Utskrift från gbg.yimby.se
....

Andra Avenyn

 
Stadsbyggnadskontoret arbetar med stadsutvecklingsprojektet Stadsmiljöupprustning Kungsportsavenyen och har just tagit fram ett gestaltningsprogram som innehåller konkreta förslag och illustrationer av en framtida utformning av Avenyn och Götaplatsen med omgivningar.



Den nya gamla Götaplatsen

De grundläggande principer man utgår ifrån, de förändringar man föreslår och de gestaltningsförslag som presenteras är i det stora hela helt lysande. Det kommer bli ett ordentligt lyft jämfört med dagens gamla slitna Avenyn om så endast en bråkdel av idéerna realiseras. Men den riktigt stora och betydande förbättringen som kan möta gatans potential kan endast nås genom att man nu konsekvent genomför förändringen i alla dess delar.

Den negativa kritik som kan riktas mot programmet ligger egentligen utanför förslaget. Man hade behövt vara mer offensiv när det gäller att kräva förtätning med bostäder kring Götaplatsen för att få platsen att fungera. Och Heden som skulle kunna vitalisera hela området ses fortfarande framförallt som en plats som gör Göteborg unik och som har en enorm potential för något annat diffust än just stad.



Programmet har presenterats i Älvrummet

Historia och nutid

Vi börjar med en kort historisk tillbakablick. Kungsportsavenyn började byggas i början på 1870-talet och var då en renodlad bostadsgata med förträdgårdar och alléträd - precis som Linnégatan. Fram till 1914 var handel bannlyst på paradgatan eftersom butiker med skyltning ansågs förfula gatumiljön. Butikerna fanns istället på sidogatorna. Avenyn blev därför tidigt en gata med fokus på restaurangverksamheter. I samband med Jubileumsföreställningen 1923 förlängdes gatan till Götaplatsen som samtidigt invigdes.



Avenyn 1890 (från facebookgruppen Göteborgs Historia)

Under årens lopp har fler och fler butiker tillkommit och fasaderna har kommit att öppnas upp mot gatan med allt större skyltfönster. Med start från funktionalismens intåg på 1930-talet började de då fortfarande ganska unga husen att rivas och ersättas med modernistiska skapelser. På 50- och 60-talen revs och ersattes hälften av 1800-tals bebyggelsen. Förträdgårdarna togs helt bort 1971 då trottoaren breddades. Verandorna för servering får idag sticka ut fram till den gamla gränslinjen för förträdgårdarna.

Idag är Avenyn på dekis och programförslaget sågar gatan med fotknölarna. Fredrik Rosenhall har tidigare skrivit en krönika hos Yimby om hur byggnaderna som kantar gatan genom klumpiga ombyggnader förlorat sina arkitektoniska kvaliteter och hur trassliga relationerna mellan byggnad och gata har blivit (kryddat med intressanta fotografier från då och nu). Turismens Utredningsinstitut (TUI) gjorde en analys av Avenyn 2011 och fann att det bland besökarna inte fanns något positivt laddat värdeord direkt knutet till Avenyn. Det fanns däremot tre negativa värden: anonym, opersonlig och stökig. Det är inte längre Avenyn utan the Long Streets som det tipsas om i turistguider och i New York Times.

Det unika som finns hos Kungsportsavenyn är det enormt långa och breda gaturummet, stigningen av gatan upp mot det pampiga Konstmuseet och den stora Götaplatsen. Även koncentrationen av restauranger och kaféer i norr och av kulturinstitutioner i söder gör gatan unik. Stadslivsanalysen visar att antalet besökare en typisk fredag-/lördagkväll peakar vid kl. 1 på natten och att inom 200 meters gångavstånd nås 20 entréer med alkoholservering efter kl. 1 på natten. Därmed inte sagt att de enorma rummen eller koncentrationen av vissa funktioner nödvändigtvis är bra för gatan eller för Göteborg som helhet. Men det finns helt klart en unik potential att utnyttja.



Avenyn är ca fyra gånger så bred som parallellgatorna.

Gestaltningsprogrammets mål

Gestaltningsprogrammet har formulerat tre mål att utgå ifrån:



1. Forma en unik destination.



2. Maxa tillgängligheten.



3. Skapa konst- och kulturstråk no. 1.

Den unika destinationen ska skapas genom att
+ lägga ett högklassigt golv med egen karaktär,
+ utveckla fler olika sittmöjligheter, för många, samtidigt,
+ belysning fantastico - pampigt i stort och spännande i smått,
+ introducera fler lekmiljöer i anslutning till Avenyn och gestalta en lekvänlig, trygg gatumiljö,
+ använd material och form som upplevs lokalt och autentiskt,
+ ge uteserveringar och verandor en sammanhållen, elegant utformning, och
+ låta vatten och grönska höja kvaliteten och bidra till att stärka årstidsvariationen på Avenyn.

Tillgängligheten skapas genom att ta bort (trafik-) barriärer, och konst- och kulturstråket stärks genom att aktiviteterna flyttas från husen ut på gatan.

Tillgänglighet och trafik

Det är glädjande att se att den traditionella förturen för (bil-) trafikplanering i detta program är brutet. Här utgår man från vad man vill åstadkomma för kvaliteter och tillgängligheten ges följande prioriteringsordning: gående, cyklister, kollektivtrafik, och slutligen bilar. Avenyn ska därför vara fri från biltrafik förutom den nödvändiga nyttotrafiken. Trafikbarriären i mitten ska minskas och alla fysiska barriärer i höjdled ska bort. Bussarna förläggs till Södra vägen. Kvar blir primärt gångtrafikanter, cyklister och spårvagnar. Cykelbanor läggs på var sin sida om spårvagnspåren. För att skapa en maximalt tillgänglig koppling mellan gatans båda sidor läggs gaturummets golv i en enda nivå med möjligen max en höjdskillnad mellan trottoar och cykelbana.



Allt på samma golv - kanske inte en enda nivåskillnad från trottoar till trottoar.

Spårvagnstrafikens hastighet begränsas till max 15-30 km/h. Det blir säkert en jättebra lösning för Avenyn men kanske inte helt optimalt för kollektivtrafikresenärerna. Centralstationen/Brunnsparken - Korsvägen är ett av kollektivtrafikens huvudstråk och lägre hastigheter gynnar inte kollektivtrafikresenärerna. Man gör verkligen verkstad av pratet om att låta de gående få högst prioritet. Kanske tanken är att huvudstråket för spårvagnstrafiken istället ska gå via Skånegatan? Det är inget som diskuteras. Hur som helst så visar detta på att vi har behov av någon form av planskild kollektivtrafik i de centrala delarna.



Cirkeln är sluten?

Kungsportsavenyn

Gestaltningsförslaget landar i tre alternativ för Avenyn. Stadsrummet delas upp i veranda/severing, flanörstråk, möbleringszon, cykel- och kollektivtrafikzon. Jag låter bilderna tala för sig själva och hänvisar till gestaltningsprogrammet för ytterligare information om Den eleganta gatan, Parkgatan och Världsstjärnan.












   

Götaplatsen

Götaplatsens nydanas genom att hela ytan från Geijersgatan till Konstmuseet blir ett rum med enhetligt golv i samma nivå. Biltrafiken tvärsöver platsen på Berzeliigatan får snällt åka upp på platsens golv och anpassa sig till de gående och cyklande. Det finns även ett alternativ där spårvagnsspåren dras upp mot Götaplatsen och tar Berzeliigatan till Södra vägen. Dessutom föreslås en vattenspegel mellan Biblioteket och Siba och vattenlek mellan Poseidon och Konstmuseet. Man talar även om att öppna upp institutionerna mot platsen.



Götaplatsen blir ett enhetligt stadsrum och där gångtrafikanter har störst tillgänglighet.

Avenyn som en del av omgivningen

Det är glädjande att se att man i utredningen inte stannar på Avenyn utan försökt ta ett helhetsgrepp på hela Lorensbergsområdet. Stadslivsanalysen som presenterades på Yimby har använts som underlag för visionen och man talar om vilka olika stadsrumskaraktärer man ska skapa på de olika gatorna. De tvärgående stråken kommer att bli mer fotgängar- och cykelvänliga stadsgator. Parallellgatorna görs om till lågfarstgator med enkelsidig parkering och utrymme för konstnärliga institutioner att laborera med konst i den offentliga miljön. Kopplingar till omgivningarna ska bli bättre, t.ex. genom generösare entréer till Vasaparken, paviljongbyggnader i allén och lekytor på Heden och bakom Park Avenue.



Engelbrektsgatan. Kopplingen mellan Göteborg & Co's två flaggskepp Avenyn och Evenemangsstråket är idag i en klass för sig själv.


Förtätning kring Götaplatsen

I programmet diskuteras Götaplatsens problem där stadslivet stora delar av dygnet och året är noll och intet. Problemet är att Götaplatsen är funktionsuppdelad och inte blandstad. Här samlas stora institutioner runt platsen medan bostäder och småskaliga verksamheter förpassas till behörigt avstånd. Västlänkens station Korsvägen ska ha en uppgång någonstans mellan Götaplatsen och Artisten. Detta kommer ge mer rörelse över Götaplatsen men då främst i rusningstrafiken. Det går inte att komma runt att området och platsen behöver tillföras det som fattas. Lyckligtvis finns det mycket byggbar mark i området.

Först har vi ett antal markparkeringar och parkeringsdäck som ligger nära Götaplatsen som borde vara mycket okontroversiella att bebygga: parkeringsdäcket vid Stora Nygatan, parkeringsdäcket i korsningen mellan Berzeliigatan och Södra vägen, markparkeringen bakom Stadsteatern i korsningen mellan Berzeliigatan och Johannebergsgatan och markparkeringen bakom Koncerthuset längs Viktorrydbergsgatan

Låter man ett fungerande stadsliv på Götaplatsen vara det viktiga målet så bör även den slybevuxna slänten mellan Stenhammarsgatan och Ekmansgatan bebyggas. Liksom impedimentet vid Engelbrektsgatan och Södra Vägen mellan gatan och Elite Park Avenues höga byggnad. Utmed Viktor Rydbergsgatans norra sida upp till Läraregatan finns gräsmattor som inte används speciellt flitigt. Efter mörkrets inbrott skapar grönytorna en otrygg koppling mellan Avenyn och Johanneberg/Landala. Bebyggelse här skulle inte bara ge vitalitet till området utan även öka tryggheten och stärka kopplingen mellan stadsdelarna.



Platser för förtätning för att ge Götaplatsen stadsliv: Parkeringsplatser (grönt), impediment (orange), Götaplatsens fulländning (gult) och en oberörbar ocean av möjligheter (blå).

Men bostäder måste ligga närmre Götaplatsen än så. För att Götaplatsen ska bli verkligt levande och trygg måste den kunna befolkas och beskådas av ögon dygnet runt. Det finns en yta mellan Stadsteatern och Konstmuseet mitt emot Konsthallen framför Fond som är lika stor som Konsthallens yta. Det vore väl utmärkt att komplettera Götaplatsen med en byggnad som dels speglar konsthallen och skapar symmetri och som dels ger bostäder. Vi behöver rikligt med bostäder för att befolka och beskåda Götaplatsen så vi måste bygga på höjden. Därför bygger vi en sockelvåning som kommunicerar starkt med Konsthallen och Konstmuseet. Sockelvåningen erbjuder lokaler för mindre verksamheter och varför inte entrén till Västlänkens uppgång. Ur sockelvåningens bojor spränger sig en smäcker hög skapelse som strävar mot sky och som är fylld till bredden med bostäder.

Slutligen avslutar jag med att påminna om att vi har en 12 hektar stor yta vid namn Heden i anslutning till området som bryter allt vad stråk och kopplingar heter och som effektivt dödar stadslivet i sin omgivning. Yimby har sedan länge en plan för hur man använder Heden på bästa sätt.



12 hektar av central obeslutsamhet bara väntar på att få vitalisera Lorensberg, Avenyn och Götaplatsen med befolkningsunderlag och kopplingar.

Sammanfattning

Kungsportsavenyn, Götaplatsen och dess omgivningar har fått ett nödvändigt gestaltningsprogram för att åter bli en paradgata och stadsrum värda namnen. Det som är mest glädjande att se är hur man arbetat med programmet. Stadslivsanalys och kopplingar till omgivningen, tillgänglighetsprioritering för gångtrafikanter, och satta mål har fått vara vägledande genom hela processen. Målen och strategierna har inte halvägs urvattnats av att trafiklösningar fått överordnad betydelse som brukligt är. Det funktionella utfallet är i min mening mycket bra. Den estetiska biten kan man givetvis alltid ha åsikter om. Det enda som saknas nu är en förtätning kring Avenyn och Götaplatsen så att det blir en kritisk massa av folk som kan fylla upp de enorma ytorna och göra dem trygga dygnet runt, året runt. Som tur är finns det massor av ytor i området för denna förtätning.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Michael (31 Januari 2013 00:15):
Kan man inte få "Dandy" på Avenyn, återuppgrävd med kanal på Östra/Västra Hamngatan, "Fenix" på Vasagatan och "Robyn" på Linnégatan.
 0
Emanuel Alfredsson (31 Januari 2013 08:16): Online
Igen vill jag lyfta fram mitt eget förslag för Heden/Avenyn här. http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​He.​.​

Jag kan förstå att man vill dra fram spårvägen ända fram till Götaplatsen, men det blir inte särskilt effektivt om man då vill räkna med events på Götaplatsen, parader och korteger som givna reguljära händelser, då som det är nu att den kilometern spår mellan Korsvägen och Valand blir obrukbart när dessa händelser inträffar. Det är högst ineffektivt.

Vad man kan göra är att lyfta och dela upp stråken genom nya spårvägsdragningar (Gibraltargatan) och kraftig nybyggnation.
+1
Nicke (31 Januari 2013 08:30):
Ärligt talat, det här ser ju ut som rena katastrofen.

Är det på allvar någon som tror att det Avenyn behöver är ännu mera yta att flanera på? Man har i decennier redan försökt med att rensa trafik, plantera om växtlighet, lägga ny markbeläggning, och i allmänhet försöka med prydlighet och uppstyrning. Det har ju uppenbart misslyckats. Men skam den som ger sig! En ny och rejäl omgång av samma medicin ska nog fixa det hela! I think not.

Spårvagn i 15km/h. Flytta bussar? Ja tjena, varför? Finns det inte längre något som helst värde i att saker fungerar i praktiken i centrum? Det naturliga, vardagliga storstadslivet som bara händer av att folk lever och spontant passerar förbi ska tydligen utrotas. Vad är det som är så himla attraktivt med att saker rör sig i snigelfart och att det ligger tyst, tomt och orörligt?

Det snackas om trafikbarriärer. Men för fan, trafiken i gatans längdriktning rensades ut på 80-talet. Inte ens taxi får köra på nöjesgatan kvällstid längre. Att man på en nästan 1km lång gata har två trafikljus att passera kan knappast vara gatans stora problem. Att alla inte kan ha fri lejd precis överallt utan ibland måste stanna till för att släppa fram andra hör staden till. Att kalla det som finns vid Avenyn för trafikbarriär är bara trams. Småstadsromantik med en rejäl dos numera sedvanligt bilhat. Det går aldrig att lösa några problem när man ställer fel diagnos.

Som boende vid Avenyn blir jag uppriktigt bedrövad över denna gestaltningsplan. Jag flyttade hit för att det är enda delen av Göteborg som fortfarande har en gnutta storstadskänsla kvar. Den ska nu saneras bort här också. För att turister från förorten och andra ställen ska komma och mysflanera kors och tvärs över gatan utan att behöva se sig om. Fy fan, jag börjar på allvar tycka riktigt riktigt illa om min stad.
 0
Nicke (31 Januari 2013 08:33):
Hur går man förresten ur Yimby? Gick med när det kändes som ett nätverk som ville att Göteborg skulle utvecklas till en riktig stad, och en storstad. Blandstadsidealet har sen dess falnat ordentligt, och det har mer blivit en klubb för universitetsortidealister, cykelentusiaster och trafikrensare. Har allt tydligare insett att Yimby inte alls vill ha den stad jag vill se.
 0
Einar Hansson (31 Januari 2013 08:37):
<Avenyn i ett övergripande planeringssammanhang>
Johannes kommentar är fullödig som vanligt. MEN: Det är märkligt att staden inte själva tar upp en av Västlänkens mest positiva inslag: den planerade stationsuppgången (från station Korsvägen) vid Götaplatsen. Dess läge och själva existens kan betyda nya flöden av människor längs hela Avenyn. Även YIMBY kan fundera över detta Det är typiskt att Västlänken bara diskuteras som problem. Och som mycket riktigt påpekas - behovet av en kollektivtrafikplanering som tillgodoser såväl gåendes behov som spårvägsåkares (tillgänglighet och snabbhet)måste prioriteras omgående.
 0
Hans H (31 Januari 2013 10:24):
Problemet med Avenyn är Heden. Idag ligger Avenyn i en återvändsgränd i utkanten av stadskärnan, och man har därför som göteborgare ganska sällan vägarna förbi. Så idag fungerar Avenyn mest som turistfälla för utomsocknes som vill besöka "staden".

Hade Heden haft bebyggelse så hade Avenyn varit en central punkt i staden, istället för något i utkanten. Och dessutom hade man utökat innerstaden bort till Skånegatan (och med ett bebyggt Heden så hade Skånegatan tagit över Avenyns roll som "gata i utkanten av innerstan"... åtminstone fram tills den dagen man knyter samman Gårda med resten av staden, då även Skånegatan kommer kännas lite levande)
+1
Johannes Hulter (31 Januari 2013 11:04):
Einar: Det är Patrik som skrivit, inte jag. :)

nicke: Jag ser, i likhet med dig, en del oroande tendenser till småstadstänkande i dagens göteborgska stadsplanering. Jag tycker dock inte Yimby står för det. Men jag förstår att du är orolig för Avenyn, om det blev en ren gågata (som vissa verkar vilja) så skulle det vara mycket negativt för gatans dynamik, det håller jag helt med om. Jag tror dock inte man nödvändigtvis förstör storstadskänslan (som i ärlighetens namn kanske inte är sådär jättestark på dagens Aveny) genom att förändra prio-ordningen i trafiken.

Men det viktigaste är trots allt ordentliga förtätningar i närområdet (inte minst Heden, som Hans H mycket riktigt påpekar). Utan den kritiska massan och bättre kopplingar mot resten av staden så kommer Avenyområdet att bli ganska öde.
+1
Patrik Höstmad (31 Januari 2013 12:51):
Johannes är som sagt oskyldig :)

Nicke, det är inte flaneringsytan som ökar utan "mödbleringzonen" där de tänker sig tillföra offentliga sittplatser, konst, grönt och vatten. Vad gäller trafiken så är den ju som du påpekar redan ganska mycket rensad. Kvar är dock ytor för bilar som utnyttjas väldigt sparsamt. Jag tycker det är ett steg i rätt riktning att hitta en annan användning för dessa halvöde ytor. Ett alternativ hade ju iof varit att öppna upp gatan helt för blandad trafik inkl. biltrafik men jag gissar att det inte är den bästa lösningen för en så speciell gata som Avenyn. Övertyga mig gärna om motsatsen. Raggarrundor har ju redan motats bort en gång och det är kanske inte den kultur som staden vill se längs Avenyn.

Einar Hansson: Jag tog inte upp allt intressant från gestaltningsprogrammet i det summerande inlägget. Programmet diskuterar även Västlänkens uppgång vid Götaplatsen-Artisten och dess möjliga inverkan på Götaplatsen.

Ja, som sagt. Utan förtätning kring Avenyn och Götaplatsen blir det svårt att fylla upp de enorma ytorna oavsett vilka andra förändringar vi än gör.
+1
Emanuel Alfredsson (31 Januari 2013 13:00): Online
Patrik: Raggarrundorna är ett tecken på ett gentrifieringstillstånd i schack. Att raggarna faktiskt bidrar till att platsen inte blir det reservat som det lätt kan bli. Jag gillar inte massbilism, men tar du bort raggarrundorna, då skall du se på saker. Raggare är också kultur.
 0
EL (31 Januari 2013 13:14):
Nicke
Instämmer du inte i YIMBY:s filosofi. Bygg så centralt, tätt och högt som möjligt. Ve den som nämner tillgänglighet med annat transportmedel än ben eller cykel. Du är inte ensam.
 0
Patrik Höstmad (31 Januari 2013 13:28):
EL, kart det ska vara tillgänglighet även med bil. Biltrafiken ska silas genom kvartersstadens alla gator på stadens villkor. Det kommer kanske inte gå i 50 km/h men alla kommer fram förr eller senare.
 0
Peter B (31 Januari 2013 16:35):
Visserligen är det väldigt glädjande med flott markbeläggning, exklusiva gatumöbler och arkadklippta träd. Måste dock hålla med om stora delar av Nickes första inlägg. Har själv inte ens körkort, men att helt rensa Avenyn på privatbilism låter smått katastrofalt för stadslivet. Framtiden för ett vitalt Avenyn torde vara mer bilgenomsilning, mera HC Andersens Boulevard/Champs-Élysées eller varför helt enkelt inte återgång till dess sextiotalsversion. Inte nedre Kungsgatan/Haga Nygata 2.0. Älskar personligen högkvalitativa parker i rätt kontext, men att kalla ett designförslag till vår presumtiva storstadsgata numero uno "Parkgatan"? Ugh.

Tyvärr verkar det inte riktigt som SBK inser vad verkligt urbana miljöer är för något. För att åstadkomma blandstad är blandtrafik ett nödvändigt element. Jag motbevisas gärna, men får en dålig magkänsla av detta.
 0
Johannes Hulter (31 Januari 2013 16:48):
Peter b: Ja, jag är ju också en sådan där person som gillar *gator* mer än piazzaliknande "golv". Sedan är iofs Avenyn lite speciell med sin monumentala avslutning, en stadstyp vi inte har någon annanstans i stan. Så jag är samtidigt lite benägen att göra ett undantag för just det här området.

Men "öppna ytor" är som bekant som kattmynta för planerare så jag tror det är nödvändigt att följa detta mycket nära så det inte spårar ur...
 0
Patrik Höstmad (31 Januari 2013 16:49):
Nicke, skicka mig ett PM med ditt fullständiga användarnamn på Yimby så ska jag försöka få dig avregistrerad.
 0
Kristoffer (31 Januari 2013 19:11):
Det finns ju en god möjlighet att få bort spårvagnarna från södra delen av Avenyn om södergående trafik från Valand dras österut i korsningen Vasagatan/Avenyn och därefter söderut via Södra Vägen.

På detta sätt skulle mycket mer utrymme ges för aktiviteter på södra delen av Avenyn samtidigt som omgivningarna hade blivit mindre riskfyllda då man får bort all trafik.
 0
Tobias Axelsson (31 Januari 2013 22:01):
Jag kan känna viss skepsis mot denna iver att få utrustningen på gatan (papperskorgar, hållplatser, skyltar, trädgaller etc) enhetlig till varje pris. Det tar inte lång tid efter att man gjort något "färdigt" tills att det känns åldrat. Avenyn kommer osa 10-tal under lång tid framöver :)

Visst kan väl en gata klara sig utan biltrafik men om det ska bli någon gôttebossk motsvarighet till Strøget ska det nog till en sjuhelsikes massa förändringar. Mer än ny markbeläggning och lite plantering.
Synd att strypa tillgängligheten helt, klart vi ska ha raggarrundor...

Och spårvagn i 15 km/h gör mer skada än nytta. Det var en god idé att från Valand fortsätta Vasagatan ner till Södra vägen i stället (och i en ljusnande framtid vidare tvärs över Heden till hpl Ullevi södra...).
 0
Karl H (31 Januari 2013 23:37):
Bra, artikel Patrik.
När jag ögnar genom pdf:erna på förslaget är det inte fenix, Robyn och Dandy som intresserar mig utan stadsliv, strukturskisser, mobilitet, stadsdel, osv.
Roligt att se analys på sådant som spelar roll! (Bara det att det finns en figur som beskriver "aktivitet i bottenvåning" är ju riktigt trevlig läsning. Mer sånt SBK!)

Men att tro att finare gatsten, nya möbler, dubbla trädrader osv. kommer lösa Avenyns problem har jag svårt att gå igång på. Är verkligen detta det primära för Avenyn? Nä, blandstadsförtätning av Heden kompletterat med samt små infill här och där måste vara prio ett för en långsiktig hållbar utveckling av området.

Släpp ivern, (spot on, Tobias) att "göra fint"/"sanera", datera överallt genom en övertro att bohuslänsk, grå, granit kryddat med en grafitgråbänk kommer fixa't. Jobba hellre aktivt i våra stadsmiljöer och småjustera dem efter efterfrågan. Låt de leva och förändras med tätare intervaller än 50-60år.

Avenyn med dess unika fond finns ju kvar oavsett om man piffar till ytskiktet eller ej.
 0
Krister (1 Februari 2013 09:04):
Götaplatsen är ingen målpunkt. Tidigare var Stadsbiblioteket ett dragplåster dagtid, men så är det inte längre. Biograferna som fanns där har slagit igen. Kvar finns bara finkulturen samt krogarna. Dagtid finns få anledningar att besöka platsen.
 0
Ragnar (1 Februari 2013 10:19):
Avenyn utan spårvagnar? Varför det?
 0
Gunnar Einarsson (1 Februari 2013 12:48):
Vill hävda att Nicke har rätt om Avenyn. Avenyn var stadens paradgata på 80-talet. Sedan hände som bekant något med trafiken.
Dessutom tror jag Yimby förvisso fortfarande är fullt av storstadsvänner, så jag tycker inte att du borde gå ur! Undertecknad avskyr exempelvis inte bilar, bara stadsmotorvägar och megamot. Och raggarbilar som cruisar omkring ser i alla fall jag gärna mer av.
 0
Johannes Westlund (1 Februari 2013 13:15):
Jag tycker förslaget ser väldigt strikt ut. Men det kanske bara är jag. Men det är ju institutioner på hög kombinerat med väldigt strikt geometri. Jag saknar mjukhet, fast det kanske är fel grej att ha på en paradgata.

Jag instämmer också i att en stor del av problemet är Heden. Jag blir nedstämd varje gång jag är där. Det är som att hamna i en diskontinuitet i rumtiden. Plötsligt bara upphör staden. Det borde vara brottsligt att inte utnyttja sådana områden. En annan del av problemet är att företag trängt ut boende nästan helt i området. Boendetätheten måste upp betydligt, som påpekats.

Jag ser dock inte problemet med att nerprioritera bilismen på just Avenyn. Det är en mycket speciell gata. Det är roande att det alltid ska bli en diskussion så fort bilen prioriteras ner samtidigt som vi har hur mycket bilexklusiv infrastruktur som helst som "måste" vara bilexklusiv för att undvika "kaos". Stadslivet måste spira på motorvägarna. Är det som med Diagon Alley's entré i Harry Potter, att "Mugglare" liksom ser förbi det exceptionella stadslivet längs säg partihallsförbindelsen medan "invigda" bilister på något sätt absorberas in i en annan dimension och ser det här fantastiska spirande stadslivet?

Jag gillar dock YIMBYs idé om integrerade gator i rutnätsstruktur. Planskilda genomfarter och enorma otrevliga boulevarder behövs inte om trafiken får sila genom ett finmaskigt gatunät. Och då behövs inte heller gågator eftersom allt blir shared-space, såsom gatan en gång var menad. Drawback är ju att bilister inte längre kan blåsa rakt genom centrum i 70 km/h, utan får klara sig med 30 km/h. Men det ser jag egentligen som en fördel.

Däremot spårvagnar i 15km/h känns som utopi. Spårvagnarna måste få köra så fort som det går så att kollektivtrafiksresenärer kommer fram. Annars kommer det ske en överflyttning till bil, och det är inte vad Göteborg behöver.

Instutionskoncentrationen måste luckras upp också och intressanta butiker behövs i området. Men om Heden och föreslagna förtätningar genomförs så tror jag att underlaget skapas.
 0
Henrik Berter (1 Februari 2013 15:07):
Det här måste väl onekligen vara ett steg i rätt riktning i vilket fall.

http:​/​/​www.​wallenstam.​se/​om/​finansiell-​information/​pre.​.​
 0
Hans H (1 Februari 2013 15:34):
Henrik B: Absolut, parallellgatorna till Avenyn dvs Teatergatan, Chalmersgatan och Lorensbergsgatan har alla bitvis väldigt låga fastigheter i en mycket tråkig stil som skulle må bra av lite mer passande bebyggelse. Men iom Wallenstams upprusting av Lorensbergsgatan så blir i alla fall den helt ok.

Men samtidigt är jag lite emot att man river halvdana fastigheter när det finns ödetomter i grannskapet. Det hade varit bättre om de nya trevliga fastigheterna byggts på något av impedimenten eller på Heden, som är ännu sämre använd central mark än vad Lorensbergsgatan var.
 0
Johannes Westlund (1 Februari 2013 16:14):
Hans H: Fast samtidigt så är de där omtalade impedimenten inte speciellt stora. Bortser man från ytan vid Fond, vilken antagligen är svår att få bygga på, så är det mest småslattar. Impediment i ordets verkliga betydelse. Mark som inte går att använda till någonting vettigt med mindre än att man river delar av omgivande struktur. Jag tror det är ett vettigt beslut att riva och bygga om. Därmed försvinner också byggnader som sänker området genom sin förfulande verkan. Vilket är bra.
 0
Patrik Höstmad (1 Februari 2013 16:31):
Varför inte passa på att lägga till några fler våningar i delarna ut mot Avenyn när man ändå bygger nytt? Fler bostäder, mer varierat taklandskap och ett första steg mot en mer proportionerlig Aveny. Idag ser byggnaderna lite smått förkrympta ut i förhållande till gatans bredd.
 0
Mats O. (2 Februari 2013 10:28):
Instämmer med Nicke och Gunnar Einarsson.
Kungsportsavenyn var en gång i tiden Göteborgs paradgata men nu har glansen falnat. Utbudet på Avenyn är numera fyllt av fejkade konceptkrogar som John Scotts Pub, Joe Farellis och Hard Rock Café som erbjuder dyr fylla till turister och helgbesökare från kranskommuner och förorter.

Nej, denna gata är inget att ha förutom stadsbiblioteket och stadsteatern.
+3
Johannes Hulter (2 Februari 2013 10:37):
De flesta storstäder har ju denna typ av större, central gata där de främsta aktiviteterna är kontor, turistfällor (familjematställen med höga priser och dålig kvalitet), glassiga nattklubbar, drängfylleställen och souvenirbutiker. Jag tänker direkt på KuDamm i Berlin. Dissandet av det nuvarande folklivet på Avenyn påminner en del om dissandet av 2 Lång från andra hållet ("det är ju bara sunkhak för anarkister, hipsters och porrkonsumenter"). Jag tycker det är en styrka att vi har en bredd i nöjesutbudet... :)
 0
Niklas Svensson (2 Februari 2013 11:37):
Jag är signatur Nicke ovan

@Johannes: Vet inte om det finns en officiell Yimby-hållning (den är isåfall något otydlig, och lite av en motsägelse mot nätverk som arbetsform). Yimbys åsikter är väl summan av nätverkets medlemmars åsikter, och där tycker jag det helt övertagits av drömmar om en stad av typ blandning mellan Lund och medeltida turistorter i södra Europa. Gå/gångfarts-gator med skönt "häng" uppfattar jag som nätverkets ideal numera.

Håller absolut med om att det viktigaste för Avenyområdet är att åtgärda Heden. Hög exploatering av bostäder, kontor och lokaler. Heden, och den smått absurda trafikplaneringen i området, är det stora problemet. Heden är ett svart hål som sprider stadsdöd.

Håller också med om att det inte är någon jättestark storstadskänsla i Avenyområdet idag (därav skrev jag "en gnutta"). Men det tragiska är dels att 1) det var mycket mer storstadskänsla för 20 år sen, och 2) att den endå är den del av Göteborg som mest känns som en storstad (då menar jag inte bara Avenyn i sig, utan kringområdet Korsvägen-Lorensberg- Allen).

Jag kan däremot inte tycka att det är positivt överhuvudtaget att ändra prio-ordningen i trafiken på Avenyn så att kollektivtrafiken får stå tillbaka för ännu mer fri yta och flanörsmiljö och möblemang på en gata som redan har alldeles för mycket av det för sitt eget bästa. Om något borde man se till att det blev mer trafik på gatan istället för att det bara är tomt, så det blev lite mer fart och rörelse även till vardags. I övrigt ser jag ingen ompriotering av trafik i programmet. Man bara säger att så ska ske för att det ska låta duktigt och fint, men det är ju att sparka in öppna dörrar för precis den ordningen har gällt hur länge som helst. Och inte har det mirakulöst blivit bra för det, och lär inte bli det om man försöker en gång till genom att ta bort lite kantstenar och sätta fartgupp för korsande trafik.
 0
Niklas Svensson (2 Februari 2013 12:04):
@Patrik Andersson: "möbleringzonen" med tillförda offentliga sittplatser, konst, grönt och vatten ger jag inte ett öre för. Vi har testat det på Opaltorget, Kortedala torg, Masthuggstorget, osv, osv. Vi ligger inte vid medelhavet och folk arbetar betydligt fler dagar än de har semester. Att ytorna för biltrafik används extremt sparsamt beror ju på att man utformat dem och dess kopplingar just i syfte att det ska bli så. Uppenbart ett misstag som bara spridit ödslighet, så då bör man fixa det misstaget istället.
Säga vad man vill om raggarrundor, men när de försigick hade Avenyn betydligt bättre anseende hos Göteborgarna än idag (utan att säga att det var just raggarrundorna i sig som gjort skillnaden – snarare är det den strukturen som fanns, och att det var en mindre steril stad). Sen vet jag inte om det är någon större skillnad mellan 70/80-talets raggarrundor jämfört med de raggare som flödar in och numera roar sig i andra former på helgkvällarna. Till protokollet ska föras att jag inte har något alls emot att folk själva får ta ansvar för om de vill roar sig och inmundiga alkohol eller vad de nu anser sig behöva hur sent som helst.
Nej, som sagt ovan är Avenyns problem inte att den blivit för lite rensad eller avsaknad av ytor och uppstyrning.
 0
Niklas Svensson (2 Februari 2013 12:04):
@EL: Jag instämmer i den filosofi Yimby ursprungligen lanserades under. Men jag anser inte (naturligtvis min personliga åsikt) att nätverkat står för dem längre, utan bara plockat vissa russin ur kakan och huvudagendan är numera en helt annan.
 0
Daniel Andersson (2 Februari 2013 12:06):
Jag funderar lite kring titeln "Andra Avenyn" och Johannes kommentar här ovan. Jag förstår titelns syftning, men reagerar ändå: "Det finns väl bara en aveny, Första eller Enda Avenyn". En neutral gata för alla göteborgare och gäster med offentliga kulturinstitutioner i båda ändar (om man inkluderar Östra Hamngatan). Linnégatan har ju blivit populär som ett annat restaurangstråk. Kanske en 'arbetarnas aveny' då den börjar vid Järntorget och slutar vid Slottskogen, en park med fri entré. Finns det någon borgerlig motsvarighet? Inser att det skulle vara Rummet runt Hamnkanalen. Kasinot, Länsresidenset, Ostindiska kompaniet, alla gamla bankkontor, Rådhuset, Nordstan.
Sen tvekar jag kring Linnégatan. Husen byggdes för borgerskapet och brfieringen idag gör inte gatan speciellt folklig. Kanske Andra Långgatan-Karl Johansgatan är den proletära avenyn? Eller Artillerigatan, kanske?
 0
Niklas Svensson (2 Februari 2013 12:11):
@Patrik Andersson: Har försökt skicka dig ett PM med önskan att gå ur yimbygbg men det funkar inte, få bara felmeddelande att något gått fel när jag försöker skicka... Men du ser kanske mitt inlogg nu när jag är inloggad?
 0
Johannes Westlund (2 Februari 2013 13:55):
Jag vill återkomma till diskussionen om bilfientlighet. Eller snarare påstådd sådan. För jag tycker inte att den finns. Tittar man på vad som faktiskt skrivs så träder en annan bild fram. Det är sant att vissa av oss vill mer cykel, promenad och kollektivtrafiK, men det är inte samma sak som att vara bilfientlig. Bilen får gärna finnas i staden, men bilen måste anpassa sig efter staden snarare än tvärt om. Det är en pragmatisk, realistisk och inkluderande syn. Att bilkramare tolkar detta som bilfientlighet säger mer om dem än om något annat. Jag tycker personligen att det är väldigt tråkigt att bli stämplad som bilhatare så fort jag invänder mot någon motorväg eller argumenterar för förtätning delvis på bekostnad av bil eller vill att trafikplaneringen ska prioritera cykel mer än bil. Hela tiden så får jag känslan av att många bilkramare har synen att om man inte är med så är man mot. En syn som annars återfinns inom extremistiska rörelser...
#Trafikmaktsordningen
 0
Patrik Höstmad (2 Februari 2013 14:03):
Niklas Svensson: Om jag gjort allt rätt ska du nu inte längre vara medlem.

Yimby har väl alltid talat om att omprioritera resande till förmån för andra trafikslag än biltrafik. Se i "Om oss" ovan: "Genom att bygga mer och förtäta och integrera staden, kan vi minska bilismen, stärka kollektivtrafiken och skapa en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stad." Men därifrån är det, som Johannes W är inne på, långt till att förhindra eller att förbjuda biltrafik. Som sagt ser vi gärna att biltrafiken silas genom en kontinuerlig kvartersstad.
+3
Olof Antonson (2 Februari 2013 14:06):
Kulturmarodörer, hot mot kulturmiljövården, sossar, nyliberaler, miljöpartister (muppar), bilhatare, innerstadsmaffia, rivningspåhejare, parkhatare, storstadshetsare, förtätningsivrare, stadsförstörare, småstadsromantiker, betongivrare, asfaltstalibaner, kvarterstadsstraditionalister, stadsromantiker, amatörer, boskap, teoretiker, historielösa, cykelutopister, ja-sägare (allt nytt är bra), byggbolagens våta dröm, "en testbana för socialdemokraternas stadsplanering", Yimbymobb, smutskastare av kulturmiljövården, Yimbiot, verklighetsfrånvända, lattedrickare, flanörer ...

och nu: en klubb för universitetsortidealister, cykelentusiaster och trafikrensare.

Kärt barn har många namn.
 0
Johannes Westlund (2 Februari 2013 14:25):
För övrigt tycker jag om tanken på ett 'golv', att gatan inte har upphöjda trottoarer rent generellt. Det nuvarande sättet att bygga gator på tycker jag inte riktigt om. Fotgängare blir ofta ihopträngda på smala trottoarer och cyklister hamnar ibland på trottoaren, ibland i gatunivån och det blir ett ständigt guppande. Ett enhetligt golv löser de problemen bättre tycker jag.
 0
Patrik Höstmad (2 Februari 2013 14:33):
Jag är inte per default avvisande till tanken att åter släppa på mer trafik längs Avenyn. Men frågan är om det blir så mycket mer än lite lokaltrafik? Det finns ju inget naturligt biltrafikstråk längs avenyn. Alla stråken går ju tvärs Avenyn. Eller?

Avenyn är så bred att man måste tillföra något speciellt för att fylla dess ytor. Den bästa lösningen vore kraftig förtätning i närområdet (ffa på Heden och på P-platser/däck). Tills dess kanske strategin att åter göra gatan till ett inbjudande flanörsstråk med konst och möblerlingszon som dragplåster kan vara en lösning.

Det är många aspekter att beakta och det är inte lätt att se vad som är bästa lösningen. Förutom då förtätning som är ett måste.
+1
Ragnar Lind (2 Februari 2013 16:43):
Självfallet ska spårvagnarna vara kvar på Avenyn! Vad vore Avenyn utan sina spårvagnar? Sedan är det en självklarhet att gående och cyklar separeras med en trottoarkant. Cyklister som råkar hamna på trottoaren kan då märka det, så att de sedan kan ge sig därifrån.
 0
Nicke (2 Februari 2013 17:04):
@Patrik Andersson: fint, tack för hjälpen! Jag är väl medveten om vad det står i "Om oss". Problemet är hur nätverkets samlade röst vill lösa det.

@Johannes Westlund: Och jag tycker personligen det är väldigt tråkigt att bli stämplad som bilkramare bara för att jag spyr på ödsliga trafikrensade gator. Att Göteborgs blandstad överhuvudtaget skulle ha problem med att vara för lite gång/cykel-prioriterat är felställd diagnos. Därför kommer det heller aldrig att lösa något att hålla på att låtsas som att det är ett stort och viktigt problem. Sen kan jag visserligen hålla med om att även fotgängare och cyklister indirekt får lida av effekterna av den absurda trafikuppstyrningen som gäller i Göteborg.

@Olof Andersson: Du kanske tycker det är ett problem att jag formulerar mina åsikter om hur jag uppfattar nätverket, men jag har varit medlem och följt det som skrivs i många år och min uppfattning beror inte på ignorans och jag står för den. Sen kanske inte nätverkats medlemmar helt kan friskrivas från att sätta en uppsjö epitet på sina meningsmotståndare heller, om du nu sitter och reflekterar över sådant...
 0
Nicke (2 Februari 2013 17:11):
Förlåt, Olof Antonsson ska det såklart vara...
 0
Emanuel Alfredsson (2 Februari 2013 17:18): Online
Jag tycker att Avenyn skall fortsätta att vara Paradgatan. Vårt eget Ladbrokes Grove, men det förutsätter att man flyttar på vissa grejer, så som spårvägen. Med bebyggelse på Heden kan Södra Vägen mycket väl bli det som Avenyn vill vara nu, för så som Avenyn är nu fungerar inte. Allt för mycket som vill passa in på en alldeles för liten yta.
 0
Olof Antonson (2 Februari 2013 18:15):
@Nicke: Det jag menar är att Yimby blir beskyllt för allt möjligt, och att det inte sällan är väldigt motstridiga saker. Du menar att Yimby blivit för mycket av småstadsromantiker, medan andra hävdar den absoluta motsatsen. Det kan nog inte finnas total konsensus i samtliga frågor, men jag blir genuint förvånad när du beskyller Yimby för att ha småstaden som ideal.

Jag tycker att det är minst sagt onyanserat, eller åtminstone ett uttryck för en välutvecklad förmåga till selektivt läsande. Ta gärna en titt på illustrationen för yttrandet över kvarteret vid Lindholmsallén och ställ dig sedan frågan om detta är ett exempel på småstadsromantik: http:​/​/​uf.​yimby.​se/​gbg/​97dbb80​3-​bd53-​49b8-​bd7c-​3af214b.​.​

Jag är minst sagt nyfiken på vad det är för stad du egentligen förespråkar, särskilt när du avfärdar Yimbys enträgna argumentation för täthet, urbanitet etc. för att vilja bygga "Lund och medeltida turistorter i södra Europa". Jag blir uppriktigt sagt inte klok på det. Sedan kan man även fråga sig varför du inte i större utsträckning argumenterat för din syn på staden om nu Yimby som helhet är såpass fel ute som du hävdar.
+2
Håkan Tendell (2 Februari 2013 20:00):
Bilen, med dess unika fördel som lättframkomligt fordon för individuellt eftertraktade destinationer, fyller sin funktion över hela jordklotet, och kommer att behövas i stor mängd även i det framtida Göteborg, men jag har aldrig engagerat mig mer i frågan om bilens existens än att det för att mångmiljonstaden Göteborg skall fungera så smidigt möjligt år 2050 behövs satsas mycket på att skapa attraktiva kollektivtrafiklösningar av olika slag som kan härbärgera folkmassorna.
Som jag ser det går den stora ideologiska skiljelinjen mellan å ena sidan de krafter som verkar för att det skall byggas mer av sovstäder med bostadshus omgärdade av gräsplättar och å andra sidan de krafter som verkar för att det skall byggas mer av blandstadskvarter med stadspuls i bottenvåningar och på trottoarer.
Ibland debatteras det livligt om höjder på hus, men inte ens jag, som vurmar för skyskrapor, blir besviken om hissarna i nya blandstadskvarter inte får knappar med tvåsiffriga våningstal. För mig är det viktigaste att Göteborg förtätas och att det förtätas på ett sådant sätt att vi får mer av riktig stad: sådan som gör att själen inte dör.
+1
Johannes Hulter (2 Februari 2013 23:21):
Nicke: Har inte haft möjlighet att vara med i diskussionen men vill understryka det Olof säger, att vi inte är några småstadsvurmare. För mig personligen har det iaf aldrig varit några tvivel om att det är Manhattan snarare än Alingsås som är idealet... :) Men av det följer inte nödvändigtvis att man vill prioritera biltrafik över andra transportslag, tvärtom. Småstaden kan klara ett högre bilberoende än storstaden just på grund av lägre täthet. Ska vi bli betydligt fler så kan vi inte fortsätta vara lika bilberoende, det är ett enkelt fysiskt faktum. Poängen är att transportslagfrågan är sekundär och instrumentell i förhållande till det övergripande målet för Yimby, att skapa tätare, mer levande och varierade städer.

Jag tycker det är synd att du lämnar, du har ju hängt med länge, haft mycket bra input och jag har nästan alltid hållit med dig fullt ut. Jag tycker inte din kritik stämmer in på officiell "Yimbypolicy". Men om det du invänder mot är att det är för många "bilhatare" som kommenterar så har jag också svårt att förstå kritiken. De som kommenterar är ju helt enkelt de som kommenterar. Om fler "bilvänliga" kommenterar så blir det också fler "bilvänliga" kommentarer. Det är som du säkert förstår omöjligt för oss att styra. Personligen har jag inte heller något emot att folk som tycker annorlunda än mig själv kommenterar. Tvärtom, då får jag ju en chans att komma med en dräpande comeback... :)
 0
Johannes Westlund (3 Februari 2013 00:06):
Nicke: Jag tänker inte placera dig i något fack. Jag har ingen specifik uppfattning om saken. Min kommentar ovan om den påstådda bilfientligheten är allmänt hållen och syftar inte på någon särskild person, utan på en allmän tendens. Känner du dig träffad betyder det bara att du själv placerar dig i det facket. Jag har i alla fall inte placerat dig där. Det är väl i princip allt som går att konstatera.
 0
Johannes Westlund (3 Februari 2013 00:27):
Ragnar Lind: Jag är inte säker på att det är den bästa lösningen. Att någon form av fysisk avskiljning ofta är lämpligt är möjligen sant, men jag är inte säker på att det ska vara den typen av kant. Vasagatan fungerar exempelvis utmärkt med fotgängare för sig och cyklister för sig utan nivåskillnad. Några rader kullersten gör jobbet. En sådan lösning tycker jag är bättre, om man ska skilja.

Jag tror inte heller att det är fel att använda sig av shared-space golv på fler mindre gator också. Gatorna som finns idag är byggda med bilen i fokus, det är bilen som är i mitten och som har störst plats. Allt annat trycks upp mot väggarna. Trottoarerna är ofta inte mer än någon halvmeter breda. Synen på gatan är att det primärt är ett sätt att transportera sig med hjälp av bil. Men gatan kan vara så mycket mer! På många sätt känns det som att tiden är kommen för folket att återerövra gatan som ett naturligt offentligt rum. Gatan är på många sätt en glömd allmänning som historiskt varit så mycket mer än en transportled. Jag tror det är nyttigt att komma tillbaka till detta förhållningssättet till gatan. Om gatan får vara ett forum för lek, möten, och interaktion tror jag att staden tjänar på det i form av stärkt innovationskraft och vitalare stadsliv.

Och bilen då? Ja, bilister får väl ta det lite lugnt på sidogatorna och förhandla sig fram. Jag tycker inte att bilister har mer rätt till gaturummet än någon annan på grundval av att denne valt ett otroligt platskrävande transportmedel. Att störst går först är en inställning som inte hör hemma i ett civiliserat samhälle. Ett golv är inte en lösning för boulevarder och hårt trafikerade stadsgator. Men sidogator, där trafiken är lokal, kan med fördel omformas till detta. Tillsammans med fasader som öppnar upp mera ut mot gatan och extroverta verksamheter.
 0
Erik Sandblom (3 Februari 2013 10:34):
Jag förförs av tanken av ett fint golv, lite fler träd och fler möbler. Men jag inser ändå att det inte är trafiken eller trädbristen som håller tillbaka Avenyn. Nicke/Niklas och de andra har alldeles rätt i det, mer av samma medicin kommer inte ge några nya resultat. Det som saknas är fler och större hus med bostäder och lokaler, även på (eller i alla fall längs) Heden.

Niklas, snälla kom tillbaka!
 0
Hans-Olof Hansson (3 Februari 2013 13:09):
Den nya Götaplatsen ser spännande ut. Men jag saknar information var och hur uppgången från Västlänken ansluter. Att göra något nu utan att ta med den i beräkningarna känns hemskt fel.
+1
Hannes Johansson (3 Februari 2013 13:24):
Nicke/Niklas: Jag hoppas att du hur som helst fortsätter skriva bra kommentarer, även om du inte känner att du vill vara medlem längre. Kommentarsfälten är ju som bekant öppna även för icke-medlemmar och personer med rakt motsatta åsikter (vilket jag inte får intrycket att du har, i och för sig). Har vi fel vill vi ju veta det så att vi kan få större klarhet i hur vi borde försöka uppnå målen, och har vi inte fel vill vi ju gärna vässa argumenten ändå ;)
 0
Krister (3 Februari 2013 14:46):
Av de gamla bilderna från 1920-talet att döma var det betydligt mer folkliv på Avenyen då än nu. Spårvagnar, hästskjutsar, cyklar och fotgängare i en enda röra. Att ta bort även spårvagnarna från Avenyen vore fel enl min åsikt. Låt dem gå som förut på från Engelbrektsgatan till Kungsportsplatsen. Orsaken till att det är lite dött dagtid på Avenyen beror på att butiksutbudet där är begränsat, samt att det är för lite bostäder i närområdet. Bygg studentbostäder på de tomma ytorna.
 0
Emanuel Alfredsson (3 Februari 2013 18:20): Online
http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​GB.​.​

Ett förslag bara.

Rött - Högbana

Blått - Spårväg

Rosa - Stombuss
+1
Hans-Olof Hansson (3 Februari 2013 22:10):
Högbana, nej tack. Gör om den till tunnelbana så är jag med.
 0
Erik Funck (3 Februari 2013 22:39):
Hansson: I underlagspapprena (någonstans) såg jag VL-uppgång på platsen som speglar konsthallen vid fond. Men inget spikat som jag förstår det.

Emanuel: jag gillar spårvagnslinjerna men sen är det kanske lite overkill med sex hållplatser i gårda :)
 0
Emanuel Alfredsson (3 Februari 2013 23:20): Online
Hansson: Fast Högbana är det enda som är ekonomiskt och geologiskt genomförbart. Otroligt dyrt med Tunnelbana så centralt i vår leriga stad. Kanske i det lite mindre centrala delarna som har berg, men stört omöjligt så centralt. Allélänken (trots dess bläckfiskkonstruktion) är jag med på om den förlängs till Olskroksmotet.

Funck: Här har jag en modifierad döpt till "Tvärstommen", som går mellan Gårda och Masthugget via Landala och Annedal.

http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​Tv.​.​
 0
Hans-Olof Hansson (3 Februari 2013 23:20):
Jag har också sett det, någonstans. Antagligen på samma ställe. När man nu gör om Avenyn så är det ju en självklar sak att ha med. Den kommer ju att påverka hela området, menar jag!
 0
Emanuel Alfredsson (3 Februari 2013 23:28): Online
Tja, Lex Eiffel kan ju användas här. Mycket protester kring tornet, som nu är Paris stolthet. Stålfackverk och inget betongtjosan här.
 0
Emanuel Alfredsson (3 Februari 2013 23:29): Online
*dubbelpost*
 0
Hans-Olof Hansson (3 Februari 2013 23:37):
Så dyrt är det inte att bygga tunnelbana. Det krävs att man har ett befolkningsunderlag för att kunna bygga den också. Det har vi nu.

En högbana må vara billigare (kanske) att bygga. men sedan får man lida av den resten av livet. Tänker på diverse högbanor i amerikanska städer, **rys*** mysiga är de inte.
+1
Emanuel Alfredsson (3 Februari 2013 23:48): Online
Tja, det är subjektivt. Dessutom, vad har vi att dölja? Städer som Chicago nämns som väldigt romantiska för sin öppenhet, där Högbanan mycket väl kommer in som ett exempel. Se det nykära paret där som sitter där och ser ut genom vagnsfönstret och ger komplimanger till varandra med omgivningen som referenspunkter. Det är som om himlen kommer lite närmare.
 0
Johannes Westlund (4 Februari 2013 01:13):
Högbana på maglevteknologi kanske skulle fungera? Det borde bli tyst i alla fall. Smalt och smäckert blir det också! Drawback är att det blir enorma investeringar innan man får ett fungerande nät. En cirkel på 3 km i diameter kommer tyvärr antagligen bara användas måttligt. Men det ska vara billigt i drift, så frågan är vad vi får för TCO på det.
 0
Hans-Olof Hansson (4 Februari 2013 07:30):
Det är inte framdriften som är problemet med högbbana. Det är högbanan i sig själv. Man kan klä dess fördelar i fina ord men den ger aldrig en människovänlig omgivning för det. Väntar helre på tunnelbana, även Göteborg kan.
 0
Patrik Höstmad (4 Februari 2013 07:36):
Är det någon som vet hur man kommit fram till att en hållplats uppgång nära Götaplatsen är en bra idé sett till trafikströmmarna. Jag kan tycka det finns ganska få arbetsplatser, boende och ingen anslutande kollektivtrafik vid Götaplatsen. Är tanken att resenärerna i strid ström ska gå från den stationsuppgången till Chalmersområdet?
 0
Emanuel Alfredsson (4 Februari 2013 11:55): Online
Hansson: Vem säger att en högbana inte ger en människovänlig miljö? Har du ens pratat med folk i Paris, New York, Chicago etc? Det gäller ju bara att placera pelare så att de blockerar så lite som möjligt. En enkel match m.a.o. Det är inte att jag misstänker ett visst arbetarförakt bakom det påståendet.
 0
Erik Sandblom (4 Februari 2013 11:56):
Högbana låter lite som Göta Älvbron. Inte så mysig miljö under bron.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Februari 2013 12:29): Online
Sandblom: Växtlighet samt belysning kan göra underverk för sådana miljöer. Också stålfackverkets form och färg är en del av det.
 0
Johannes Westlund (4 Februari 2013 12:56):
Skillnaden på en bilbro och en maglev-högbana är att maglevhögbanan blir riktigt smäcker och tyst. Dessutom kan man ju välja vägar som har plats för en högbana. En högbana längs Skånegatan är exempelvis helt oproblematiskt eftersom den kan ligga på gräsytan mitt i och därmed inte stör, det blir ingen som måste promenera under. Samma sak med hela Nya Allén. En smart dragning bör alltså ge att vi får en ganska liten negativ påverkan. Däremot kan ju högbanan i det läget ses mer som en konstinstallation.
+1
Hans H (4 Februari 2013 16:06):
Fast området mellan Nya Allén och Parkgatan borde egentligen* bebyggas, det är lite mycket yta för att bara ha det till en högbana, eller som idag oanvänd "park". Bättre i så fall att göra tråg under med spårväg och ha nybyggda fastigheter ovanpå.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​4/​park-​all%E9_​2674.​html

(*med brasklappen att jag egentligen vet att bygga fastigheter i "parken" är helt omöjligt rent politiskt sett på överskådlig tid)
+1
Krister (4 Februari 2013 16:57):
Högbanor och Maglev är fria fantasier som är omöjliga att genomföra. Bör avföras från diskussionen snarast!
 0
Johannes Hulter (4 Februari 2013 17:33):
Hur man upplever högbanor är väl subjektivt men i städer där man har högbanor tror jag nog ganska många upplever det som ett positivt tillskott i stadsmiljön. Personligen gillar jag dem väldigt mycket. Tror det är få som promenerat längs med t.ex. Schönhauser Allé i Berlin som upplevt högbanan där som hemsk. Samma med motsvarigheten i Paris.
 0
Gunnar Einarsson (4 Februari 2013 18:05):
Utan att direkt ta ställning i högbanefrågan finns förutom det rätt självklara estetiska argumentet för att välja en högbana i stål kanske ännu ett, nämligen flexibilitet i banläggning. Om högbanan kan utföras som ett stort meccano borde det vara enklare att montera ner densamma och återuppföra den längs en ny mer attraktiv sträckning, jämfört med en fulbana i armerad betong. Det är nog inte oväsentligt i en oviss framtid där faktorer i energi- och näringsförsörjning kan få boende och verksamhetslokalisering att skifta drastiskt till följd av stort strukturellt förändringstryck i den fysiska ekonomin.
Sedan har Emanuel en bra poäng i att utifrån det topografiska perspektivet av en stad bestående av lervälling genombruten av höga åsar, så framstår högbana (med förbindande tunnlar) som ett egentligen rätt naturligt alternativ för stadsbana. Det avgörande är väl om det glesbefolkade Göteborg med 500 000 invånare de facto har behov av en sådan.

Min främsta invändning mot planerna ovan förblir dock strävan efter att bannlysa privatbilismen och bussarna från Avenyn. Det är en viktig och bred gata som borde utnyttjas praktiskt. Varför man ytterligare vill öka trycket på omkringingliggande gator som Södra vägen samt i förlängningen beroendet av stadsmotorvägarna är svårförståeligt.
 0
Gunnar Einarsson (4 Februari 2013 18:12):
Hans H, skulle en högbana anläggas i den sträckningen så vidhåller jag att mitt i Allén är den bättre placeringen.
 0
Johannes Westlund (4 Februari 2013 18:41):
Jag gissar att en högbana oavsett materialval kommer att vara väldigt svår att plocka ner och plocka upp som lego. Varje sektion kommer antagligen att till viss del bli unik. Oavsett så borde det gå att uppnå samma effekt oavsett materialval. Frågan är väl snarare hur mycket man förmår standardisera.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Februari 2013 19:14): Online
Lägger man högbanan mitt i Allén riskerar vi både att träd tas ner samt olidlig resonans som stör parklivet. Jag tänker mig Park Allé uppförd, så att vagnarna kan gå mitt emellan husen i sann Loop-anda. Högbanan blir i skylthöjd dvs 5-6 meter hög. Parkgatan består av tre filer, precis som Allén, och högbanan av två. Pelarna mellan 40 meters avstånd, eller vid varje gatuhörn, om man nu vill vara korrekt.

http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​Av.​.​

Rött - Banan m. pelare.
Rosa - Hållplatser.
Blå - Trappor m. hiss och övergångställen.
Mörkblå - Emblem.
 0
Johannes Westlund (4 Februari 2013 19:44):
Varför måste Högbanan så högt upp? Räcker inte 3-4 meter? Jag tänker att resenärerna ska ju ta sig ner och upp också.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Februari 2013 19:48): Online
Högt upp? I vanliga fall reser man sådana banor upp emot 10 meter högt. High Line Park är i den skalan. 5-6 meter räcker för vår stad.
 0
Johannes Westlund (4 Februari 2013 19:58):
En våning är inte mer än 2 meter upp. Att promenera i trappor 3 våningar upp är något som kräver kondis. Vad är det som ska komma under som inte gör det om man bygger lägre? Eller offrar man någon annan kvalitet samtidigt?
 0
Hans-Olof Hansson (4 Februari 2013 20:32):
@ Emanuel Alfredsson (4 februari 11:55):
Jag har sett bilder från Chicago och New York. Tack, men nej tack! Mysigt och bra är det inte och lär heller aldrig bli.
 0
Karl H (4 Februari 2013 20:59):
Jag tycker att denna högbanediskussion är lite Off topic. En bra tråd att diskutera den:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​12/​framtidens-​goteborg_​30​92.​h.​.​

1. Personligen vill jag se (långsamtgående) bilar längs hela avenyn. Ytan finns ju! Varför inte anlägga enkelriktade (en åt vardera håll) gångfartsgator eller det som är mer i tiden: "cykelfartsgator" (Vad det nu är för något?)

2. Sedan är jag överaskad att inget förslag har blickat tillbaka och föreslår förträdgårdar. De känns väldigt Göteborgskt och vår ÖP säger ju att vi skall värna om detta. En förträdgård hantera ju breda gator rätt bra och får dem att kännas intima ändå, tänk Linnégatan.
Jag skulle jag vilja se någon typ av moderniserad, 5 meter bred, markerad förträdgård som medger "uteservering"/verandor och där även övriga näringsidkare får expandera ut i liknande verandor. Antingen enbart under sommarsäsongen eller varför inte året runt?
+2
Håkan Tendell (4 Februari 2013 21:43):
I valet mellan högbana och tunnelbana upplever jag att högbana skulle bli det vackraste för Göteborg, dels för att det skulle vara läckert att se metallormar ringla sig fram på upphöjda stålskelett (gärna längs Avenyn), dels för att det som passagerare skulle vara mer upplyftande att titta ut genom fönstret när man beskådar stan från en upphöjd position än när man studerar mörkret i underjorden / blåleran.

Exempel A: Titta på min film från Brooklyn - Manhattan (förvisso från en tunnelbanevagn på färd över Manhattan Bridge, men ändå liksom)(notera särskilt den sköna stadsmiljön vid 2:30)

http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​gP4_​68k2n24

Exempel B: Titta en stund på en nedsläckt TV-skärm.
 0
Emanuel Alfredsson (4 Februari 2013 21:47): Online
Karl H: Förträdgårdar är jag för. Det ger ännu mer Londonkänsla utav det. Se den lilla snutten av Sten Sturegatan med vita hus som har sådant. Notting Hill all the way.

Westlund: Vi har lastbilar och dubbeldäckare att ta hänsyn till. Dessa brukar resa sig högre än en våning.

Hansson: Att ha sett bilder räcker inte. Det har visserligen jag också, men min nyfikenhet har gjort att jag också fått kontakt med användare av dessa färdmedel med hjälp av internationella forum så som Skyscraper City. Åsikterna är överhängande positiva, faktiskt.
 0
Johannes Westlund (4 Februari 2013 21:59):
Lastbilar får väl anpassa sig... Men okej, dubbeldäckare var visst 4 meter, trodde de var lägre. Fast frågan är om man måste ha dubbeldäckare körandes just där. Men kanske dumt att bygga in sig i ett hörn. 5 meter är nog ett bra beslut.
 0
Patrik Höstmad (4 Februari 2013 22:25):
Håkan Tendell: Det låter för j-vligt! :) De har problem med buller i Berlin också men jobbar på det. Jag gillar själv högbanor i stål på semestern men tror tyvärr inte att det kommer att bli en hållbar lösning ur bullersynpunkt. Det behövs mer massa och mer dämpning. Stål är svindyrt, styvt och odämpat. Betong är billigt, mindre styvt och mer dämpat. Högbana i Sverige kommer garanterat bli i betong. Räkna med typ 5 gånger mer material än en bana i stål. Det blir inte smäckert.
 0
Hans Jörgensen (4 Februari 2013 22:53):
Bra att få en liten historisk bakgrund till Avenyn.

Att gatan och området intill planerades och byggdes som funktionsseparerat bostadsområde redan på 1800-talet.
En bit in på 1900-talet blev den mer funktionsuppblandad, antagligen delvis i takt med ombyggnader och rivningar av en del äldre hus.
Graden av funktionsblandning nådde antagligen en peak någonstans under andra halvan av 1900-talet, för idag är det mer likriktat, åtminstone per sektion av gatan. (en ren restaurangdel, en ren kulturinstitutionsdel, och däremellan något mera blandning).
 0
Hans Jörgensen (4 Februari 2013 23:01):
Roligt också att se förslagen, i form av de tre kategorierna.
Jag tar fasta på inslaget med vatten längs gatan. Det har varit en liten fundering faktiskt att skapa en bäck hela vägen från Poseidon ner till Bältesspännarparken. Som kan förbinda de två fontänerna.
Den artificiella bäcken borde vara bredare och tydligare än den lilla rännilen som ritats in i ett av förslagen.
Den kan naturligtvis inte gå i öppen dager längs hela Avenyn (korsande gator), men där kan den lätt gå i kanal under gatan för att sedan återuppstå.

Jag skulle vilja se att den kan påminna om en vild bäck, som delvis forsar eller åtminstone porlar och slingrar sig förbi hinder. Fallhöjden finns ju.
Kring bäcken anläggs förstås promenadtråk (gärna grus) och trädalle.
 0
Karl H (5 Februari 2013 00:01):
Kan man låta spårvagnsspåren gå i vattnet på längre sträckor? Skulle kunna bli fint.
 0
Emanuel Alfredsson (5 Februari 2013 01:09): Online
Dämpning med hjälp av djupa pålar ner i marken har jag redan tänkt ut. Det är där som man behöver dämpa mest. Har den en stark grund, så finns det inte så mycket att skramla med ovanför ytan. Akustisk jordning, om det kan kallas så.
 0
Gunnar Einarsson (5 Februari 2013 08:13):
Patrik Andersson, Malmberget har väl inte sinat än? Kungl. Maj:t får väl helt enkelt fixa fram stålet genom Bergskollegium. ;)
Att svenska konsumenter skall betala världsmarknadspriser för svenskt stål är inte bara irrationellt, det är osolidariskt mot nationen.

Det är mycket enkelt. Ingen stålkonstruktion, ingen högbana. Fulbana i betong går inte an.
 0
Daniel Andersson (5 Februari 2013 09:02):
Gunnar: Att vi göteborgare skulle få subventionerat stål är osolidariskt mot kineser och indier som också behöver stål, samt mot övriga svenskar som går miste om intäkter från LKAB. Att sälja stålet så dyrt som möjligt gagnar Sverige som är en stor exportör. Fler järnmalmsgruvor, kanske minskad byggboom i Kina och därmed sänkt världsmarknadspris är snarare vad vi bör hoppas på i högbaneavseende.
+1
Sven R (5 Februari 2013 15:05):
Om man kan "fixa fram" material så där så vore det ju orationellt att välja stål, ur Göteborgs perspektiv alltså. Titan ska det va! Det ger smäckrast bro. Fast jag gissar att Riksrevisorn kommer att ha synpunkter...
+1
Daniel Andersson (5 Februari 2013 15:42):
Äh, kolfiber skall det va, eller varför inte grafen, det lär vi ju vara bra på i Göteborg.
 0
Patrik Höstmad (5 Februari 2013 15:46):
Trä! Hållbart, förnyelsebart, återvinningsbart, billigt och världsunikt.
 0
Daniel Andersson (5 Februari 2013 16:16):
Balder 2.0
 0
Tobias Axelsson (5 Februari 2013 16:26):
I jakaranda eller något annat hårt träslag :)
 0
Gunnar Einarsson (5 Februari 2013 19:28):
"Att vi göteborgare skulle få subventionerat stål är osolidariskt mot kineser och indier som också behöver stål..."

Suck...

Daniel Andersson, att tvinga LKAB att sälja stål till subventionerat pris för enskilda infrastrukturprojekt är i princip inte annorlunda än att finansiera dem över skattsedeln. Malmen är en begränsad nationell resurs, LKAB är statligt och statens enda berättigande består i att tjäna det svenska folket. Sedan kan vi följaktligen även sälja malm och svenskt specialstål utomlands till högsta tänkbara marknadspris, men det gör vi i princip så att säga med "överskottet".
Varför tror du annars att vi accepterar att regelbundet erlägga skyddspengar (skatter) åt organisationen statsmakten om vi inte får tillbaka något på transaktionen? Det kallas för det sociala kontraktet. Kolla upp begreppet om det låter obekant. Men du kanske är indisk medborgare och betalar skatt i Kina, eller?
 0
Sven R (5 Februari 2013 20:07):
Gunnar: Varför är det just stål som ska subventioneras av staten? Man kan ju tänka sig att norrlänningarna blir lite besvikna på att deras landsända rånas på det viset. Men jag har ett radikalt förslag! Eftersom både Kiruna och Göteborg har röda styren så skulle vi kunna etablera ett bytesekonomiskt förbund. Dom ger oss gratis stål och vi ger dem gratis sill. Förebilden är det Kubansk-venezuelanska samarbetet där olja byts mot hälsovård.
 0
Johannes Westlund (5 Februari 2013 20:15):
Det känns som att ståldiskussionen allmänt är ot och onödig. Priset blir nog var det blir. Men beroende på teknikval så kan även betong göras smäckert. Beror ju mycket på hur mycket vikt som ska bäras.
 0
Daniel Andersson (5 Februari 2013 20:15):
Gunnar: Du behöver inte se det kapitalistiskt, om du inte vill. Jag kan tänka mig ett globalt socialt kontrakt där vi tillsammans på Jorden använder våra begränsade resurser på det sätt som bäst gagnar mänskligheten. Det kanske är en högbana i Göteborg, eller kanske inte.
Global frihandel är ett sätt att väga intressen mot varandra viktade efter betalningsförmåga. Ett 'socialt kontrakt' skulle om något gynna intressenter med mindre ekonomiska resurser. Eftersom Sverige är relativt ekonomiskt vämående, så skulle ett socialt kontrakt knappast gynna oss, på kort sikt i alla fall.
 0
Sven R (5 Februari 2013 20:39):
Lustigt nog råkade jag precis läsa en specialtidning om råvaror. Tydligen står LKAB för 90% av järmmalmsproduktionen inom EU. Det ger lite perspektiv på saken. Staten förvaltar alltså en begränsad resurs nationellt OCH globalt.
 0
Daniel Andersson (5 Februari 2013 21:23):
Järn utgör fem viktsprocent av jordskorpan så det är i praktiken en obegränsad resurs. Det är utvinningen som är begränsad. Nog om detta :)
 0
Sven R (5 Februari 2013 21:40):
I diagrammet jämte står det att gruvnäringen står för 40% av Sveriges nettoexport. Förvånansvärt mycket. Kan man få verkligen få nog av intressanta sidospår? :-)
 0
Johannes Hulter (5 Februari 2013 21:55):
Sven: Jag är säker på att ni förr eller senare lyckas återknyta gruvnäringens exportandel till utvecklingen av Avenyn. :)
 0
Emanuel Alfredsson (5 Februari 2013 22:24): Online
F'låt, Johannes. Sånt händer. :)
 0
Jan (5 Februari 2013 23:18):
RE: Daniel Andersson
"Järn utgör fem viktsprocent av jordskorpan så det är i praktiken en obegränsad resurs."

Men så låga halter är väldigt dyrt och framförallt extremt energikrävande att utvinna. Men skulle energin i princip vara gratis skulle det säkert vara görligt. Men då skulle också många av de argument som GBG Yimby använder för tät blandstad att falla.
+1
Hans H (6 Februari 2013 15:25):
Siba tyckte inte om stadens nya planer för Götaplatsen och Avenyn i alla fall.
http:​/​/​www.​gp.​se/​ekonomi/​1.​128860​4-​siba-​stanger-​pa-​ave.​.​

Men man ska nog inte dra för stora växlar på deras uttalande, de har stängt samtliga centrumbutiker och det var nog bara en tidsfråga innan de hade stängt den här butiken ändå.
 0
Mats O. (6 Februari 2013 17:46):
Hans:

HiFi-klubben på Skånegatan och Kungsgatan tog väl Avenybutikens sista kunder.
 0
Motormännens Riksförbund (6 Februari 2013 23:35):
Spårvagnar i 15km/h?

herrejesusminskapare, det är som om någon medvetet försöker sabotera kollektivtrafiken i den här stan
 0
Krister (11 Mars 2013 08:30):
Under senare år har Avenyn fått minskad betydelse eftersom flertalet nyetableringar inom handel och kontor skett på andra platser utanför stadskärnan.. Genom att Nordstan färdigställdes har stadens absoluta centrum flyttat norrut. Ytterligare förstärkning av detta kommer att ske om Centrala Älvstaden blir verklighet. Kanske är det bättre att satsa på bostäder längs Avenyen. Vasastan är ju främst ett bostadsområde. Det är nog lättare för aktörerna på marknaden att få lönsamhet på exklusiva bostäder längs Avenyen. I bottenvåningarna kan man ha butiker som riktar sig till de välbärgade innehavarna av bostäderna samt till turister.
 0
Johannes Hulter (11 Mars 2013 09:22):
Det intressanta är att Vasastan är väldigt blandad. Det är ungefär lika mycket dagbefolkning som nattbefolkning.
+1
Sven R (9 April 2013 08:06):
Senaste versionen:

http:​/​/​www5.​goteborg.​se/​prod/​fastighetskontoret/​etjans.​.​

Jag tycker projektgruppen har gjort ett gediget jobb. Framförallt skulle Götaplatsen bli fantastisk med mer vatten och ljus. Bra tänk på detaljnivån.

Sedan är jag inte så säker på att deras stora grepp är klockrena. Att ta bort bilarna t.ex. Ok, kantstensparkering tar en del utrymme. Men hur störande är den lilla trafiken som silar genom gatan idag, egentligen? Varför inte pröva den nya innovationen cykelfartsgata här?

Det andra stora greppet, att byta plats på gångzon och uteserveringarna kan bli kontroversiellt. Men what the heck, det kanske är värt att pröva. Jag är visserligen rädd för att cafépaviljongerna/möbleringszonen kommer att förta intrycket av ett stort gaturum och istället dela upp gatan i tre smala gator. Det får inte bli för kompakt.

Men tummen upp för hög ambitionsnivå! Ska bli intressant att se var det här landar.
 0
Hans H (9 April 2013 09:41):
Det borde också finnas en risk att istället för gångzon så blir det rep och vakter mellan paviljongerna och lokalerna. I alla fall om det ska vara möjligt att transportera rusdrycker mellan uterum och lokalen. Fast det är kanske tanken också? Att gångzonen bara finns på dagen?

Kanske är Avenyn en bra plats för en shared-space-lösning? Med tanke på att användningen av Avenyn skiftar så mycket beroende på datum, veckodag och klockslag, så hade det varit bra med större flexibilitet.
 0
Sven R (9 April 2013 20:12):
Förslagsställarna säger att Avenyn är en svennebanangata och att kvinnor känner sig osäkra där. Ja, självklart. Så är det överallt där alkohol serveras. Men hur bra är det då att göra trottoaren smalare och lägga uteserveringar på båda sidor? Då blir väl risken för ofrivillig närkontakt med svennebananer ännu större?
 0
Peter B (10 April 2013 15:04):
Svennebananer utgör ju den största demografiska gruppen, då är det väl inte konstigt om vissa delar av staden präglas av dem? Parad/huvudgator har ju en mainstreamprägel i nästan alla städer; att göra Avenyn till ett stråk för hipsters/kulturfolk/whatever är en märklig idé.
 0
Daniel Bergqvist (10 April 2013 18:34):
Att komplettera avenyn med paviljonger är toppen! Påminner om Kungsträdgården: http:​/​/​tobyfrisk.​files.​wordpress.​com/​20​10​/​0​5/​p2-​kungst.​.​

Förhoppningsvis innebär omvandlingen att de sämsta ställena flyttar eller öppnar i ny tappning.
 0
Mats O. (10 April 2013 19:54):
Det är alltså ett högprioriterat ärende att hjälpa restaurang- och caféägarna på Avenyn att tjäna mera pengar.
 0
Hans-Olof Hansson (10 April 2013 23:06):
Mats O,
ja det skulle man kunna säga. Tänk tvärtom, om du försvårar för dem - blir det mer liv och rörelse då, eller blir det mindre?
 0
Mats O. (11 April 2013 07:28):
Jag tycker bara det är tråkigt med den här typen av ställen där allt är uppbyggt på konsumtion, tanken att folk ska spendera så mycket pengar som möjligt.
Dessutom tror jag inte att dagens Aveny skulle vara försvårande för restaurang- och caféägarna,dom tjänar nog bra med pengar ändå.

När det gäller kommunens prioriteringar tycker jag man borde prioritera arbetet med bygglov för nya bostäder.
 0
Erik Sandblom (11 April 2013 08:35):
Jag tycker Mats har en poäng. Stadsliv behöver mer än uteserveringar. Men det kanske låg utanför gestaltningsprogrammets uppgifter.
 0
Daniel Bergqvist (11 April 2013 09:20):
Men, projektgruppen lyfter väl fram även gatukonst och andra kulturmagneter i ett framtida Avenyn? En och annan paviljong kan ju innehålla mer än en bar.
 0
Mattias Bolander (24 Maj 2013 14:05):
Det ska vara utställning och debatt om nya Avenyn på Konserthuset måndagen den 27 maj:

http:​/​/​www.​vartgoteborg.​se/​prod/​sk/​vargotnu.​nsf/​1/​ovri.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter