Utskrift från gbg.yimby.se
....

Det sittplatsfria Göteborg

 
Visst är det gôtt att slå sig ner på en bänk, pusta ut, tjôta lite och spana ut över det myllrande stadslivet på Järntorget. Men bänkar och sittplatser i staden handlar inte bara om att sitta och njuta av den levande staden. Det handlar lika mycket om skapa tillgänglighet och stadsliv i staden.



Stadsliv och span på Järntorget.

Om det finns möjlighet att sätta sig ner och vila får personer med nedsatt rörelseförmåga en större möjlighet att själva ta sig fram till fots i staden. Frånvaro av sittmöjligheter leder till en minskad tillgänglighet till staden. Sittplatser ger också fler möjligheter till att sätta sig ner och spana, samspråka eller äta något medhavt. Helt enkelt att ge liv till staden. Människor drar människor så sittplatser kan ha rent katalytiska effekter för liv, trygghet och integration längs våra gator.

Trots ett väldokumenterat behov saknas förvånande nog offentliga sittplatser som regel helt och hållet längs stadsgator i Göteborg. Som skäl mot fler sittplatser framförs ekonomiska och praktiska hinder, men frågan är till vilken grad de verkligen existerar. Problemet handlar mer om ett arv från funktionalismen som leder till obefintlig prioritering av sittmöjligheter längs stadsgator.

Föreskrifter och allmänna råd

Sittplatsers koppling till tillgänglighet är självklar och har en egen paragraf i Boverkets föreskrifter och allmänna råd BFS2011-5:

Sittplatser
15 § Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska finnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter.
Allmänt råd
Sittplatser bör exempelvis finnas, på torg, vid hållplatser, på perronger, vid trappor och med jämna mellanrum längs gångvägar och i parker. En sittplats bör ha ryggstöd och armstöd, ha sitthöjden 0,45-0,50 meter och armstödshöjden 0,70 meter och ha armstöd med framkant som går att greppa om. Armstöden bör nå förbi sittytans framkant. Vid sidan om sittplatsen bör det finnas plats för en rullstol. Sittplatser bör placeras vid sidan av gångytan.

Det är viktigt att påminna sig om att sittplatser och annat som ökar tillgängligheten inte bara är till gagn för vissa specifika grupper så som äldre eller personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet i staden är lika viktigt för oss alla. Alla har då och då temporära nedsättningar av sin rörelseförmåga t.ex. på grund av träningsvärk, infektioner, feber, benbrott, sargade knän, tandoperationer eller stress. Och även kärnfriska hurtbullar behöver då och då kunna sitta ner och ta en paus.



Sittmöjligheter ökar tillgängligheten till staden för alla. Även för kärnfriska hurtbullar.

Valet av ordet gångvägar i det allmänna rådet är olyckligt. Åtminstone i min bok innefattar gångvägar väl trafikseparerade vägar för gångtrafikanter men inte nödvändigtvis trottoarer integrerade i stadsmiljö. Tittar man lite slumpmässigt i myndighetsdokument så verkar det inte heller där finnas någon tydlig definition och som regel är gångväg och trottoar två skilda saker. En skrämmande hypotes är att fokuset på gångvägar är ett konserverat arv från funktionalismens planeringsideal.

Det enda rimliga är att tillgängligheten till trottoarerna i kvartersstaden måste vara minst lika viktig som tillgängligheten till trafikseparerade gångvägar i en grannskapsenhet.


Offentliga sittplatser i Linné och Haga

Hur ser det ut i Göteborg idag? Jag har spanat efter offentliga sittplatser i delar av Linné och Haga. Privata sittplatser har jag undantagit då de kräver ett köp av en vara som motprestation. För den med nedsatt rörelseförmåga och/eller begränsat ekonomiskt utrymme är det inte rimligt att med jämna mellanrum behöva göra inköp bara för att få sitta ner och pusta ut eller interagera med stadslivet. Sittplatser finns även i många av JCDecauxs väderskydd för kollektivtrafiken. Men jag är tveksam till att räkna dessa som potentiella sittplatser för de gångtrafikanter som passerar. Dessa sittplatser upplevs som vikta för kollektivtrafikresenärerna och de är som regel upptagna av dessa resenärer.

Järntorget är förstås fullt av bänkar och har en stor sittvänlig fontän. Linnégatan mellan Järntorget och Linnéplatsen är ca 1 km lång. Det finns tre offentliga bänkar på gatans östra sida i kvarteren närmast Järntroget. Utanför Hagabion finns två-tre bänkar. Det fanns tidigare offentliga sittplatser mitt emot vid Ernst Jungens plats. Den platsen har överlåtits till Condeco som använder den för uteservering. Söder om Hagabion finns det inte en enda offentlig bänk på hela sträckan till Slottsskogen. Är verkligen större delen av Linnégatan sittplatssanerad? Det är så otroligt att jag hoppas att jag missat något fundamentalt.



Improviserade sittplatser vid Linnégatan ger stadsliv. Det borde enkelt gå att få plats med ett antal permanenta offentliga sittplatser här (utan att förstöra badmintonplanen).

Sveagatan har inga offentliga sittplatser. De har samlats på Sveaplan.

Längs Nordhemsgatan finns inga offentliga sittplatser - inte ens i de mycket branta backarna. Detta är mycket märkligt då i princip varenda trafikseparerad gångväg har bänkar strategiskt placerade i branta backar och trappor (ta en tur och studera gångvägarna på Guldheden).


Nordhemsgatan. På en lika lång och brant trafikseparerad gångväg hade det funnits minst två-tre bänkar.

Längs Vegagatans ca 700 m finns en offentlig sittplats vid korsningen med Prinsgatan och en vid hållplatsen Vegagatan (jag räknar med denna JCDecaux-bänk eftersom den är placerad utanför väderskyddet lätt tillgänglig från trottoaren). Det finns sålunda endast två bänkar på ett avstånd av ca 300 m i den långa sega backen. Dessutom är de placerade på var sin sida av gatan. Resterande 400 m mot Slottsskogen saknar offentliga sittplatser.

På hela sträckan från Haga kyrkoplan till Linnégatan har Haga Nygata endast offentliga sittplatser vid platsbildningen framför Västra Hagaskolan. Sommartid är platsen fylld med cafébord och det är inte helt tydligt med vad som är offentligt och vad som är privat. Tvärgatorna till Haga Nygata som är kliniskt rensade på stadsliv är även rena från sittplatser.



Västra Skansgatan. Utan sittmöjligheter blir det en vacker död stad.

Vid Långgatorna finns de offentliga sittplatserna endast i områdets ytterkanter. Möjligen kan trappan till det gamla polishuset på Tredje Långgatan användas av den som är sittsugen och har rörlighet. Lite otippat har P-garaget Koffen vid Masthamnsgatan rikligt med sittplatser.

Sammantaget ser bilden ut så här:



Platser för de få offentliga sittplatserna i Haga-Linné är markerade med gula cirklar.

Jag har säkert missat någon offentlig sittplats men knappast så många att det ändrar på det övergripande intrycket. Mitt intryck är att det är ser likadant ut i andra stadsdelar och områden med kvartersstad i Göteborg.

Min slutsats blir att som regel saknas det helt offentliga sittplatser utmed stadsgator i centrala Göteborg.

De offentliga sittplatserna är koncentrerade till trafikseparerade gångvägar, torg, parker och vissa av huvudstråken (t.ex. Vasagatan och Avenyn). Det är tydligt att Göteborg fortfarande sitter kvar i funktionalismens syn på tillgänglighet till trafikseparerade gångvägar och inte inkluderar trottoarer i kvartersstad.

Det är också tydligt att i Göteborg är den offentliga sittplatsen till 99% en parkbänk med ram i metall och ribbor i trä.


Hur många offentliga sittplatser behöver vi?

Det ser onekligen ut som vi har få offentliga sittplatser längs gatorna i vår stad och jag verkar inte vara ensam om denna slutsats. "Fler sittplatser" låg på topp 5 över medborgarnas egna förslag till förbättringar i Göteborgs stads stadslivsanalys. Så frågan är hur många offentliga sittplatser vi egentligen borde ha? Eller kanske snarare hur tätt bör sittplatserna vara placerade?

Tillgänglighet i Göteborgs stad ligger på Fastighetskontoret som har en generell formulering om att

Kommunens tillgänglighetspolicy säger att alla ska ha en god tillgänglighet i utemiljön och att alla ska kunna komma in i lokaler dit allmänheten har tillträde.
Något mer specificerat om sittplatser finns inte. Park- och naturförvaltningen har naturligtvis en policy för Soffor i park och natur:
Längs primära gångstråk bör det finnas en soffa vart 100.e meter. Utanför entréer bör soffor stå med 25 meters mellanrum och soffor i naturområden bör ha ett högsta avstånd mellan varandra på 250 meter.
I samverkansprojektet Trygg vacker stad arbetar förvaltningar, kommunala bolag, enskilda organisationer och företag med att ta fram olika policys för Göteborg. Man kommer arbeta fram en stadsmiljöpolicy men det ser ut som den kommer handla mer om utformning än frekvens på sittplatser.

För sittplatser i stadsmiljöer kan vi vända oss till Stockholms Stad som har haft målsättningen att bli världens mest tillgängliga huvudstad till år 2010. I sin handbok om tillgänglighet Stockholm - en stad för alla skriver man att

I starkt frekventerade områden bör avståndet mellan soffor inte vara mer än cirka 25 meter och inom bostädernas närområden cirka 100 meter."

Jag förtydligar:
En soffa minst var 25:e meter i starkt frekventerade områden!
En soffa minst var 100:e meter inom bostäders närområden!

Låt oss se vad det innebär för Haga-Linnés kvartersstad...



Det är följaktligen denna gnistrande vintergata av sittplatser vi borde ha i kvartersstaden!

Det är både ogripbart och chockerande när man väl ser det obefintliga utbudet relaterat till det stora fastställda behovet, och man förstår att trafikseparerade gångvägar har en särställning jämfört med trottoarer vad gäller tillgänglighet. År 2013.


Varför finns inte fler sittplatser?

För att få ytterligare förståelse om varför inte fler sittplatser finns kan man studera ett tjänsteutlåtande från Stockholms trafikkontor från 2011 på en motion som just föreslog ett konkret mål om en bänk per var hundrade meter. Tjänsteutlåtandet bekräftar som väntat behovet

Trafikkontoret är väl medvetet om det stora behovet och vikten av sittplatser, särskilt för gruppen äldre.
men påpekar att
Ett ökat antal sittplatser innebär dock en ökad underhållskostnad.
och att
Innerstadens gaturum är trångt och i kombination med all annan gatumöblering kan det vara svårt att få plats med sittplatser. Gångbanans bredd är också ofta en begränsning. Sittplatser och annan gatumöbleringen får inte heller medföra att exempelvis snöröjnings- och renhållningsmaskiner inte kan ta sig fram.

Ekonomi och "platsbrist" är inte helt oväntat de angivna hindren. Låt oss göra ett försök att undanröja dessa hinder.


Ekonomi och ansvar

I projektet KOLLA - kollektivtrafik för alla har Färdtjänsten, Trafikkontoret och Västtrafik arbetat med att minska antalet färdtjänstresor genom att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig. Antalet färdtjänst resor har minskat men det är inte helt lätt att hänföra det till satsningarna på grund av dess begränsning i tid och omfång.

Forskaren Lisbeth Lindahl från FoU i Väst - GR har gjort en utvärdering av projektet i rapporten Färd med förbehåll och ger en mycket komplex bild som bland annat inkluderar kulturgeografi, psykologi och nationalekonomi. Hon pekar på att det upplevs som positivt av både människor och samhället att kunna undvika särlösningar (t.ex. färdtjänst). Människan får en känsla av frihet och normalitet och samhället ser minskade kostnader.

Med fler sittplatser i staden skulle fler få möjlighet att förflytta sig själva utan särlösningar. Att själv kunna förflytta sig och interagera socialt främjar även fysisk och psykisk hälsa. Även de som är som långt från särlösningsbehov rör sig oftare i en mer tillgänglig stad. Det skulle till och med kunna vara lönsamt: Det vi lägger ut på sittplatser kommer kanske kompenseras i minskade utgifter för särlösningar och hälsovård. Kanske kan även stadslivet som sittplatserna genererar värdesättas i ekonomiska termer.



Sittplatser längs våra gator ger större möjlighet för fler att ta sig till och från hållplatser.

Att entydigt kunna visa på samhällsekonomisk lönsamhet är kanske önsketänkande. Dessutom ligger ansvaret och utgifterna utspritt på olika förvaltningar och myndigheter där ingen har helhetsperspektivet. Stadsdelsnämnderna har fått ökat ansvar för (stads-) utvecklingen i stadsdelarna. Jag hoppas verkligen de försöker utreda frågan vidare och då ser till helheten.

Tills mer omfattande utredningar gjorts måste vi även ponera att hela investeringen i sittplatser inte kan räknas hem inom den kommunala budgeten. Vad har vi då för alternativ till finansiering och ansvarsfördelning?

Man kan tydligen redan idag sponsra en egen bänk. I sann Göteborgsanda finns det inga tydliga regler eller system utan det löses från fall till fall. Med en tillräckligt stor bunt med sedlar kan det mesta ordnas? Det går i alla fall bra att skänka långa bänkar eller måla bänkar röda. Du kan som synes till och med få en dödsruna på din bänk.

En annan finansieringslösning är reklamfinansierade sittplatser på det sätt som JCDecaux redan använder för väderskydd vid hållplatser. I Göteborg har de idag hand om 668 väderskydd, 15 toaletter, 550 papperskorgar och 175 stadsinformationstavlor.

Ett för mig självklart förfarande vore att kräva offentliga sittplatser som motprestation från restaurangägare som vill använda den offentliga trottoaren för sin privata uteservering. Det är förstås mycket viktigt att säkerställa att den offentliga sittplatsen signalerar "offentlig" och upplevs som offentlig av gångtrafikanterna som passerar.



Som motprestation skulle en enkel oftenligt sittplats kunna byggas ut från staketet i riktning mot oss.

Fastighetsinnehavare i Göteborg ansvarar bland annat för att sanda och skotta trottoarer och ta bort snö och is från gatubrunnar. Varför inte låta fastighetsägare få ansvar för att också tillhandahålla och/eller underhålla ett par offentliga sittplatser vid varje fastighet? Fastighetsägare och boende borde själva ta initiativ för samarbeten kring offentliga sittplatser istället för att ställa ut privata soffor. En privat sittplats placerad utanför den egna porten ger de boende i fastigheten en ökad tillgänglighet till just endast den egna porten - men inte till resten av staden.

Vid nybyggnation kan detaljplanen kräva offentliga sittplatser i anslutning till fastigheterna. Tillgängligheten och stadslivet som sittplatserna skapar kommer göra fastigheten ännu mer attraktiv. På min gata finns inga sittplatser och därmed uppehåller sig sällan någon där trots en mycket bred trottoar. Det är ett flöde av människor längs gatan och in och ut ur portar, men alla är på väg till en annan plats, ingen stannar upp. Ett par sittplatser här och där skulle givetvis främja stadsliv, möten, interaktion och trygghet på gatan.

Då var de ekonomiska hindren undanröjda. Låt oss övergå till praktiska lösningar på sittplatser och "platsbristen".


Praktiska lösningar på sittplatser och "platsbristen"

Vad gäller lösningar på sittplatser börjar jag med att berätta om en solskenshistoria från en bänk vid Lilla Änggården. En äldre kvinna kom och slog sig ner bredvid mig och pustade ut. Hon berättade att hon av en tillfällighet stött ihop med kommunalanställda som bar en parkbänk som skulle sättas upp en bit in skogen. Hon hade då frågat om de inte kunde sätta upp en bänk vid entrén till naturområdet, vilket skulle vara perfekt för hennes dagliga promenad från det angränsande bostadsområdet. Det gick naturligtvis inte och det var bestämt att det skulle var en bänk i skogen och fler bänkar kostar pengar och och och och. Men två dagar senare fanns en parkbänk där hon önskat! Det var den vi nu båda satt och samtalade på. Jag fick tacka henne då jag själv och andra motionärer knyter våra löparskor och gör diverse gymnastiska övningar på just hennes bänk. Bänken längre in i skogen har jag sällan sett någon använda...

Det finns tydligen ett visst utrymme för att få önskemål uppfyllda - åtminstone så länge det handlar om parker och gångvägar. Jag anar att önskemål om bänkar vid trottoarer oftare faller på (inbillad?) komplexitet ("platsbrist", markägarfrågor, grannprotester, snöröjning, ...) . På trottoarer är det dessutom inte Park- och naturförvaltningen utan Trafikkontoret som har ansvaret och därmed gäller en annan oklar policy.

Med tanke på alla uteserveringar till och med på Långgatornas smala trottoarer så är platsbristen överdriven. Dessutom är de flesta gator (Haga undantaget) kantade av parkeringsplatser för bilar. Det blir ganska många sittplatser på ytan av en parkeringsplats. Det går att omprioritera ytors användning - om man bara vill.



Nordhemsgatan. Det råder inte platsbrist. Går det bra att sätta upp en trafikskylt som tar halva trottoarens bredd så går det bra att ordna en sittplats. Det är kanske ännu bättre att byta ut den röda bilen mot en kombinerad yta för sittplatser och trafikskyltar.

Jag ser personligen helst att sittplatsen vänder ryggen mot fastigheten och ger utsikt över hela trottoaren, gatan och stadslivet. Som regel är fallet det omvända. Sittplatsen placeras mellan gata och trottoar och vänder ryggen mot den trafikerade gatan och mot mer än halva stadslivet. På många platser borde det vara möjligt att placera sittplatser tätt mot fastigheternas fasader.

Där det är trångt om utrymmet får vi släppa på BFS råd om ryggstöd och armstöd. Det är bättre att ha många sittplatser där vissa inte helt uppfyller rådet än ett fåtal som uppfyller alla tänkbara krav. Sittplatsen behöver naturligtvis inte alltid vara en separat bänk. Många andra objekt kan medge sittplatser, t.ex. rätt utformade murar, socklar, nischer och trappor. Man kan även göra enkla betongkragar med träsits runt träden i staden.



Mainstreet i Ann Arbor, Michigan. Betongkragar runt träden skapar offentliga sittplatser mitt bland uteserveringarna.

Göteborgs stadsmiljöpolicy är som sagt under framtagande men redan idag går det att läsa om stadens möbler att

Genom att använda ett begränsat antal modeller blir det lättare att uppnå ett enhetligt intryck.
och
Stadens färg skapar en lugn och sammanhållen stadsbild. Ett begränsat antal kulörer och en samordnad färgskala ska användas på stadens möbler och utrustning.



Den typiska Göteborgsbänken skapar en lugn och sammanhållen stadsbild.

Jag förstår inte varför Göteborg alltid ska ta den medelmåttiga och osynliga vägen. Likriktning och lugn istället för uttryck, inspiration, mångfald, diversitet och variation. Det senare är tydligen bara något man talar om och inte något som ska omsättas i faktisk handling. Varför skulle inte sittplatser istället kunna bli ett enkelt sätt att sprida offentlig konst, design och arkitektur i staden? Varför inte utforma intressanta och utmanande sittplatser med god funktion? Uppgradera stadsrummet! Bildsök t.ex. "design public benches" eller "architecture public seats" på nätet och låt dig inspireras!



Hitta din favorit.


Sammanfattning




Befintliga sittplatser och kvantifierat behov.

Fler offentliga sittplatser behövs i staden. Behovet är väl dokumenterat utifrån både tillgänglighetsperspektiv och stadslivsperspektiv. Göteborg saknar som regel offentliga sittplatser utmed stadsgator. Sittplatserna i Göteborg täcker inte ens en liten bråkdel av det behov av sittplatser som Stockholms handbok i tillgänglighet har kvantifierat. Både ekonomiska och utrymmesmässiga hinder bör gå att undanröja med den bukett av idéer som presenterats ovan. Och varför inte låta en betydande del av våra 1000-tals nya offentliga sittplatser få sprida inspirerande och engagerade konst, design och arkitektur över staden.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (14 Januari 2013 07:21):
Gaturenhållningens maskiner kräver minst 1,7 meters bredd för att komma fram. Därför kan vi inte ha några bänkar på ex.vis Nordhemsgatan. På Linnegatan skall både cyklar och gående dela på trottoaren. Där finns inte heller plats för sittplatser. På Avenyen däremot är trottaren mycket bred och där kunde man kanske sätta upp några fler sittplatser. Likaså på Gustav Adolfs torg, Kungstorget, Drottningtorget och övriga torg runt om i staden.
 0
Patrik Höstmad (14 Januari 2013 08:21):
Kister: På Nordhemsgatan kan en yta motsvarande en parkeringsplats användas och det finns fortfarande 1,7 meters bredd kvar på gatan. På Nordhemsgatan går det bra att sätta upp trafikskyltar som tar halva trottoarens bredd. Då finns det plats för sittplatser. På Linnégatan finns det rikligt med plats i trädraden mellan cykelbanan och parkeringarna. Det är så sofforna i kvarteren närmast Järntorget är placerade. Man skulle även kunna tänka sig att placera sittplatser i murarna till förgårdarna.

Även om det skulle finnas en gata där det blir svårt för renhållningsmaskinen att komma fram är frågan om tillgänglighet för en specifik maskin ska väga tyngre än tillgänglighet för gångtrafikanter. Till sist är det fråga om en prioritering.
+2
Sittplatser (14 Januari 2013 10:35):
Intressant och bra läsning
Vi håller ju på med ett projekt kring sittplatser i det offentliga rummet. Och passagen om att "ta den medelmåttiga och osynliga vägen" känns igen i princip överallt i Svenska städer. Sittplatserna vårdas inte och ägnas väldigt sällan något större tankearbete hos stadsplanerarna.
+1
Sittplatser (14 Januari 2013 10:36):
Göteborg må ha få sittplatser men ska man placera ut dem ska man passa sig för att göra som i t.ex. Falun; http:​/​/​sittplatser.​tumblr.​com/​tagged/​falun
 0
Patrik Höstmad (14 Januari 2013 11:00):
Sittplatser: Intressant blogg ni har! Man blir helt förbluffad över den låga prioritering som sittplatserna har över hela landet.
 0
Sven R (14 Januari 2013 12:04):
Det finns mycket man kan filosofera om när det gäller bänkar. Det är kanske inte bänkarna som är tråkiga i Falun, eller ens omgivningarna. Kan det vara faluborna själva som är tråkiga eftersom de inte går ut o sätter sig? Eller är det vi som betraktar bilderna som är tråkiga istället för att ägna oss åt något kul? Hmmm....
+1
Tomas Olsson (14 Januari 2013 12:19):
.. jag var ute och gick Helsingborg i helgen och tittade då hela tiden efter någonstans att sätta mig ner för vila och återhämtning. Där liksom i Göteborg finns det mycket riktigt alldeles för få allmänna sittplatser. De sittplatser som finns är dessutom ofta trasiga, obekväma, våta, kalla eller smutsiga. Om man utformade sittplatser i de offentliga rummet på ett smart sätt kommer man till rätta många av dom här bristerna. Lycka till!
 0
Sittplatser (14 Januari 2013 13:16):
Patrik och övriga - instämmer! Det ÄR förbluffande hur man prioriterar och planerar sittplatser.
 0
Johan Grönlund (14 Januari 2013 16:08):
Har ni ändrat något på er hemsida? När jag läser era artiklar i rss via outlook så är alla å ä ö utbytta :/
 0
Johannes Hulter (14 Januari 2013 16:36):
Johan: Vi håller på med en del IT-arbete för tillfället, kan vara det. Tack för tipset!
 0
Johannes Westlund (14 Januari 2013 17:38):
Sällan jag behövt tänka på sittplats. Jag cyklar mest runt, och då sitter jag ner. Jag tror mycket handlar om synen på vad gatan är. Gatan har gått från att vara en allmän plats för både transport, socialt liv, handel... till att vara en transportled för primärt bilar. Det är ju bara att mäta hur mycket plats respektive aktivitet ges.

Jag gillar idén att ta lite plats från fickparkeringarna och göra mötesplatser där. Jag gillar idén att fastighetsägare kan ges ansvar för sittplatser, inte olikt p-normen fast för sittplatser. Jag har ytterligare en idé, och det är att stadsgatorna inte placeras under trafikkontoret utan under någon annan förvaltning, kanske en nybildad, med ett uppdrag som handlar lika mycket eller mer om stadsliv och det offentliga rummet som om trafik. Jag tror det skulle gynna stadsgatorna. Det handlar ju om mer än sittplatser. Det handlar om utforming, estetiska värden, utsmyckning mm... Gatan är ett offentligt rum i långt större grad än vad det är en bilexklusiv transportlösning, eller borde i alla fall vara det.
 0
BJ (14 Januari 2013 18:34):
Att bristen på sittplatser beror på funktionalismen är lite väl långsökt. Det känns faktiskt lite som ett sätt att skylla allt ont på funktionalismen, en sjuka som yimbyiter tyvärr drabbas av ibland. Orsaken är nog snarare (precis som artikelförfattaren också senare skriver) att bänkar kostar pengar, men också bostadsrättsföreningar som är rädda för att någon ska sitta vid deras hus, några (hjälp!) otäcka ungdomar eller (gud förbjude!) alkisar. Sen så ska ju bänkar helst ligga i ett solläge om de ska användas. Bra artikel!
+3
Karl H (14 Januari 2013 20:36):
Bra artikel, Patrik
Min upplevelse är att samhället har mycket lättare att hantera investeringspengar än drift- och underhållspengar samt att vi älskar att "sanera" eller "städa" bort problem. En bänk är billig (nåja) att köpa in, men blir sedan bara en kostnad. Råkar det sitta en alkis på den, då blir borttagandet av den en drift- och underhållslättnad samt en saneringslösning lokalt.

Bra exempel på det är väl sittplatshanteringen på och invid Olskrokstorget. På det ljuva 80-talet lokaliserades Systembolaget bredvid ICA en bit från Olskrokstorget upp på Redbergsvägen. Utanför bolaget hade man i bästa sol- och spanläge byggt två halvcirklar med sittmöjlighet i sann Gehlanda. Det var som om en alkis hade ritat sitt drömsamhälle. Blev man lite pissnödig tog man några stapplande steg runt hörnet på en avsides/död tvärgata och kissade i buskagen närmast fasaden. Åtgärden på problemet blev att göra om sittringarna till en instängslad perennplantering. Detta gjorde att alkisarna satte sig i fönsternischen under skärmtaket ännu närmare ingången. Då löste man det genom "uppskalade" fågelskydd i fönsternischen, alltså några slags pinnar på cc cirka 100mm med en rund knopp på. För de riktigt utmärglade alkisarna var ju detta inget problem eftersom de fick ner ett lår i varje mellanrum. Sen omlokaliserade man systembolaget så nära E20 som möjligt, men alkisarna (som faktiskt är människor de med) vill ju se folk och ha någonstans att sitta på så de som hade förmågan fick pallra sig iväg hållplatssofforna, Olskrokstorgets eminenta murar eller parken lekplatsen. Saneringsåtgärd: "Las Palmas" http:​/​/​www.​flickr.​com/​photos/​ol/​5421549850​/​
Liknande stories finns nog i hela vårt land. Vi plockar bort bänkar i attraktiva lägen istället för att leta upp fler attraktiva lägen och placera. Istället för att satsa på att göra Olskrokstorget mer attraktivt ser vi till att göra motsatsen.. På något sätt vill vi att människor skall umgås inne eller på lokal.
 0
Patrik Höstmad (14 Januari 2013 22:29):
BJ: Att bänkar kostar pengar är tydligen inte ett problem på gångvägarna i grannskapsenheter som på Guldheden. Där finns det många bänkar.

Jag tror inte att funktionalismen aktivt motarbetat sittplatser på trottoarer. Men man bröt med traditionen (kvartersstaden) och skapade "det nya" (grannskapsenheten). Det nya fick del av nytänkande som sol, luft, grönska, promenader och sittplatser. Att även kvartersstaden skulle ha ett behov av sittplatser blev aldrig en fråga eftersom man vänt kvartersstaden ryggen. Nu vänder vi blicken mot kvartersstaden igen och då ser vi så tydligt behovet.

Det är sant att sittplatserna kommer närmare invånarna i kvartersstaden vilket kan skapa NIMBYs. Jag tror dock att med många sittplatser som en naturlig del i staden kommer "buset" (=stadslivet) sprida sig relativt jämt.

Är det någon som vet hur det sett ut med sittplatser i Göteborg ur ett historisk perspektiv. I vilken omfattning fanns det sittplatser i staden innan funktionalismens intåg? Man var ju ett mycket mer promenerande folk på den tiden.
 0
Karl H (15 Januari 2013 00:22):
Det förvånar mig lite att ingen politiker har lagt en idé om att göra Göteborg till ett sittparadis. Det är ett konkret förslag som man snabbt kan få riktigt mycket cred för.

Eller som Göttelaborrrgann skulle ha sagt: "..göra Göteborg till sitt paradis - de e de la redan.."
 0
Daniel Bergqvist (15 Januari 2013 09:51):
Kanske har en lösning redan dryftats, men att ta en eller två p-rutor i anspråk för trädplanering + bänk + papperskorg hindrar ju inte på något sätt en snö- eller renhållningsmaskin.

Kan tänka mig att en sådan melodi utgör en investering på 50 lakan. Höj p-priset med några procent så är finansiering säkrad för några dussin sittplatser.
+1
noname (18 Januari 2013 13:15):
Skulle bara vilja kasta in ett litet inlägg där jag uppmanar alla att motstå att dra slutsatsen sittplats=bänk! Vänligen tänk i lite mer som en arkitekt och skapasittvänliga icke-bänkar (som kan användas till mer än att sitta på). I en trång stadsmiljö måste saker vara multifunktionella. Det som ena stunden är en bänk, måste i nästa stund kunna vara en box för skateboardåkare, osv.... ju fler användningsområden en sak har ju högre bör dess värde i stadsmiljön vara....
 0
Erik Sandblom (18 Januari 2013 18:59):
Bra artikel! Fönstergluggar kan vara trevliga att sitta i. Om gluggen är för smal kan man bredda den lite med en träribba. Tar nästan ingen plats alls.
 0
Daniel Andersson (18 Januari 2013 19:17):
Vintertid är det bra om materialet i sittytan inte leder värme så bra. Trä är bra på det sättet, medan säten i metall utomhus är mindre lämpligt.
 0
J. (19 Januari 2013 23:48):
Lite sorgligt att man projekterat en gata som Övre Husargatan till synes helt utan sittplatser och utan hänsyn till PoN riktlinjer. Hur är det möjligt, var är de tillgänglighetssakkunniga som alltid skall tas hänsyn till, och som ständigt grusar till det när vi projekterar bostäder?
Gångytorna har breddats så det finns gott om plats för sittytor, planteringar och annat men det blev bara en öde betongplattedjungel!
 0
Karl H (22 Januari 2013 23:18):
@J: Björn Siesjö har kanske stått för tillgänglighetsgranskningen ;)
Är Ö. Husarg färdig än? Bussarna går väl där? Eller var det bara det som man hann med fram till deadline? Jag vet att det har stått en bänk borta vid Galleri Anna tidigare. Spännande att se om den bantats bort.

I höstas hade de ju lagt om delen från Seven eleven till Egg&Milk och den var ju fantastiskt bred! Med lite önskemål från medborgaren skulle väl stan kunna få dit några soffor? Utrymmet finns ju.
 0
Patrik Höstmad (5 Mars 2013 16:29):
Massa bilder på smarta enkla sittplatser i stadsmijlö:
http:​/​/​www.​streetseats.​org/​?​page_​id=​2
 0
Daniel Andersson (10 December 2014 21:26):
En masteruppsats om exkluderande design, "Den härskande klassens bänk", av Fredrik Edin, Institutionen för kommunikation och medier, KOM Lunds universitet:
https:​/​/​fredrikedin.​wordpress.​com/​20​14/​0​9/​30​/​den-​harsk.​.​
Den har ett uttalat politiskt (antikapitalistiskt) perspektiv.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter