Utskrift från gbg.yimby.se
....

Quadrophobia

 


Planen för ett kvarter vid Lindholmshamnen, mellan det nya hotellet och Götaverksgatan, har väckt stor uppmärksamhet. Vårt inlägg om planen förra veckan är ett av de mest lästa det här året och på facebook har diskussionens vågor gått höga i ett flertal långa trådar. Även på Älvstranden Utvecklings blogg utbröt ett hätskt meningsutbyte.

Planen i sig är dock inte särskilt märkvärdig. Från början var här planerat ett stort, halvt upplöst kvarter av ordinär Älvstrandsmodell-modell. Med ett tävlingsförslag från CF Möller tog planen en ny och mer upplöst inriktning.



Efter påstötning från Byggnadsnämnden, som ville se en mer tydlig kvartersstruktur, så lanserades en ny plan, vilket Vårt Göteborg rapporterade om i somras:

I huvudförslaget bildar huskropparna kvarter med öppningar emellan. Men det har även gjorts ett tilläggsförslag på uppmaning av byggnadsnämnden. Där sluts kvarteren på den västra sidan om Götaverksgatan och på den östra länkas ett par av de stora husen ihop.

– Man vill se hur ett alternativ med mer sammanhängande kvarter skulle kunna se ut. Med slutna kvarter blir stadsbilden en annan, uppdelningen mellan offentligt och privat blir tydligare, säger Johan Altenius.

I det här fallet är innerstadens bebyggelse med slutna kvarter inte en självklar förebild. Området är redan präglat av industribebyggelse med uppbrutna kvarter.

– Vi strävar efter att skapa en blandad stadsbebyggelse och de nya kvarteren måste förhålla sig till befintliga hus och gator, säger Johan Altenius.


Byggnadsnämnden, medborgarnas representanter och tjänstemännens uppdragsgivare, har alltså efterfrågat ett alternativ med slutna kvarter. Detta är föga förvånande. Att ställa krav på sluten kvartersbebyggelse ligger helt i linje med översiktsplanen, som tydligt föreskriver att det här området ska bli en del av den framtida innerstaden.

Intressant nog verkar detta inte ha påverkat tjänstemännen i någon större utsträckning. Istället hävdas helt obekymrat att "innerstadens bebyggelse med slutna kvarter inte [är] en självklar förebild". Varför inte, lockas man att fråga. Det vore väl en alldeles utmärkt förebild, om nu tanken är att bygga ny innerstad?

Svaret kommer knappast som en överraskning för den som följt svensk stadsplanering. Det man ska bygga måste av någon obestämd anledning "förhålla sig till befintliga hus och gator". Återigen stiftar vi bekantskap med den säregna planideologi som vi kan kalla "kontextualism". Oavsett vad översiktsplanen, Byggnadsnämnden, forskningen - eller vad som helst annat - säger så måste man "anpassa sig till"/"visa hänsyn mot"/"respektera" osv. den befintliga bebyggelsen. Varför? Ja, vem vet?

Fördelen med kontextualismen är att man kan använda den lite som man behagar. Ett exempel som vi lyft fram tidigare är planen för Bjurslättsplan, där man använde kontextualismen för att försvara punkthusbyggande, trots att det inte ligger några andra punkthus i närheten. Sanningen är väl att man hittar på lite vad som helst som kan legitimera det man på oklara grunder har bestämt sig för att göra.

Men nu hade ju Byggnadsnämnden krävt ett alternativ med sluten kvartersbebyggelse. Så då var man väl ändå tvungen att svälja stoltheten och rita upp en plan med gamla hederliga, och slutna, stadskvarter? Nja...



Den här planen blir extra intressant om man just ser den som en del av den framtida innerstaden. Tomten är en bit över 500 meter i omkrets. Det är ganska mycket. Lägger man ut den föreslagna bebyggelsen i kanterna så ser man hur mycket mark man gör av med. Det får faktiskt plats en hel fotbollsplan av internationell standard på innergården. Men av någon outgrundliga anledning föredrar man klippa isär denna jättegård och göra om den till ett stort antal oanvändbara gräsremsor.


Det är dessutom olyckligt att man verkar fast besluten att göra ett enda superkvarter av tomten väster om Götaverksgatan. Jämför man med samma yta i den befintliga innerstaden så få man vanligtvis in två, tre eller till och med fyra kvarter på samma yta. Här är storleksmässigt jämförbara ytor i Linnéstaden, Haga och Vasastan. Hur smart vore det att ersätta något av dem med ett jättekvarter med husipark-strössel ovanpå ett parkeringsgarage i halvplan? Den som läst sin Jane Jacobs känner ju till fördelarna med korta kvarter.



Därför var det oerhört glädjande att läsa Byggnadsnämndens tilläggsyrkande, ett dokument som man gärna får skicka med alla planförslag i framtiden. Fast ännu hellre så börjar tjänstemännen nu fatta grejen.



För som tur är så finns det ju ett alternativ till knasig planering: smart planering. I det här fallet är det nog ganska uppenbart för vem som helst hur man borde göra istället. Det finns gott om plats att lägga in helt vanliga (ja, nuförtiden har de ju tyvärr blivit mycket ovanliga) stadskvarter. Kanske något i den här stilen...



Sedan behövs förstås även småskalig fastighetsindelning (många olika hus med olika ägare), lokaler i botten osv. Men det borde ju vara självklart. Ska det bli någon innerstad här så får man faktiskt börja bygga den någon gång. Rom byggdes inte på en dag - men det byggdes varje dag.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (10 September 2012 11:18):
Just bilden där CF Möllers hus läggs längs kanten gör det hela så uppenbart och groteskt. Och förhoppningsvis ser även Älvstranden o SBK i o m den bilden det orimliga med CF Möllers förslag och dess oerhört låga täthet.
 0
Johan (10 September 2012 11:34):
En tanke: alla planförslag ska innehålla minst en utpekad förebild. "Vi vill bygga som i ... för att ..." och sedan väldigt konkret visa hur man valt att efterlikna förebilden.
 0
Johan2 (10 September 2012 13:05):
Det nedersta förslaget motsvarar nästan exakt ett förslag från Kjellander + Sjöberg som ingick i arkitekttävlingen som vanns av CF Möller. Så här ser det ut:
http:​/​/​www.​ksark.​se/​projekt/​lindholmshamnen/​
 0
Johan2 (10 September 2012 13:07):
Ja, förutom att man inte fattat det där med småskalig fastighetsindelning, utan behandlar varje kvarter som ett monsterhus.
 0
Patrik Sterky (10 September 2012 19:17):
Bra att det tas upp, kul att byggnadsnämnden är så tydlig!
 0
Johannes Westlund (10 September 2012 22:19):
Ja... Att strössla sönder en fotbollsplan med lite punkthus kan knappast betraktas som rationellt stadsbyggande. Någon borde forska på hur mycket ytor som förstörts på detta sätt och degraderats till "grönområden" som ingen använder eller har glädje av. Det sista förslaget såg ju bra ut att ha som utgångspunkt/grundstruktur. Det hade i och för sig varit kul om man kunde bygga något i mitten av de gårdarna som blir även i det bättre förslaget, lite som "linsen" i "EDIT" (Elektrogården 1). Eller på något sätt ta vara på ytan.
 0
Joel Månsson (10 September 2012 22:22):
Nu vet jag inte riktigt hur det fungerar när man skickar in sina åsikter till samråd, om man måste bo i området för att anses beröras av projektet. Man kan ju tycka att alla som bor i Göteborg berörs.
Vad jag vill komma till är att alla yimbyister i staden gör en gemensam aktion och skickar in våra synpunkter. Jag vet att det redan är många som gör det, men borde man inte kunna göra en kampanj här på yimbygbg där så många som möjligt tillsammans säger vad de tycker? På sätt och vis känns det som att just detta området kommer att vara avgörande för stadens framtid. Antingen blir det här byggprojektet som gick från att vara strösselipark till att bli riktig stadsbebyggellse, därför att både politiker och invånare satte ner foten. Eller så blir det projektet då det en gång för alla stod klart att det är älvstranden AB och de stora byggbjässarna som bestämmer, oavsett vad. Antingen blir detta början på en ny, stadsmässig utveckling, eller så döms staden till att bli en gles öken.
Lite ödesdigert kanske?
 0
Johannes Hulter (10 September 2012 23:00):
Johannes: Man kan absolut tänka sig gårdsbebyggelse, även om man delar upp tomten i två kvarter med slutna kvarter så blir det två ganska stora innergårdar. Man kan ju ställa dit några av de där "harbour stones" som CF Möller kallade dem - så blir alla glada... :)

Joel: Håller med! Visst ska vi uppmana folk att skicka in synpunkter. Det är ju ganska enkelt att mejla. Vi får väl skriva ett yttrande om det när samrådet drar igång 19/9. Vad gäller framtiden så säger jag: Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning...
 0
Michael Hjortstierna (11 September 2012 00:02):
Jo håller med i stort om mindre kvartersenheter men även verksamheter i bottenplanet måste ju till för att få ett gatuliv och en stadslikare struktur, samt en intressant blandning av verksamheter.
+1
Patrik Höstmad (11 September 2012 08:31):
En fördel med den mer småskaliga indelningen är att gränsen mellan privat och offentlig blir betydligt längre. Det blir mer bottenvåning för lokaler!

Jag tycker man kan kräva minst tre-fyra våningar i slutna kvarter överallt, sedan kan CF Möller leka med sina klossar genom att infoga dem från och med våningsplanen ovanför. Vi får både kvartersstad, CF Möllers arkitektur och en varierad takhöjd. Precis som i Cullbergs Viking Green City.
 0
Johannes Hulter (11 September 2012 09:19):
Michael: Absolut, som jag säger i inlägget så behövs det naturligtvis mer än bara slutna och mindre kvarter. Egentligen skulle man väl kunna sammanställa en generisk lista på vad som krävs för en urban utformning. Den skulle alla som var intresserade kunna skicka in som en kravspec till SBK när det kommer upp någon detaljplan. Kanske något i den här stilen:

1. Lokaler med förutsättningar för publik verksamhet i gatuplan med max 50 meters mellanrum.

2. Småskalig fastighetsindelning, max 50 meter mot gatuplan. Planera för flera fastighetsägare per kvarter.

3. Sluten, sammanhängande kvartersbebyggelse, max 500 meter i omkrets.

4. Planera för variation i utformning, gestaltning, antal våningar, lägenhetsstorlekar etc.

5. Sammanhängande gatunät med många kopplingar, inga återvändsgränder.

Enstaka undantag är naturligtvis tillåtna, om det ska in en arena eller skyskrapa ellet något annat. Men som generell planprincip borde funka bra.
 0
Johannes Westlund (11 September 2012 09:28):
När man återuppbyggde Europeiska städer efter WW2 så vill jag minnas att ett av kraven var att fastighetsägaren skulle bo i fastigheten och själv personligen vara ansvarig för att skapa en bra mix av affärsverksamhet och bostäder. En sådan modell hade varit fin där det ska skapas storstad. Det ställer krav på projektens storlek och det ställer krav på fastighetsägandet.
 0
Hans Stålner (11 September 2012 14:57):
Fin artikel; "Rom byggdes inte p[ en dag, men det byggdes varje dag" Snyggt!

Har följt detta några dagar på Yimbyd Gbg, fantastisk historia. Och "kontextualismen" känner jag alltför väl igen. Ändå verkar det som om politikerna blivit botade från sin fobi; jag ser det som en stor framgång, det inger hopp.

Ska bli intressant att följa de vidare turerna, även om jag inte vet exakt var kvarteret ligger i Göteborg.
 0
Hans Stålner (11 September 2012 15:06):
För övrigt bra med en generisk lista, bara att gå hem och plugga in för de som eventuellt missade lektionen i hur man bygger stad.
+3
Johannes Hulter (11 September 2012 15:44):
Hans: Man kan kanske komplettera den lite:

1. Lokaler i gatuplan med förutsättningar för publik verksamhet. Max 50 meter lokalfri sträckning mot gatan. Minst 50 procent av lokalernas gatufasadyta ska vara fönster.

2. Småskalig fastighetsindelning, max 50 meter mot gatuplan per fastighet. Planera in förutsättningar för flera olika fastighetsägare per kvarter. Entré mot gatan. Fasad i direkt anslutning till allmän mark.

3. Sluten, sammanhängande kvartersbebyggelse. Max 500 meter i omkrets per kvarter.

4. Planera för stor variation i utformning, gestaltning, antal våningar, lägenhetsstorlekar etc. Ingen höjdbegränsning. Ingen p-norm.

5. Sammanhängande gatunät med stort antal kopplingar. Inga återvändsgränder. Gångfartsgata är standardutformning.
 0
Mats O. (11 September 2012 17:35):
Johannes:

Källa på det ?
 0
Hans H (11 September 2012 18:29):
En annan regel som borde finnas är att en detaljplan ska innehålla en skiss på hur berört område kan förtätas i framtiden. Finns det bara en hyfsad plan på hur ett område kan förtätas om det skulle bli aktuellt så är jag rätt nöjd om man bygger något som inte är helt stadsmässigt till att börja med.

Det som idag är halvcentralt kan imorgon vara ganska nära centrum, och det som idag är ganska nära centrum kan imorgon vara centralt. Så därför behöver man ha i bakhuvudet att det man bygger idag kan behöva kompletteras imorgon. Många av byggena från miljonprogramstiden, och idag med för den delen, är helt omöjliga att hyfsa till utan omfattande rivningar på grund av att områdena saknar flexibilitet och man har sett till att områden är "färdigbyggda" för all framtid.
 0
Johannes Westlund (11 September 2012 19:13):
Mats O: Jag har för mig att jag läst det någonstans, men jag kan inte komma på var. Jag plöjer lite för mycket text i veckan för att jag ska komma ihåg både källor och påståenden. Tyvärr. Oavsett så tycker jag det verkar vara en intressant modell.
+8
Håkan Tendell (11 September 2012 20:00):
Himla gôtt att åratal av arkitektonisk nedskräpning i staden nu går mot sitt slut. Byggnadsnämndens skrivelse är redan ett historiskt dokument i Göteborgs historia.

"Det var här det vände," kommer man att säga i framtiden. "Rebellernas outtröttliga kamp för en mer levande stad och deras friska syn på hur staden borde bebyggas spred sig sakta men säkert upp i de beslutande organen. Tack vare dem är Göteborg idag en sjudande världsmetropol, en vibrerande kosmopolitisk smältdegel, en framgångsrik mångmiljonstad, en stad som de flesta jordbor har en särskild plats för i sitt hjärta, många av dem som aldrig ens haft en möjlighet att komma hit, men som på film sett stadsmiljöerna, det pulserande folklivet, den härliga mixen av högt och lågt, nytt och gammalt, tegel och trä, stål och glas, gult och rött och grönt och blått, kvarter efter kvarter efter kvarter, butiker, restauranger, frisersalonger, caféer, hotellfoajéer, teatrar, cykelverkstäder, kemtvätterier, bowlinghallar, biografer, barer, fruktstånd i en aldrig sinande ström längs de välbefolkade trottoarerna och de här och var små insprängda mycket populära stadsparkerna."
 0
Agneta Wiberg (15 September 2012 20:14):
Håkan T. Det där låter som staden såg ut för sådär 40-50 år sedan. Underbart om det blir så igen :)
 0
Hans Stålner (20 September 2012 16:35):
Om jag har förstått rätt så har man nu att välja mellan det som kallas 1) "Delvis öppen bebyggelse" och 2) "Mer sluten bebyggelse".

Oavsett sbk´s formuleringskonst så kan det här vara vändpunkten, själva exemplet som det senare refereras till - aillafall bland oss som är intresserade av att bygga stad. Det finns just nu flera tecken på ett paradigmskifte inom svensk stadsbyggnad, även om det kommer att ta tid att genomföra på alla olika områden.

Dessutom kan vi hoppas på att tiden är mogen för att diskutera t.ex. fastighetsbildning och kvartersstorlek; dvs. hur vi ska bygga stad, inte att vi ska göra det.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter