer med Munkebäcksgatan och Övre Husargatan, eftersom dessa i viss mån håller på att omvandlas.
 0
Gunnar Einarsson (10 Maj 2012 16:55):
Daniel Bergqvist, att inte ta bort det som är samhällsekonomiskt lönsamt är förstås en bra princip. Men man kan också ställa frågan om allt som rusar fram på våra stadsmotorvägar faktiskt är ekonomiskt lönsamt. Den tunga trafiken är väl det överlag, men den kommer ju att finnas kvar även på en boulevard av Mats O:s snitt ovan. Möjligen rör den sig lite saktare och får stanna för fler rödljus på de högst begränsade stadsdistanserna, men änddock, big deal. Det viktiga är ju att varorna kommer fram, inte om de anlände för 5 minuter sedan.
Den stora massan av trafik som består av privatbilism mellan villan i Surte och jobbet i Grimmered däremot kan nog i hög grad ifrågasättas om den är samhällsekonomiskt rationell, i alla fall om samhällsekonomisk förtjänst är det som räknas och alternativet hade varit någon km från våningen centralt till den likaledes centralt belägna arbetsplatsen.
Håller vi fast vid stadsmotorvägar som legitimerar det utspridda boendet så reproducerar vi alltså en samhällsmodell som är både kostsam och slösaktig samtidigt som vi lämnar avsevärda arealer i våra innerstäder (det vill säga våra nationellt mest produktiva markområden) öde och för fäfot. Kolla bara på Oscarsledens närområde genom Masthugget och Majorna där förutom rivningar inget har hänt på årtionden! Det är i hög grad trafikledens fel.
Boulevardiseringar av utvalda stadsmotorvägar däremot (ja, jag är med dig i att det kan finnas gränser), såsom exempelvis Oscarsleden eller Mårten Krakow, bjuder samtidigt in till de etableringar som för med sig ekonomisk utveckling. I synnerhet skulle detta gälla i en miljö där bränslepriser kommer att bli en allt viktigare faktor över tid och den ekonomiska kontraktionen åtföljs av en i ännu högre grad ekonomigeografisk sådan.
 0
Daniel Bergqvist (10 Maj 2012 19:13):
@Gunnar E: Du har fel i att tidsförluster är "no big deal". "Time-to-market" är en av de mest värdedrivande faktorerna i en samhällsekonomisk analys inom transportekonomin.

Det finns två typer av nyttor som relateras till ?rena" restidsbesparingar, värderat som VTTS (Value of Travel Time Savings), och 2) nyttor som avser fordonskostnader.

VTTS (totalt) = VTTS (transport T) + VTTS (gods G) + VTTS (alternativkostnad O). VTTS definieras som den summa pengar som en resande/transportör skulle vara beredd att betala för att minska restiden, allt annat lika. Priset på varor och tjänster går rimligen upp om transportkostnaderna ökar. Omsättningen sjunker och lönsamheten avtar.

Att förespråka trafikljus för genomfartstrafik är därmed inte önskvärt (tidsförluster, bränseförbrukning, utsläpp, buller). Det är viktigt, att vi i denna diskussion, preciserar vilka vägar som är rimliga att "boulevardisera". E6/E20/V40 är inte föremål för detta, däremot Dag Hammarskjöld och Oscarsleden på sikt.

Varför tror du vissa inom näringslivet välkomnar trängselskatt? Jo, för skatten påverkar den privatbilism som du och jag anser vara "olönsam" (trafikanter med låg betalningsvilja). Privatbilismen på de större genomfartslederna minskar => ökad framkomlighet för den tunga trafiken => högre VTTS.

Min viktigaste poäng: reglera trafikutvecklingen med priset, tex genom trängselskatt. Boulevardisera lokalt om det finns ett uttalat intresse för exploatering eller där man på ett kontrollerat sätt vill pressa ekonomin till olönsamhet för att uppnå högre lönsamhet på sikt. Det sistnämnda bör dock ske i mycket begränsad omfattning och inte på ett generellt plan som du och Olof förespråkar.
 0
Matthias H. (10 Maj 2012 21:39):
När man åker från centralen med tåg så kan man se att det sticker upp ett hus upp som håller på att byggas bortanför Redberget. Byggs det nåt på Strömmensberg kanske? Nån som vet?
 0
Olof Antonson (10 Maj 2012 22:18): Online
@Daniel B: Jag tycker inte att jag har förespråkat boulevardisering på ett generellt plan (mer än inne i centrala staden då, eftersom jag inte tycker att motorvägar hör hemma där). Däremot så ser jag potential i att anlägga välfungerande gator som ett medel för att skapa attraktiva stadsmiljöer (och andra sorters värden). Motorvägar inne i städer brukar ha direkt motsatt effekt på närområdet. Snabba transporter är viktigt, men det finns många fler aspekter att ta hänsyn till. Jag håller förövrigt med om de leder som du nämner skulle kunna omvandlas.


@Matthias H: Jag kan se efter imorgon.
 0
EL (11 Maj 2012 10:00):
Oscarsleden kan inte bli en boulevard. Är en europaväg med genomfartstrafik, lätt att fatta.
 0
Patrik Höstmad (11 Maj 2012 10:34):
"Genomfartstrafiken" går via färjorna. Fordonen står länge och väntar innan avgång. Effekten om det går 40 km/h istället för 70 km/h på Oscarsleden förbi Masthugget för genomfartstrafiken kan visa sig vara samhällsekonomiskt marginell. Trafiksignaler finns i dag på E45 utmed Mårten Krakowgatan och vid anslutningen till E6 och trafiken rullar på....

Valhallavägen i Stockholm är europaväg med "genomfartstrafik".

Det handlar om att väga många för och nackdelar mot varandra i planeringen, istället för att låta en princip vara överordnad.
 0
EL (11 Maj 2012 11:05):
Patrik. Nej effekten är inte marginell. Götatunneln har kapat en kvart i restid på sträckan i rusningstrafik. Boulevarden med krypkörning hade vi ju innan tunneln byggdes, tre miljarder kastade i sjön i så fall.
 0
Patrik Höstmad (11 Maj 2012 11:19):
När Götatunneln räknades hem fanns det väl inga tankar på trängselskatter. Trängselskatterna tar hand om just topparna vid rusningstrafik. Götatunneln blir då en suboptimering. Redan idag är den förhållandevis tom förutom vid rusningstrafik. Det är möjligt att de tre miljarderna hade kunnat utnyttjats mycket bättre.

Det handlar om att väga många för och nackdelar mot varandra i planeringen, istället för att låta en princip vara överordnad.
 0
Mats O. (11 Maj 2012 12:09):
EL

Först förnekar du existensen av Peak Oil och kommer med nåt resonemang om att det där fixar vi med nya elbilar och hybridteknik. Jag tror faktiskt inte ett dugg på sånt där. Lika bra att vi redan nu börjar inse att massiv privatbilism bara var en historisk parantes.

Sen har du nåt resonemang om att vissa motorleder inte får ändras (boulevardiseras) därför att det är viktigt att tung trafik kommer fram så snabbt som möjligt.
More of the same är med andra ord din medicin för Göteborgs trafikinfarkt.

Läs den här krönikan om pendlingshelvetet för Göteborgs bilister så inser du att nånting är mycket sjukt i den här staden.

http:​/​/​cornucopia.​cornubot.​se/​20​12/​0​5/​till-​alla-​bilpen.​.​
 0
EL (11 Maj 2012 15:38):
Jag vet inte när peak oil inträffar, men runt 1970 skulle oljan ta slut om tjugo år. Det var ung. då som "experterna" varnade för en ny istid, alibi för att bygga kärnkraftsverk för fullt kanske. Elbilar kommer at utvecklas mycket den närmaste tiden, som allt är det lite trögt i starten. Sen är inte Oscarsleden lämplig för boulevardisering p.g.a. europavägsstandarden. Kan ej jämföras med Ö Husargatan,Södra Vägen eller Munkebäcksgatan De är ju stadsmatargator.
 0
Olof Antonson (11 Maj 2012 16:01): Online
Sen är frågan huruvida det är lämpligt att ha en europaväg längs södra älvstranden ... Fast detta kanske är ett obestridbart faktum inhugget på en stentavla?
 0
Gunnar Einarsson (11 Maj 2012 16:40):
Daniel Bergqvist, okej jag ger mig. Minutjagandet är förstås en hel vetenskap inom vägplaneringen och sedan 80-talet har vi något inom logistiken som kallas för just in time.
Frågan är dock om de tidsvinster vi gör inom långtradarsektorn trumfar den stads- och näringsutveckling som boulevardisering och högexploatering av vissa motorledssträckor annars kan ge. Som tillspetsat exempel avslöjar Google Earth att Detroit har något av västvärldens bäst utbyggda stadsmotorvägsnät. Flyter emellertid investeringarna dit eller till Manhattan med sina trånga avenyer och en "Broadway" smalare än Linnégatan?
Annars tror jag att din plan med att använda trängselskatterna för att sätta press på "onödig" biltrafik, vilket i sin tur kan leda till exempelvis boulevardiseringar på vissa avsnitt, egentligen kanske inte är så dum. Det här får man tänka på. Men det kan också bli så att vi om 20 år får se ett våldsamt trafikbortfall i vilket fall, och då väljer framtiden åt oss.

EL, har du varit i Uppsala någon gång? Där passerar E4:an rakt utanför fönstren på Carolina Rediviva. Bara för att något är klassat som Europaväg betyder inte det att utformningen och flödesmaximum inte kan variera högst betydligt.
Det var sedan fler än du som var med på 70-talet och minns hur det var. Att oljebristen inte inträffade akut (alltså bortsett från OPEC:s politiskt inducerade dito) och att oljefält som upptäckts i början av 70-talet, bland annat i Nordsjön, kunde gå online "just in time" för Thatcherismen, Reagan, sossarnas återkomst -82 och 80-talskonjunkturens segertåg har fört med sig att en hel hop nyliberaler bara viftar undan frågan med hänvisning till rop på vargen. Därmed antyds dock inte att Nordsjöfälten faktiskt redan har nått sin peak och gått över eller att vargar inte finns.
Idag menar alltfler att Romklubbens Tillväxtens gränser (1972) i själva verket har visat sig förvånansvärt ackurat i sina förutsägelser. Det är bara det att vi har valt att ignorera vad som pågår under den dryga 30-årsperioden mellan Blondie och Lady Gaga som vi i likhet med historikern Niel Howe skulle kunna kalla för "upplösningen".

Som sagt, Olof Antonson ställer den självklara frågan. Vad är det som gör att Oscarsleden med början på Älvsborgsbron av någon anledning måste ha just beteckningen E45?
 0
Johannes Hulter (11 Maj 2012 23:18):
Gunnar: I sak håller jag med dig men måste, som gammal uppsalabo, å det bestämdaste invända mot påståendet att E4:an passerar förbi Carolina. Du tänker nog på den gamla riksvägen men det var ett antal decennier sedan... :)
+1
Strömmensbergsbo (11 Maj 2012 23:26):
@Matthias H:

Tänker du möjligtvis på följande bostadshusbygge på en f.d. parkeringsplats i Strömmensberg? De började i höstas och det ena "tornet" börjar bli ganska högt nu och borde kunna ses från tåget.

http:​/​/​poseidon.​goteborg.​se/​sv/​Om_​Poseidon/​Vi_​bygger/​B.​.​

http:​/​/​poseidon.​goteborg.​se/​sv/​Hyresgastsidor/​I-​Vara-​k.​.​
 0
Strömmensbergsbo (11 Maj 2012 23:29):
Kul att se lite Yimby-diskussioner kring "Östra Centrum", förresten. Keep up the good work, Olof och ni andra!
 0
Patrik Höstmad (12 Maj 2012 00:37):
Verkar bli otroligt trista punkthus på parkeringsplats.
"- Vi kommer också att bygga mycket generösa balkonger, där man kan sitta och umgås och njuta av den fina utsikten, säger Mikael Lindberg"
Jag skulle även gissa att man får möjlighet att njuta av bruset från Röde orm från första parkett.

Men kul att det byggs!
 0
Gunnar Einarsson (12 Maj 2012 10:26):
Johannes, ja när det gäller Uppsala så sitter jag dessvärre nog fast i 90-talet. :)
 0
Matthias H. (12 Maj 2012 13:59):
Strömmensbergsbo, det är säkert det jag ser sticka fram ja. Hmm, utsikten för dom blir rätt grym.
 0
Daniel Bergqvist (13 Maj 2012 12:21):
@Gunnar E: "Frågan är dock om de tidsvinster vi gör inom långtradarsektorn trumfar den stads- och näringsutveckling som boulevardisering och högexploatering av vissa motorledssträckor annars kan ge."

Fast, nu gör du jämförelsen orättvis igen :( Vilka stråk talar du om? Vilka trafikvolymer talar du om? Frågan du ställer är mer politisk än undersökande.

Om vi inte ens klarar av att driva igenom projekt som älvstaden, heden m.m. inom överskådlig tid tror jag inte det är lönt att boulevardisera var sakens skull. Däremot kan man förbereda för boulevardisering i centrum genom tex trängselskatt.
 0
Mikael Kreutz (14 Maj 2012 00:57):
Jag kan fortfarande inte fatta hur någon skulle vilja se 24 meters långtradare krypa fram och förorena omgivningen med onödigt buller och avgaser, till följd av en boulevardisering av Oscarsleden. Vi hade den situationen på Götaleden över Skeppsbron innan Götatunneln byggdes, och det var inte trevligt att vistas i området eller attraktivt för näringsidkare att etablera sig där.

Om målet är en attraktiv blandstad i Masthugget, och det tror jag de flesta av oss här inne kan enas om, så är en förlängning av Götatunneln det enda realistiska alternativet för att detta ska kunna uppnås. Då behöver du inte oroa dig över långa tråg Gunnar, det enda som kommer finnas är på/avfarter till tunneln. Dessa kan utformas extremt urbant, likt en garageinfart i en byggnad, så som Klaratunneln i Stockholm t.ex.
 0
Gunnar Einarsson (14 Maj 2012 09:06):
Ja, Mikael, det hade absolut varit bäst och så var det väl från början också tänkt när Götatunneln planerades, inte sant? Under förutsättning att det bilbaserade samhälle vi har idag kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid framöver är jag helt för en överdäckning som prio ett.
Jag skulle långt hellre lagt pengar på detta än Västlänken HK till exempel, vilket till skillnad från det omnämnda projektet direkt hade gynnat staden och dess invånare.
 0
Olof Antonson (14 Maj 2012 12:44): Online
Sedan är frågan varför man i så fall skall dra in 24 meters långtradare genom staden överhuvudtaget (om de inte har sin start- eller målpunkt där)?
 0
Mikael Kreutz (15 Maj 2012 00:57):
Det har de ofta (Stena), bortsett från det så pratar vi om en omväg på 13 km om trafiken skulle hänvisas till att köra via Mölndal istället.
 0
Olof Antonson (15 Maj 2012 11:04): Online
Borde det inte gå att flytta över det mesta av lastbilstrafiken på Oscarsleden till Hisingen?
 0
Niklas S (17 Maj 2012 10:16):
@Olof A: Var på Hisingen tänker du att lastbilstrafiken ska gå istället? Idag är ju Lundbyleden väldigt tyngd av lastbilstrafik, och den skär ju rakt igenom staden. På fastlandssidan av Göteborg finns ju iaf målpunkten (Stena) i staden så den trafiken är väl motiverad.
 0
Matthias H. (18 Maj 2012 10:24):
Är verkligen Lundbyleden fulltrafikerad? Annars så har ju vi och SBK tidigare pratat om att tråga ner Lundbyleden.

Det skulle ju vara grymt om den från Backaplan bort till ESAB kunde läggas ner i tråg och bli överbyggd av stad som länkade samman Älvstranden med Kville. Då skulle bara Hamnbanan återstå som en barriär men rälsbarriärer är ok för mig. Ett antal viadukter t ex under rälsen skulle lösa sammanlänkningen mellan Älvstranden o Kville fint.
 0
Olof Antonson (18 Maj 2012 12:37): Online
@Niklas S: Ja, Lundbyleden tycker jag är ett bättre alternativ än Oscarsleden för lastbilstrafik om den bara skall passera genom stan (till hamnen osv). Trafiken till Stena är dock motiverad så länge de ligger där.
 0
Niklas S (18 Maj 2012 12:44):
@Olof A: Måhända än den ett bättre alternativ, men den (Lundbyleden) är ändå inte optimal, av samma skäl som gör sig gällande på andra sidan.

Vilka andra alternativ finns/går att få till?
 0
Patrik Höstmad (19 Maj 2012 13:10):
Matthias H: Det pågår även utredningar om Hamnbanan. Ett förslag är att låta Hamnbanan gå in i tunnel i Ramberget och dyka upp bortom Ringön.

Kurriosa: Tydligen är lerlagret över 100 m djupt just intill Ramberget (inget vet exakt idag då man vid tidigare borrningar och pålning inte stött på berg).
 0
Krister (19 Maj 2012 22:12):
Trafiken vid Götatunnelns bakom Järntorget korkar igen varje eftermiddag när alla skall hem från jobbet. Något måste blivit fel i planeringen. Är det någon som vet om någon lösning på detta är inplanerad? Avgasröken ligger tät!
 0
Sven R (19 Maj 2012 22:20):
Trängselskatt?
 0
Daniel Andersson (19 Maj 2012 22:23):
@Krister: I SBKs program för Norra Masthugget ägnas en hel del utrymme åt trafiklösningen runt Götatunnelns mynning. Idén som presenteras är att bygga en till bro väster om den befintliga och enkelrikta trafiken på broarna (i praktiken en ruterkorsning med cirkulationsplats). Som jag förstått förslaget leds norrgående trafik på Linnégatan och södergående på Nordhemsgatan. Första Långgatan föreslås knytas ihop bättre med Nya Allén. Trafikplatsen föreslås också avlastas med ett nytt mot på Oscarsleden norr om Masthuggstorget. En koppling för biltrafik från Nya Allén mot Rosenlund föreslås, liksom en ny gata framför Lagerhuset.
 0
Olof Antonson (20 Maj 2012 17:12): Online
Tidningen Öster skriver angående turerna kring Härlanda Park: http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Oster/​Vasteras/​Qvid.​.​
 0
Mats O. (20 Maj 2012 18:49):
Vad tusan är villaägarna i Härlanda oroliga för ?

Sjunker marknadsvärdet på deras hus för att barn och ungdomar tränar fotboll 1 km från deras hus ? (ja Qviding har Göteborgs största ungdomssektion).

Heja Qviding !!
 0
Olof Antonson (20 Maj 2012 19:07): Online
Det ligger bostäder ganska tätt inpå faktiskt (både villor och flerbostadshus), och som jag förstår är det främst de som bor i den omedelbara närheten som opponerat sig. Läget är inte helt oproblematiskt.
 0
Patrik Höstmad (20 Maj 2012 19:18):
Ljudet från en fotbollsplan är härligt att höra. Framförallt under ljumma sommarkvällar. Tråkigt för de närboende att de ser det som ett problem så man måste "... höja ljudvallen mot husen". Hade väl varit trevligare att se lite liv och rörelse än en gräsbevuxen onaturligt vall.

Trista att det ska gå att överklaga precis över allt. Kan man inte skriva till kungen också?
Men riktigt bra att alla instanser hittills sagt: Bygg!
 0
Olof Antonson (21 Maj 2012 15:45): Online
Man kan tillskriva ljudet från en fotbollsplan negativa egenskaper/associationer också. Jag är ingen större fotbollsfantast, snarare tvärt om ... Grundprincipen är dock densamma som för kvartersparken i Kålltorp med skateboardrampen som jag skrivit om här: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​10​/​park-​i-​kvadrat_​926.​html

De ljud som skateboardåkningen/fotbollsspelandet genererar kan upplevas som ren terror för somliga. Samtidigt kan exakt samma ljud vara förknippat med glädje, kamratskap och liknande positivt laddade konnotationer för dem som använder platsen. Efter att rampen återuppbyggdes 2010 har det mig veterligen inte kommit några direkta klagomål, men precis innan var det flera mycket bekymrade grannar som oroade sig för störd nattsömn och att rampen skulle dra till sig mopedburen ungdom på glid, klotter på innergårdarna etc. Jag tror att det blir ungefär samma med fotbollsplanen, att de som nu är negativa i viss mån kommer att ändra uppfattning och läget normaliseras.

På platsen finns redan lite av en etablerad fotbollskultur i och med gräsplanerna. På ett liknande sätt har det funnits en ramp sedan 1998 i "kvartersparken", även om det var ett glapp på två år mellan att den gamla rampen revs och den nya byggdes. De som bor där kommer att vänja sig vid detta, precis som de gjorde vid rampen, och det blir ett normaltillstånd.
 0
EL (22 Maj 2012 11:26):
Det är klart att fotbollsanläggningen skall byggas. De har ju kastats ut från sina gamla fotbollsplaner. Något att tänka på när Norra Masthugget planeras - lämpligt läge för fotbollsplaner och grönområde intill Oscarsleden vid Stena. Fångarna sparkade ju boll, var de mindre störande.
 0
Olof Antonson (20 Juni 2012 13:45): Online
I senaste numret av Örgryte-Härlanda-Posten finns ett uppslag där en av grannarna som överklagat fotbollsplanerna vid Härlanda Park ger sin syn på saken (måste tyvärr hänvisa till pappersupplagan).

Och i Tidningen Öster står det att Qviding fått klartecken i förvaltningsdomstolen (sida 6): http:​/​/​pdf.​direktpress.​se/​flashpublisher/​magazine/​80​73
+1
Peter Jonsvik (11 Juli 2016 21:50):
Som ny boende i BRF Nyckeln 2016 så kan jag konstatera att det blev bra med gång/cykelväg mellan föreningens mark och fotbollsplanerna. Denna går dessutom direkt till kulturhuset Kåken.
Idag passerar en hel del gående via våra gångvägar och via vår öppna grind. Någon genomfart för bilar finns inte och asfalten har tagits bort på en del och här är nu gräs.
Mot fotbollsplanen finns våra odlingslotter, som fanns redan 1912 då husen byggdes, och det funkar att ha dessa nära fotbollsplanen så länge målen inte är mot odlingslotterna för då flyger bollarna över staketet och häcken. Kul med idrott så nära husen så man kan se vad som händer :)
 0
Patrik Höstmad (11 Juli 2016 22:14):
Kul att höra Peter att det blev bra. Jag bodde tidigare under 10 år i Kålltorp och var då och då förbi i krokarna men har inte varit det på länge. Jag får ta mig en tur och se hur allt blev kring fängelset.
 0
Ottosson (18 Juli 2016 15:06):
Peter Jonsvik: Kul att du trivs. Det ska finnas alla former av boendemiljöer i en stad så alla kan trivas. Många gillar den där typiska småstads/förorts-lunken. Men någon stadsmiljö är det definitivt inte, och det är sådana det råder absolut störst brist på i förhållande till efterfrågan och befintligt utbud.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter