Utskrift från gbg.yimby.se
....

Bostadsbyggandet långt, långt efter

 
Som jag skrivit om tidigare gick majoritetspartierna i Göteborgs kommun till val med att man ville bygga minst 8000-12000 (beroende på vilket av de tre partierna man hänvisar till) nya bostäder under nuvarande mandatperiod, det vill säga ungefär 2500 bostäder per år. Men om man tittar på hur många lägenheter som färdigställts hittills under perioden och hur många bostäder som finns i de detaljplaner som gått ut i samråd under perioden, så inser man att dessa mål kommer missas grovt, samtidigt som det uppskattade behovet av nyproduktion av bostäder ökar.

Frågan är: vad tänker man göra åt det?



Ska vi vänta tills en ny nödlösning är oundviklig?

Det där med att lova hur många bostäder man vill bygga under en direkt kommande mandatperiod är i sig ganska vilseledande, eftersom de bostäder som byggs inom de närmsta fyra åren, med vilket år som helst som utgångspunkt, i regel uteslutande är bostäder som planlagts under tidigare mandatperioder.

Därför är det betydligt mer intressant att titta på hur många bostäder man skapar detaljplaner för under perioden. Viktigt att komma ihåg är ju att det antal bostäder man planerar för är större än det antal bostäder som man in slutändan faktiskt kommer bygga, beroende på överklagningar och andra omständigheter. Vill man bygga 8000-12000 bostäder får man med andra ord ta fram detaljplaner för betydligt fler. Fastighetskontoret skriver i sin lägesrapport 2012 till exempel:

Plan- och byggprocessen är utsträckt över tid varför det mesta av det som förväntas byggas de närmaste tre åren redan börjat byggas eller så är detaljplanen antagen. De planarbeten som pågår idag kommer till största delen att resultera i att nya bostäder färdigställs med början från år 2015 men huvuddelen bedöms byggas under den nästkommande femårsperioden.


Vi har vid de senaste årens slut gått igenom de detaljplaner som under året gått ut i samråd och analyserat dels hur blandstadsidealet uppfylls, men vi har även räknat antalet bostäder som planerna innehåller. Under mandatperiodens hittills två årsslut har vi då konstaterat att både under 2010 och 2011 har man tagit fram detaljplaner för ca 1000 bostäder.

Om jag går händelserna i förväg lite och kollar läget för 2012 hittar jag följande detaljplaner som gått eller ska gå till samråd under 2012:

En lista med samtliga pågående planer finns på Göteborgs hemsida, här



Ungefär såhär ser strukturen på de flesta av de bostäder ut vars planer gått ut på samråd 2012.

Om man för tillfället låter bli att analysera vilken form och struktur bostäderna har (vill man göra det är det dock intressant att en förkrossande majoritet av bostäderna utgörs av förortsmässiga bostadsenklaver i mer perifera områden), och istället bara fokuserar på totalt antal nya bostäder i planer som har eller kommer gå ut på samråd 2012, landar det på ca 2200 nya bostäder. Alltså betydligt fler än år 2010 och 2011, men ändå klart under 2500 ens om samtliga planlagda bostäder faktiskt byggs. Man ska också ha klart för sig att det ibland kan gå över ett decennium från det att ett första samråd inleds till det att det är inflyttning.

I Fastighetskontorets ovan länkade rapport anger man att antalet färdigställda bostäder 2007-2011 varit ca 9100 totalt eller ca 1800 per år. I mars 2012 pågick byggandet av ca 3300 bostäder, men som tidigare konstaterat utgörs huvuddelen av dessa av byggen som planlades tidigare än 2010.

Det verkar alltså inte finnas en chans att komma ens i närheten av att planlägga 8000-12000 nya bostäder under nuvarande mandatperiod, och än längre ifrån att planlägga så många bostäder att 8000-12000 av dem faktiskt kommer att byggas. Men man behöver inte bara rikta kritik specifikt till de göteborgska majoritetspartierna, för bostadsbyggandet är katastrofalt lågt i hela landet (även om Göteborg ligger efter både Malmö och Stockholm i antalet byggda bostäder per invånare), och konkreta förslag på åtgärder på detta har det varit väldigt tyst om från båda politiska blocken.

En sak är dock säker: Vi kan hålla på att workshoppa, göra roliga studieresor, problematisera hegemoniska diskurser och så vidare, utan att komma närmre en lösning på bostadsfrågan. Som diskuterats tidigare gäller det att ta med sig visionerna från workshopsen och få till faktiska byggnader som folk kan bo i.

Vad beror det i det närmaste förlamade tillståndet på? Ett mardrömslikt minne av miljonprogrammets misslyckande? Ett omöjligt krångligt och otydligt regelverk? Brist på konkurrens i byggsektorn? Brist på mod och handlingskraft hos politiker? En omedvetenhet om problemet?

Självklart finns den ekonomiska faktorn där också, och alla är väl medvetna om det oroliga ekonomiska läget i världen just nu. Men faktum kvarstår att bostadsbyggandet varit extremt lågt de senaste 30 åren, under vilka vi har upplevt flera konjuktursvängningar. Ur den synvinkeln tycks alltså problemet vara mer strukturellt än så. Samtidigt läcker byggsektorn massvis av pengar och lyckas ändå göra miljardvinster år efter år. Det har också gång på gång påpekats att kommuner i allt för liten utsträckning släpper in mindre byggherrar och att konkurrensen i byggsektorn är mycket begränsad.

Bostadsfrågan spås bli en av de viktigaste frågorna inför valet 2014. Förhoppningsvis lyfts frågan och verkliga åtgärder vidtas, gärna blocköverskridande istället för att frågan blir föremål för fruktlöst politisk retorik. Bostadssituationen är en tickande bomb och den kommer antingen desarmeras eller explodera.

Yimby har i flera år nu talat om flera olika lösningar som skulle kunna bidra till att lösa problemet. Släpp på dogmatiska inställningar om hur mänsklig skala måste betyda blåsigt och utspritt, hur föruträknade underlag för service måste diktera utformningen av gaturummen för all framtid eller hur ett hus som är högre än ett intilliggande hus är av ondo.

Våga slakta de funktionalismens heliga kor som uppenbarligen hindrar oss från att skapa stadsmiljöer som många människor vill ha och som är ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Höj exploateringsgraderna, öka tempot och kom ut ur workshoppen och sätt spaden i jorden.

Gå vidare från Älvstrandsmodellen som uppenbarligen inte är bra på att generera stadsbebyggelse som är långsiktigt hållbar. Låt kommunerna, som har planmonopol, återta planeringsinitiativet från byggbolagen och särintressena, och bannlys förhandlingsplanering.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (13 Augusti 2012 08:44):
Kommunen borde som nämts ta kommandot över stadsplaneringen. Den tillämpade metoden med markanvisning fungerar inte. Vi saknar politiker som är intresserade av frågan. Yimby kan förhoppningsvis få upp politikerna på banan igen!
 0
Matthias H. (13 Augusti 2012 13:15):
Hannes, vad är bostadskomplexet i inledningen från? Skrämmande stort.
+2
Joel M. (13 Augusti 2012 17:57):
Mattias:
Det är väl ett av nybyggena i Sannegårdshamnen?
 0
Hannes Johansson (13 Augusti 2012 18:42):
Det är faktiskt från Polen, även om igenkänningsgraden är ganska hög även för svenskar :)
 0
Patrik Höstmad (13 Augusti 2012 20:01):
Bra sammanställt Hannes!

Som jag nämnt förut så innebär det låga byggandet att Stor-Göteborg fortfarnade växer mest i periferin. Vi har ännu inte ett trendbrott utan mer av samma gamla sprawl.

Angående att Bostadsfrågan spås bli en av de viktigaste frågorna inför valet 2014.. Vad är det för spåkula du har hittat?
+2
Gunnar Einarsson (14 Augusti 2012 11:46):
Skall vår nya stad se ut som i "Decenniumplan - Kortedala" så är det bättre att det inte byggs något alls.

Återigen visar dessa väldigt nedslående nyheter på behovet att totalt göra om planprocessen. Idag planeras för stora områden som blir för dyra och som inte släpper in någon annan än de redan etablerade, korrupta oligopoldrakarna.

Planen för Skeppsbron, jämförelsevis berömvärd, är samtidigt ett bra exempel på onödigt dyr och detaljstyrd stadsplanering, exempelvis genom underjordiska garage och en våldsam expansion av kajen utan att den ens används till något konstruktivt. Istället borde en stadsplan ritas upp med utgångspunkt i existerande kvartersstrukturer, kvarteren delas upp i tomter och ställas till byggherrars förfogande.
Kv Verkstaden (där Kiellers mekaniska verkstad en gång låg) skulle lätt kunna rymma tolv fastigheter av Linnégatanstorlek, en skala som säkert kan tilltala mindre byggare, garantera variationsrik blandstad, bl.a genom att hög exploateringsgrad motsvaras av krav på lokalyta, och kanske rentav verka avskräckande på drakarnas överdrivna vinstmarginaler.
 0
Johannes Hulter (14 Augusti 2012 12:35):
Gunnar: Absolut.

Ang Skeppsbron - Vi lyfte ju fram en hel del som vi ville ändra på i vårt yttrande över Skeppsbron. Men det är också viktigt att ta fasta på det som faktiskt blev bra, det är ju inte så ofta det händer...
 0
Gunnar Einarsson (14 Augusti 2012 14:28):
Johannes, det håller jag med om. Planen för Skeppsbron bär på flera fina kvaliteter, exempelvis tätheten, variationen och ambitionen att faktiskt dela upp byggandet på flera byggherrar, även om det inte sker automatiskt genom stadsplan och tomtfördelning som vi kanske skulle förorda.

Sedan skall jag väl inte dra igång en ny diskussion om Skeppsbron här och nu utan det kunde möjligen göras i en egen tråd på forumet. Ville mest använda det som exempel.
 0
Mats O. (14 Augusti 2012 21:43):
Det är en utopi att det går att bygga billiga bostäder med låga hyror för ungdomar i Sverige. Byggnormer, PBL, överklaganden och höga skatter i varje led gör nybyggen dyrt.
För att få ner byggkostnaderna behövs rationellare byggprocesser, mer prefabricerade element och fabriksmontage, och där är Japan och Sydkorea långt före oss.
 0
Hannes Johansson (14 Augusti 2012 22:00):
Mats: Med bakgrund av det som diskuteras i det tidigare inlägg jag länkar till i inlägget ovan (http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​3/​hardsmalta-​i-​byggsektorn_​1.​.​) så tror jag att det åtminstone går att få ner priserna, även på nybyggda lägenheter. Lägg på lite bättre konkurrens i byggsektorn, och öka tillgången på bostäder lite mer, så tror jag att priserna kryper ännu lägre.

Dessutom är det ju inte så att det är helt omöjligt att förändra byggnormer, PBL, eller skatter. Björn Siesjö lyfte ju t. ex. upp i diskussionen "Behövs en stadsminister", som det postades om här på Yimby, att man kanske borde lätta på kravet om att varenda ny lägenhet ska vara tillgänglighetsanpassad och därför måste vara en viss minsta storlek. Man kan ju också tillåta lite högre våningsantal i vissa fall för att få in fler lägenheter och sänka priserna så. Det finns säkert fler saker man kan göra.
 0
Hannes Johansson (14 Augusti 2012 22:04):
Ett annat perspektiv på situationen: Om vi behöver färdigställa 2500 bostäder per år, och vi ska bygga blandstad och förtäta centrum i första hand och bygga i periferin i andra hand, så behöver vi färdigställa ungefär fem Skeppsbron (400 bostäder) om året. Inte ett per decennium.
 0
Johan (14 Augusti 2012 23:12):
Det riktigt tråkiga i fastighetskontorets lägesrapport är ju ändå att man de närmaste åren vill satsa på att bygga främst i Angered, Bergsjön och på Norra Hisingen.
 0
Johannes Hulter (14 Augusti 2012 23:25):
Johan: Ja, det är intressant. De skriver:

"Bostadsbyggandet har de senaste fem åren varit koncentrerat till stadsdelarna Lundby, Centrum och Västra Hisingen. Även de kommande fem åren förväntas nästan hälften av nyproduktionen av bostäder att ske i stadsdelarna Lundby och Centrum. För perioden 2017-2021 förutses dock en ökad spridning av bostadsbyggandet där andelen ökar för flera stadsdelar medan den minskar för Lundby."

De måste ha missat att läsa visionen för Älvstaden, för enligt den kommer det ju byggas massor i Lundby under den tiden...
 0
Mikael Kreutz (15 Augusti 2012 00:07):
Johan: Jag tycker det är väldigt bra att man väljer att satsa på Angered, området har stor potential som lokalt centrum i nordost. Vill minnas att planerna för torget är väldigt urbana och syftar till att fortsätta med kvartersstrukturen som finns (om än i lamellform) i bostadsområdet, över till området som idag är parkering.
 0
Mats O. (15 Augusti 2012 07:31):
Några synpunkter

1. Politiker lovar mycket men tenderar att i mellavalsperioder förvandla vallöften till "målsättningar". Ett bekvämt sätt att smita undan lite från vad man tidigare sagt.

2. Om nu den styrande majoriteten velat öka takten i bostadsbyggandet och uppfylla vallöftena/"målsättningarna" så kunde ju dom allmännyttiga bolagen bygga mer.
Det finns inga pengar ? : Det finns det visst det. Bara att sälja några av dom äldre husen. Så jobbar alla fastighetsbolag, köper, säljer, förädlar och utvecklar.
Det finns inga färdiga detaljplaner för bostäder ? : Det finns det visst det. I Hammarkullen/Hjällbo finns planer framtagna för 100-tals lägenheter som skulle bli bostadsrätter och äganderätter. Men ingen privat aktör ville bygga där så då är det väl bättre att allmännyttan bygger hyreslägenheter där istället.

3. Den bästa och attraktivaste marken i Göteborgs innerstad har dom senaste 10-15 åren sålts till Peab/NCC/JM whatever som sedan enbart byggt bostadsrätter i nivån 2.5-6 miljoner. Dom som köper dessa lägenheter är inte alltid rika människor, men däremot har dom höga inkomster som gör dom kreditvänliga hos banken. Med andra ord har bankerna skaffat sig en massa lyxhyresgäster i Eriksberg, Kostern, Hasselbladska huset, Klippan etc.
Förhoppningvis ser vi nu en vändning med annalkande bobubbla, krav på amorteringar och krav på slopat ränteavdrag. Kanske blir snart ekonomiskt intressant att bygga hyreslägenheter, 1:or och 2:or i centrum ?
+4
Johannes Westlund (15 Augusti 2012 13:47):
Jag har mycket svårt att se att det är kapital som saknas. Pengar brukar lösa sig, bara man har hål att stoppa dem i. Problemet är antagligen läget när privata aktörer ska bygga. Och jag håller med om att det är ekonomiskt vansinne på många sätt att bygga i Göteborgs ytterkanter. Många vill hellre bo inne i smeten. Staden måste förtätas. Att bygga i ytterkanterna skapar enorma transportbehov och motverkar förtätning eftersom vi måste lägga mer yta på bilväg och annan asfaltsöken. Det är sunt att byggbolagen säger nej. Det finns inte någon marknad och det gör staden mer ineffektiv.

Och byggplaner i centrum verkar vara oändligt mycket jobb att ta fram. Det är alltid någons utsikt som hotas, och det säger ju sig självt att man inte kan bygga bostäder åt 50 personer på en persons heliga utsikts bekostnad.

Det är i och för sig också ett problem att man skapar så stora projekt att bara fyra-fem aktörer i hela landet kan ta sig an dem. Jag är övertygad om att vi får se markant billigare bostäder om vi motverkar oligopolet, gör projekten lite mindre och låter mindre aktörer vara med. Mindre aktörer kan också profiliera sig med olika arkitektur/byggstilar, materialval mm. De kan vara mycket känsligare för olika strömningar i olika kundgrupper. Jag tror absolut att det renderar i en mer varierad stad, och som bieffekt en sundare byggsektor.
+3
Joel Månsson (15 Augusti 2012 23:15):
Om man skulle börja bygga mycket och billigt nu skulle ju hela landets ekonomi rasa. Det säger ju sig självt vad som kommer att hända när alla dessa högt belånade bostadsrätter plötsligt sjunker i värde för att folk inte längre är tvingade att köpa sin lägenhet till ockerpriser. Då har vi plötsligt hundratusentals stackare som tagit lån de egentligen inte har råd med, i hopp om att kunna sälja sin lägenhet ännu dyrare om några år.
Den politiker som på allvar driver igenom ökat byggande kommer tyvärr inte att sitta kvar länge på grund av detta, men kommer i mina ögon vara en sann hjälte.
Ja jösses.
 0
Johannes Westlund (16 Augusti 2012 00:47):
Jag är helt övertygad om att man enbart begränsas av vad man tror att man kan göra. Jag tror det går att åstadkomma förändringarna som krävs om man är beslutsam nog. Så frågan är hur många som är intresserade av att på allvar försöka störta hela svenska ekonomin?
+1
Håkan Tendell (16 Augusti 2012 12:54):
Att bostadspriserna skulle rasa och leda till ekonomiskt kaos om byggandetakten i stan ökade rejält är förvisso ett möjligt scenario, men mycket talar också för att det inte skulle ske. Sveriges befolkning ökar för varje år. Trenden med att folk flyttar från landsbygden till storstäderna fortsätter, och bland Sveriges storstäder brukar Göteborg hamna i topp när svenska folket tillfrågas om vart de skulle vilja flytta.

Var skall då alla nyanlända göteborgare bo? Ja, Göteborg är förvisso en storstad, men väldigt glest bebyggd, och de hus som redan existerar sträcker sig sällan över åtta våningar. Här finns gott om utrymme att uppföra smäckra skyskrapor bland håligheterna mellan småhusen och ändå lämna utrymme för en mängd små stadsparker här och var. Göteborg kan, om viljan finnes, växa till en femmiljonersstad inom stadsgränsen innan detta århundrade är slut.

Om Göteborg hade samma befolkningstäthet som Los Angeles, som ju också lider av Göteborgssyndromet med mycket låghus och en massa biltrafikleder istället för väloljad kollektivtrafik, skulle Göteborg på sina 450 kvadratkilometer få plats med en och en halv miljon invånare.

Om Göteborg istället hade San Francisco-densitet skulle stan kunna härbärgera tre miljoner invånare.

Och, om Göteborg beslutade sig för att New York är en skön blandstadsförebild, skulle dagens femhundratusen göteborgare kunna bli fem miljoner.

Men var skall alla dessa miljoner människor komma ifrån? Skall övriga Sverige och Skandinavien dräneras på folk? Nej, inte nödvändigtvis. Jag har länge ansett att Göteborg har potential att bli en livskraftig, livsbejakande världsmetropol, och det innebär att upptagningsområdet skall vara just hela världen.
 0
Olof Antonson (16 Augusti 2012 14:33):
@Håkan: Det kan vara lite vanskligt att jämföra tätheten städer emellan (kommun, tätort osv kan ju ha väldigt olika täthet beroende på skogsområden i anslutning till staden etc). Att Göteborg har en låg täthet totalt sett beror ju på att en mycket stor andel av husen ligger utspridda i naturen på modernistiskt vis, inte nödvändigtvis för att husen i Göteborg skulle vara anmärkningsvärt låga.

San Francisco har en täthet på drygt 6000 inv/km2, men stan består till största delen av stadsradhus på 2-3 våningar med inslag av högre lägenhetsbyggnader (och skyskrapor i Downtown). Den stora skillnaden är att staden sitter samman (Göteborg är mer en skärgård av stadsöar) och att de perifera villaområdena istället ingår i stadsväven i form av radhus. Eftersom ytan är starkt begränsad på halvön(ca 1 mil bred) kan staden heller inte breda ut sig i oändligheten, vilket vi verkar kunna här ...

Det är inte nödvändigtvis genom skyskrapor förtätningen måste ske. En hel del kommer nog snarare att handla om att bygga till enklare envåningslängor i monofunktionella områden för att ge plats år lokaler och skapa sammanbindande stråk: http:​/​/​www.​mynewsdesk.​com/​se/​pressroom/​mkb_​fastighets_​.​.​

Sedan är det ju viktigt att det verkligen blir tät stadsbebyggelse i de "utvecklingsområden" som ligger i anslutning till den befintliga stadskärnan, exempelvis Frihamnen, Norra Masthugget, Backaplan, Gullbergsvass osv.
 0
Henrik (16 Augusti 2012 15:12):
Bygg tätt i staden men ge fan i Billdal!
Alla vill inte bo mitt i smeten, låt det finnas lite natur och lantlig miljö kvar för oss som växt ifrån "en trea i stan".
Det måste väl inte se precis likadant ut överallt eller?

Bygger man förort precis överallt så blir det Kungsbacka nästa gång flyttlaset går.
 0
Olof Antonson (16 Augusti 2012 16:51):
Det är främst i anslutning till den befintliga staden som det bör byggas. Sedan behöver antagligen vissa områden i periferin kompletteras, men det är knappast någon risk att Billdal kommer att överösas med stora byggprojekt. Givetvis vill inte alla bo i staden, och gör det heller inte: Enligt Boverket består 90% av Sveriges byggnadsbestånd av villor/småhus. De resterande 10 procenten utgörs av olika sorters flerfamiljshus, där lamellhusen är vanligast (typisk förortsbebyggelse från efterkrigstiden). Den traditionella kvartersbebyggelsen utgör ungefär 6 promille av det totala beståndet, alltså en så liten post att den redovisas under den smått obskyra "annat"-kolumnen.

Att poängtera att alla inte vill bo i stan innebär alltså i praktiken att man sparkar in öppna dörrar. Om man omvänt säger sig VILJA bo i en stadsmiljö finns ett mikroskopiskt och i princip statiskt utbud. I fallet Göteborg kan nog tillgången på stadsmiljöer snarare sägas ha minskat i och med rivningsåren. Det vi har fått istället är massor av förorter och bebyggelse som ligger "nära stan", men som inte riktigt är en del av den.
+1
Håkan Tendell (16 Augusti 2012 19:42):
Det är i och för sig angeläget att döda förortsbostadsområden i stadens utkanter och på Norra Älvstranden kan få tillskott av byggnader med lokaler i gatuplan även om de nya byggnaderna bara blir 1-2 våningar höga, men den mesta kraften bör ändå läggas på att förtäta den absoluta stadskärnan. På vardera sidan om Stora teatern skulle man till exempel kunna uppföra två 40-våningars lägenhetsskrapor (med lokaler i gatuplanet). På det lilla parkeringshuset bakom Lorensbergsteatern skulle det passa med en sextiovåningars lägenhetsskrapa (med lokaler) och på rivningstomten vid Brunnsparken åtminstone en tjugovåningars (det bör nog gå att klämma in)(med lokaler). Det är sådär jag tänker mig att man kan börja förtäta staden. Bygga stad där trottoarer redan finns. Och även om man på så sätt fyllde varje hålighet (dock lämna kvar lite utrymme för små stadsparker) skulle staden ändå domineras av låghusbebyggelse. Det är kanske därför jag framhärdar så. För att det skall bli lite variation (och framförallt fler bostäder för folket. Mitt i city)
+3
Johannes Westlund (17 Augusti 2012 01:21):
Bygg INTE skyskrapor vid Brunnsparken och INTE heller vid stora teatern. Jag vill inte låta konservativ, men det skulle se rent ut sagt förjävligt ut. Grönskan runt teatern är väl värd att bevara, det ger något till staden. Varje stad behöver park och här finns finfin park. Och vid Brunns så skulle det inte passa in för fem öre.

Lorensberg kan funka iom närheten till Gothia towers och det faktum att det ligger relativt fristående. Men inga 60 våningar. 10-20, mer kommer se helt malplacé ut.

Den stadskärna som finns är värd att bevara, det är inget fel på den. Den är tät och den är kvartersstad, blandstad. Däremot finns det gott om områden som blivit helt skumma. Kombiterminalen skulle kunna flyttas till någon plats som inte är ett stenkast från stadskärnan och där skulle man kunna bygga något annat. Likaså mellan läppstiftet och gasklockan så kan man riva och bygga något bättre. Det skulle kunna få utgöra en hypermodern motvikt till den äldre stadskärnan med smäckra skyskrapor som får inhysa blandstad. Det blir också en naturlig länk för att centrum ska kunna växa över älven. Där kan man bygga högt. Men att bygga 3 extremt höga byggnader slummpmässigt spridda bland låghus blir sällan annat än vansinnigt fult. Speciellt om det betyder att man sabbar fin parkmark.
 0
EL (19 Augusti 2012 08:13):
HJ
"Gå vidare från Älvstrandsmodellen som uppenbarligen inte är bra på att generera stadsbebyggelse som är långsiktigt hållbar. Låt kommunerna, som har planmonopol, återta planeringsinitiativet från byggbolagen och särintressena, och bannlys förhandlingsplanering"

Hur kan du påstå att älvstrandsmomdellen är fel, du förespråkar ju själv samma sak. Hög exploatering i centrala staden som om man läser mellan raderna skulle betyda tätt sammanpackade höghus. Allt för att man skall ha gångavstånd till Avenyn. Heden är väl nästa område som måste bebyggas. När det gäller södra älvstranden bör den bebyggelseplan som tagits fram där skrotas. Stena ligger där det ligger, men runt om bör marken vara fri med park och rekreationsområden. Detta borde den lägsta klassen av världsstäder(Göteborg) klara, när de två största New York och London kan, se västra Manhattan och Westminster.
 0
Johannes Hulter (19 Augusti 2012 08:53):
EL: Älvstrandsmodellen innebär att ett litet antal stora byggföretag bildar ett konsortium som, bakom stängda dörrar, planerar och sedan bebygger ett område. Vad Yimby förespråkat är istället en öppen, offentlig stadsplan där en större del av staden får en långsiktig planering som stadens medborgare kan förhålla sig till. därefter kan alla exploatörer, stora som små, vara med och bygga. Fördelen skulle vara att stadsutvecklingen blir mer förutsägbar och demokratiskt kontrollerad, konkurrensen blir större och byggtakten kan öka dramatiskt.

Om man som du vill att innerstaden ska bestå av stora tomma ytor så förstår jag att du ogillar Yimbys ideer. Det finns dock en anledning till att vi, och i stort sett alla politiker och all vetenskaplig expertis, förespråkar förtätning av befintliga bebyggelsestrukturer istället för ökad utglesning. Vill man att samhället ska vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart så är det det enda rationella. Jag blir därför lite nyfiken på hur du resonerar. Varför är det så viktigt för dig att behålla stora tomma ytor i stadens absoluta centrum?
 0
EL (19 Augusti 2012 09:34):

Jag har alltid trott i min enfald att stadsbyggnadskontoret stod för det övergripande planarbetet, särskilt nu när man har en stadsarkitekt. Han får planera var gator skall dras vilken typ och storlek byggnaderna skall ha. Och inte minst måste exteriören vara mycket viktig. Utseendet på byggnaderna samt att fria områden finns runt om är de överlägset viktigaste sakerna för att folk skall trivas. Än finns tid att skrota förslaget för södra älvstranden.
 0
EL (19 Augusti 2012 09:47):

Varför är det så viktigt för dig att behålla stora tomma ytor i stadens absoluta centrum?

För att öka trivseln och framför allt att tillgängligheten till södra älvstranden skall vara bra. Absolut inga vansinnesideer med skyskrapor ute i älven, se fö ovanstående inlägg.
 0
Mats O. (19 Augusti 2012 10:02):
Så det blir ökad trivsel i staden med stora tomma obebyggda ytor ?

Jaha...
 0
EL (19 Augusti 2012 10:28):
Mats O
Har du missat Slottskogen, Botaniska och trädgårdsföreningen? Är de otrivsamma.

Angående befolkningstillväxten i Göteborg med omnejd kanske följande siffror kan vara av intresse.
Storgöteborg år 1980 734 tusen 1990 777 tusen innev +77 tusen
Göteborg år 1980 431 tusen 1990 433 tusen innev +2 tusen
Detta berodde inte på att inflyttningen till göteborgsområdet var stor utan på att det var populärt att flytta till kranskommunerna. Studentlägenheterna stod tomma, funderade själv på att flytta dit. Inga krav på att vara student förekomm många pensionärer flyttade in. När kommer nästa utflyttningsvåg.
 0
EL (19 Augusti 2012 10:31):
+77 skall vara +43
 0
Johannes Hulter (19 Augusti 2012 11:19):
EL: Vi har redan många och stora "rekreationsområden" i centrala staden. Vi behöver inte omvandla tidigare bebyggd mark för att tillskapa ännu mer. Men du vill alltså försöka leda i bevis att nya bostäder på t.ex. Norra Masthugget kommer att stå tomma, eftersom alla människor innerst inne vill bo i glesa förorter? Det är ju absurt. Varför tror du att de som redan bor i stan (som du själv om jag inte missminner mig) har valt att bo i stan, istället för i någon av våra oräknerliga glesa förorter?

Inte bara finns det massor med människor som uppskattar och vill bo i täta, levande stadskvarter. Det ger oss dessutom förutsättningarna för en hållbar stadsutveckling. De som älskar tomma, öppna ytor kan med fördel bosätta sig någon annanstans än mitt i en storstad. Det finns väldigt, väldigt, väldigt många valmöjligheter för den som ogillar tät stad.

Om jag förstår dig rätt så vill du inte förtäta centrala staden (där ska istället anläggas vidsträckta friluftsområden). Betyder det att du istället vill förtäta förorterna? Eller ska vi anlägga nya förorter ännu längre ut? Oavsett vilket alternativ vi väljer så kommer öppna ytor att försvinna någonstans.
 0
Johannes Hulter (19 Augusti 2012 11:28):
EL: Och vad gäller befolkningsutvecklingen så kanske de senaste 20 årens utveckling är mer intressant? Då har vi gått från 433 042 till 513 751. Och centrala studentlägenheter står inte tomma, det lovar jag dig...

Däremot så borde vi ha vuxit med mycket mer, men bostadsbristen hämmar Göteborgs utveckling. Den typ av inställning som du ger uttryck för kan säkert indirekt vara en bidragande orsak till detta och att unga göteborgare inte har någonstans att bo.
 0
EL (19 Augusti 2012 13:00):

Bostadsbristen har funnits sedan 50-talet minst, 1;a med dass på gården var tom åtråvärt för den tidens studenter. 80-talet var det ingen bostadsbrist. Jag var med och rev ett helt punkthus i Korteda (sprängde det) för att lägenheterna var för små.Minitvåor på 40 kvadrat, utmärkta som studentlägenheter om man inte är rädd för att åka spårvagn. Svarta lägenheter fanns på 70-talet då landshövdingehusen i Majorna var privata Kostade 3000kr i ett diskret kuvert vid kontraktsskrivning ca 30000kr i dagens penningvärde. I bergsjön finns lägenheter, bara att flytta in.
 0
Gunnar Einarsson (19 Augusti 2012 13:01):
Får jag bara tillägga att vi i princip inte har något behov av skyskrapor i Göteborg. För det är vår och landets befolkning alldeles för ringa. Skyskrapan uppstod på Manhattan av en anledning. Central, särskilt attraktiv mark (i Downtown och Midtown) blev runt förra sekelskiftet en bristvara när ön hade uppfyllts av bebyggelse och den täta blandstaden bredde ut sig i alla väderstreck. Raka motsatsen till Göteborgs glesa stadsväv, alltså. Skulle vi storsatsa på höghus i Göteborg skulle det alltså bli en väldigt liten innerstad. Då föredrar jag, i likhet med F. Scott Fitzgerald när han blickade ut över New York, drömmen om en kontinuerlig tät storstad som breder ut sig i alla riktningar utan att man någonstans kan ana randen...

Idealet för den täta blandstaden har vi dessutom redan. Vi finner den i Vasastan, Lorensberg och Linnéstaden. Vi behöver bara fortsätta att bygga på denna ur stadsmässighet och estetisk synpunkt fulländande kvartersbebyggelse. Möjligen kunde man öka den typiska hushöjden till 7-9 våningar istället för den standard av 5-6 våningar som gäller för sekelskiftets stenstad, givetvis med bibehållen takhöjd i våningsplanen. Den ökade hushöjd som blir följden kan estetiskt sett bli ett riktigt lyft. (Kolla in det 20-talsklassicistiska hörnhuset i 7 våningar på Södra Vägen 39/Korsvägen 1 t.ex.) Men det är inget måste.

Därmed inte sagt att man inte kan bygga ett kluster med skyskrapor här och där. Järntorget och Frihamnen poppar osökt upp som platser där det kunde bli riktigt lyckat. Men kom ihåg att inte ens i New York är skyskrapan den typiska husformen. Denna plats innehas istället av det New York-typiska "tenement"-gavelhuset (med brandtrappor på gatu- och gårdsfasaden). Dessa 1800-tals- och sekelskifteshus har även de i regel 5-6 våningar, precis som i Göteborg.

Dessutom byggs det skyskrapor överallt i städer som därigenom hoppas sätta sig själva på kartan. Inte särskilt originellt. Något som verkligen skulle sätta en stad på kartan vore däremot om den helt övergav modernismen och återgick till en rikt ornamenterad och variationsrik förmodernism. Förutom en strålande vacker stad skulle det bli världskänt, en sensation.

Eller drömma kan man ju alltid i alla fall.
 0
Hannes Johansson (19 Augusti 2012 13:03):
EL: Johannes har ju redan svarat och förklarat vad som menas med "älvstrandsmodellen", så jag hoppas att du redan fått svar på det du undrade över.

För övrigt har varken jag eller Yimby förespråkat "tätt sammanpackade höghus" överallt.

Tycker du att det är bra med öppna "rekreationsområden" som Frihmanen och att man inte bör bygga någonting där, så borde du inte gilla Yimbys ståndpunkter, nej.
 0
EL (19 Augusti 2012 13:05):
Har lämnat förslag till stadsbyggnadskontoret om tjugo områden som kan förtätas i Majorna, så det är jag inte emot. Gråbergsområdet skall förtätas t.ex. Dessutom Klippan mot berget. Däremot skall Sjöbergen skonas Ingen Turning Torso där för att man skall kunna se till Danmark.
 0
Hannes Johansson (19 Augusti 2012 13:08):
Men jag vill tillägga att Yimby, och jag själv personligen, gärna vill ha fler högkvalitativa parker och rekreationsområden. Och för att få underlag till det behövs mycket stadsbebyggelse runtom de områdena, så att så många som möjligt har möjlighet att ta sig dit utan att åka iväg med bilen ett par mil. Hur många besökare tror du Slottskogen skulle haft om den var omringad av en milsvid cirkel av frihamnenliknande områden?
 0
EL (19 Augusti 2012 14:28):
Om nu planerna går igenom att förvandla Ringön till ett Manhattan, så behövs Frihamnen för att anlägga ett industriområde för småföretagare. Typ verkstads- och lagerlokaler. Dessutom går det då utmärkt att anordna racertävlingar och rockkonserter där. Skall Göteborg utvecklas till en megastad vill säkert företagen ha ganska centrala lokaler.
 0
Olof Antonson (19 Augusti 2012 14:50):
Staden måste byggas från gatunivån där människorna vistas; hushöjden är inte det primära så länge byggnaderna erbjuder tillräcklig befolkningstäthet, och en blandning av funktioner för ett livskraftigt gaturum.
+1
Mats O. (19 Augusti 2012 15:37):
Personligen anser jag att Änggårdsbergen är helt överdimensionerade som ett grönområde eller friluftsområde.

Man hade gott kunnat bygga lite mer runt knutarna, från Sahlgrenskahållet, Högsbosidan eller Änggården.
 0
Erik Funck (19 Augusti 2012 15:57):
EL: Jag hade gärna flyttat in i en etta med dass på gården. Problemet är bara att det i nuläget ligger gräsmatta där runt ditt centrala punkthus.
 0
EL (19 Augusti 2012 21:01):
EF Vaddå mitt centrala punkthus?
 0
Ragnar Lind (19 Augusti 2012 22:08):
Mats O: Nog finns det väl mer angelägna platser att bebygga än Vitsippsdalen och Botaniska.... :)

Skämt åsido, men Änggårdsbergen är ett väldigt uppskattat naturområde, så det får för mig allt vara kvar som det är.
 0
Gunnar Einarsson (19 Augusti 2012 22:25):
Ragnar Lind, men Mats har väl ändå en viss poäng. Nog för att det finns åtskilliga urbana tomrum med långt högre prioritering än Änggårdsbergen, men visst finns det vissa randområden till detta stora naturområde som ändå inte gör så stor nytta.
Exempelvis runt Södermalmsgatan söder om Sahlgrenska kanske man kunde tänka sig viss stadsbebyggelse?
 0
Olof Antonson (19 Augusti 2012 23:10):
Apropå det där med skyskrapor tidigare i tråden (tipstack till gubbarna på Byggnadsvårdsnytt): http:​/​/​janolofbengtsson.​com/​20​12/​0​8/​0​8/​da-​vinci-​tower-​.​.​
 0
Erik Funck (19 Augusti 2012 23:13):
EL du hängde inte med på min gliring till ditt förespråkande av (Riksbyggens) Hus-i-park?
Där du förespråkar "fria områden" hade jag kunnat fängsla in mig i min etta med utedass men du hindrar mig. Där har vi problemet. Inte bristen på "halvprivata" slottskogar utformade som gräsmattor i centrala Göteborg.
 0
Gunnar Einarsson (20 Augusti 2012 01:22):
@ Olof Antonson,

Ååååh, det där huset är ju helt underbart! Kan redan se det framför mig bredvid den gamla yrkeskolan på Järnvågsgatan. Fantastiskt att det är ett nybygge. :)
En annan favorit-"skrapa" som jag tror skulle göra sig i området är det gamla Waldorf-Astoria Hotel, på samma tomt som Empire State Building sedan uppfördes på:
http:​/​/​www.​heartandpen.​com/​wp-​content/​uploads/​20​11/​0​1/​.​.​
 0
Mats O. (20 Augusti 2012 07:38):
Ragnar

Titta på en flygbild över Göteborg så ser du att Änggårdsbergen täcker ett enormt stort område.

Jag bor i närheten och det händer att jag promenerar i omgivningarna. Det finns fina promenadstråk som löper kors och tvärs och har man tur möter man någon på vägarna annars brukar det vara ganska tomt.

Som nån sa, skog och mark är något folk helst ser från sitt vardagsrumsfönster numera.

Men jag inser också att tyvärr resonerar dom flesta som dig och säger blankt nej till varje form av nybygge i området.
 0
Ragnar Lind (20 Augusti 2012 08:45):
Mats O: Så tomt är det väl ändå inte? Åtminstone på helger fina dagar är det väldigt mycket folk i området bortom Botaniska. Vardagar är det väl annorlunda.
Gunnar: ja, det finns en bergskam bakom Södermalm, men som enligt mitt förmenande inte ska bebyggas. Den är en mycket fin promenedsträcka, lite längre bort med fina fikaplatser med utsikt över övriga Änggårdsbergen och havet. Att bygga här? Att sprida ut staden hit?
Nej, låt uppskattade områden som Slottsskogen, Delsjön och Änggårdsbergen (och Sjöbergen) vara. Det är ju genom att bygga stad i mer centrala lägen (där finns plats att bygga i alla fall för hundra år framåt) som man kan spara dessa stadsnära naturområden.
Gunnar och Olof: härliga exempel!
 0
Patrik Höstmad (20 Augusti 2012 09:00):
I Kartverket från 1923 har Mölndal planlagt vägar och tomter mellan Tolltorpsdalen och Finsmossen. Dvs hela östra halvan av Änggårdsbergen hela vägen upp till gränsen mot Göteborg. Det blev tydligen bara delar av Södermalm som bebyggdes till slut.

Jag har även sett en gammal stadsplan där Göteborg har planlagt hela Norra Södermalm mot Vitsippdalen (men kan inte komma på var).

Om man går utmed Gränsgatan på norra Södermalm ser det ut att vara gamla tomter där det stått hus tidigare (tomtmurar, grundmurar, fruktträd, gamlat skrot och byggmateriel gömmer sig i marken). Det finns även ett gigantiskt läskigt duvslag där vägen slutar. Det ser ut som en trevlig sommarstuga på håll men när man närmar sig hamnar man i Hitchcocks Fåglarna och man flyr i skräck. Område känns mest övergivet och framför allt denna del skulle man kunna börja planlägga och bebygga.

Det såldes en liten markbit mitt i skogen mellan Lilla Änggården och Axelmossen för ett halvår sedan på Hemnet. Såldes "med framtida möjlighet till bygglov". Utgångspris några miljoner vill jag minnas - för en bit mark med kärr och sly. Men kanske intressant för den som vill spekulera med stor risk.

Mats O.,
Jag brukar löpträna ett par gånger i veckan i Änggårdsbergen och min upplelvelse är att det brukar ju vara ganska mycket folk i Änggårdsbergen. Men att det finns folk det är ju inget argument mot att bygga där.
 0
EL (20 Augusti 2012 11:57):
EF
Har ej föreslagit hus i park i centrala platta områden. När det gäller Änggårdsberget kan jag påminna om att Regementet LV6 låg vid DH-leden. Högsbo sjukhus är gamla kaserner. Änggårdsberget kanske är som en schweizerost inuti, vad vet jag.Lite göteborgshistoria .Där fanns även ett koloniområde som flyttade till Askim allt på 50-talet. Men att knyta samman Botaniska och Slottskogen skulle vara en kanongrej när boulevardiseringen av DH-leden är klar. Går att bebygga bort mot Marconimotet vid sidan om.
 0
Matthias H. (20 Augusti 2012 13:06):
EL, vad Erik menar är nog att din önskan om park o rekreation vid Stena går hand i hand med Riksbyggens bedrövliga förslag. Och att både dina o Riksbyggens tankar/förslag är miltals ifrån vad nästan alla människor som älskar stadsliv vill ha.
 0
Erik Funck (20 Augusti 2012 13:11):
EL
"JÅ
-Varför är det så viktigt för dig att behålla stora tomma ytor i stadens absoluta centrum?
EL
-För att öka trivseln och framför allt att tillgängligheten till södra älvstranden skall vara bra."

Kan du utveckla det där med trivsel och tillgänglighet? Stora öppna ytor för folkhorderna, som strömmar till våldtäktsparken, i syfte att gå på vinterbete ;)?


"EL
-Stena ligger där det ligger, men runt om bör marken vara fri med park och rekreationsområden."

Ok EL jag missförstod dig, det var inga hus alls du ville ha? Jag tror inte du riktigt förstår vidden av hur oattraktiv en stor onaturlig park omringad av motorled, långtradarparkering och gles stad skulle vara. Jag ser inte ens hur du kan jämföra en sådan park med det Botaniska, Slottskogen eller Änggården erbjuder idag.
 0
EL (20 Augusti 2012 13:22):
MH
Nej går ej hand i hand med Riksbyggen. Byggnation Heurlins Plats samt mellan Masthamnsgatan och 1:a Långg, kvartersstad OK. Föreslagit vid något annat inlägg. Tycker också att RB:S förslag är förskräckligt. Det jag är emot är bebyggelse nere vid älvkanten som några chalmerselever föreslagit, samt att avliva Stena.
 0
EL (20 Augusti 2012 13:27):
Kommunen har nu en stadsarkitekt som får sätta ner foten och riva upp Södra Älvstrandsförslaget. Byggbolagen skall ej bestämma någonting. Klart de vill ha största byggvolym per kvadratmeter, och trycka området fullt.
 0
Johannes Hulter (20 Augusti 2012 18:11):
EL: OK, om det bara är den yttersta delen av Masthuggskajen som du vill hålla fri så är det en mer rimlig hållning. Jag håller också med dig om att vi kan lämna Slottis, Änggårdsbergen mfl ifred och istället satsa på de många andra enorma centrala områden som går att förtäta.
 0
Patrik Höstmad (20 Augusti 2012 21:39):
Johannes, jag ser gärna att de *villor* som byggs hamnar så mycket som möjligt på övergiven mark i Göteborgs ytterområden än på en åker i Kungsbacka (eller i Göteborgs centrum :). Även Änggården har sina övergivna platser/wasteland som man åtminstone kan börja fundera kring. Som sagt, t.ex. Gränsgatan på norra Södermalm är inget trevligt rekreationsområde. Det är gammal övergiven och lämnad tomtmark.
 0
Patrik Höstmad (20 Augusti 2012 21:45):
Tomten i Änggårdbergen ligger ute igen!
http:​/​/​www.​hemverket.​se/​kop/​visa_​objekt.​php?​aid=​8877&u.​.​

Verkar lite ärligare den här gången:
"OBSERVERA! Tomten har byggförbud och området används som friluftsområde. Kommunen har idag inga planer på att ge bygglov.

Den säljs som en spekulationstomt om Göteborg förtätas och det senare kan ges bygglov, eller varför inte bara äga en del av den vackra naturen uppe på Änggårdsbergen för en billig peng?

Ett tänkbart scenario om det skulle bli bygglov i framtiden är att tomten styckas upp till 10 st tomter på ca 800 kvm/st. Observera att detta enbart är spekulation och detta är inget kommun i dagsläget har planer på."
+1
Johannes Hulter (21 Augusti 2012 10:57):
Patrik: Jag bodde i närheten ett par år så jag vet hur det ser ut och visst har du rätt att det finns många ytor (ffa närmast vägarna) där det skulle gå utmärkt att anlägga radhus etc.
 0
EL (22 Augusti 2012 09:09):
PA och JÅ
Änggårdsbergen kan ni överlåta till Mölndalsavdelningen, diskutera Göteborg. Bakom SUS och Botaniska = friluftsområde ung. som Skatås och Delsjön. Föreslå bebyggelse där också så får ni se om någon håller med er.
 0
Johannes Hulter (22 Augusti 2012 09:29):
EL: Jag tänkte på ytterkanterna, Ehrenströmsgatan, Dag Hammarsköldsleden, Högsbo industriområde. Ingen föreslår nog att vi ska bygga mitt i Botaniska.

Men tänk hur trevlig den lilla stadsdelen Änggården är, inte sant? Det är ingen som vill riva den och utöka Botaniska vad jag vet. Liknande stadskvarter kan man bygga mer av i Ängårdsbergens gränstrakter.
 0
Patrik Höstmad (22 Augusti 2012 10:53):
EL, Både Änggårdsbegen och Botansiska fyller viktiga funktioner och det är viktigt att de funktionerna bibehålls. Men det är också intressant att fundera på om vi även kan tillföra nya funktioner i området utan att försämra de nuvarande. Jag anser att så är fallet. Änggårdsbergen är inte överallt en högkvallitativ rekreationsmiljö.

Det finns t.ex. en stor skjutbana kvar sedan Lv6 på Högsbosidan. Används idag sporadiskt vad man kan höra. Så central mark skulle kunna användas bättre. Varför inte fundera över ett Ängården 2.0 där!
 0
Daniel Bergqvist (23 Augusti 2012 22:19):
Byggbolagen tvingas rea ut lägenheter:
http:​/​/​www.​svt.​se/​nyheter/​ekonomi/​byggbolag-​rear-​ut-​la.​.​

Utbudet av nyproducerade borätter har ökat sedan finanskrisens djupaste dal, men uppförandet av hyresrätter minskar. Tanken att bygga hyresrätten då bostadsrätterna inte går att sälja till utropspris ligger nära till hands, men uppenbart är lönsamheten för hyresrätter så låg att det istället lönar sig att rea ut borätter.

Föreligger verkligen en brist på bostäder? Problemet är väl att prisbilden på nyproducerade lägenheter inte är tillräckligt diversifierad?

* Inkomstutvecklingen är den faktor med störst påverkan på nyproduktionen.
* hälften av alla föräldrar kan tänka sig att köpa bostadsrätt till sina barn inför studier
* konkurrensen om billiga boenden i städers periferi ökar i takt med att fler flyttar hemifrån och antalet asylsökande ökar.
* utbyggnaden av infrastruktur har i planeringssammanhang störst påverkan på nyproduktionen. Att nå obebyggd och billig mark i periferin bäddar för lägre risk och större marginaler. Regeringen lägger fram ny budgetprop. i höst - vi får se vad den innehåller gällande nyinvesteringar i infrastruktur.
* gällande marknadsstrukturen är det viktigt att öka konkurrensen. Om små byggföretag tar marknadsandelar kommer "the big five" tvingas ökar produktionen för att behålla sina vinster.

Om alla anstränger sig för att öka sina inkomster och låna mera kommer produktionen gå upp igen :) :)
 0
Erik Funck (23 Augusti 2012 23:07):
Daniel: Det stod i GP för ett tag sen att vi var drygt 140 000 sökande på boplats Göteborg. Alltså till nya kontrakt inte byten. Sedan en inflyttning till stan på, vad var det, 5000-10 000 om året och ökande. Även om alla hade råd att bo i "the big fives" lägenheter så hade det vart en Oerhörd brist på bostäder. Borättsrea i skåne hjälper ju knappast heller.

Istället för att alla på individnivå skall skuldsätta sig för livet tycker jag att de kommunala bostadsbolagen bör göra en långsiktig investering på att, med hjälp av mindre arkitektkontor, bygga bort och ikapp bostadsbristen! I en kombinerad aktion med stora infrastrukturinvesteringar gatuomvandlingar etc. så kan man vara säker på att värdet kommer öka bra. I ekonomisk oro/stiltje är det ju logiskt att göra större investeringar för att skapa trygghet och framtidstro. Det är inget ekonomiska styrmedel eller att "alla anstränger sig för att öka sina inkomster och låna mera" kan möta sig med. Då får vi bara spekulation, vad som krävs är att kommunen sätter ner foten och säger så här [genom att investera, bygga] möter vi problemet!
+1
Daniel Bergqvist (23 Augusti 2012 23:51):
@Erik: med samma logik skulle vi ha 140 000 hemlösa. Att söka bostad behöver ju inte betyda brist. Jag har försökt få klarhet i begreppet "brist"; i de flesta kommuner verkar brist föreligga om efterfrågan överskrider utbud. Ett "utbud" är lätt att räkna på (antal tomma lägenheter), men "efterfrågan" är mer svårdefinierad. Ponera att vi har 2500 tomma lägenheter i Göteborg och 140.000 bostadssökande, vars nuvarande situation är alarmerande och under skälig levnadsnivå, då kan jag konstatera att vi har brist - men jag har ingen aning om huruvida så är fallet.

Vad jag kan konstatera i det faktum att borätter reas ut, både i Skåne, Sthlm och i viss mån Göteborg, är;
* att nyproduktionen inte är tillräckligt diversifierad prismässigt.
* att hyresrätter är fortsatt olönsamma, trots lägre lönsamhet på borätter
* att många bostadssökande har för små ekonomiska resurser att köpa bostad
 0
Olof Antonson (24 Augusti 2012 00:49):
Med andra ord finns en brist på det som efterfrågas, dvs billiga hyreslägenheter ;)
 0
Daniel Bergqvist (24 Augusti 2012 08:34):
@Olof: japp! Det kan sägas finnas brist på billigt boende - inte lägenheter i allmänhet :)
 0
Krister (26 Augusti 2012 08:10):
Varför är de kommunala bostadsbolagen Familjebostäder, Bostadsbolaget,Förbo m.fl. inte längre aktiva som byggare av hyresrätter? Det finns byggbar mark på flera ställen men den tycks hamna hos andra byggare som ej är intresserade av att bygga billiga hyresrätter.
 0
EL (27 Augusti 2012 10:13):
Att det råder brist på billiga lägenheter betyder att sanerings och renoveringsarbetet som varit har lyckats väl. Slumområden vill väl ingen ha. Haga var ett sådant på 70-talet. Husen underhölls medvetet inte för att kunna rivas. Vi kan väl inte bygga slumområden även om det är lätt.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter