Utskrift från gbg.yimby.se
....

Lindholmshamnen

 
En enig stadsdelsnämnd ställde sig bakom alternativförslaget med slutna kvarter på sitt möte 2012.10.23.

Planen för Lindholmshamnen, som vi skrivit en del om här på Yimby, är för närvarande på samråd. Vi kommer förstås att skriva ett yttrande, så ni som vill vara med och bidra med idéer och synpunkter är välkomna att gå in på forumet och delta.

Men det är inte bara vi som skriver yttranden. Stadsdelsnämnden i Lundby kommer idag tisdag att bestämma sig för vad de ska säga, vilket ersättaren Jens Karlsson (FP) föredömligt upplyste oss om igår. Stadsdelsnämnden är en viktig remissinstans. Som brukligt i sådana här sammanhang så lämnar förvaltningen (tjänstemännen) ett förslag till yttrande som nämnden (politikerna) sedan tar ställning till. Förvaltningens utlåtande är intressant läsning:



Precis som intentionerna är i planhandlingarna vill stadsdelen poängtera vikten av att skapa kontakt med vattnet samt utforma angränsade ytor till trivsamma offentliga platser som ger förutsättningar för möten mellan människor. Det är även viktigt att det nya området (planområdet) rumsligt kopplas ihop med den befintliga strukturen i området och på detta sätt skapar en trygg och öppen stadsmiljö som är tillgänglig för alla invånare och besökare.

Förvaltningen anser att man skapar bättre förutsättningar för social interaktion i det utformningsalternativ som har öppna kvarter (huvudförslaget). Således förordar stadsdelen att man även fortsättningsvis utgår från huvudförslaget i det fortsatta planarbetet. /.../

I bullerberäkningarna framkommer att man överstiger gällande riktvärden för merparten av beräkningspunkterna. Stadsdelen anser därför att man bör lägga till en bestämmelse på plankartan som säkerställer en acceptable ljudmiljö. Detta kan t.ex. göras genom en bestämmelse som anger att sovrum och balkonger ska förläggs mot en tyst alternativt ljuddämpad sida av byggnaden eller en bestämmelse som anger andra tekniska lösningar.

Förvaltningen vill alltså ha uppbruten husipark-bebyggelse eftersom det ger mer "social interaktion" än slutna stadskvarter. Sedan beklagar man sig över bullerproblemen som uppstår på grund av den uppbrutna strukturen. Men det är kanske smällar man får ta för att uppnå den där "sociala interaktionen". För "social interaktion" är ju som bekant obefintlig där det finns slutna kvarter...

Foto: Carl-Mikael Ström / Shelta

Jag ringde upp den tjänsteman på Lundby stadsdelsförvaltning som skrivit detta besynnerliga utlåtande för att diskutera vad han egentligen menade med att uppbruten bebyggelse ger mer "social interaktion" än slutna kvarter. Vi hade ett intressant samtal. Jag fick bl.a. reda på att han baserade sitt utlåtande på sin personliga upplevelse av de två olika alternativen.

Det uppbrutna förslaget gav ett mer "inbjudande" och "mänskligt" intryck medan förslaget med slutna stadskvarter gav ett "hårt" och "robust" (sic) intryck. Följaktligen drog han slutsatsen att fler besökare skulle lockas att gå in i området om det var uppbruten bebyggelse. Detta var alltså det gedigna underlaget för utlåtandet.

Jag frågade då om det fanns någon plats i världen som han kunde ange som referensobjekt, där den här typen av uppbruten bebyggelse skapade den efterfrågade "sociala interaktionen". Svaret blev... *trumvirvel*... Wieselgrensplatsen.

Göteborgs framtida innerstad?

Området mellan Wieselgrensplatsen och Bjurslättsplan var tydligen det område som borde benchmarkas när man nu ska utveckla vår nya innerstad. "Väldigt populärt och omtyckt" enligt tjänstemannen.

Jag frågade honom om han skulle vilja byta ut något kvarter i den befintliga innerstaden mot uppbruten husipark-bebyggelse. Skulle kanske Andra Långgatan bli bättre om man plockade bort några slutna kvarter och istället strösslade ut lite husipark? Nej, det trodde han inte.

