Utskrift från gbg.yimby.se

Hög tät stad

Av Patrik Höstmad 17 December 2012

55 kommentarer

Följ @yimbygbg

Den blandstad som Yimby förespråkar förutsätter en hög boendetäthet för att den ska kunna fungera. Det är intressant att fundera dels kring vilken täthet som behövs och dels hur den tätheten kan uppnås.

I rapporter och i debatten hörs då och då variationer på temat att höga/högre hus inte ger ökad täthet. Detta kan hur otroligt det än låter vara korrekt. Men det förutsätter att avgränsningar och vissa antaganden görs. För den kvartersstad vi enligt Översiktplanen ska bygga i de centrala delarna av Göteborg ger fler våningar en ökad täthet. Låt oss titta lite närmare på täthet och byggnadshöjder.

Stockholm flatline ironiserar över diskussionen om förhållandet mellan våningsantal och täthet.

Blandstaden behöver tätheten

Vi börjar lite kort om varför täthet behövs. Tätheten i blandstaden behövs av många anledningar och kan till exempel ses i ljuset av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

I den sociala dimensionen ligger t.ex. möjligheten till möten, stadsliv, en levande stad, trygghet, integration och hälsa. Det är även en social aspekt i att fler i större utsträckning kan få möjlighet att skaffa den typ av boende de eftersträvar. Köer hos Boplats Göteborg och prissättningen på centrala bostadsrätter skvallrar om att många fler vill ha ett boende i en tät blandstad.

Sedan har vi de ekonomiska och logistiska aspekterna där täthet ger minskade transaktionskostnader. Transaktionskostnaderna är de extrakostnader vi har för att anskaffa och transportera det som vi och vårt samhälle behöver för att fungera och utvecklas: människor, material, produkter, processer, system, metoder, know-how, kunskap, ...

Blandstad i Greenwich Village

Som exempel behövs ett tillräckligt stort lokalt befolkningsunderlag för att verksamheter i bottenplan ska kunna överleva. Finns det ett stort utbud av dessa verksamheter kan de flesta ärenden lösas genom en kort promenad i kvarteret eller stadsdelen. Föga förvånande finns det enligt Mats Renelands statistiska studie från 2005 en tydlig relation mellan boendetäthet och avstånd till service. Lättillgänglig service är förstås även en del av den sociala dimensionen.

Täthet ger underlag för kollektiva transportmedel och möjliggör även ett effektivt utnyttjande av dessa. Bygger vi inte tätt så hamnar vi i "urban sprawl" som äter upp mark och resurser i stadens periferi. Det är bättre att låta det vara orörd natur där det är natur och att låta det vara orörd stad där det är stad. Därmed inte sagt att vi inte ska ha kvalitativa parker och grönområden i staden, men de ska vara där på stadens villkor för att stödja staden.

Hushöjd och täthet

Ibland görs lite märkliga jämförelser när det gäller hushöjder och täthet som vid en första anblick landar i lite egendomliga resultat. Som exempel kan vi se på jämförelsen som gjordes i Göteborgs stads stadslivsanalys:

Jämförelsen mellan tre kvarter med lika mycket våningsyta men med olika hushöjd. (Från stadslivsanalysen)

Det redovisade resultatet blev att

“

De mest befolkningstäta grannskapen är inte nödvändigtvis de med högst hus. Kartläggningen av täthet visar att det i första hand inte är höga hus som skapar hög täthet. Många av de mer befolkningstäta stadsdelarna i Göteborg består av bara 3 - 4 våningar. Med hjälp av exemplet nedan klargörs det faktum att höga hus på grund av ljusförhållanden lämnar en större del av marken obebyggd än i exemplet med slutna kvarter. Den större andelen bebyggd mark inom det slutna kvarteret gör att det här finns lika mycket våningsyta som i kvarteret med ett 24-våningshus.

”

I detta resonemang gör man i princip jämförelsen mellan landshövdingehusen i Majorna och lamellerna i Övre Johanneberg och punkthus-i-park på Guldheden. Denna begränsade analys mynnar lätt ut i tanken om att det är en hushöjd på 3-4 våningar som är optimal för vår täta blandstad.

I detta fall är kanske intentionen att sälja in traditionell kvartersstad genom att spela på ogillandet av höga hus. Och det är väl ungefär samma jämförelse och resonemang som hörs på Epsteins blogg under rubriken "Höghus löser inte bostadsbrist".

Det är viktigt att se att dessa jämförelser primärt görs mellan olika bebyggelsetypologier och endast sekundärt mellan olika hushöjder. Att typologin klassisk kvartersstad slår alla andra typologier vad gäller exploateringstal vet vi sedan tidigare. Det som saknas är jämförelsen mellan täthet och hushöjder inom den typologi som vi enligt Översiktplanen ska bygga, d.v.s. inom kvarterstaden.

Stadslivsanalysen konstaterade att just "Linnéstaden är unikt i centrala Göteborg genom den både höga boendetätheten och arbetandetätheten." så att "Linnéstaden har förutsättningar för stadsliv både dag- och kvällstid." I Linnéstaden har vi typiskt 6-8 våningar. Tyvärr kompletterades inte utlåtandet om att "Många av de mer befolkningstäta stadsdelarna i Göteborg består av bara 3 - 4 våningar" med att

“

De befolkningstätaste och bäst fungerande stadsdelarna i Göteborg består av 6-8 våningar kvartersstad.

”

Det senare är den information som är relevant när vi bygger nytt i centrala Göteborg.

Jämförelse mellan tre kvarter kvartersstad med olika hushöjd. Ökat våningsantal ger ökad täthet.

Historisk utveckling av befolkningstäthet

Om vi nu har Linnéstaden som förebild för fungerande tät blandstad kan det vara värt att fundera över hur vi kan göra det ännu bättre idag. Det har runnit en hel del vatten under broarna sedan Linnéstaden planerades.

En markant skillnad är att trångboddheten har minskat över tid. Befolkningstätheten gavs förr av att man i fattigdomen packade ihop sig. Det var inte ovanligt att en familj med två-tre barn i en tvåa hyrde ut ett av rummen. I takt med att välståndet har ökat så har även bostadsytan per person ökat och invånarantalet minskat i våra gamla stadsdelar. Det är framför allt i de centrala stadsdelarna som bostadsytan per person blivit stor. I Vasastan, Lorensberg, och Heden är det uppskattningsvis i genomsnitt 50-65 kvadratmeter per person vilket ska jämföras mot i genomsnitt ner mot 25 kvadratmeter per person i de nordöstra stadsdelarna.

På Guldheden har befolkningen halverats på 50 år så det finns snart bara den mest basala servicen kvar. Vi ser även hur lokaler i stadsdelar med lägre kvartersstad i stor omfattning omvandlas till bostäder (t.ex. Majorna och Kungsladugård). Till viss del beror detta på bostadsbristen som leder till att man kan tjäna mycket mer pengar på bostäder än lokaler. Men det är även en direkt effekt av vikande lokalt befolkningsunderlag för verksamheterna. Detta blir tydligt då tätare stadsdelar som Linnéstaden och Vasastan i större utsträckning lyckas behålla sina lokaler och verksamheter.

Kravet på direkt solljus

En annan sak som komplicerar tätt byggande idag är kravet på direkt solljus för alla lägenheter. Ur Boverkets Byggregler:

“

6:323 Solljus
I bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus.

”

Det finns kritik att rikta mot kravet men låt oss lämna det till ett lämpligare tillfälle och här ta kravet som det faktum det är.

Det finns ingen tidsangivelse eftersom tiden då solen är uppe varierar över landet. Lyckas man bara få in solljus en gång en sekund under året i en del av ett av rummen så uppfyller man kraven. Kravet är alltså ganska löst formulerat och ger arkitekter och planerare stor frihet. I Göteborg har solen kring midsommar en vinkel på över 55 grader mot markplanet mitt på dagen. Det är bara att utnyttja!

Tyvärr verkar det sedan funktionalismen intåg som att solvinklar blivit en mer eller mindre överordad princip. Kreativa lösningar lyser med sin frånvaro och standarlösningen har blivit att spränga kvarteren och strössla ut fristående byggnader.

Framtidens höga täta stad

Vi ser att kvartersstaden med 6-8 våningar är den blandstad som fungerar hyggligt just idag. Med tanke på utvecklingen av befolkningstätheten och den stora bostadsbristen är det rimligt att idag lägga på ett par våningar för att nå en väl fungerade blandstad.

Troligen bör 8-10 våningar vara genomsnittsnivån i kvartersstaden.

Nej det går inte på grund av solvinklarna säger vän av ordning. Själv tror jag inte alls att det behöver vara ett oöverstigligt hinder. Det behövs bara lite kreativitet.

För det första får man inte glömma att relativt raka gator ger möjlighet till att med direkt solljus belysa fasaderna mot gatan oavsett hur små och trånga innergårdarna är. I de lägsta våningsplanen lägger vi lokaler och därpå genomgående lägenheter där sovrummen ska läggas mot den svala och mindre solbelysta gårdssidan. Genomgående lägenheter och sovrum mot en sluten innergård är dessutom ofta ett krav för att uppfylla riktvärdena för trafikbuller i stadsmiljö. Solkravet uppfylls på gatsidan där kök och vardagsrum finns. Markplanet på gårdssidan kan även höjas upp genom att ligga på taket av lokaler, rum för teknisk försörjning, förråd och garage. Längre upp behöver lägenheterna inte vara genomgående då direkt solljus lätt når båda sidor.

Principiellt tvärsnitt av byggnad.

För det andra kan man tänka sig att få in mycket direktljus på innergården genom att ha en stor variation av hushöjder inom kvarteret. Utgå från en lägre bas på t.ex. 4-6 våningar och tillåt betydligt högre byggnader i vissa av kvarterets fastigheter. Dessutom kan uteplatser och grönska med fördel läggas även på de lägre taken så platser för solbelyst rekreation finns att tillgå en stor del av året. Detta är idéer som Yimby tidigare arbetat med i förslaget för Heden och som Håkan Cullberg använder i sitt Viking Green City.

Använd varierade bebyggelsehöjder inom kvarteren.

Om man dessutom kombinerar dessa idéer med att aktivt arbeta med våningshöjder och vertikalitet i fönster för att säkerställa ett stort diffust ljusinsläpp bör goda boendemiljöer kunna skapas även på de lägre våningsplanen.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kräver en väl fungerade blandstad en hög boendetäthet. Vi behöver troligtvis 8-10 våningar i kvartersstaden i genomsnitt för att blandstaden ska fungera och för att möta behovet av centrala bostäder. Med utgångspunkt från lösningarna skissade ovan kan inte detta vara en omöjlighet ens med direkt solljus som krav.

Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: Blandstad, kvarterstad, stadsliv, täthet, tillgänglighet, exploatering, höghus, våningsantal, sol

Bloggar om: Blandstad, kvarterstad, stadsliv, täthet, tillgänglighet, exploatering, höghus, våningsantal, sol

Skriv en kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

(syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.

Skriv in kommentar

Kommentarer:

Johannes Westlund (17 December 2012 02:46):

Just höjd är ett mycket intressant område som går att djupdyka hur långt som helst i. Det finns fler komplicerande faktorer än ljus. Bygger man högre krävs också bredare gator/vägar och mer parkering för att klara av att serva bebyggelsen. Och höga byggnader hamnar gärna en bit ifrån varandra i praktiken.

Barcelonas innerstad är 8 våningar hög och har en föredömlig täthet som vid jämförelse visar sig vara större än Hong Kong på cirka 45 våningar (jämförelse av representativa snitt).

http://www.melbourne.vic.gov.au/AboutMelbourne/Project..

Det är också värt att fundera över när stadsrummet börjar försämras och hur stadslivet påverkas. I kommentarsfält där höjd diskuteras har jag fått bilden av att exempelvis NYC's egentliga stadsliv primärt händer utanför området med skyskrapor, utan snarare i den lite lägre täta bebyggelsen som finns omkring. Men det kan också bero på funktionsseparering naturligtvis.

I alla fall framgår tydligt att det inte är hög bebyggelse som ger täthet utan en riktig kvartersstad. Och vi har ändå rätt mycket mark som inte är kvartersstad i Göteborg. Som jag ser det kan man väl testa lite olika bygghöjder och varianter och lära sig på vägen?

Karl Karl (17 December 2012 11:11):

Ja Johannes och som artikeln beskriver... Bygger du HÖGRE OCH KVARTERSSTAD får du ännu högre täthet. Därav är inte hongkong relevant.

8 våningar á barcelona är dock tror jag en rimlig högstanivå.

Hans H (17 December 2012 11:41):

En kommentar om skissen med lokal i bottenplan och lägenheter ovanpå: Man kan med fördel byta ut lägenheterna i de två-tre nedersta våningarna mot kontor om man vill, så kan det till och med få plats en bar med musik i lokalen på bottenplan utan att de som bor ovanpå störs så värst mycket.

Och en reflektion över täthet: I renodlade bostadskvarter krävs det 8-10 våningar för att få liv och rörelse på gatorna och levande lokaler i bottenplan. Men blandar man kontor och bostäder får man samma liv i lite lägre fastigheter iom att det får plats betydligt fler kontorsråttor per kvadrat än boende per kvadrat.

1 person gillar detta

Patrik Höstmad (17 December 2012 11:49):

Hans H, håller med dig om fördelen med att även införliva ett par våningar kontor. Problemet är att kontrosråttorna bara ger liv under dagen. Senast kl 18 försvinner de tillbaka till sina hålor. Jag tror att våningsantalet behövs trots kontor för att ge underlag för och liv till staden under kvällar och helger.

Anders Nilsson (17 December 2012 11:54):

@Johannes Westlund

Har svårt att tro att Barcelona är tätare än Hong Kong. Och tittar man på rapporten du hänvisar till avser den endast Mid-Levels i Hong Kong. Mid-Levels ligger på en bergssluttning precis ovanför finansdistriktet i Hong Kong. Är förmodligen den stadsdel i världen med högst kvadradmeterpris och lägenheterna är mycket större än HK-snittet. Hade man istället valt stadsdelen Mong Kok så är den betydligt mycket tätare än Barcelona.

http://en.wikipedia.org/wiki/Mong_Kok

Manhattan har huvudsakligen två kluster med skyskrapor, Downtown och Midtown. Downtown (Lower Manhattan) har många kontorsbyggnader och offentliga byggnader och har kanske därför lite tråkigt stadsliv. Midtown med Times Square och alla turisthotell är nog däremot den del av Manhattan där det finns mest stadsliv.

John (17 December 2012 13:57):

Exemplet med tre likadana kvartersstäder är inte korrekt. Byggande styrs av långt fler faktorer. Dagsljus är en, vilket gör att gårdarnas storlek i de tre exemplen normalt är helt olika. Biltrafik och bilägande är en annan, vilket förändrar gatornas bredd (de blir bredare för högre kvarter (mer buller), men högre kvarter skapar också behov för mer bilplatser för boende, vilket förändrar kvarteret). I de studier som finns av olika stadstypologier är skillnaden i täthet mellan höga och låga områden sällan så stor som antalet våningar framställer.

Med detta vill jag inte säga att vi inte skall bygga kvartersstad om 8-10 våningar. Det, eller än högre, behövs, särskilt i centrala lägen. Men att se dem som "staden" och inte arbeta med olika typer av stadstypologier motverkar troligen sitt syfte och skapar än mer villamattor för de som vill släppa ut sina barn att leka före 11-årsåldern (som gäller idag i linnestaden), eller vill ha en egen täppa. Vi behöver bygga en stad som är tät, men som också fyller dessa behov.

Jag brukar hänvisa till Genoas gamla stad (6-10 vån) och Haarlems gamla stad, 2-3 vån. Helt olika och med helt olika exploateringstal. Men Haarlem är lika tät som de 8-våningskvarter som byggs på ex Lindholmen.

Johannes Hulter (17 December 2012 15:03):

John: Tja, jag har två barn (under 11) och bor i Linné. Innergården funkar minst lika bra som en villaträdgård skulle göra och det finns lekplatser och en stadspark på promenadavstånd. Det funkar fantastiskt bra. Jag börjar bli ganska trött på alla förståsigpåare som tror att man måste bo i en villa om man har barn. Det behöver man inte.

Sedan är det väl inte någon större skillnad på gatubredder mellan Linnéstaden och t.ex. Majorna? Att tätare bebyggelse kräver bredare vägar (för alla bilar som man antar ska komma) är ju helt enkelt inte sant (det är ju bara att kolla på just Linnéstaden, där man nu t.om. krymper körbanorna). Men bygger man för ökad biltrafik så får man det naturligtvis.

Här finns för övrigt lite intressant statistik vad gäller barn och trafikskador i olika stadsdelar: http://gbg.yimby.se/2012/10/trafiksaker-stadsplanerin_..

Både vad gäller andelen bilar/hushåll och (kanske viktigare i det här sammanhanget) totalt antal bilar så ligger Centrum och Majorna-Linné under genomsnittet för Göteborgs stad: http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf/34f4..

2 personer gillar detta

Patrik Höstmad (17 December 2012 20:18):

Vad gäller gatubredd kan jag tillägga att man kan utnyttja gatan mycket mer effektivt än vad som görs idag. Det finns mycket att hämta både vad gäller hur effektiva transportsystemen är och på vilka tider man använder gatan.

Inom Vallgraven körs nu ett projekt där varuleveranserna sker via en mikrocentral och omlastning till elfordon. Tidigare har i princip varje liten butik haft sina helt inviduella leveranser med tunga fordon direkt till dörr. Nu anländer de tunga fordonen till en mikroterminal i utkanten där varorna mellan lagras. Vid lämplig tidpunkt sker omlastning till elfordonståg som transporterar godset till butik. Leveranserna optimeras utifrån både butikens önskemål via smarta app:ar och logistisk optimering av ruter. Ett liknande system är redan i fullt bruk på Lindholmen.

Själv är jag inblandad i projekt med Volvo Lastvagnar om sophämtning och godsleveranser senare under kvällar och tidigare på morgonen. Genom att använda tystare fordon kan man smyga in dem när gatorna är tomma. Fördelarna är kortare och säkrare leveranstider, lägre bränsleförbrukning, och ökad trafiksäkerhet då man slipper medtrafikanter.

I Linnéstaden finns för övrigt ett sopsugsystem. Soporna sugs i rör till Skansberget där det hämtas. Tyvärr har källsortering gjort att det idag är så många fraktioner att mycket måste hämtas vi dörr. Men men en investering i en sorteringsanläggning skulle fler fraktioner kunna ske via sopsugsystemet.

I Paris kombinerar man pråmar och eltricyklar för pakettransport:
http://www.lefigaro.fr/societes/2012/07/09/20005-20120..
I Holland kör man in mobila terminaler med lastbil på morgonen och distribuerar lokalt med eltricyklar under dagen.

2 personer gillar detta

Håkan Tendell (17 December 2012 22:17):

Mycket kreativ tanke det där att låta lägenheter på vissa lägre våningar vara genomgående för att uppfylla det ännu gällande solstundskravet. Och tack för bilden av kvartersmodellen "Sex till många fler våningar". Det är precis ett sådant omfångsrikt och varierat stadslandskap jag önskar se i Göteborg, men aldrig riktigt kunnat beskriva i ord. Hoppas att åtminstone ett gäng sådana kvarter byggs i city, gärna flera på raken där plats finnes, till exempel i Gullbergsvass. Åh, vad jag ser fram emot det glada tjugotalet!

2 personer gillar detta

Viktor (18 December 2012 06:44):

Danska arktitektfirman BIG har skapat en mycket inspirerande variant av kvartersmodellen i New York:

http://www.big.dk/#projects-w57

EL (19 December 2012 07:55):

Kvarter med olika hushöjder. Förstår du inte hur dumt det är, ger ett för oroligt intryck. Då är det bättre med en öppen kvartersstad med samma hushöjd, max 6 vån. P-plats till alla lägenheter förstås

EL (19 December 2012 08:17):

Kvarter som U:n med öppning mot norr.

Olof Antonson (19 December 2012 11:41): Online

@EL: Personligen kan jag tycka att det finns fördelar i den dynamik som kan uppstå när byggnader i olika höjd blandas. Jämför gärna Östra Nordstan före och efter rivningen: http://gbg.yimby.se/Publishing/FileStore/215/b4695c23-..

Samtidigt kan jag tycka att Kungsladugård ser väldigt fint ut med sin enhetliga hushöjd (och den lite större uppstickande skolbyggnaden) från Älvsborgsbron. Men från gatunivån skulle hus med skiftande höjd (som kan komma sig av en indelning av kvarter i tomter av varierande storlek) kunna innebära en rik visuell variation.

Man kan ta Amsterdam som exempel: http://maps.google.se/?ll=52.368151,4.892789&spn=0.006..

San Francisco är ett annat exempel på stadsmiljö där höga och låga byggnader blandas: http://maps.google.se/?ll=37.777499,-122.404003&spn=0...

Annat exempel från SF: http://maps.google.se/?ll=37.785775,-122.41293&spn=0.1..

Det här är en av mina favoritstadsmiljöer från Göteborg: http://maps.google.se/maps?q=g%C3%B6teborg&hl=sv&ie=UT..

Viktigast är ändå gatunivån, att staden byggs nedifrån och upp, eftersom det är där vi människor rör oss.

2 personer gillar detta

Hannes Johansson (19 December 2012 12:43):

Det finns massor av kvarter kvar i Göteborg där hushöjderna varierar, och de är varken folktomma eller fulla av förvirrade människor som yrar omkring. Man kan ju själv ha den estetiska preferensen att kvarter är snyggast om de har identisk hushöjd, men det är konstigt att påstå att det skulle vara något allmängiltigt.

Ola E (19 December 2012 13:26):

Ja, snarare vore det väl rimligt att i så fall påstå att variation inom ett kvarter, beträffande hushöjder, material, detaljeringsgrad och så vidare är det som tilltalar de allra flesta.
Man skulle kunna påstå det genom att titta på vilka stadsmiljöer som är de mest uppskattade, eller genom att till exempel hänvisa till Ann Westermans avhandling "Estetisk värdering av byggnadsexteriörer". Om man tycker att det behöver bevisas, personligen tycker jag det är en självklarhet att variation förnöjer.

3 personer gillar detta

Håkan Tendell (19 December 2012 22:08):

Har gjort ett litet collage med sköna stadsmiljöer från en stad strax väster om Göteborg för den som vill bli inspirerad till stordåd inom stadsbyggnadsförslagkonsten eller bara njuta.
http://gothenburgcity.wordpress.com/2012/12/19/lovsang/

2 personer gillar detta

Alexander Åkerman (19 December 2012 22:54):

Varierade hushöjder är faktiskt riktigt charmigt och borde användas mera. Låga hus i två-tre våningar kan användas till att skapa små solfickor.

Känner dock att täthetsivern ibland går över styr, när kommunala tjänstemän går ut och säger att vi måste bygga tät stad och att det därför bara kan byggas sexvåningshus. Dock verkar det inte finnas någon tanke om vad tätheten ska användas till. Det är inte helt fel på trevåningshus som vågar utnyttja tomtytan.

Olof Antonson (19 December 2012 23:57): Online

Att det inte behöver vara något fel på trevåningshus är San Francisco ett praktexempel på. Men där finns även en dynamik i höjdled som heter duga.

Johannes Hulter (20 December 2012 23:13):

För er som inte har Facebook kan jag berätta att det uppstod en lång och innehållsdiger tråd utifrån detta inlägg. Jag kopierar in den här. God Jul! :)

Hans Utterberg En by i en djup dal, jag tror det var i Alperna löste problemet med sol genom att montera en stor spegel på bergtoppen. Den följde solens vandring och gav solljus en stor del av dagen. Kanske går samma idé att använda i städer?
måndag kl. 10:08 · Gilla · 1

Hans Utterberg Hittade länken http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/6189371.stm
BBC NEWS | Europe | Italy village gets 'sun mirror'
news.bbc.co.uk
An Italian village installs a giant mirror to illuminate the central square in the dark winter.
måndag kl. 10:13 · Gilla · Ta bort förhandsvisning

Johannes Åsberg Hans: Det är en annan fördel med större fönster - att de reflekterar ner mer solljus. Boverkes byggregler (BBR) kräver dock *direkt* solljus. Frågan är om det egentligen finns något sådant. Ljuset reflekteras ju genom partiklar, vattendroppar etc i atmosfären. Om man verkligen anser att solljus är så viktigt så borde man i större utsträckning ha reflekterande fasader på innergårdarna (det får vägas mot bullerfrågan som Patrik skrev om tidigare).
måndag kl. 10:16 · Gilla · 2

Johannes Åsberg Men som Patrik skriver i inlägget så är ju detta inget problem med våningsantal som i den klassiska kvartersstaden.
måndag kl. 10:18 · Gilla · 3

Hans Utterberg Johannes Åsberg Man måste också ta hänsyn till energiförbrukning. Reflekterande fönster och fasader släpper in/absorberar inte så mycket solljus. Fönster är en faktor att räkna med under den tid huset behöver värmas. Därför har man en metallfilm på glaset som släpper in men inte ut strålningen. Tråkigt nog har väl fönster relativt dåliga U-värden även med 3-glas.
måndag kl. 10:25 · Gilla

Pär Ekström Johannes Åsberg, jag gillar att du skriver i genomsnitt. Själv tror jag att stora variationer kan ha ett värde. Några hus på 25 våningar, flertalet på 8-10 våningar och några gamla hus på vad de nu råkar vara 1-6 våningar.
måndag kl. 11:05 · Gilla · 4

Johannes Åsberg pär: Det är Patrik som skriver, inte jag. Men jag håller såklart med er.
måndag kl. 11:22 · Gilla · 1

John Helmfridsson Undrar underlag. 2,5 plan kan i många städer med begränsat bilägande komma upp i E om 1,5, dvs ungefär det som en 8-vånings kvartersstad når (brukar ligga mellan 1,5 - 2). Idag byggs en hel del 8-våningshus med områdestäthet ner mot 1. Jag tycker man skall argumentera för att bygga tätt. höjden på hus bestäms av syftet med området.
måndag kl. 13:06 · Gilla

Johannes Åsberg John: det måste såklart finnas efterfrågan frånexploatörer, men man ska inte hindra dem från att bygga högre, som man gör idag. Underlag är också ngt som man skapar genom hur och var man bygger, det är inget som bara finns.
måndag kl. 13:20 via mobil · Gilla · 1

JO Janson Mycket bra artikel!!
måndag kl. 14:36 · Gilla

John Helmfridsson Underlag: var finns exemplen på att högt = tätt. Tätt definieras av andra saker, urban slum i 2 plan är oftast tätare än vasastans 5 vån.
måndag kl. 16:47 via mobil · Gilla

Patrik Andersson John: Underlag: Vi kan ju börja med att Linnéstans 6-8 våningar kvartersstad är tätare än Majorna/Kungsladugårds 3 våningar kvartersstad. Sedan har jag inte hävadat att det finns en entydlig likhet mellan högt och tätt. Men 8-10 våningar i genomsnitt är i det närmast en *förutsättning* för att kunna få tillräcklig täthet.
måndag kl. 17:04 · Sluta gilla · 5

Patrik Andersson John: Urban slum skulle inte jag kalla för klassisk kvartersstad. Innergårdar är en del av definitionen av kvartersstad.
måndag kl. 17:05 · Gilla · 2

JO Janson John Helmfridsson, Var finns underlaget att urban slum är nödvändigtvis tätare än t.ex. Vasastan. Självklart påverkas det av hur trångbodda människor är. Men, om man utgår från att lägenheterna motsvarar det behov av yta som de boende har, så säger ju enkel matematik att tätheten: invånare per kvadratmeter markyta ökar för varje våningsantal. I Sverige är det ju framförallt i miljonprogrammen som trångboddheten finns och miljonprogrammen är ju i allmänhet ganska otäta, men det beror ju inte på våningsantalet utan att husen är så pass utspridda.
måndag kl. 17:12 · Har redigerats · Gilla · 3

John Helmfridsson Det finns exempel på väldigt täta och väldigt glesa områden, oberoende våningsantal. Därför undrar jag varför yimby ska arbeta för tät och hög kvartersstad, istället för att arbeta för tät kvartersstad. Se melbournes studie över stadstypologier, återkommer med länk...
måndag kl. 17:43 via mobil · Gilla

Olof Antonson Ett av problemen för många stadsdelar är ju att de tappat i täthet (medan trångboddheten ökat i andra). Tapp i täthet är särskilt tydligt i många grannskapsenheter som var byggda för ett visst antal människor, men där det inte riktigt blev så ...
måndag kl. 17:58 · Gilla · 1

John Helmfridsson Här är en bra studie ur vilken man kan dra ganska många slutsatser kring täthet: http://www.melbourne.vic.gov.au/AboutMelbourne/Project..
http://www.melbourne.vic.gov.au/AboutMelbourne/Project..
www.melbourne.vic.gov.au
måndag kl. 18:26 · Sluta gilla · 2 · Ta bort förhandsvisning

Emanuel Alfredsson Täthet minskar också självmordstalen. En studie från USA säger så. Det klarar upp del "axiom" vi har fått intutat i oss genom åren, som "det svenska vemodet" t.ex.
måndag kl. 18:46 · Gilla · 1

JO Janson John Helmfridsson. Ja, det var ju faktiskt en intressant studie

Man kan ju tydligt se att exemplet med Battery Park i NYC
är ett av de tätaste områdena som är beskrivet i stud. med 100 bostäder/ ha och 830 arbeten /ha. Området har en byggnadshöjd som varierar mellan 7 till 30 vånigar.

I exemplet Long Beach (LA county) så är det ju framförallt jättelika markbaserade parkeringsytor som tar ner tätheten och inte våningsantalen.

I Beddington Surrey UK så är det 62 boende men bara 10 job per ha. Således är ju området mycket otätare. Våningshöjden är på 3 våningar i det området.

Jag tycker att sammanfattningen är lite skum, men jag har ju läst studien väldigt snabbt.
Men, vilket fall utnämns ju exemplet i Barcellona vars kvartersstad i allmänhet har ungefär 6-8 (3 - 6 är ovanligaret) våningar till det absolut tätaste området, medan området i Hongkong med 8-45 våningar är det näst tätaste.

Beddington Surrey som är som ett typisk svenskt lågskaligt miljonprogramsområde som det ju finns hur mycket som helst av i Gbg är det 3:e minst täta, medan de bilintensiva och av parkeringsytor belamrade områdena i Los Angeles och Melbourne är de minst täta.
måndag kl. 18:56 · Sluta gilla · 1

Johannes Åsberg john: Det handlar ju inte om att arbeta särskilt för hög bebyggelse. Men det blir ju svårt att nå den täthet som vi vill se om man ska sätta ett godtyckligt höjdtak. Sluta specificera antal våningar (möjligtvis behövs ett minimimum). I de allra flesta fall kommer vi att hamna på 6-10 våningar ändå. Kanske någon enstaka skrapa. Men det är trots allt Göteborg vi snackar om...
måndag kl. 19:01 · Gilla · 2

Johannes Åsberg Jag är ärligt talat förbluffad över den utbredda akrofobi som verkar finnas i vårt samhälle. Jag förstår den inte. Var kommer den ifrån? Är det miljonprogrammens höghus som fortfarande spökar?
måndag kl. 19:05 · Gilla · 3

JO Janson Ja, så är det nog. Folk har felaktigt kopplat miljonprogrammens problem med våningshöjden. Trots att t.ex. Tynnereds miljonprogramsområde som i allmänhet har max 3-5 våningar är ett av de områden i Göteborg med mest sociala problem och utanförskapskänsla.
måndag kl. 19:12 · Har redigerats · Gilla · 2

Patrik Andersson John Helmfridsson och JO Jansson: Inte bara sammanfattningen är skum. Man studerar parametrar i endast 10 st valda 400 m x 400 m rutor av olika städer. Jag förstår inte vad man haft för princip för valet av rutorna. Andelen grönområden/parker/vatten/parkeringsplatser/infrastruktur som man inkluderat varierar stort mellan rutorna och hade fått en helt annan fördelning med en liten flytt av rutan. När de sedan skriver i förutsättningarna att "Examples of high density, low-rise were encouraged..." och att "Heights are considered to be of low desirability at single story and at heights over 10 storeys." så blir jag lite tveksam.

Dessutom ska man alltid vara vaksam på analyser som använder extremvärden (här min och max antal våningar). Det är en väsentlig skillnad om det är 1 eller 20 byggnderna som över 30 våningar. Hur som helst så är exemplen med riktigt höga byggnader (skrapor) inte fastigheter i klassiskt kvartersstad.
måndag kl. 23:26 · Gilla

Patrik Andersson Barcelonas 8-våningskvarter verkar vara bästa i test enligt studien och den är det bästa exemplet på renodlad klassisk kvartersstad i studien. 8 våningar är inte så långt från de 8-10 våningar i genomsnitt jag talat om. Om vi tänker oss att vi läger till en våning. Ökar eller minskar boendetätheten? Om vi tänker oss att vi tar bort en våning. Ökar eller minskar boendetätheten?
tisdag kl. 09:59 · Har redigerats · Gilla · 2

John Helmfridsson Patrik: detta är alltså inte så enkel matte. Man kan inte bara lägga till en våning. Då sker saker med gårdar, gator och parkeringar. Den enkla form av argumentation som drivs här pekar entydigt mot att vi borde bygga 40 våningar, varför kvartersstad när vi kan bygga block utan gårdar, lägenheter utan fönster? Vi behöver exempel på bra stadsbyggnad istället för torra teoriexempel. Jag tycker genoas gamla stad är urläcker, e ligger på 5+ och gatorna kantas av små butiker, men jag tycker städer med 2-3 vån ( ex haarlem) och 1,5 i e kan ge väldigt bra stadsrum.
tisdag kl. 11:42 via mobil · Gilla

Olof Antonson Frågan är dock hur mycket som sker med gårdar, gator och parkeringar om man lägger på några våningar?

Sedan skulle jag gärna se att bebyggelsen varierade på ett sätt där fllera olika skalor kan samexistera: 8-10 våningar skulle kunna tillämpas vid större stadsgator, medan skalan skulle kunna minskas på de gator som korsar de större stråken.
tisdag kl. 12:01 · Gilla

Johannes Åsberg john: Men vad menar du händer med gårdar, gator och parkeringar när man lägger på en våning? Som man tex. gjort i Annedal? Blev gården mindre helt plötsligt? Hur gick det till? Uppstod det p-platser ur tomma intet? Blev gatorna bredare över natten? Hur stora gårdarna ska vara, hur många p-platser det ska finnas och hur breda gatorna ska vara är saker vi själva bestämmer över. Det är inget som bara händer av sig själv.

Jag håller inte med om att argumentationen här "entydigt pekar" mot fönsterlösa 40-våningsblock. Tvärtom var ju själva poängen att klassisk kvartersstad med 8-10 våningar är ett bra riktmärke. Det är just den här sortens häftiga, och omotiverade, reaktioner mot allt tal om högre bebyggelse som jag har svårt att förstå. Vad är det för psykologisk mekanism som gör att det börjar varnas för 40-våningars sarkofager när någon framhåller värdet av en högre genomsnittsbebyggelse, a la Linnéstaden. Det är ju väldigt besynnerligt.
tisdag kl. 12:36 · Har redigerats · Gilla · 6

Johannes Åsberg Här är ett bra referensobjekt, 9 +1 våning i Linnéstaden: http://s.yimby.se/gbg/294/0a0b6e5e-1580-11e2-9337-bc30..

Det är väl inte så fruktansvärt?
http://s.yimby.se/gbg/294/0a0b6e5e-1580-11e2-9337-bc30..
s.yimby.se
tisdag kl. 12:33 · Gilla · 7 · Ta bort förhandsvisning

Patrik Andersson John, det är inte enkel matematik. Men tätheten Majorna, Haga, Linnéstaden, Barcelona är väl bra exempel som indikerar att bebyggelsens höjd är en *avgörande faktor* i klassisk kvarterstad (om inte den enda). Vi måste troligen ha högre exploateringtal än 1.5 för att blandstaden ska fungera. Finns det några goda exempel som når exploateringtal över 2 med 2-3 våningar?

San Fransisco är en av få städer som har en väldigt konsekvent kvartersstad från låga enfamiljshus till skraporna i Financial District (skraporna är kontor som tar upp hela kvarter och är i min mening inte klassisk kvartersstad). Boendetätheten korrelerar väldigt starkt med bebyggelsehöjden:
http://www.sustainablesf.org/indicators/view/183
tisdag kl. 13:04 · Har redigerats · Gilla

John Helmfridsson Tycker linne också är ett bra exempel (kanske inte för barnfamiljer dock). Vi bör dock komma ihåg att linne ligger intill slottskogen och är beroende av andra områden för sitt stadsliv. Vallgatan är också bra. Jag tror inte man behöver en högre täthet än 1,5 för att skapa god urbanitet. Ett lika stort problem som täthet är externhandel, gatunätets optimering och tillgång på små lokaler. Tyvärr tre ämnen svenskt stadsbyggande glömt bort.
tisdag kl. 14:08 via mobil · Gilla

Johannes Åsberg john: Jag är som sagt tvåbarnsfar och tycker Linné är ett utmärkt exempel, även för barnfamiljer. Fast jag tror nog barn har det bra i husipark, villa, husbåt eller igloo också. Så länge det finns plats för dem att leka och springa runt i närmiljön. Men jag tar gärna emot forskningsbaserade argument för motsatsen. Som t.ex. att barn på landsbygden lider mer av fetma och tillbringar mer tid i bil.

Bygger man tätt har man också plats för riktiga stadsparker. Hade Linnéstaden byggts med dagens gleshetsdoktrin så hade hela Slottsskogen gått åt.

Alla områden är beroende av andra områden för sitt stadsliv. Skillnaden är att många andra områden inte har något stadsliv. Ska man få till en urban gravitiation behövs en viss täthet av människor och verksamheter.

Även om det skulle räcka med 1,5 för att skapa "god urbanitet" (vad det nu är), varför förbjuda högre e-tal? Jag tycker Jane Jacobs utgångspunkt är rimligare, den optimala tätheten är den som optimerar den urbana mångfalden.

Varför är det så oerhört viktigt att förhindra människor som vill bo i högre urbana tätheter att göra det?
tisdag kl. 15:08 · Har redigerats · Gilla · 2

Patrik Andersson John skrev "Ett lika stort problem som täthet är externhandel, gatunätets optimering och tillgång på små lokaler. Tyvärr tre ämnen svenskt stadsbyggande glömt bort." Håller med. Det är därför vi även diskuterar och driver dessa frågor.
tisdag kl. 15:30 · Gilla

John Helmfridsson Johannes: var det inte en undersökning för ett par år sedan där barn i linne fick gå ut och leka först i elvaårsåldern? Jag vill argumentera för en bredare bild av urban miljö, inte att man inte ska bygga högt. Jag tror kvillebäcken, trots högt e-tal, blir ganska miljonprogram, emedan haarlems 2 plan är superurbant. Men nedre manhattan är också riktigt bra stad ( mycket tack vare smala tomter).
tisdag kl. 16:30 via mobil · Gilla

Johannes Åsberg john: Minns ej, länka gärna. Det är väl ett problem generellt att barn i allt mindre utsträckning rör på sig. Och när de gör det så är det i allt större utsträckning schemalagd och organiserad träning dit föräldrarna skjutsar med bil. Det är en komplex fråga och jag skulle bli överraskad om det finns undersökningar som entydigt visar att barn i innerstadsmiljöer rör på sig mindre utomhus än andra barn. Det jag sett är en undersökning som visar att barn i tätorter rör på sig mer än barn utanför tätort. Det finns massor av roliga adhoc-hypoteser man kan hitta på: Man kan tänka sig att trångbodda barn vistas mer ute, att barn med motionerande föräldrar rör mer på sig, att barn med bilfria föräldrar rör mer på sig osv osv. Föräldrarnas inställning är förmodligen avgörande. Om de uppmuntar rörelse och motion, om de uppmuntrar barnen att upptäcka närmiljön etc. Det om hälsoaspekterna.

Sedan har vi trafiksäkerheten. En matarled i en husiparkförort är inte nödvändigtvis säkrare än gångfartsgata inne i stan. Som min länk ovan visade så råkar innerstadsbarnen ut för färre trafikskador än ytterstadsbarnen (generellt sett). Vad det beror på kan man också hitta på ad hoc-hypoteser om.

Det stora hindret för barnens rörelsefrihet är inte staden, utan bilen. Bilens ökade rörelsefrihet sker nästan alltid på bekostnad av just barnens rörelsefrihet. Det är det man ska göra något åt om man bryr sig om barnen.
tisdag kl. 16:50 · Gilla

Patrik Andersson John: Appropå Kvillebäcken. Att bygga högt är inte *tillräckligt* för att få en fungerade blandstad. Man kan bygga dåligt lågt man kan bygga dåligt högt. Men för att blandstaden ska fungera (lokal handel, effektiva transporter, tillväxt, möten , etc) behövs en idag stor täthet. Det vi ska bygga i centrala Göteborg ska enligt Översiktsplanen vara fungerade blandstad. Vi kan inte planera ohållbara glesa områden som inte fungerar som blandstad i Frihamnen, Gullbergsvass eller Norra Masthugget. Tyvärr.
tisdag kl. 17:09 · Gilla · 1

Lars Björk Litet sidstick: En "central" bostad är inte nödvändigtvis en bostad som ligger geografiskt i centrum, om det finns tillräckligt mycket stad. Om man tar det i beaktande behöver man inte bygga på höjden. Jämför ex med Mexico City som är stor stad, men inte med särskilt höga hus.
tisdag kl. 19:50 · Gilla

JO Janson Say what?! http://www.destination360.com/north-america/mexico/mex.. http://aventours.webs.com/MexicoCity.jpg http://cdn.mustangevolution.com/forum/attachments/1846.. http://www.google.se/imgres?start=95&um=1&hl=sv&sa=N&t..://www.tripadvisor.com/Hotel_Review-g150800-d1645426-Reviews-Hilton_Mexico_City_Reforma-Mexico_City_Central_Mexico_and_Gulf_Coast.html&docid=ZVZhThggXLpBgM&imgurl=http://media-cdn.tripadvisor.com/media/photo-s/01/73/f..
Mexico City
www.destination360.com
Mexico City. Find out about Mexico City Mexico, the former site of the Aztec city of Tenochtitlan and home to the Paseo de la Reforma and Xochimilco.
tisdag kl. 20:00 · Gilla · 1 · Ta bort förhandsvisning

Lars Björk Jag skrev inte att det saknas höghus i DF. De flesta delar av staden har dock inte särskilt höga hus.
tisdag kl. 20:01 · Gilla

JO Janson Den del av Mexico City som använder vägskrape-arkitekturen som motto verkar ju helt fruktansvärt i sin höjdmonotoni: http://mensfame.com/wp-content/uploads/2011/08/Mexico-.. Även om den har en juste kvartersstruktur... Personligen föredrar jag variation i byggnadshöjd kombinerat med kvarterstaden: i skalan 8 våningar till hur högt som helst....
http://mensfame.com/wp-content/uploads/2011/08/Mexico-..
mensfame.com
tisdag kl. 20:07 · Har redigerats · Gilla · 1 · Ta bort förhandsvisning

Emanuel Alfredsson Påminner om Stockholm, faktiskt.
tisdag kl. 20:04 · Gilla

Johannes Åsberg Jag är mest fascinerad över denna oförklarliga aversion mot högre bebyggelse. Man hör sällan några konkreta argument heller, mest att man inte "behöver" bygga högt. Men ingen förklaring till varför man ska förbjuda det. Det vore intressant att höra mer om hur ni som är negativa till högre bebyggelse tänker, jag har svårt att leva mig in i det. Vem går längs Linnégatan och säger: "Tänk om bara husen varit 2-3 våningar istället, vilken trevlig gata det hade kunnat bli."? Och vem går längs Älvsborgsgatan och tänker: "Vilken tur att de inte byggde högre hus här som de planerade, det hade ju blivit katastrof på grund av alla bilar och p-platser som hade behövts och barnen hade ju inte kunnat leka någonstans."? Eller finns det de som tänker så?
tisdag kl. 20:13 · Gilla · 3

Lars Björk Från luften kanske den delen av Mexico City ser "monoton" ut men även Paris och Barcelona är till största delen rätt "platta" från ovan. Och, hur viktigt är flygperspektivet när vi ska bygga städer?

I debattinlägget i Yimby slogs det fast att husen bör vara högre för att "möta behovet av centrala bostäder".

Det är inte alls helt givet, om man bygger mera stad. "Centralt" behöver inte vara liktydigt med ett geografiskt centrum. Att det ex är sånt tryck på Stockholms innerstad har lite med den geografiska placeringen att göra utan beror mer på dess klassiska kvartersstukturer och tillhörande gatuliv.

Inte behöver man förbjuda högre bebybyggelse som Johannes verkar tro, men själv gillar jag inte att ha så höga fasader runt mig. 5-6 våningar räcker utmärkt. Lägre hus gör staden mer överskådlig och skuggorna kortare under vintern.

Högt eller inte, det handlar nog mest om smak, upplevelse och estetik. Själv ser jag dock ingen anledning att bygga höga hus. Jag behöver inga "landmärken" där jag bor. Däremot vill jag ha ett levande gatuliv med affärer i gatuplan i kvartersmiljöer där boende och arbetsplatser blandas inom ett och samma område.

Är det något vi bör kämpa för så är det att kommuner runt om i landet omgående överger och stoppar alla planer på fler punkthus. Och, det är vi ju överens om, inte sant?
tisdag kl. 20:23 · Gilla

Patrik Andersson Lars, det motiverades väl också med att få en *fungerande* blandstad. Att skapa underlag så verksamheter kan leva, så att man ska kunna uträtta sina dagliga ärenden med en promenad i kvarteret.

Jag använde Google maps för att göra några slumpmässig stickprov i den Mexico City. 1-2 våningshus. Garageportar, murar och väldigt få affärer utmed gatan. Finns i vissa hörn. Verkar vara bilberoende? De flesta av fastigheterna saknar dessutom helt grönyta, hela tomterna är bebyggda. Det de inte byggt på höjden har de istället behövt bygga på bredden och djupet.
tisdag kl. 20:40 · Har redigerats · Gilla · 1

Patrik Andersson Lars, hur menar du med att "Lägre hus gör staden mer överskådlig". Jag förstår inte.

Vi är överens om att punkthus går bort
tisdag kl. 20:44 · Har redigerats · Gilla

Lars Björk Patrik, Mexico City är inte den ultimata staden. Jag tog det bara som exempel för att det är en av världens största städer och inte med speciellt höga byggnader. Staden har ett otal olika "centrum" trots sin låga bebyggelse. Men, även Paris och Barcelona är som sagt tämligen låga i sin struktur.

När det gäller överskådligheten upplever jag det som att lägre hus gör det lättare att få överblick över staden. Det är något som jag uppskattar. Lägre skyline ger även mer himmel. Därmed inte sagt att staden bör bestå av envåningshus.
tisdag kl. 20:46 · Gilla

Patrik Andersson Överblick? Menar du orienteringsförmågan i gatuplanet eller när man beskådar staden från en utsiktsplats?

5-6 våningar i gammal byggnad motsvaras med dagens lägre våningshöjder av ca 8-9 våningar. Pratar vi egentligen om ungefär samma idealhöjd i genomsnitt?
tisdag kl. 20:51 · Gilla

Lars Björk Hmm. Får du verkligen in 8-9 våningar i ett hus med 5-6 från förra sekelskiftet. I mina kvarter på Södermalm i Stockholm har de gamla husen 5 våningar. Intill ligger ungefär lika höga hus från 1992 som har 6 våningar. Inte har väl minimihöjden i lägenheterna sänkts sedan 1990-talet?
tisdag kl. 21:06 · Gilla

Patrik Andersson Sant, kanske inte som regel. Men det är inte många våningars skillnad vi pratar om. Här är ett exempel från Linné i Gbg där 5 + tak = 8:
http://goo.gl/maps/qK5tI
Google Maps
maps.google.se
Visa kartor och sök efter lokala företag på webben.
tisdag kl. 21:20 · Gilla · 1 · Ta bort förhandsvisning

Daniel Andersson Mexico (city) ligger i ett jordbävningsområde. Sådana hänsyn behöver vi inte ta i Göteborg.
tisdag kl. 23:41 · Gilla · 2

John Helmfridsson Jag är inte emot högre hus, men: de ger sämre mikroklimat, högre vindhastigheter på gatan och mer skugga. De ger högre miljöpåverkan både under produktion och under drift. Högre hus skapar mer biltrafik (mer liv = bra) men detta ger mer buller, dvs mer ohälsa och bredare gator (minskar effekten av högre hus). Samma sak med dagsljus. Högre hus är också svårare att bygga för grupper av privatpersoner, stora byggföretag ges företräde. detta är saker vi vet. Och jag skall leta upp fler. Men vad det leder vidare till kan man spekulera i. Därför behövs olika typer av tät stad för olika människor. Jag handlar gärna i genoas innerstad eller på nedre manhattan, men bor hellre i haarlem (eller harlem).
Igår kl. 07:00 via mobil · Gilla · 1

Johannes Åsberg john: Jämför du Linnéstaden med Majorna? Jag har nämligen inte märkt någon större skillnad vad gäller mikroklimat mellan dem... Det låter mer som du talar om skyskrapor, återigen. De kan få problem med vindar men det kan man undvika genom att trappa ned med sockelvåningar. Vad gäller drift etc. så ska ett 40-våningshus naturligtvis inte jämföras med ett 4-våningshus utan med tio 4-våningshus. Vad gäller ökningen av biltrafik så har vi ju redan talat om detta. Det finns inget sådant nödvändigt samband. Sedan 1970-talet har befolkningen i centrala staden ökat medan trafikmängderna minskat (genom zonsystemet). Biltrafiken över gränsen till city är hälften av vad den var 1970. Från 1990-2012 ökade befolkningen i centrum från 42.000 till 58.000. Allt handlar om hur man trafikplanerar. Läs här: http://www2.trafikkontoret.goteborg.se/resourcelibrary..

Sedan har vi återigen det här med att gatorna på något outgrundligt sätt växer för att man bygger fler våningar. Jag frågade om det tidigare också men fick inte något svar. Vad baserar du det på? Har Downtown Manhattan väldigt breda gator? Har LA väldigt smala gränder?
Igår kl. 09:04 · Gilla

Johannes Åsberg Skyskrapor är ett lite annat diskussionsämne än den allmänna högre bebyggelse som inlägget talar om. Personligen föredrar jag skyskrapor framför "markskrapor" (som någon kallade dem), som är det vanligaste i vårt land - dvs. långa bostadshus som ligger ner. Men smaken är som baken, det är mer intressant vilka objektiva externaliteter de ger upphov till. Markvärdena i Göteborg är dock sådana att det knappast är troligt med något utbrett skyskrapebyggande. Någon enstaka kanske, men de kommer alltid att vara undantag. Det som är mer intressant är den generella hushöjden. Där ser jag ingen rimlig anledning att inte tillåta de hushöjder det finns intresse för att bygga. Förmodligen kommer de att ligga i spannet 6-12 våningar hursomhelst. Men det tar bort ett onödigt hinder för stadsbyggandet. Det är viktigare att ställa hårda krav på utformningen av bottenvåningen (lokaler etc), än på de översta våningarna.
Igår kl. 09:27 · Har redigerats · Gilla · 2

Patrik Andersson John, har du referens på att högre hus ger högre miljöpåverkan både under produktion och under drift? Eller menar du skrapor? Jag tror inte det är så enkelt.

Ta till exemepel Skeppsbron där man grundförstärkt hela området med en mycket omfattande grundlägging med kombinerad kajkonstruktion och två våningar parkeringsgarage. Denna omfattande grundläggning skulle lätt ha klarat att man la på några våningar till. Byggföretagen talade om ca 14 våningar för att få normal ekonomi i projektet. Idag är byggföretagens kostnad för mark och anläggningsarbetet per kvadratmeter lägenhetsyta på Skeppsbron ungefär dubbelt så dyrt som det hittills dyraste någon betalat i Göteborg (= Stora Torp). Detta kommer givetvis påverka priserna på lägenheterna och få ekonomiska och sociala effekter.

Att lägga på några våningar här och där måste ju även rimligtvis ge lägre miljöpåverkan per bostadsyta och per grundkonstruktion. Notera igen att jag inte talar om skrapor.
Igår kl. 09:55 · Sluta gilla · 1

Paul Göransson Antal invånare per kvadratkilometer
Göteborg 1045
Oslo 1202
Malmö 1704
Helsingfors 3042
Stockholm 4016
Köpenhamn 5889
Igår kl. 10:02 · Gilla

Paul Göransson Intressanta fakta från Trafikkontorets skrift kring trafikutvecklingen
Igår kl. 10:03 · Gilla

John Helmfridsson johannes: nej. du frågade efter argument. detta är argument som påvisats. tycker också att undersökningen kring när barn får gå ut är ett argument, men det är inte kopplat till höga hus. ser inte vurmen ni har för linne. jag tycker inte linnegatan är särskilt urban, inte jämfört med haga nygata. sedan tycker iaf jag att sveagatan är rätt trist. Både linneg, vallgatan och haga ng är beroende av sin position för sitt urbana liv. patrik: jag skall ordna referenser, men jag tycker det är lite oroväckande att du inte tror mig. jag arbetar som expert inom hållbart byggande med fokus på miljöpåverkan i drift och produktion. Mängden stål och betong ökar samt deras andel av byggandet ökar med ökande byggnadshöjder. Både i grundläggning och konstruktion. Vidare ökar behovet av energi för pumpar, både för va på väg upp och ner. Till sist handlar det om värmeenergi pga vind och utsatthet mot utstrålning. Jag tycker det är rent skamligt att man inte bygger tätare på skeppsbron. tycker ett e på runt 4-5 hade varit påpassligt där. Men jag tycker inte att det är ett talande exempel i denna diskussion, som handlar om yimbys syn på att generellt bygga tätt och högt, eller bara tätt. Skeppsbron är tokigt på många sätt, bland annat för mesig exploatering. Varför använder du det som argument?
Igår kl. 11:21 · Har redigerats · Gilla

John Helmfridsson diskussionen här handlar om utifall vi behöver 8-10 våningar för att bygga urban stad. jag menar att vi inte BEHÖVER det, ofta räcker (häpna nu) 3 våningar (nej, jag syftar inte till majorna, ta en titt ner på kontinenten istället). Men att det är på sin plats att bygga högt i många lägen. Däremot medför stadsrum en viss typ av stad. Det finns många andra typer av städer som också är grymt urbana. Använd exempel från era resor istället för mattetal. I mitt område, med e kring 1, känner jag ett hundratal personer som bor inom 100 meter och folk släpper ut sina barn i treårsåldern. Men två externa köpcentra, en slumperiod på 70-talet och avstånd till urbana stråk har tagit bort all möjlighet till kommers, endast en närbutik och en restaurang finnes. Men samma sociala kvalitéer kan nås med långt högre e-tal, vilket mina tidigare exempel från holland pekar på. Däremot har jag aldrig stött på dem i kvarter i 8-10 plan, förutom i kollektivhus. Det finns, tyvärr, hur många exempel som helst på extremt tät stadsbebyggelse helt utan urbana kvalitéer, mycket på grund av brist på mångfald men också brist på passande urbana rum.
Igår kl. 11:40 · Gilla

Patrik Andersson John, jag är mer intresserad av fakta, argument, och diskussion än titlar. Som exempel hävade experter på stadsplanering på 60 och 70-talen en massa i deras mening fakta som vi sedan dess sett smulas sönder ett efter ett.

Ökar mängden stål och betong per bostadyta när man går från 5 till 10 våningar jämfört med en nygrundlägging och ett ett nytt 5-våningshus hus? Hur värdesätter du de markytor som inte behöver bebyggas om vi bygger tätt? Hur värdesätter du det ökade transportbehovet när vi bygger glest?

Varför skulle jag inte kunna använda Skeppsbron som exempel? Det är ett mycket tydligt exempel på att högre byggnader delvis löst mycket av problematiken. Jag ser inte hur vi skulle kunna nå e 4-5 på Skeppsbron utan att bygga några våningar högre. Har du exempel? Vi tar det igen: Vi behöver stor täthet för att blandstaden ska fungera. Tillräckligt hög täthet i normal kvartersstad (som innehåller innergårder, gator, fönster, etc.) kan nås med 8-10 våningar (t.ex. med Linnéstaden som fungerande exempel). Jag har fortfarande inte sett några andra trevliga exempel som kan ge samma täthet.

Förresten tack för en intressant diskussion.
Igår kl. 11:55 · Har redigerats · Sluta gilla · 2

Patrik Andersson Förresten Haga Nygata är inte en fungerade blandstad. Det är ett turiststråk. Sista livsmedelsbutiken stängde för några år sedan. Stadsdelen har inte de basala verksamheterna för att fungera. De boende får söka sig till andra stadsdelar för apotek, större livsmedelsaffär, systembolag, mm. Både Vasastan och Linné har dessa funktioner inom sina stadsdelar.
Igår kl. 12:03 · Sluta gilla · 3

Johannes Åsberg john: Ja, jag tar gärna emot faktabaserade argument, det är bättre än personligt tyckande om vilka gator som är "trista" etc. För där tycker vi olika - en gata kan vara "trist" för dig men "rolig" för mig. Frågan är varför vi ska förhindra folk uppleva gator som de tycker är roliga, bara för att någon annan tycker de är trista. Med tanke på de positiva externaliteter för samhället de samtidigt medför.

Men det jag också var nyfiken på var ditt påstående att gator blir bredare för att man bygger fler våningar. Jag undrade hur det gick till och undrade lite retoriskt om detta kan påvisas i vissa konkreta fall (Annedal, Linné, Majorna, Downtown Manhattan, LA). Du fick också trafikstatistik som direkt motbevisade din tes. Hur ställer du dig till det?
Igår kl. 12:30 · Gilla

Johannes Åsberg Jag vill också passa på att tacka för att du tar diskussionen, även om vi tycker olika. Det är bra att vädra ståndpunkterna och skärskåda argumenten.
Igår kl. 12:33 · Gilla

Olof Antonson "Frågan är varför vi ska förhindra folk uppleva gator som de tycker är roliga, bara för att någon annan tycker de är trista."

Fast detta är ju något vi gör hela tiden i fråga om hus-i-park. Inte för att det råder någon brist den varan, men ändå
Igår kl. 12:35 · Gilla · 1

Johannes Åsberg olof: Nja, nyckelordet här är "bara". Det kan finnas skäl att förhindra det om det samtidigt medför negativa externaliteter för samhället eller om alternativa utformningar ger mer positiva effekter. Det är ju därför vi argumenterar mot husipark och för kvartersstad. Inte bara för att vi råkar tycka att det är "roligt" med kvartersstad.
Igår kl. 12:39 · Har redigerats · Gilla

Olof Antonson Nej, men en del personer verkar ju tycka att den är rolig, Per Virtén exempelvis.
Igår kl. 12:41 · Gilla

Lars Björk Det finns folk som argumenterar för höga hus för att det är "roligt" lika väl som motsatsen, men de flesta som förespråkar lägre bebyggelse så väl som högre sådan för väl ändå fram starkare adjektiv? Inte för att njutningsrelaterade adjektiv ska förringas.

Men, åter till saken: Varför skulle det behövas 8-10 våningar för att få tillräckligt hög täthet för att blandstaden ska fungera. Patrik skriver att han inte har sett några "trevliga exempel som kan ge samma täthet" men är inte de gamla stenstäderna i Stockholm, Köpenhamn, Paris och Barcelona just sådana exempel - med generellt lägre bebyggelse?
Igår kl. 12:42 · Gilla

Olof Antonson @Lars Björk: Stockholm är ju omgivet av väldigt många sovstäder som är byggda för att man skall ta sig in till stan för att uträtta ärenden. Ola Andersson tar upp träffande exempel om Söderort i sin bok Vykort från Utopia. Där bor omkring en halv miljon människor, men utbudet begränsas till en och annan pizzeria och frisörsalong, medan en stad som Malmö med färre invånare kan ha ett mångdubbelt större utbud.

Sedan måste vi tänka på att innerstaden i Göteborg tappat i befolkning sedan 50-talet (ungefär hälften även om den ökat de senaste decenierna). Vi bor inte lika trångt längre, och sedan har vi rivit mycket. Tillväxten har skett i periferin medan centrala staden är ungefär densamma som på kartor från 1910-talet.
Igår kl. 12:56 · Har redigerats · Gilla · 1

Olof Antonson @Lars Björk: Vi kan givetvis ha en fungerande blandstad med lägre byggnader, men då måste en stor mängd människor, som skulle kunnat bo i staden, istället alokeras "någon annanstans". Transportbehoven ökar således.
Igår kl. 12:57 · Har redigerats · Gilla · 1

Johannes Åsberg Majorna är väl ett bra exempel på en blandstad som förmodligen hade fungerat bättre med ett större befolkningsunderlag. Jag tror inte någon egentligen invänder mot att en ökad befolkningstäthet ger bättre förutsättningar för blandstad, eller? Frågan där vi skiljer oss är väl var brytpunkten går, där befolkningstätheten blir "för stor" och där de negativa effekterna överväger. Samt hur de "negativa effekterna" ska värderas.
Igår kl. 13:00 · Gilla · 1

Patrik Andersson Man kan fundera på hur man bäst skulle kunna förtäta i Majorna och få upp e för att få igång blandstaden och få tillbaka verksamheterna. Det måste rimligen vara bättre att lägga på våningar här och där än att börja bebygga innergårdarna, fotbollsplanen eller plaskdammen.
http://goo.gl/maps/CcKCS
Google Maps
maps.google.com
Find local businesses, view maps and get driving directions in Google Maps
Igår kl. 13:13 · Gilla · Ta bort förhandsvisning

Johannes Åsberg ...och så ska vi förstås rekommendera Jane Jacobs synvinkel på detta med täthet: http://gbg.yimby.se/2011/11/behovet-av-koncentration_1..
Behovet av koncentration - YimbyGBG
gbg.yimby.se
Behovet av koncentration
Igår kl. 13:33 · Gilla · 1 · Ta bort förhandsvisning

Johannes Åsberg Jacobs sätter den övre gränsen vid ca 500 bostäder/ha bostadsmark. Vilket inte är så mycket, blir väl typ ett femvåningskvarter med måtten 100x100m. Men då bodde ju fler i varje bostad.
Igår kl. 14:01 · Har redigerats · Gilla · 2

Patrik Andersson Jacobs har talat. Q.E.D.
Igår kl. 14:02 · Gilla

Johannes Åsberg Haha, ja, men hon var nog lite mer restriktiv än vad du är. Man kan nog tänka sig att dubbla Jacobs rekommenderade bostadstäthetsmått för att justera för dagens ökade boendeyta. Men hennes mått hamnar då ändå på mellan 5-10 våningar för ett 100x100-kvarter. Alltså lite lägre än vad du rekommenderar.
Igår kl. 14:08 · Har redigerats · Gilla

Patrik Andersson Jag antar att vi idag även måste beakta konkurens från externhandel, billigare resor med bil, internet, mm.
Igår kl. 14:09 · Har redigerats · Gilla
Johannes Åsberg Hon framhåller ju också att det bästa måttet är de effekter i form av urban mångfald som tätheten skapar. En lämplig täthet är alltså den som maximerar den urbana mångfalden.
Igår kl. 14:10 · Gilla

Patrik Andersson Urban mångfald låter lite svårbedömt och kanske tom subjektivt. Kan vi objektivt mäta eller entydigt uppskatta den urbana mångfalden? Antal kategorier av verksamheter per ha? Åldersfördelning? Inkomstfördelning?

Kanske vi till slut ändå måste landa i att titta på exempel på vad som fungerar bäst här i Sverige idag. Linnéstaden är bäst i test vad gäller översiktsplanens blandstad enligt mig och enligt Göteborgs stads stadslivsanalys.
Igår kl. 14:25 · Har redigerats · Gilla · 1

Johannes Åsberg Frågan är om det är något problem i praktiken. Hus materialiseras ju inte bara för att man vill det. Någon ska investera i ett bygge. Vad vi vet är ju att hus över 8 våningar är populära och eftertraktade om de ligger i en urban kontext, det går ganska enkelt att leda deras positiva inverkan på stadsliv och andra externaliteter i bevis, så varför inte bara i all enkelhet tillåta dem? Vill ingen bygga 10-våningshus så kommer de ju inte att byggas, oavsett om någon utomstående betraktare tycker det är bra eller dåligt. Eventuellt kan man behöva sätta en miniminivå på 4-5 våningar men i övrigt är det väl bara att låta exploatörerna bygga så många våningar det finns efterfrågan på? Det kanske innebär ett 7-våningshus idag, ett 12-våningshus om några år, ett 5-våningshus om ytterligare några år, allt beroende på efterfrågetryck och ekonomiska konjunkturer.
Igår kl. 14:42 · Har redigerats · Gilla · 1

Lars Björk Att byggherrar vill bygga högt har väl väldigt lite med en fungerande blandstad att göra utan är snarast enkel vinstmaximering. Om konkurrensen bland byggbolagen ökade, tillsammans med kraven från kommunerna, skulle vi snart kunna få en ökad bostadsbebyggelse med kvartersstrukturer i stället för dagens punkthus.

Personligen vill jag inte öppna upp byggmarknaden så att vi låter byggherrarna styra ännu mer vad som ska byggas. Billiga bostäder, stora eller små, är det som efterfrågas mest och som det byggs minst av - eftersom byggherrarna redan inte vill genomföra sådana projekt.

Sedan har jag tyvärr väldigt svårt att förstå er starka vurm för generellt högre bebyggelse. Jag undrar fortfarande varför det ni eftersträvar inte kan uppnås med dagens 5-6 våningar.

Att sedan tro att det kommer att byggas lägre hus i framtiden om vi öppnar upp för högre är dock väldigt otroligt. Varför skulle någon göra det? För att minska vinsten?

Olof verkar anta att om vi bygger lägre stad så måste den bli större till ytan med ökade transportbehov som följd, men vitsen med blandstad är just att vi ska kunna bo och arbeta inom ett och samma område - och inte pendla från sovstaden till arbetsstaden som vi gör i dag.

Sedan är det inte heller helt kostnadsfritt att transportera människor i höjdled.
Igår kl. 16:35 · Gilla

Daniel Andersson @Lars B: Tror inte det är jättelönsamt att bygga högt i Göteborg (varför nu det skulle vara ett problem). Då skulle inga småhus byggas, och det görs det ju. Byggbolagen skulle ligga på som iglar för att få reglerna mer tillåtande för höghus. Känner ingen personlig vurm för riktigt höga hus, men ser inte heller några starka skäl för att förbjuda dem.
Igår kl. 16:44 · Gilla · 1

Patrik Andersson Lars Björk, de områden 5-6 våningar som fungerar har enligt min erfarenhet oftast mycket större yta av kvarteren bebyggda. Fastigheter inom kvarteret delar upp kvarteret i ett antal små trånga innergårdar istället för en storgård. Det blir svårare att uppfylla BBR kravet på direkt solljus för de fastigheter som ligger utan kontakt med gatan. Inom en storgård kan man dessutom lättare anlägga kvalitativa ytor för grönska, lek och rekreation. Men visst, i variationens namn tycker jag man även skulle kunna bygga så, men då måste troligen BBR ändras.
Igår kl. 16:56 · Gilla

Johannes Åsberg Lars: Det är inte bara det att det blir något dyrare och mer tekniskt komplicerat att bygga högre än 10-12 våningar. Det beror mycket på läget vilket bostadsantal som maximerar vinsten/kvm för en byggare. Det är inte självklart så att fler våningar alltid betyder högre vinst.

Sedan handlar det inte om att ge exploatörerna fria tyglar - utan om att prioritera vad man ska styra. Jag ser det som viktigare att ställa krav som kan ge blandade och varierade stadskvarter (tex lokalnorm) än att ställa krav på maxantal våningar (eller minimiantal p-platser) som man gör idag.
Igår kl. 17:02 · Har redigerats · Gilla · 2

Patrik Andersson Jag tror knappast att dessa två exempel från Sthlm skulle ta sig igenom regelverket idag
http://goo.gl/maps/lkmqc
http://goo.gl/maps/3sM1w
Google Maps
maps.google.com
Find local businesses, view maps and get driving directions in Google Maps
Igår kl. 17:02 · Gilla · 1 · Ta bort förhandsvisning

Olof Antonson @Lars Björk: Det säger väl sig självt att en lägre stad blir större till ytan? Vi behöver vidga den sammanhängande stadsväv som redan finns. Funktionsblandning är givetvis eftersträvansvärt och bra, men det krävs även befolkningsunderlag för verksamheter och kollektivtrafik etc. Att bygga lägre i centrala lägen kommer inte heller att förändra alla de monofunktionella granskapsenheter, miljonprogram mm. som omger staden.

Människor kommer fortfarande att behöva åka in till stan, men färre skulle då kunna bo där. Däremot skulle högre/tätare bebyggelse i områden som exempelvis Backaplan, Gullbergsvass, Frihamnen innebära att kärnan vidgas och att fler kan bo i funktionsblandade stadsmiljöer, och inte bara "nära stan".

Det kan mycket väl byggas lägre hus på omkring tre våningar i mellanstaden. Många människor trivs så, och jag bor själv i ett landshövdingehus. Men att många inte vill bo i den absoluta smeten är inte ett argument för att bygga jämnlågt överallt; det finns tusentals människor som vill bo i hus som är 8-10 våningar eller åtminstone motsvarande klassisk stenstad (kompensationen för att trängas ihop i en stad är urbanitet). Då ser jag hellre att bebyggelsen trappas upp in mot kärnan, så kan vi få varierade stadsmiljöer som kan tillgodose många olika behov.

I förorten skulle jag gärna se att man satsade på envåningslängor för verksamhetslokaler/bokaler liknande Bennets Bazaar i Rosengård: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/mkb_fastighets_..
Skånes Arkitekturpris till Bennets bazaar i Rosengård
www.mynewsdesk.com
Idag klockan 17 delas Skånes Arkitekturpris ut på restaurang Glasklart i Malmö. ...Visa mer
Igår kl. 19:38 · Har redigerats · Gilla · 3 · Ta bort förhandsvisning

Pär Ekström Med risk för att vara petimeternissa. De kostnadsdrivande byggreglerna tillkommer efter 8 respektive 16 våningar. Så om man tänker strikt ekonomiskt bör man undvika 9 oh 17 våningshus.
Igår kl. 20:16 · Sluta gilla · 3

Emanuel Alfredsson Tja, jag är ute efter minst 10 våningar på Heden.
Igår kl. 20:27 · Gilla · 1

Patrik Andersson Bra input Pär. Då bygger vi inom varje kvarter 1/3 av fastigheterna i ca 5-6 våningar, 1/3 i 8 våningar, och 1/3 i 12-16 så får alla sin önskade höjd, BBR får sin sol, vi får variation och jag får min täthet
Igår kl. 20:46 · Har redigerats · Sluta gilla · 4

Daniel Sjölund Fick tips om denna tråd och gillar er diskussion. Bra skrivet inlägg, Patrik! Jag är en av trafikkontorets representanter i beställargruppen för stadslivsanalysen som du, Patrik, kommenterar. För mig är det oerhört viktigt att man kopplar ihop antalet boende och arbetande med tillgängligheten till olika stads/gaturum. Sambandet mellan hus och gatustruktur är centralt för stadslivsskapande stadsrum. Hög tillgänglighet i gatunätet ger ju större möjligheter till varierade hushöjder (säg 3-12 istället för 8-10, bara för att ta ett exempel). Skeppsbron med sin relativt låga tillgänglighet är ju ett område som behöver vårdas mer omsorgsfullt med "lokala dragare" som tex. kollektivtrafikknutpunkt, utomhusbad, hög estetisk nivå på gestaltning för att generera stadsliv. Linnégatans läge och omgivande gatunät är bättre sett ur det perspektivet. Se s.37 i stadslivsanalysen.
Att vår figur (figur 33, sid 50, samma skrift) redovisar trevånings kvarter, sexvåningslamell och tjugofyravåningspunkthus ska ju ses som en jämförelse bebyggelsestruktur och hushöjd emellan. Inget annat.
Personligen tycker jag att du framhäver att det är större skillnader mellan det du vill få fram och det som tex. stadslivsanalysen rekommenderar: "bygg blandat, tätt och, grönt". Tätt för dig är 8-10 vånings kvarterstad. Vad är "tätt" för er andra?
för 23 timmar sedan via mobil · Gilla · 2

Patrik Andersson Daniel S, kul att du kommenterar. Stadslivsanalysen och dess slutsatser är i de flesta avseenden lysande. Min intention var inte att framhäva skillnader utan mer att förtydliga vad "bygg blandat, tätt och, grönt" i praktiken innebär. Det jag är lite rädd för är hur Figur 33 sid 50 kommer att uppfattas av de som inte läser hela rapporten i detalj utan mest tittar på bilderna. Det är många som hoppas att 3-vånings kvartersstad á la Majorna/Kungsladugård/Kålltorp ska vara lösningen. Jag hoppas mitt inlägg dels förtydligar genom min slutsats av vad "bygg blandat, tätt och, grönt" innebär (vi måste generellt bygga ordentligt på höjden i kvartersstaden!) och dels får upp frågan på bordet till diskussion.
för 22 timmar sedan · Gilla · 1

Daniel Sjölund Jag tycker att det är bra att du tar upp frågan. Precis som Birgitta Lööf sa i inledningen av presentationen av stadslivsanalysen i Älvrummet så är ett av delsyftet med Stadslivsanalysen att stadens olika förvaltningar tar en diskussion i den kvantifierbara världen. På sidan 96 anger vi några mått på vad vi anser kunna användas i rekommendationen "Bygg blandat, tätt och grönt": Hög täthet, blandning av boende och arbetande, Minst 10m2 lek- och grönyta inom 500 meter per boende och arbetande, Minst 300 meter till närmaste park. Diskussionen är viktig. Sedan måste det leda till resultat också. Vår förhoppning är att stadslivsanalysen kan bidra med att sätta några värden som kan användas för att följa upp och granska framtida planer, strategier etc. Du rotar ju i ett sådant. Antag att man skulle bygga 5-6våningars kvartersstad med en relativt finmaskigt gatunätstruktur (70x70) i hela Frihamnen och Ringön som kopplar skapligt med Kville och planerna för Backaplan. Då misstänker jag att du får en högre täthet än vad du har i Linnéområdet samt att ytan med den höga tätheten är större än den i Linné. Sedan är ju frågan hur mycket högre täthet vill man åt och varför man vill åt en högre täthet.
för 21 timmar sedan · Har redigerats · Gilla

Patrik Andersson Daniel, min uppskattning är att 70x70 med 5-6 våningar inte skulle ge högre täthet eftersom det är så mycket bebyggd yta och många trånga innergårder i de gamla kvarteren i Linné. Så tillåter inte BBR att vi bygger idag. Jag missade att ta med den faktorn i inlägget. Det pekar också på att våningsantalet bör upp ett snäpp.

Här är ett typexempel till vänster gamla kvarter och till höger ett nytt kvarter.
http://goo.gl/maps/xX56q

I de gamla har vi ca 6 våningar + tak (många har idag takvåningar) och små trånga innergårdar, mycket bebyggd yta. Det nya luftiga solvinkeloptimerade kvarteret på ca 80x60 har 8-vånginar (men ungefär samma höjd) och en stor innergård.

Trots det gamla kvarterets lägre höjd är min bedömning att de har mer bostadsyta på grund av hur tätt husen står.

Förresten, har du koll om man (enkelt?) kan få tag på e-tal, befolkningsmängd, befolkningstäthet, byggnadshöjder, mm ner på kvartersnivå? Jag känner att det är dags att börja titta lite mer detaljerat
Google Maps
maps.google.se
Visa kartor och sök efter lokala företag på webben.
för ungefär en timme sedan · Sluta gilla · 2 · Ta bort förhandsvisning

Daniel Andersson En fundering: Det är ofta inte folk hemma på alla våningar samtidigt Om man gjorde ett segment av väggen i varje lgh 'kollapsbar' (möblering får anpassas efter detta) kunde den genomsnittliga höjden per våning sänkas. Även när folk sover kan takhöjden sänkas. På så sätt får vi in fler våningsplan för en given maximal (flexibel) bygghöjd.

Håkan Tendell (22 December 2012 02:20):

Matte var förvisso mitt sämsta ämne på gymnasiet, men ibland undrar jag varför det inte är uppenbart att högre kvartersbebyggelse i city => fler lägenheter per kvartersyta => bättre förutsättningar för livskraftiga verksamheter i bottenvåningslokalerna => mer folkliv i lokaler, på trottoarer, på små torg och i små stadsparker => fler socialt, kulturellt, vetenskapligt, filosofiskt eller affärsmässigt givande möten mellan människor => högre uppfyllande av syftet med stadens existens.
Varför är det inte uppenbart?
Upplys mig. Få mig att knäböja inför den outgrundliga matematikens mysterier där ett kvarter med huskroppar i fem till åtta våningars höjd kan ta emot fler bostadssökande än ett lika brett kvarter med sex till fyrtio våningars höjd (fyrtiovåningarsskrapor har väl hisschakt som inte kräver så värst mycket utrymme, varför sådana skrapor gott och väl går att ställa på lediga rutor i den ännu obefintliga stadsplanen för det framtida Göteborgs bebyggande?) Jag säger sex till fyrtio våningar istället för fyrtio till fyrtio, för variation i färg och form och höjd är en viktig ingrediens i stadsbyggande.
Vän av ordning kanske då säger: Ja, men det är väl självklart att högre hus ger fler lägenheter, men är det höga hus vi vill ha i Göteborg? Vill folk bo i dem? Är det inte dumt att chansa? Ingen vill väl ha något slags storstadsskyskrapegytter mitt i centrala stan med luftburen spårtaxi som kryssar fram i skyskraperavinerna? Nej, låt Göteborg vara Göteborg: den lilla storstaden, den stora småstaden, det idylliska fiskeläget i Bohuslän med Europas mest oproportioneliga motortrafiklednät och ett av världens långsammaste kollektivtrafiksystem samt en mängd förortsöar avskurna från det av ödetomter präglade city. Låtom oss förvisso bygga något, men låt oss inte ta rejäla tag, utan låt oss bygga så lågt och så långsamt att vi inte riskerar ingjuta någon som helst framtidstro i vår stads jobbsökande och bostadssökande ungdomar. Låt dem inte känna att wow, det händer något i den här stan, den här stan vill någonting, den här stan vill framåt, uppåt, och jag vill vara en del av detta framåtskridande. Låt dem inte känna så. Överlåt åt drogerna att ge dem spänning och mening i vår lilla stad.

1 person gillar detta

Johannes Westlund (22 December 2012 03:12):

Håkan Tendell: Att man får de resultat man får har inte så mycket med matematik att göra som förståelsen för vad man använder den till. Vad den beskriver. Resultatet man får beror på hur man väljer att (säg med hjälp av matematik) betrakta frågan. Ytterst är svaren på dina frågor långt ifrån matematikens värld, svaren bör sökas i verkligheten. Varför ger förhållandevis låg kvartersstad på mindre än 10 våningar bättre täthet än många andra strukturer?

Det är inte ett problem att lägga på någon eller ett par våningar. Det finns väl någon tröskel när inte detta går ostraffat heller, men exakt vad den gränsen är kan diskuteras. Men att fyrdubbla bebyggelsens höjd är en helt annan sak. I verkligheten tenderar sådana höga hus omgärdas av mer utrymme. Vägarna måste bli bredare för att serva så höga hus, och man vill ofta få ner solljus till gatunivån. Man får sällan i verkligheten bättre exploateringstal än 8 våningars kvartersstad skapar. Högre hus skapar naturligt ett behov av mera avstånd mellan husen.

Värt att fundera på i sammanhanget är hur stadsliv utvecklas i de mörka och skuggiga miljöer som skapas på gatorna. Och hur urban upplevelsen av miljöerna blir. Jag tror inte att mörka och skuggiga miljöer vid skyskrapors fot är speciellt lyckade som grogrund för stadsliv. Som turiststråk kanske, men jag tror permanent boende söker sig till ljusare platser, men det är bara min uppfattning.

Därmed dock inte sagt att det är en dålig idé att bygga högt. Jag är för skyskrapor vid på valda platser. Men empiriskt saknas stöd för att skyskrapor ger högre exploatering än klassiska kvarter.

Alexander Åkerman (23 December 2012 20:17):

Frågan som kanske borde ställas är vilka kvalitéer i miljön som behövs och efterfrågas i nya stadsdelar. Tillräckligt höga exploateringstal går ofta att få med lägre höjder än 5-6 våningar. Lägre hushöjder möjliggör mer intima gatumiljöer (8-15 m i gatubredd) och kan genom detta upplevas som livligare än breda gator. Ett mer finmaskigt gatunät (pga mindre innergårdar) möjliggör också en intressant variation av livliga stråk och lugna oaser att hämta andan vid.

Frågan är bara vilken exploateringsgrad som behövs i en stadsdel? 1,0 - 1,5 - 2,0 - 3,0 mer än 3,0? Eller en variation av höga och låga exploateringstal...

John Helmfridsson (27 December 2012 10:16):

En viktig strategisk punkt är att byggbolag inte vinner på att bygga urbant. Idag vill de oftast bygga punkthus. Genom att de är höga, och "höga hus ger tät stad", anses de bidra till hållbar stad.

Vi vet alla att de inte gör det. Om Yimby propagerar för höga kvartersstäder riskerar man att få medhåll från byggare som uppfyller halva uttrycket, höga städer, utan att syftet, täthet (och framförallt inte urbanitet), uppnås. Yimby bör verka mer emot punkthus än emot låga hus.

Därför menar jag att det är strategiskt bättre att propagera för täta kvartersstäder.

Detta har en möjlighet att påverka hela stadens utformning, och inte bara innerstadens. När man förtätar villaområden bör det kanske inte ske med 8-10 våningshus, men det bör ske med kvartersstad. Och den bör bli tät. Jag skulle också hellre se en förtätning av miljonprogrammet till kvartersstad än med punkthus, även om det slutliga exploateringstalet är likvärdigt.

Hur tät en "tät kvartersstad" bör inte vara fast. Vi bör istället propagera för kraftig förtätning. Vid Skra bro i Torslanda kanske 1,6 är passande, på Skeppsbron kanske 3,5, i Hultet i Partille kanske 1,0? Detta är en långt svårare fråga och bestäms av platsen. Johannes W och Alexander har flera bra tänk kring detta.

Johannes Hulter (27 December 2012 11:34):

John: Jag håller med dig om i stort sett allt. Vi vill båda se förtätning med funktionsblandad kvartersstad och det är just det jag tycker vi ska prioritera att reglera - inte våningsantal. Ställer vi krav på funktionsblandad kvartersstad med "innerstadslika" kvartersstorlekar och gatubredder så kommer det att ske en naturlig anpassning av våningsantalet efter markvärde och efterfrågan. I centrala stan hamnar kanske genomsnittet på 8-10 våningar (som Patrik efterlyste), i halvcentrala delar kommer snittet att sjunka och i perifera delar kommer detta att ligga lågt. Man behöver inte tvinga upp våningsantalet - eller tvinga ned det. Släpp den vertikala kontrollen och fokusera på den horisontella istället - fastighetstorlekar, bottenvåningarnas utformning, kvartersformer, gatunätets struktur. Det viktiga.

Patrik Höstmad (27 December 2012 13:43):

Alexander Å: Bra att du tar upp frågan om kvalitéer i miljön i de nya stadsdelarna. Den är viktig men enligt mig är den inte den enda frågan att beakta. Det är även en fråga om ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Det handlar inte bara om stadsdelens lokala funktion utan även om stadsdelarnas kontakt med omvärlden.

Det är viktigt att arbeta med att göra avstånden korta, öka möjligheten till möten, minska transaktionskostnader och minska markanvändandet. Ur det perspektivet är inte fokus "tillräckligt höga exploateringstal" utan så högt exploateringstal som möjligt med önskade kvalitéer i miljön. Speciellt i de nämnda centrala delarna på grund av närheten till arbetsplatser, knutpunkter i kollektivtrafiken, Centralstationen och den kommande Station Haga.

Patrik Höstmad (27 December 2012 13:55):

John Helmfridsson: Håller med dig i stort.

Men jag ser också en poäng i att vi inte lurar oss utan är tydliga med att i de centrala delarna måste troligen det genomsnittliga våningsantalet vara 8-10 våningar. På samma sätt som du säger att "När man förtätar villaområden bör det kanske inte ske med 8-10 våningshus, ..." så kan man vara tydligt med att "När man bygger Frihamnen, Gullbergsvass och Norra Masthugget bör det kanske inte ske med 3-4 våningshus.".

Min övergripande poäng är att vi inte får en hållbar stad utan högt exploateringstal i de centrala delarna (där avstånd kan hållas korta, och där kollektivtrafikens knutpunkter, Centralstationen, arbetsplatser, kvalitativa parker, mm finns). Ett högt exploateringstal innebär att det genomsnittliga antalet våningar troligen bör ligga kring 8-10 våningar.

Vad jag sett av bilder från Hornsbers stand i Stockholm så tycker jag det verkar vara ett lyckat projekt (Om någon har en annan eller mer fullständig bild av områdets pros och cons är jag idel öra).
http://bilder.hemnet.se/images/itemgallery_cut/a3/8d/a..
Här har vi 8-våningskvarter och ett 24-våningshus. (Notera att 24-våningshuset inte fick gatorna att bli bredare eller fastigheterna att repilera från varandra.) Tänk om man i 8-våningskvarteren haft mer finskalig fastighetsindelning och skapat mer höjdvariation: Delvis färre våningar och delvis fler våningar. :)

Det ser även ut som de lyckats med gator och lokaler:
http://www.familjebostader.com/PageFiles/4270/IMG_0135..

John Helmfridsson (27 December 2012 14:44):

Patrik: Det finns en fara i att låsa sig vid teoretiska dogmer. Jag tycker att vår tids fokusering på stenstad i nymodern tappning är lite trist. Skapar tråkig stad lite för ofta och behöver ifrågasättas. Det är bättre att peka på områden vi vill arbeta utifrån. Hornsbergs strand är kanske riktigt bra? Men vi behöver andra typer av stad också. Tät stad.

Dock måste jag säga: "(Notera att 24-våningshuset inte fick gatorna att bli bredare eller fastigheterna att repilera från varandra.)"
Nja. det verkar precis som att det har det. Det är lagt i ett norrhörn, med bara vatten norr om sig. Det skapar ett avbrott (för det är inget torg) nordost om sig. Snarare kan man säga: Välplacerat höghus. Men avbrottet gör att det inte höjer exploateringstalet i kvarteret så mycket.

Patrik Höstmad (27 December 2012 17:08):

John: Jag vet inte riktigt vad du menar med *teoretiska* dogmer. En "stenstad i nymodern tappning" bygger väl till största delen på empiri. Vi har sett vilka stadsdelar som är hållbara, vilka stadsdelar som fungerar som blandstäder och vilka stadsdelar som är mest populära (trots att många av modernisternas hypoteser säger/sa något annat). I över ett halvsekel har den modernistiska stadsplaneringen ifrågasatt stenstaden och försökt hitta alternativ. Men inte har de lyckats hitta något bättre. Som jag ser det är inte stenstaden problemet utan just det nymoderna. Det är det oönskade från det nymoderna som ska förändras, inte stenstaden. Tills bättre alternativ har visat sig så gör vi bäst i att utgå från den enda blandstad som fungerar: "stenstaden".

Du har rätt om 24-våningshuset och "torget", jag hade missat det. Men man hade inte hade behövt lämna "torg"-ytan obebeyggd på grund av 24-våningshuset. Åtminstone 3-5 våningshus borde väl byggreglerna tillåtit? Eller en saluhall eller förskola iförlivad i kvartersformen? Att det blev en torgyta är ett val man gjort som inte är en nödvändig följd av höjden ens med dagens byggregler. Följden är snarare just ett av dessa "nymodernistiska" inslag. Slutligen, även om huset inte höjer exploateringstalet i kvarteret så mycket så har det trots allt höjt talet.

När du talar om tät låg stad menar du att mer yta inom varje kvarter ska bebyggas eller att exploateringstalet kan vara lägre?

Johannes Hulter (27 December 2012 22:13):

"Dogmer" är kanske också fel ord. Med "dogm" avses en åsikt som en auktoritet har slagit fast och som (av den anledningen) anses vara ofelbar. Att tro på sina egna argument, och försvara dem, är dock inte dogmatiskt. Det är ganska ofrånkomligt om man ska kunna ha en diskussion överhuvudtaget.

Jag har själv många gånger blivit förvånad över hur ofta man i stadsplaneringsdiskussioner trots detta får höra argument av typen: Om du inte håller med mig så är du dogmatisk.

John Helmfridsson (29 December 2012 08:56):

Patrik: Jag håller verkligen med om kontakter. Jag tror att frågan om kontakten med omvärlden är ungefär lika viktig som tätheten. En fördubblad kontakt motsvarar troligen en fördubblad täthet. Själv är jag ganska kass på hela space-syntax-forskningen, men "göteborgs stadsliv":s bilder ger väl underlag för det? Vad finns det mer för källor på detta?

Jag tror inte att stenstad i nymodern tappning är alls så väldokumenterad som vi vill tro. Miljöpåverkans minskning är till exempel extremt svårt att peka på, vilket framkommer ex i Environment and Urbanization som nämns i "Alla vill inte bo i stan". Där pekas på inkomsters roll som långt viktigare än stadstyp. Undersökningen Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck pekar ex på att stockholmare (stockholms stad (kommunen)) har en större klimatpåverkan genom transport (exkl utrikesflyg) än sverige i snitt. De kör troligen större bilar nästan lika långt. Detta är bara exempel inom en kategori, en som jag sysslar med på mitt jobb. Men det finns många fler.

Så jag tycker visst det finns anledning att ifrågasätta och testa. Grundkoncept fungerar, men inte som allmängiltigt exempel.

Och att istället använda sig av konkreta exempel än teoretiska modeller. För Ringön är inte Skeppsbron som inte är Torslanda. Men troligen är bra gaturum (vilket förutsätter kvartersstad) en bra utgångspunkt i alla tre. Jag skulle titta på Haarlem i Holland för Torslanda men Genoas medeltida centrum för Skeppsbron. Tvärt om skulle bli galet.

Hannes Johansson (29 December 2012 12:21):

John: Vad från "Environment and Urbanization" är det du syftar på? Jag har letat men inte hittat det du refererar till.

Annars så är väl principen när man vill studera ett fenomen att man isolerar den faktor man vill studera genom att fixera övriga faktorer. Jämför vi så olika bebyggelsetopologiers miljöpåverkan så bör man väl rimligtvis fixera faktorer som årsinkomst? Att bebyggelsetopologi sedan inte är den enda eller ens största inverkande faktorn på miljön är ju en annan sak, men det är ju det som faller inom Yimbys intresseområde. Om hög inkomst är en större faktor för miljöpåverkan så får vi väl anta att den hade varit det även om man byggt enbart punkthus.

Däremot skulle man ju eventuellt kunna finna samband mellan bebyggelse och ekonomisk generering, och såvitt jag vet finns det just sådana studier som visar att städer är större ekonomiska generatorer än glesbygd eller mindre orter, per capita. Ekonomisk tillväxt och konsumtion kan (och bör?) ju självklart iakttas som en inverkan på miljö, men då får man ju även se till de positiva sidorna och potentialerna.

Patrik Höstmad (29 December 2012 23:43):

John: Visst finns det anledning att ifrågasätta och testa. Jag tänker mig att den framkomliga vägen är att arbeta med stegvisa förbättringar utgående från de stadsdelar som idag har hyggligt fungerande blandstad. Precis som jag gjort i inlägget ovan. Att öka genomsnittliga våningshöjden något och att ha mycket mer varierade höjder på fastigheterna är just exempel på steg vi kan prova att ta. Är det detta du kallar "teoretiska modeller"? Däremot är jag lite skeptisk till att vi skulle kunna hitta något revolutionerande nytt och helt annorlunda.

Jag håller även med dig om att olika stadsdelar kommer ha olika täthet och olika utformning. Jag tänker mig snarare en fastslagen kvartersstruktur där villor, radhus, stadsradhus, låga flebostadshus och höga flerbostadshus naturligt får växa fram efter fastighetsägarens önskemål som kan svara på efterfrågan och behov. Men det är väl en Utopi med dagens extrema detaljplanering och överklagandemöjligheter. Ola Andersson skriver bra relaterat till detta i Vykort från Utopia.

Du svarade inte på "När du talar om tät låg stad menar du att mer yta inom varje kvarter ska bebyggas eller att exploateringstalet kan vara lägre?" Men jag noterar att du har återkommit till Genoas medeltida centrum som exempel som väl delvis svarar på frågan: Hela kvarteren är bebyggda (finns inga innergårdar), det finns minimalt med grönt och gränderna är smala och mörka. Mycket mer yta är alltså bebyggd. Eller tittar jag på fel ställe?
Satelit
http://goo.gl/maps/ZIkfW
Gatuvy
http://goo.gl/maps/3yQmo

Sådan stadsbyggnad är helt omöjligt att få genom med dagens BBR och gränderna saknar till stor del lokaler. Men Genoa är för all del intim, mysig och stadsmässig så visst skulle vi även kunna utgå från Genoa och göra nödvändiga förändringar (t.ex. lägga till innergårdar, gator som klarar räddningsfordon och mindre transporter, lokaler i bottenplan). Vissa av husen har dessutom 8-våningar med jättevåningshöjder vilket motsvarar minst 10 våningar med dagens våningshöjder. Vi kanske landar i närheten av mitt förslag igen :)

Vilka kvalitér ser du själv i Genoa? Jag kan tycka att vi borde lätta upp BBR för att även kunna närma oss detta sätt att bygga men det är en mycket mer långsiktig fråga att driva. Förhoppningsvis är Frihamnen, Ringön, Gullbergsvass och Norra Masthugget bebyggt med i genomsnitt 8-10 våningar och tydliga variationer i höjd på fastigheter tidigare än så.

Anders B (30 December 2012 01:09):

@Hans H & Patrik Andersson (17 dec)

Det där med att spränga in ett par våningar kontor mellan lokalerna i bottenplan och lägenheterna ovanför har en annan fördel också, i kontorslokaler vill man inte ha direkt solljus i sina skärmar eller ögon så man kan lägga på motsvarande antal våningar uppåt utan att det blir svårare med solvinklarna.

2 personer gillar detta

Karl H (31 December 2012 00:28):

Bra att du lyfter frågan, Patrik! Den Göteborgska planerarnormen idag verkar vara 7-8 våningar om man utgår från Friggagatan, Skeppsbron och Masthugget. Det bygger väl på någon "Gehlsk" princip om att över 8 våningar då tappar stadsrummet i kvalitet. (Har inte lyckats bläddra fram källan på detta tal. Gjorde alldeles för slarviga anteckningar under studietiden.)
Jag gillar också detta med fri höjd alt minimivåningsantal.

Utifrån Gehl skulle man kunna resonera att i Göteborg skall vi MINST ha åttavåningshus. Bygger du högre skall särskild vikt läggas på stadslivsfrämjande "detaljrikedom" såsom finmaskigt gatunät, lokaler i bottenplan, gångprioritering, sittmöjligheter osv.

1 person gillar detta

Patrik Höstmad (1 Januari 2013 10:43):

Johan Rockström professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre (människa och natur studeras som en helhet) håller med om att vi måste börja bygga tätare och högre för att bevara ekosystemen och mark för livsmedelsprodktion.

"När det gäller markanvändningen tycker han att byggbranschen måste ta ett större ansvar för att bevara värdefull mark.

- Det är dags att trycka på stoppknappen. Dels är vi beroende av de kvarvarande ekosystemtjänster som vi får av naturen. Men vi behöver också marken till livsmedelsproduktion. Historiskt har människor bosatt sig vid god jordbruksmark och våra stora städer - de som växer mest - ligger fortfarande på den bästa jordbruksmarken.

Johan Rockström menar att vi måste börja bygga tätare och högre samt utnyttja underjorden mer. Men också få in grönska och natur i städerna, till exempel med hjälp av takodlingar."

http://www.byggindustrin.com/bygg-kan-vara-halva--losn..

Alf (9 Januari 2013 19:52):

Hong Kong, Kowloon.
Befolkning 2,019,533 Area 46.93km2 Täthet 43 033 inv/km2
Barcelona, Eixample.
Befolkning 262,485 Area 7.46km2 Täthet 35 586inv/km2

Etos (10 Januari 2013 18:37):

Två funderingar till alla dessa allvetare ;)
1. Varför tror ni inga tjejer/kvinnor är med i dialogen?

2. Är det någon som har tänkt på att bebyggelse likt landshövdingehus är populära för att det är en VACKER, OMSLUTANDE (inte uteslutande likt staket, bilvägar o likn) och...
...ramla inte omkull nu...och LÅG bebyggelse!
Sverige har med sitt nordliga läge alltid en låg solbana och en soltörstande befolkning, att bygga högt är att bygga mörkt och ogästvänligt (vem sätter sig frivilligt på en skuggig mörk plats i vårt kalla land, kanske den ljusskygge)
Ngt de flesta verkar missa är dessutom den väldigt viktiga frågan är Varför en stad skulle vara bättre om den var större? Det finns en hel del studier på hållbar stadsutveckling fr bla Holland som visar att dynamiken och fördelarna ökar upp till ca en halv miljon invånare sedan ökar oftare problem som segregation, infarkter typ köer, anonymitet/otrygghet o likn.
Något värt att fundera på om ni inte redan fastnat i Linné är det enda rätta...vilket man kan ana ;)annars gillar jag skarpt att detta är en arena där fastighetsägarna inte äger ordet :)
"Bevara eller skapa det vackra för många människor, både idag och för kommande generationer är oftast en bra ledstjärna" Etos 2013

Johannes Hulter (10 Januari 2013 19:48):

Etos: 1. Den frågan kommer upp då och då. Vi har diskuterat det på forumet en del (vilket du inte ser eftersom du inte är medlem) och det har kommit lite olika hypoteser. Vad tror du själv? Sedan bör man ju också påpeka att kvinnor även kan kommentera under "manliga" eller neutrala alias (som ditt) och då vet man ju inte om det är en kvinna eller ej.

2. Det finns ju (minst) två aspekter här, dels vad som är attraktivt och dels vad som är samhällsnyttigt. Det är ju uppenbart att såväl hög som låg bebyggelse kan vara både attraktiv och oattraktiv, beroende på utformning och innehåll. Vi förespråkar naturligtvis en attraktiv utformning, oavsett höjd på bebyggelsen. Sedan finns de samhälleliga fördelarna, de positiva externaliteterna om man så vill, av att ha en högre täthet. Du får gärna länka de studier du hänvisar till som säger att städers optimala storlek är 500.000 invånare. Det är svårt att bedöma utan att ha sett källan. Det vore intressant att se hur de kommit fram till den slutsatsen, det är ju uppenbart att två städer kan ha helt olika bebyggelsestruktur, täthet och attraktivitet - trots att de har samma befolkningsmängd.

Johannes Westlund (10 Januari 2013 21:14):

Jag har ingen forskning att gå på i nuläget, men det är populärt att påstå att sol är bra och nyttigt, ja livsviktigt. Som Etos säger så har vi i norr lite unika förutsättningar då solen ofta står lågt. Detta kan tänkas ställa högre krav bebyggelsen så att man säkerställer att svenskar får så mycket av bristvaran solljus som möjligt under den mörkare delen av året. Det behöver ju inte betyda husipark, men förutsatt att ljus faktiskt är viktigt så ställer det ju också krav på hur vi bygger, att ljuset får nå ner till gatan och att det finns ordentligt med ljusinsläpp. Om nu solljus är viktigt, vilket jag inte vet så mycket om.

Johannes Hulter (10 Januari 2013 21:29):

Johannes: Det är ju därför vi D-vitaminberikar mjölken bland annat. Solljus är bra för kroppen, i rimliga mängder, och många tycker dessutom att det är trevligt. Speciellt kanske här uppe i norr där vi har lite mindre av det. Vad jag vet så dör dock inte människor av D-vitaminbrist i Linnéstaden.

Vanligtvis arbetar eller studerar man väl också under dygnets ljusa timmar. Och om det skulle vara strålande solsken en helgdag så kan man ju förslagsvis gå ut på en uppfriskande promenad, istället för att sitta inne. Man kan ju lika gärna förbjuda persienner som höga hus, om man nu är orolig för att människor inte tillgodogör sig tillräckligt med UV-strålning.

Hannes Johansson (10 Januari 2013 22:01):

Det är ju inte så att man inte kan tillgodogöra sig något solljus bara för att inte varenda lägenhet i stan har optimala solvinklar. Som det har sagts flera gånger i tidigare diskussionen så är ju de flesta inte ens hemma när solen eventuellt skulle lysa in i lägenheten, och min egen personliga och helt icke-vetenskapliga iakttagelse är att de flesta som faktiskt är hemma när solen lyser på ändå bara drar ner persiennerna, för att direkt solljus kan vara mer störande än trevligt i en lägenhet mitt på dagen.

Men därmed inte sagt att solljus inte är både viktigt och trevligt. Hade alla andra faktorer varit lika så hade vi ju förespråkat en bostad med bra ljusförhållanden framför en bostad med dåliga ljusförhållanden. Men nu är ju oftast inte alla andra faktorer lika, eftersom att man ofta får offra mycket i form av täthet och stadsstruktur om man ska solvinkeloptimera alla bostäder. Då får man göra en avvägning: är det så viktigt att varje bostad har så absolut bra solvinklar som möjligt, så att folk kan sitta inne i sin lägenhet och fånga ett par minuter sol några dagar om året (innan man går ut istället eller drar ner persiennerna för att det blir för varmt eller för att solen förstör TV-bilden...), att man absolut måste offra allt annat? Yimby driver ju inte frågan om att skugglägga hela Göteborg, vi tycker bara inte att solvinklar är den dominerande faktorn vid stadsbyggande.

1 person gillar detta

Johannes Westlund (10 Januari 2013 22:08):

Johannes: Vad jag säger är inte att man ska förbjuda höga hus. Jag säger att ifall solljus är viktigt bör också vårt sätt att bygga avspegla detta. Sedan hur hög kvartersstad kan bli och vad detta ger i form av konkreta krav är allt för omfattande för mig att ta itu med. Det passar nog utmärkt att forska på.

Och vidare vill jag förtydliga att jag avser all bebyggelse, inte bara bostäder. Självklart ska man i så stor omfattning som möjligt få naturligt solljus när man arbetar eller studerar. Exempelvis Maskinhuset på Chalmers, som till sin utformning är fabrikslik, har rikliga ljusinsläpp på taket som går ner genom hela byggnaden. Sen är ju ljus inte det enda värdet, utan i slutändan blir det en kompromiss.

Hans Jörgensen (10 Januari 2013 23:00):

Lite funderingar om ljus och solljus.

Artikeln tar ju upp några förslag på att öka solbelysningen även med 8-10 våningars kvartersstad (genomsnittshöjd). Varierad höjd inom kvarter ger dessutom en visuell variation som kan vara uppskattat.

Att vi har en lite lägre solhöjd: på vinterhalvåret skuggar även lägre bebyggelse. Den sol som ändå kommer åt träffar ofta "bara" fasaden på en sida gatan. Men det kan förstås vara värdefullt också. Det kan fås också med högre hus genom att bredda gatan. Men visst, den låga bebyggelsen vinner solkampen om allt annat är lika.

När det gäller ljus in mot lägenheten så borde det snarare gynnas av ökad byggnadshöjd (ökad medelhöjd), speciellt då höjderna varieras. Om till exempel varje kvarter har en (eller några) uppstickande del, då är det väl sannolikt att den delens lägenheter kan få bra "belysning" då de lär bli mindre skuggade av annnan bebyggelse, även andra uppstickande delar. Visst - den uppstickande delen kan ju ge skugga till lägre bebyggelse, men om den uppstickande delen inte är alltför bred så blir den skuggningen bara under en begränsad tid på dagen. Det här går säkert att simulera (görs väl vid byggen idag) och det går nog att finna lösningar här.

Sen har vi aspekten med hur kuperat landskapet är. Gbg är ju delvis rätt kuperat. Det betyder att naturliga höjder (berg, höga träd) kan skugga, speciellt då på låga hus. Högre hus kan däremot ge lägenheter som kommer ovanför sådan skugga.

Gällande ljus ner på gatan (igen):
Även här kan naturliga höjder vara ett argument för att bygga högre, till exempel längs en bergsrygg där solen ändå inte nått ner till gatan.

Vidare kan högre byggnader faktiskt öka det naturliga ljuset på en gata, även om det inte är direkt solljus, genom att en större yta reflekterar det solljus som träffar den. Det blir ju också en skillnad om ena sidan av gatan ligger nära en naturlig höjd; då skulle den belysta sidan inte vara belyst vid tillräckligt låg bebygeelse. En högre bebyggelse skulle däremot kunna "samla upp" ljus även vid en låg solvinkel och/eller vid skuggning från naturlig höjd.

2 personer gillar detta

Johannes Hulter (10 Januari 2013 23:52):

Johannes: Låter bra!

Patrik Höstmad (11 Januari 2013 09:15):

Får man verkligen tillräckligt med UV-strålning bakom ett fönster för att producera D-vintamin? Jag har alltid trott att man måste "ut i solen".

Johannes Hulter (11 Januari 2013 09:40):

Patrik: Jag vet inte men antog det. Vad är annars poängen? Den här intervjun är intressant: http://www.expressen.se/halsa/experten-svarar-pa-10-fr.. Tydligen är det bara under sommarhalvåret när solen står högt, och vid starkt solsken, som kroppen bildar D-vitamin av UVB-strålningen.

Patrik Höstmad (11 Januari 2013 22:12):

Johannes: Ja det är frågan, vad är annars poängen?

Enligt strålskyddsmyndigheten så startar UVB bildnigen av D-vitamin i huden. UVA å andra sidan åldrar huden, kan orsaka hudcancer och bryter också ner D-vitamin i huden. Sammantaget blir den en positiv effekt på D-vitamin om man vistas utomhus i solen. Men ett vanligt fönster släpper i princip bara igenom UVA. Så min slutsats blir att det är bäst att undvika att exponera mig för direkt solljus genom fönster för att inte öka risken för D-vitaminbrist.
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Sol-och-..
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ultraviolett_strålning

I en rapport av Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd från 2010 går man igenom kunskapsläget och finner att "Med nuvarande kunskapsläge är det ingen tvekan om att UV-strålningens negativa hälsoeffekter dominerar över de positiva. Ett uppenbart stöd för detta är att hudcellerna som utsätts för UV har inbyggda mekanismer som har till syfte att producera ett skyddande pigment." och att "Den positiva effekten av D-vitamin för olika sjukdomar kan helt frånkopplas från expositionen av skadlig UV eftersom supplementärt D-vitamin kan erhållas genom dieten (5)."
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publika..

Vad har då boverket för motivering?

Boverkets Konsekvensutredning
http://www.boverket.se/Global/Bygga_o_forvalta/Dokumen.. från 2006 ang. revidering av solljuskraven skriver följande
"Enligt gällande krav på direkt solljus räcker det med att bostaden endast har ett litet fönster där solstrålarna kan komma in för att uppfylla kravet. Med den förslagna formuleringen uppfylls kravet först när man får in solljuset i den del av bostaden där man ofta vistas. Förslaget kan innebära viss begränsning i stadsplanering, t.ex. hur tätt byggnader kan stå, och av planlösning i bostaden eftersom något rum eller någon avskiljbar del av rum där människor vistas mer än tillfälligt behöver orienteras åt något icke nordligt väderstreck. Fördelen är att bostäder med solljus blir mer attraktiva (sic!) eftersom de ger de boende möjligheter att dagligen njuta och dra nytta av solljuset."
och
"Kravet på solljus får en mening. Ändringen av kravet kan komma att påverka planlösningen i bostäder något, eftersom solljus ska kunna lysa in i något rum eller någon del av rum där man vistas mer än tillfälligt. Ändringen innebär en kvalitetsförbättring på så sätt att alla får möjlighet att njuta och dra nytta av solljuset i bostaden."

"dra nytta" är inte mer specificerat i det dokumentet.

Den verkliga poängen med direkt solljus är säkert
- stärkande för folkstammen
- motverkar TBC
- bygger bort det trångbodda fattigsverige

Johannes Hulter (11 Januari 2013 23:11):

Patrik: Hahaha, mycket intressant! Återigen slås man av vilken bräcklig vetenskaplig grund de dominerande stadsplaneringsdogmerna står på. Det är både fascinerande och skrämmande. Ibland får man känslan av att själva fundamentet för vårt stadsbyggande bara är en godtyckligt sammanställd samling av förmodat "sunt förnuft", som sedan traderas och försvaras av institutionerna.

1 person gillar detta

Daniel Andersson (11 Januari 2013 23:51):

Bra genomgång Patrik! Min känsla är att reglerna istället för på direkt solljus (som ofta är mest besvärande) borde fokusera på dagsljus inomhus (eler ljusmiljö mer allmänt). Det kan ju vara trevligt (och energisnålt) att slippa ha alla lampor tända mitt på dan. Men ljuset beror ju både på fönstrens placering, hur reflekterande omgivningen är utanför, hur ljusa ytor det är i lägenheten och hur öppen planlösningen är. Så det kan vara svårare att reglera, men känns ändå som något som kan vara intressant att känna till vid val av av lägenhet.

2 personer gillar detta

Patrik Höstmad (12 Januari 2013 11:11):

Stadsplaneringen är som en enda stor godispåse av löst tyckande, inkonsekvens, och dåligt underbyggda teser. Jag får verkligen känslan av kejsarens nya kläder om och om igen. Det jag inte förstår är varför dessa dåligt underbyggda regleringar inte kritiseras en masse från byggföretag, planerare, arkitekter, politiker, ... som borde vara insatta. Det tog mig mindre än 15 min att hitta informationen jag sammanställde ovan. Men regleringarna kanske passar allt för bra in i en bild om hur slutresultatet av byggandet borde vara: Fristående byggnader med utblickar. Man kanske gör bäst i att låta bli att slåss mot myndigheter på en hårt reglerad marknad?

Som Daniel Andersson med flera varit inne på borde man självklart fokusera på dagsljus (eller om man vill kalla det diffust ljus) istället för direkt solljus. Min egen erfarenhet är att ett rum med kakelugnshöjd (ca 3 m?) och höga fönster (inte breda) mot en trång innegård ger ett mycket ljust intryck. Ljuset kommer in högt ovanifrån snarare än från sidan som i moderna lägenheter med låg takhöjd. Om man bygger de lägsta våningarna med något högre våningshöjd medger det även att man kan ställa om våningen till verksamheter om efterfrågan förändras.

1 person gillar detta

Krister (13 Januari 2013 13:20):

Dagens arkitektutbildning är inriktad på att ta fram billiga massproducerade bostäder för normalinkomsttagare. Ritningarna består av kopior av tidigare ritade "skokartonger". Mer genomarbetad arkitektur är förbehållet offentliga byggnader.

Hans H (13 Januari 2013 18:18):

Krister: Att arkitektur är kopior, som allt annat som har med liv och skapande att göra, är inte konstigt. Att kopiorna är billiga dessutom är en bra sak. Men det som är konstigt är att arkitekterna bara vågar kopiera "skokartonger" och att alla andra kopior ses som pasticher.

Det går att bygga billiga fastigheter på många sätt, och det finns andra mallar att kopiera för den som vill, som dessutom är mer uppskattade hos brukarna av fastigheter än vad skokartongerna är.

BJ (13 Januari 2013 21:04):

Krister: Du har aldrig tillbringat en sekund på en arkitekthögskola och fabulerar bara fritt va?

Krister (13 Januari 2013 21:52):

En liten nyansering av mitt inlägg ovan:
Arkitektens roll i byggprocessen har minskat betydligt på senare år. De stora byggbolagen styr byggprocessen och arkitekten är knappast inblandad annat än när man söker bygglov. Eventuella avvikelser från skokartongmallen blir vanligen inte uppskattad. Före funktionalismens genombrott var det beställaren och arkitekten som gemensamt kom överens om byggnadens form och funktion. Sedan lät man någon byggmästare utföra byggnationen under övervakning av arkitekten. Så sker fortfarande vad gäller offentliga byggnader, men inte vad gäller vanliga bostäder. Kommunens byggnadsnämnd har delvis tagit över arkitektens roll men de kontrollerar bara att inlämnade ritningar följs.

Erik Funck (18 Januari 2013 00:33):

Om man ändrar plan-och-bygglagen till tysk modell dvs. att den som uppfyller sedan tidigare ställda krav får bygga på direkten så kan man göra mycket för att flytta makt till mindre arkitektkontor och byggprojekt från de stora vinsthungrande byggbolagen. Istället för att bara de som har råd att vänta minst ett halvt decennium på överklagelser o byråkrati kan bygga så kan man bygga direkt, när det är högkonjunktur till exempel

Skriv en kommentar

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6739 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!

Mer information om oss
Gå med!

43e Yimbyvandringen: Sahlgrenska Universitetssjukhuset

26 Juni 19:40 av Alice Radomska

Essä: Vad kan vi lära av Sune Malmquist?

25 Juni 12:47 av Geometry Dash Meltdown

Återbesök på Ulfsparregatan

17 April 17:59 av Leif Åkerstedt

Reflektioner kring Backaplan efter en stadsvandring med Socialdemokraterna

2 Mars 22:57 av Hans Jörgensen

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg (granskning)

27 Februari 18:34 av Alice Radomska

Vi får den stad vi planerar

17 December 2023 11:59 av Sören Skarback

Fler..

Tweets av @yimbygbg

Infrastruktur/Göteborg

Högbana i Göteborg?

2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen

Allmänt

Uthyrningsdel

19 Mars 12:57 av Tom Keller

Arkitektur

Nytt hotell på Vasagatan 22

19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

Arkitektur

Welthauptstadt Germania vs. Berlin

6 Juli 2023 11:50 av Carl S

Allmänt/Göteborg

Göteborgsregionens folkmängd

10 November 2022 13:47 av Matthias H.

Forum

Andra Yimby-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Uppsala
YIMBY Malmö

Andra bloggar:
Alliansen Göteborg (M, FP, KD, C)
Approximation (V)
Arbetsbok
Betongelit
Bios Politikos (S)
Cecilia Dalman Eek (S)
Christer Ljungbergs blogg (Trivector)
Chief Rocka
Ecoprofile
Hisingenftw
Inobi
Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark
Jerker Söderlind
Levande Guldheden
Levande Staden
Min Vision
Operation Karlstad
Popvänster
Rickard Nordin (C)
Rödgrönt Göteborg (S, V, MP)
Självgod och Bitter
Stadsplanering.se
Stockholm Skyline
Super Sustainable City
Svensson
Sync Blog
Tidskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planning Forum
Urbanisma
Viking Green
Öresundsbloggen

Observera att andra bloggar inte har någon koppling till YimbyGBG utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.

RSS-flöde

Twitter