Utskrift från gbg.yimby.se
....

Norrköping: En bildserie, del 1

 


 


Jag hade aldrig varit i Norrköping tidigare. Det var en plats jag bara åkt förbi, men under en vistelse ombord på en bogserbåt fick jag möjlighet att bekanta mig med staden. Det som slog mig när jag cyklade runt var att stadsmiljön kändes väldigt kompakt: Ena stunden var jag i en kvartersstad och tio minuter senare ute på rena bondelandet. Skillnaden mellan stad och natur kändes påtaglig.

Under mina utflykter passade jag på att fotografera olika stadsmiljöer och gamla industribyggnader som jag tyckte var intressanta eller fina på något sätt.




 


Rådhuset med statyn av S:t Olof längst uppe på tornet (som även pryder stadsvapnet) …



…och passande nog även gett namn åt bogserbåten …



Vid Drottninggatan vittnar de pampiga jugendkvarteren om en period av ekonomiskt välstånd



Om man bortser från gatunivån ger byggnaderna intrycket av en mångdubbelt större stad


Mitt i Motala ström finns en fontän, som även är vackert belyst på kvällen. Detta kanske vore något även för Göteborg? 



Något som är vanligt i Norrköping (förutom graffiti) är skyltar som informerar om när byggnader är uppförda. Detta är något jag kan sakna i Göteborg. Genom att sätta upp en enkel skylt skulle även ängsliga personer slippa ovissheten i huruvida en byggnad är ”autentisk”, förvanskad, ett uttryck för byggnadstradition eller bara en ”falsk” Disneyland-pastisch …


Graffiti på en igenmurad bottenvåning invid en cykelbana. Trevliga balkonger.





Det här huset skulle nog lika väl ha kunnat ligga i Greenwich Village som Provence


En intressant passage och smidig genväg. Notera årtalsskylten till vänster.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jonas (8 November 2012 18:41):
Det där med infoskyltar på hus, såg en liknande sak i Linz i Österrike för ett par veckor sedan där man har några rader under gatunamnen i korsningarna med information om platsen eller den/det som givit namn åt gatan.
 0
Johannes Westlund (8 November 2012 20:25):
Jag rekommenderar en kik på google maps för att se den föredömliga kvartersstaden i centrum.

Infoskyltar på hus var en bra idé som förutom att upplysa om årtal också skulle kunna upplysa om byggare. Försöka återuppbygga stoltheten i "byggskrået" eller något. För är någon seriöst stolt över betongbunkrarna som smälls upp idag? Skyltarna skulle kunna vara en gåva från staden och ha något mer eller mindre standardiserat utseende, som gärna får vara lite auktoritärt och pampigt. Och så sätter man det på nybyggda fastigheter. Då får vi i alla fall en märkning som kommer vara cool om 200 år :) Redan existerande fastigheter får väl kompletteras med denna skylt, i varje fall alla estetiskt tilltalande.

Fontänen var en intressant idé också. Och passagen. Jag är helt såld på den typen av passager.
+3
Jonas German (8 November 2012 21:40):
Kul att läsa lite om Norrköping, jag flyttade hit (eller ska jag skriva dit?) från Göteborg för 5 år sedan. Olof har lyckats hitta pärlorna i staden. Norrköping lär visst ha sveriges äldsta rutnätsstadsplan. Intressant är också att utvecklingen har gått väldigt långsamt (pga ekonomisk stagnation) sedan rivningsvågen på 60 och 70-talet och att det därför finns en del rivningstomter kvar i centrum. När man nu börjar fundera på att bebygga dom igen när Norrköping växer så dyker naturligtvis protesterna upp, bygg inte här (eller där). Parkeringsplatsen är ju en park, det är strandskyddat område, beslutet har tagits på fel sätt och så vidare, ni känner igen det!

Men samtidigt ger det här oss fantastiska möjligheter att bygga en tät blandstad, det finns ytor i centrala Norrköping, rutnätsplanen är av riksintresse, Motala Ström rinner rakt genom staden, tjänstemän och åtminstone en del av politikerna jobbar i någorlunda rätt riktning. Ett problem är dock att hitta intressenter som vill och vågar bygga eftersom bostadspriserna fortfarande är ganska låga och det bara är några få år sedan det fanns ett överskott av hyresrätter.
 0
Jonas German (8 November 2012 21:42):
Apropå kommentaren om att byggnaderna ger intryck av en mångdubbelt större stad ska vi komma ihåg att Norrköping var Sveriges fjärde största stad när de byggdes. Så relativt sett var det en mångdubbelt större stad då!
 0
Patrik Höstmad (8 November 2012 22:41):
Intressant sammanställning Olof.  Rådhuset och dess torn är mäktigt i sin dova kulör.

Är inte tornet också av riksintresse? Jag utgår ifrån att riksintresset bevakar det karakteristiska sättet att bygga i Norrköping och kräver liknande torn eller åtminstone en smäcker skrapa i varje nybyggt kvarter.
 0
Olof Antonson (9 November 2012 00:11): Online
@Jonas German: Ja, jag såg en hel del obebyggda rivningstomter. Några tyckte jag mig känna igen från dokumentären om när Domus kom till stan. Det forna varuhusets envåningskvarter på Drottninggatan är förövrigt helt bisarrt! Anders Wahlgren berättar i filmen att de rev den gamla bebyggelsen och uppförde en låg byggnad inspirerad av amerikanska shopping malls.

Fortsättning följer i del 2 :)
 0
Ragnar Lind (9 November 2012 00:15):
Trevligt med reportage från Norrköping! Ja, det finns verkligt fina miljöer i stan!
Men Norrköping drabbades mycket hårt av rivningsvågen, såpass att stan faktiskt fick ett epitet som "Sveriges mest rivna stad". På 70-talet (när jag läste där) drogs stan dessutom med ett rykte som en tråkig (f d) industristad.
Mycket vatten har ju runnit i strömmen sen dess, men förödelsen mitt i centrum verkar bestå. Köpcentrumarkitektur, rätt gräsliga parkeringshus, ödetomter samt den dystra 60-tals- (bostads)bebyggelsen bortåt Östra Promenaden. Finns planer på att rusta upp den här miljön, att läka stadens centrum? Men är det verkligen möjligt att man protesterar mot att bebygga ödetomterna?
 0
Jesper Hallén (9 November 2012 01:50):
Blir nästan lite sugen på att åka dit, särskilt till dessa somriga bilder! På tal om infoskyltar så har ju Göteborgs stad satt upp skyltar på vissa historiska byggnader med historik och information om byggnadsår och arkitekt osv. Kanske är något att utöka och göra även på fler byggnader. Sen kan ju fastighetsägarna också göra sådant, om man är stolt över sitt hus.
 0
Matthias H. (9 November 2012 06:25):
Tack Olof, kul att läsa
+1
Anders Lundberg (9 November 2012 11:31):
Huset på den översta bilden till höger är f.ö. ett verk av Bengt Lindroos.

http:​/​/​fastighet.​capitex.​se/​beskrivning.​aspx?​GUID=​3MOJ.​.​

Mycket väl inpassat till omgivande byggnader, måste jag säga! :-)
+1
Sven R (9 November 2012 17:33):
Bengt Lindroos har gjort mycket bra. Jag tror att han gjort ett hus i Haga också.
 0
Ragnar Lind (9 November 2012 18:07):
Snygg postmodernism!
 0
Jonas German (9 November 2012 18:19):
Patrik: Föreslå ett höghus i varje hörn och du blir inte populär...

Olof: Citykvarteren är ganska fräscha, man har just rivit en 50/60-talsbyggnad och byggt ett glasat hus för att ge insyn och passage till ett fint 1800-tals bygge som fanns inne på gården. Galleriorna är i skapligt skick. Men visst är 'Domino' som envåningsbyggnaden kallas otrolig med sin enda våning mitt i city! Sedan rustar men den gamla parken (det var handikapprörelsen emot eftersom tillgängligheten skulle öka för alla, men mest för de som kan gå i trappor) mittemot för att skapa en bättre gångstråk ner mot Knäppingsborg (området med passagen, näst sista bilden) och vidare mot universitetet.

Ragnar: Nja, protesterna gäller vilka rivningstomter som är ödetomter och vilka som är park. De allra skabbigaste är nog ok (även om en och annan nog vill ha park eller parkering även där) Borde skriva något mer om det kanske, men avvaktar Olofs bildsvit nr2.
 0
Bo Aronsson (9 November 2012 23:50):
Lite väl romantisk bild av Norrköping - min stad. Det skedde en brutal omvandling på 60- och 70-talet. Centrala kvarter revs och ersattes av köpcentra och parkeringsytor. Men Norrköping utmed strömmen (Motala ström) har förandrat bilden - nu har staden något eget, något speciellt som alla kan ta del av. På 60-t
alet var det en sluten miljö tillgänglig endast för de som arbetade inom industrierna utmed strömmen. Ni är stadsromantiker grabbar!
 0
Johannes Hulter (10 November 2012 00:01):
Bo: Vad pratar du om? :)
 0
Olof Antonson (10 November 2012 01:26): Online
@Bo: Det går givetvis att hitta en mängd olika ingångsvinklar i något så komplext som en stad, särskilt en med så gamla anor som Norrköping. Syftet var dock inte att belysa sorgliga episoder från rivningsåren eller dåliga stadsmiljöer (det gör jag på daglig basis ur en Göteborgskontext ...), utan snarare att lyfta fram saker som framstod som positiva för mig som besökare.

De gamla nedgångna industribyggnaderna har fyllts med nytt innehåll, och huserar allt från universitetsutbildningar och museer till it- och mediaföretag. Om något så är mina bilder en kärleksförklaring till alla de fina miljöer som faktiskt finns kvar, och som jag gärna hade tagit med mig hem. Någonstans har byggnadsvård och stadsutveckling lyckats ganska bra med att förvalta det som inte för så länge sedan var potentiella ruiner.
 0
Johannes Hulter (10 November 2012 09:56):
Olof: Var det det som Bo pratade om? För jag förstod inte riktigt.

Men han pratade ju också om att staden har "förändrat bilden" och "blivit något eget", "som alla kan ta del av". Vad betyder det?

Och hur hänger det ihop med att "ni grabbar" är "stadsromantiker"?
 0
Olof Antonson (10 November 2012 10:15): Online
Det vet jag inte, Johannes. Men alla kan inte fotografera övergivna ruiner i Detroit :P
 0
Bo Aronsson (10 November 2012 10:40):
Olof! Jag gillar starkt dina bilder från Norrköping. Det borde jag börjat med att skriva. De slog dessutom an en känslosträng inom mig - som gammal stadsromantiker med Norrköpingsanknytning (därav gliringen till er alla, Johannes). Det finns dock en annan bild av Norrköping som tidigare dominerade. Under ett antal år förändrades stan drastiskt, framförallt i området öster om Drottninggatan. Delar av den centrala kvartersstaden revs och ersattes av stora köpcentrum länade till varandra. Gatumiljön dränerades på stadsliv. Därför värmer det extra att följa vad som nu sker med stadsmiljön och stadslivet med industrilandskapet som "dragare". Och jag slutar aldrig imponeras över Gustaf Clasons tunga rådhus.
 0
Johannes Hulter (10 November 2012 13:07):
Bo: Ah, du menar att Olof utelämnade historien om hur Norrköping revs sönder och sedan sakta börjat återhämta sig, och att det är ett tecken på stadsromantik. Då är jag med. Du hadevelat se lite fler bilder på parkeringsplatser resp ngt nybyggt alltså?
 0
Mats O. (10 November 2012 19:20):
Jo, stadsomvandling av gamla citynära fabriksområden och varvsområden som bebyggs med fräcka studiolägenheter och olika små kreativa start-up företag har blivit poppis i många europeiska städer.

Den trista baksidan av myntet är att dom gamla företagen en gång i tiden sysselsatte 100.000-tals eller miljoner människor. För dessa finns idag ingen plats i den kreativa stadsomvandlingen -dom är hänvisade till konstant fattigdom och ett liv eftersatta förortsområden.
 0
Krister (10 November 2012 22:45):
I framtidens Sverige försörjer vi oss på tjänster som vi säljer till varandra. Industrin finns i Kina,Indien, Ostasien.
 0
Anders Lundberg (11 November 2012 10:26):
Krister: Fel. Vi i Sverige lever i [föreställningen] att vi i framtiden försörjer oss på tjänster som vi säljer till varandra, för att vi lever i [föreställningen] att industrin i framtiden finns i Kina, Indien och Ostasien.

Det är alls inte säkert att det blir så.

Förutsättningarna för en global värld är transporter, och dessa är till 95% beroende av fossila bränslen, som både är ändliga och ändar livsförutsättningarna för oss sådana vi vant oss vid genom dess klimatpåverkan.
 0
Daniel Andersson (11 November 2012 11:06):
Krister: I framtiden? Så ser det väl ut nu? (Med undantag för råvarudriven industri och att många tjänster ingår i avancerade produkter som också tillverkas här). I framtiden (eller nu, nästan) säljer Kina, Indien och Ostasien tjänster lika bra som vi/våra. Vad gör vi då? En del konspirationsteoretiker tror vi blir låglöneländer. Men, Norrköping finns kvar fast industrin försvunnit. Och Europa gick inte tillbaks till stenåldern när Amerika gick om oss. Fast två världskrig blev det på vägen...
 0
Johannes Westlund (11 November 2012 13:37):
Jag är också övertygad om att transporter kommer att fördyras vilket kommer göra det viktigare för industri att befinna sig nära sin marknad. Närproducerat kommer inte bara bli en grön "innegrej" för "miljömedvetna" utan det rationella ekonomiska valet.

Jag tror också att Sverige kommer tvingas sänka anspråken på lägstalöner och därmed differentiera vår sammanpressade löneskala. Anspråken i den övre delen av löneskalan kommer öka för att locka människor till viktiga bristyrken som kräver en lång, dyr och avancerad utbildning, exempelvis ingenjörsyrkena. Vi kommer också av nödvändighet se en avakademisering av yrken som inte kräver akademisk utbildning. Det är inte ekonomiskt rationellt att människor ska läsa 3 -5 extra år för att i praktiken vända papper eller dylikt. Detta kommer bidra till att många får mer i plånboken då fler jobb blir tillgängliga som inte kräver studieskulder. Vi kommer också tvingas minska det offentliga ansvarstagandet samt effektivisera för att kapa kostnader. Lägga över delar på det privata såsom sker idag. Det är den tråkiga baksidan som ofta dyker upp efter socialism, att finansiärernas pengar tar slut.

Allt detta kommer sammantaget återigen skapa möjligheter för företag inom tillverkning att etablera sig vilket kommer skapa merparten av alla nya arbetstillfällen och säkerställa att vår ekonomi fortsatt går runt. Tjänstesektorn kommer även den att expandera, men det går inte att bygga en ekonomi på att städa varandras vardagsrum, hur gärna man än vill. Indien är ett land som visar tydligt att tjänstesektorn inte räcker. Man satte ett stort hopp till mjukvaruindustrin där man jobbar med support, back-office och liknande. Och visst skapade det jobb, men knappast några mängder. Det är tillverkningsindustrin som måste bli den verkliga motorn.
 0
Mats O. (11 November 2012 15:43):
Paul Krugman: "Ett lands välstånd beror på vad dess invånare uträttar i världsekonomin".

Nej, inget land i världen blir ekonomiskt välmående av att ha en stor service- och tjänstesektor med folk som städar toaletterna i andras hem (RUT), eller bygger om köken (ROT) eller steker hamburgare (KROG).
 0
Bo Aronsson (11 November 2012 16:29):
Min nittiåriga mor arbetade i industrin vid Motala Ström en gång i tiden. Fråga henne om det var bättre förr så får ni en lång historiebeskrivning som slutar med att vi aldrig haft det bättre än idag. Hur det nu har gått till.

När jag nu har Norrköping i mitt sinne måste jag påminna om promenaderna; Norra, Östra respektive Södra Promenaden. Kilometerlånga avenyer, med fyrdubbla rader av stora träd, som ramar in och avgränsar stadskärnan. Totalt 1847 lindar sägs det. Ulf Lundell gav en egen kommentar till rivningsvågen i staden på 70-talet: 'Du kanske säger Norrköping det är en jävla stad, då har du aldrig gått på stadens Södra Promenad' till musik av John Mayall. Som en parentes kan tilläggas att Norra Promenaden var en förebild för Lindholmsallén när det begav sig.

Johannes och Olof: jag ser fram mot bildserie del 2 från Norrköping. Gärna från Södra Promenaden med Sveriges finaste brandstation ritad av von Schmalensee och invigd 1940, Sten Samuelssons 'brutala' stadsbibliotek från sjuttitalet och varför inte de engelska radhusen mitt emot Idrottsparken, Snokas hemmaarena. Glöm rivningstomter och parkeringsplatser.
 0
Ragnar Lind (12 November 2012 00:11):
Javisst finns det verkligt fina miljöerni stan. Industrimiljöerna har nämnts. Sedan har vi de fina 20-talsmiljöerna syd om Södra promenaden. Vi har Kneippen bort mot SMHI till. Sedan tycker jag att man åren kring 1980 byggde rätt lyckade urbana kvarter kring Kungsgatan och dess omgivningar.
Men jag tycker inte att man ska "glömma bort" förödelsen, det öppna såret, i centrum. Det var nog det mesta av Norrköpings 17- och 1800-talsbebyggelse som rök när de ca 20 stora kvarteren hyvlades av. För mig är det viktigt att centrum får läkas igen.
 0
Jan Larsson (3 Februari 2015 17:26):
Norrköping var INTE Sveriges fjärde största stad när den byggdes. Om man nu räknar svenska städer inom rikets nuvarande gränser var Norrköpings Sverige näst största stad. Göteborg gick sedermera om, fast det dröjde till 1860-talet tills Malmö gick om Norrköping.

Stora delar (numera rivna, i synnerhet Saltängen) av staden härstammade från 16- och 1700-talen och var alltså byggda under en period då Norrköping var näst störst i (nuvarande) Sverige.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.