Jag frågade honom om han var bekant med den starka konsensus som finns inom forskning och planteori om nackdelarna med otydliga, halvoffentliga ytor kontra fördelarna med halvprivata innergårdar och heloffentliga allmänna ytor. Jodå, det var han. Men det här var ju "en sorts" kvartersbebyggelse menade han. Det fanns "en sorts" gårdsrum och "en sorts" heloffentliga rum i det enorma kvarteret väster om Götaverksgatan.

Jag frågade honom om bullerproblematiken och om det inte hade varit bättre med slutna kvarter av den anledningen. Han svarade att om bullerproblemen blev för stora så fick man nog överväga att ha slutna kvarter istället. Att sätta upp glasväggar mellan husen (som t.ex. på Porslinsfabriken) skulle vara en sämre lösning än slutna kvarter menade han. Det är förstås en intressant hållning med tanke på att han själv i utlåtandet konstaterar att bullerproblemen redan är för stora.

Bullerfrågan är också intressant eftersom Älvstranden Utvecklings ansvariga tjänsteman uttalade sig specifikt om detta på bolagets blogg (den där kommentarerna försvann och kom tillbaka). På den direkta frågan om inte den uppbrutna strukturen skapar bullerproblem blev svaret:

Buller finns till viss del från Lindholmsallén men det är inte något större problem i detta område. (7 september 2012)

Nu får vi alltså reda på att bullerberäkningar visat att man överstiger riktvärden på merparten av beräkningspunkterna. Detta är minst sagt anmärkningsvärt.

Tjänstemannen på Lundby stadsdelsförvaltning hade, enligt egen utsago, inget emot slutna kvarter på platsen - egentligen. Men alternativförslaget med slutna kvarter var enligt hans mening inte ordentligt genomarbetat. Ville man ha slutna kvarter så borde man rita om det - med utgångspunkten att det skulle vara slutna kvarter. Han höll med om att man lätt skulle kunna rita upp två korsande, "vanliga" stadsgator och fyra "vanliga" stadskvarter, i det som nu är ett jättekomplex av utströsslade hus. "Det är ju ingen komplicerad tomt egentligen" som han uttryckte det.

Och det är väl en klok slutsats. Förhoppningsvis vågar våra politiker i stadsdelsnämnd och byggnadsnämnd gå emot tjänstemännen här. En enig byggnadsnämnd har tydligt sagt att man vill ha slutna kvarter.

Då ska inte tjänstemännen försöka runda nämnden genom att slänga fram ett halvdant alternativförslag för att på det viset driva igenom ursprungsförslaget, som man på oklara grunder insisterar på trots dess uppenbara brister.

Det är inte svårt att rita helt vanliga fungerande stadskvarter. Det är bara att titta på den befintliga innerstaden och göra likadant. Det är helt okomplicerat. Här är tre områden i Linnéstaden, Haga och Vasastan med samma omfång som tomten väster om Götaverksgatan. Vem skulle vilja byta ut dessa kvarter mot utspritt husipark-strössel?

Eftersom stadens tjänstemän av någon outgrundlig anledning vägrar rita vanliga stadskvarter så ska jag hjälpa till. Såhär ritar man vanliga stadskvarter. Man drar fram gator, gärna i förlängningen av existerande gator. De korsande gatorna bildar kvarter som man fyller med flera olika hus direkt mot tomtgränsen. Innanför gathusen finns en innergård. Så gör man om man ska rita stadskvarter. Det är inte alls svårt.

Med tanke på de kunniga och kloka politikerna i Lundby stadsdelsnämnd är jag dock inte det minsta orolig. De kommer med all säkerhet att skicka iväg ett yttrande som klart och tydligt meddelar tjänstemännen att de ska jobba vidare med förslaget med slutna kvarter men se till att såväl hus som gator får en utformning mer i linje med den klassiska kvartersstaden.

Det är dags att tydligt visa att Lundby i framtiden kommer att bli en fullt integrerad del av vår utvidgade innerstad, och inte något uppsplittrat bihang "sex minuter från Brunnsparken".

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Fredrik Svensson (23 Oktober 2012 00:53):
Det här liknar en fars utan dess like...
 0
Johannes Westlund (23 Oktober 2012 01:09):
Den där tjänstemannen verkar inte ha speciellt stor förmåga till logiskt tänkande. Det var roande hur han liksom slog knut på sig själv för att försöka få ihop sitt resonemang, och ändå misslyckades kapitalt.

Självklart ska vi ha stadsmässig bebyggelse med slutna kvarter, allt annat är trams, och till och med politiker har fattat. Bra! Det är allvarligt att tjänstemän driver sina egna dunkla agendor på det här sättet.

En frågeställning jag har är hur det ser ut med blandstadsambitioner på den där tomten? Är det tänkt att bli lokaler i botten eller är det sov-komplex som planeras?
 0
Emanuel Alfredsson (23 Oktober 2012 01:22):
*suck*

Tjänstemännen agerar som om de tror att de har någontig att komma med. Som idealistiska tonåringar som tror att en ny färg på Facebookavataren gör skillnad, ungefär.

VÄX UPP OCH SE ER OMKRING, FÖR BÖVELEN!!!
 0
Joel Månsson (23 Oktober 2012 03:31):
Nu blev jag faktiskt riktigt ledsen.
 0
Christopher (23 Oktober 2012 04:01):
"Vem skulle vilja byta ut dessa kvarter mot utspritt husipark-strössel?"

Troligen ingen. Men många (för att inte säga de allra flesta) hade säkerligen vilja byta ut lite av "strösslet" till kvartersstad. Inte minst i de områden som just Lindholmsallén, där det bara finns strössel och ingen kvartersstad.
 0
Krister (23 Oktober 2012 08:26):
Genom att ha stora mellanrum mellan huskropparna är det lättare att komma till med stora byggkranar. Kvartersstad byggdes för 50 år sedan innan stora betongelement började användas. Antagligen har arkitekten som ritat denna plan blivit påverkad av byggentreprenörerna som föredrar att bygga "hus i park".
 0
Ragnar Lind (23 Oktober 2012 09:10):
Men för 20-30 år sedan byggdes kvartersstad bland annat i Linnestaden, och det verkar ju ha gått bra. Det går nog bra på Lindholmen också, om man bara vill.
Varför fattas viljan att bygga attraktiv stad? Nästan alla planer man numera ser presenteras är ju fullständigt bedrövliga, både vad gäller estetik och struktur.
 0
karl (23 Oktober 2012 09:20):
Jag tänker gnälla yttpyttlite nu:

Ska du rita kvarter med avhuggna hörn, hugg gärna av lite mer av hörnen. Jävla halvmesyr.

Efter att ha sagt det...
Så hade jag tyckt att en version av CF Möllers tidigare uppvisade förslag på tomten HADE vart intressant, OM omgivande stadsstruktur hade kvarterifierats.
Spännande rum, uppbrutenhet och spektakuläritet tror jag hade funkat väl på tomten om det fick stå som kontrast till en riktigt tydlig motsats. Då hade det dessutom funnits människor i området som gynnats av "siktlinjerna" och vattenvyn.
+4
Patrik Höstmad (23 Oktober 2012 09:26):
Bra sammanställt Johannes. Tjänstemanasystemet tycks inte reagera på kunskap, erfarenheter och fakta. Man utgår från en idé och sedan hjälper alla till att få den igenom nålsögat - om det så innebär bortviftande, ologiska resonemang eller faktaförvanskning.

Ang. buller och tjänstemannens formuleringen:

"Stadsdelen anser därför att man bör lägga till en bestämmelse på plankartan som säkerställer en acceptabel ljudmiljö. Detta kan t.ex. göras genom en bestämmelse som anger att sovrum och balkonger ska förläggs mot en tyst alternativt ljuddämpad sida av byggnaden eller en bestämmelse som anger andra tekniska lösningar."

Tyst sida (<45dBA) finns inte i det öppna planförslaget för byggnaderna utmed gatorna. Inte heller ljuddämpad sida (<50dBA) finns för flertalet av byggnaderna/våningarna. För det öppna kvarteret har nivåer upp till 53dBA beräknats på baksidan (nivåerna är i praktiken betydligt högre då diffraktion runt hörn och multipla reflexer mellan fasader inte finns med i beräkningen). Det är svårt att lösa detta med annat än att stänga fasaden i öppningarna mot Lindholmsallén.

För det slutna kvarteret ligger nivåerna i innergården under 35 dBA enl. bullerberäkningarna. Vi får en riktigt tyst sida.

Men det handlar inte bara om att uppfylla bullerriktvärden här och nu. Det handlar även om att ha en lösning som är hållbar för framtiden: En bullerbuffert som medger ökad trafikrörelse.

Vilket jag skrev på Älvstrandens blogg som svar:

"Du skrev att "Buller finns till viss del från Lindholmsallén men det är inte något större problem i detta område." Men buller är alltid ett problem när det gäller huvudgator i stadsmiljö. Det handlar inte bara om att nå LAeq24h på 55 dBA på fasad här och nu med nuvarande trafikmängd. Det handlar även om att skapa flexibilitet och möjligheter för framtidens trafik. Lindholmsallén kommer vara en huvudgatan för transporter för hela området och antalet transporter kommer öka över tid i och med att många fler bostäder och verksamheter tillkommer. En busshållplats finns redan i närheten, vilket ger accelererande bussar och därmed högre bullernivår, vilket är ett fall som inte finns med i beräkningsmodellerna för buller. Vi måste skapa möjlighet att dra fram spårvagn längs allén. Vi kommer inte att klara ökad trafikmängd och möjligheten att dra fram spårvagn utan att skapa en tyst sida i kvarteret. Sluten byggnad mot Lindholmsallén är ett minimikrav för ett gott ljudlandskap i kvarteret. Det ska bli mycket intressant att se hur mycket framtid som finns i bullerutredningen."

Nu vet jag att det inte fanns någon framtid i bullerutredningen över huvud taget....
 0
Johannes Hulter (23 Oktober 2012 09:28):
Karl: Haha, jag ändrade efter kritik i forumet om att det var för mycket avhuggna hörn. Såhär såg det ut innan: http:​/​/​uf.​yimby.​se/​gbg/​d771c117-​fc9e-​489c-​a22e-​fe0​cd59.​.​

Men kollar man den befintliga innerstaden i Göteborg så är hörnen ofta avfasade med bara någon meter, inte mycket mer.
 0
Mathias (23 Oktober 2012 09:29):
Det skulle vara lättare ta till sig vad du säger om du inte var så otroligt raljerande i din ton, Johannes.
 0
Bo Norrman (23 Oktober 2012 09:41):
Jag bor i Vasastan, på en innergård. Och jag trivs i dessa kvarter. Men min innergård är ca 7*9 m och har ett (1) träd. Så om jag skall ta en promenad så det inte självklart till Vasastans gator jag går, utan via Allén ned till kanalen, för att få rymd och en smula natur. Och det är där jag kan springa på kvällen eller sommartid ta del av folklivet som då är långt större i kanalparken än på Vasagatan. Förutsättningen för stadskvarter är att de bryts av med gemensamma öppna parkytor, för vår trivsel men också för stadens mikroklimat. Dessutom så skall husen kunna fungera många årtionden framöver och en av de starka trender som finns är stadsodling. Hur öppnar Yimby's förslag för sådana möjligheter?
 0
Emanuel Alfredsson (23 Oktober 2012 09:55):
Tja, vi har ju Keillers Park i närheten samt den kontemplativa miljön på Slottsberget för dem som gillar grönska.
 0
Johannes Hulter (23 Oktober 2012 10:19):
Mathias: Är det något speciellt raljant du tänker på? Min avsikt är bara att framhålla det absurda i de resonemang som förs. Om det låter raljant så ber jag om ursäkt. Men jag tycker nog att man bör kunna ställa vissa basala krav på stadens förvaltning när det gäller analytisk koherens och empirisk underbyggnad.
 0
Johannes Hulter (23 Oktober 2012 10:29):
Bo: Om du bosätter dig i ett slutet kvarter på Lindholmshamnen så har du vattnet utanför dörren, och du kan lätt ta en löptur längs kajen ända bort till Färjenäs. Norrut har du 500 meter till Ramberget. Bygger man tätt där man bygger så får man också plats med parker och andra öppna platser. Strösslar man jämntjockt med punkthus så får du istället sitta på mindre grässnuttar utanför någons fönster i bottenvåningen. Men som boende i Vasastan (hej Vasaplatsen, hej Vasaparken, hej Kungsparken, hej Hagaplan osv) så förstår du naturligtvis detta.

Ta Lindholmsallén som exempel, hade man gjort den 45m bred (som Avenyn) istället för 90m så hade man fått en yta av Vasaparkens storlek över (från början var det faktiskt tänkt så också). Det är dags att börja planera smart.
 0
Hans-Olof Hansson (23 Oktober 2012 11:26):
Lindholmsallén skall väl få spårvagn vad det lider? Kommer inte den att bullerstöra "strösslet" rätt kraftigt? Visst borde väl de vara ännu ett argument för de mer slutna kvarteren i detta förslag?
 0
BJ (23 Oktober 2012 18:03):
Det var ett jäkla gnäll på tjänstemännen. Problemet i svensk planering beror på att i stort sett så får inte planerarna planera, utan måste upprätta detaljplaner på beställning. Beställarna, ofta de stora byggbolagen. De stora byggbolagen vill också bygga efter sina byggsystem, och då blir det "nyfunkis" och 90-gradiga hörn. Och med tanke på att många tomter och kvarter inte har 90-gradiga och inte är platta så...
 0
Hannes Johansson (23 Oktober 2012 18:18):
Jag tycker det är viktigt att ta frågan om parkmiljöer/motionsstråk på allvar, så det är bra att det lyfts fram. Som redan nämnt ett flertal gånger så verkar ju alla rationella slutsatser dock peka på att en tätare kvartersstad ger större möjligheter att få till bra sådana, än en utströsslad husipark-stad.

Vid just Lindholmen (där jag för övrigt bor, så jag borde ju ha lite cred här ;)) finns det ju definitivt ingen brist på öppna ytor. Man kan ju jogga eller promenera obehindrat längs hela älvstranden om man vill, och det finns som sagt grönområden lite här och var, som Ramberget eller Slottsberget. Vid Lindholmsbassängen finns just inga grönområden att ta tillvara på, eftersom det till största del är en byggarbetsplats för tillfället och till vardags asfalterad parkeringsplats.

Om man skulle bygga lite tight kvartersbebyggelse med tydliga gångstråk och tydliga gränser mellan offentligt och privat, skulle man dock öka underlaget för att vidareutveckla de så kallade "microparkerna" som man börjat stoppa ner lite här och var i omrdet. När man sedan ska bygga vidare på Lindholmen och Älvstaden så är jag övertygad om att möjligheterna att få till större, kvalitativa och väl använda parker i området kommer vara betydligt bättre om man har byggt en yteffektiv och attraktiv kvartersstad runt omkring, än om man placerar lite förortshus på olika gräsplättar i området.
+1
Johannes Hulter (23 Oktober 2012 19:02):
BJ: Du har helt rätt om byggbolagen, men deras uppgift är ju att dra in så mycket pengar som möjligt åt sina ägare. Tjänstemännen däremot arbetar på medborgarnas uppdrag. De är våra anställda och vår förlängda arm. Deras lojalitet ska vara med medborgarna och inte med byggföretagen. Det finns följaktligen inget som tvingar tjänstemännen att skarva ihop helt ologiska resonemang för att försvara en suboptimal bebyggelsestruktur.
+6
Johannes Hulter (23 Oktober 2012 19:07):
Jens Karlsson (FP) har för övrigt meddelat att en enig stadsdelsnämnd ställde sig bakom alternativet med sluten bebyggelse. Joy to the world! :)
 0
BJ (23 Oktober 2012 19:43):
Johannes:
Självklart är det så. Men problemet är att planeringen i Sverige i praktiken ger för mycket makt åt den som beställer planen. Det blir lätt så att byggherren kommer med sin ritning och i princip säger: Så här ska planen se ut, för så vill vi bygga! Planerarna får inte jobba pre-crime så att säga. Om tjänstemännen säger nej på grund av till exempel kvarterstrukturen är det alldeles för lätt för entreprenören att gå ut i media och gråta över hur trångsynta tjänstemän "stoppar tillväxten" eller något liknande. Eller så säger de att vi bygger såhär inte eller alls. Hur tror du att de flesta kommunalpolitiker reagerar då? Problemet blir extra stort i mindre städer, med mindre tryck på byggandet.

En tjänsteman kan ju inte heller gå ut och offentligt kritisera en plan den själv arbetar med. Även om hen vet att planen kanske inte är den bästa.

Bra att politikerna var tydliga här, det kan faktiskt vara ett stöd för tjänstemännen.
+1
Johannes Hulter (23 Oktober 2012 20:30):
BJ: Precis, och det är därför vi lobbar för en stadsplan: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​tag/​%E4lvstadsmodellen

Men jag tycker man bör ställa vissa krav på tjänstemännen. De arbetar på uppdrag av medborgarna, om planen de jobbar med t.ex. strider mot ÖP så ska de konstatera det. Inte flumma runt och låtsas som om planen är helt OK när den inte är det. Sedan är det politikernas ansvar om de vill gå vidare med planen iaf.

Självklart är det enklare för en tjänsteman att bara humma med men om inte tjänstemännen ger oss objektiva, sakliga bedömningar baserade på deras yrkeskunskap så kortsluts hela den demokratiska processen. Politikerna får inget neutralt underlag att arbeta med och medborgarna har ingen möjlighet att ställa politikerna till ansvar. Det här är en oerhört viktig fråga.

Nu gäller det dessutom tjänstemän på remissinstanser, och då är det ju bara konstigt att alliera sig med det ena eller andra alternativet.
 0
Olof Antonson (23 Oktober 2012 21:05):
@Bo Norrman mfl: Apropå park i kvartersstad så skulle man mycket väl kunna avsätta ett kvarter ungefär som Albert Lilienberg gjorde i Kålltorp: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​10​/​park-​i-​kvadrat_​926.​html

Beroende på hur byggnadskropparna allokeras kan det ju finnas plats över till annat; istället för att få många mindre gräsytor utspridda över ett större område kan dessa samlas till en sammanhängande yta. Detta är något barn i förskoleåldern får lära sig när de klipper i papper (för att inte tala om när de senare börjar i trä- och syslöjd med allt prat om spillmaterial).
+2
Matthias H. (23 Oktober 2012 22:12):
Fredrik skriver längst upp att det börjar likna en fars.

Jag håller med, det är förbanne mig inte sant.

Fantastiskt bra att du ringde upp honom Johannes och ställde honom delvis mot väggen.
 0
BJ (24 Oktober 2012 21:36):
Johannes:
Jag håller med dig. Det här är en oerhört viktig fråga. Problemet är som sagt att det blir så att det i många kommuner i praktiken inte är stadsplanerarna som får stadsplanera. Istället så är det tillväxt- eller exploateringskontoren som gör upp allting, sen får planerarna snällt rita detaljplan. Trycket kan också komma från politiskt håll. När exploatörerna knackar på dörren så åker översiktsplaner ut genom fönstret.

Att vi dessutom har ett samhällsklimat där arkitekters kunskap ofta betraktas som flum, där det är fult att säga nej och där ekonomer sitter på en massa viktiga kommunala chefsposter gör bara saken ännu värre.

Jag tror precis som YIMBY att mer bindande översiktsplaner och bygglov istället för detaljplanering vore ett sätt att gå framåt. Men jag tycker bara att man alldeles för ofta hackar på kommunala tjänstemän.
 0
Johannes Hulter (24 Oktober 2012 23:22):
BJ: Ja, tjänstemännen får ofta oförtjänt stryk. Det är ju politikerna som är ytterst ansvariga. Men tjänstemännen måste våga skicka problemet vidare till den politiska nivån, när en plan t.ex. uppenbart strider mot ÖP så ska man inte säga att den följer ÖP - oavsett hur starka politiska signaler man får i korridorerna.

I just det här fallet är det dock något annat, kanske en blandning av kollegial lojalitet och strukturella problem i själva professionen (brister i utbildningens analysverktyg eller de försanthållanden som traderas i kåren).
 0
Mattias Bolander (25 Oktober 2012 09:22):
Jag hittar för närvarande inte bilden på alternativförslaget som stadsdelsnämnden ställde sig bakom. Nån som har länk?
 0
Johannes Hulter (25 Oktober 2012 10:12):
Mattias: Det finns väl i planhandlingen?
 0
Mattias Bolander (25 Oktober 2012 10:59):
Jag tror jag hittade den ("alternativ med mer sluten bebyggelse").
 0
Sven R (25 Oktober 2012 11:12):
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter