Utskrift från gbg.yimby.se
....

Framtidens Frihamnen

 


Frihamnen är en centralpunkt i Göteborgs stadsplaneringsdebatt. Det är inte så konstigt. Området är ett nav för hela staden genom att det är den enda centrala länken till Hisingen, sedan den gamla Hisingsbron revs i slutet av 1960-talet. Och på Hisingen bor som bekant en fjärdedel av stadens invånare, nära 140.000 människor. Man får ofta höra att Hisingen är Sveriges fjärde största ö. Däremot får man sällan höra att om Hisingen skulle räknas som en egen tätort skulle det vara den femte största i Sverige, bara några tusen invånare efter Uppsala. Det är följaktligen oerhört viktigt hur kopplingen mellan Hisingen och resten av Göteborg utvecklas.

Frihamnen av idag är i stor utsträckning ett övergivet wasteland, vilket man kunde konstatera på Yimbys stadsvandring i området förra året.









Här finns alltså fantastiska möjligheter att skapa en tät och intensiv utvidgning av stadskärnan, ett urbant brofäste som kan ge en otrolig skjuts åt stadsutvecklingen på Hisingen. Men det förutsätter naturligtvis att man vågar bygga storstad och att man övervinner det småstadskomplex som stundtals förlamar och skapar ångest bland våra beslutsfattare, vilket bl.a. Jan Jörnmark beskrivit ingående.



Det finns förtätningspotential på Frihamnen...

I den vision för Älvstaden som efter åratal av visionerande och workshoppande presenterades förra året beskriver man Frihamnens framtid på följande sätt:
Frihamnen är strategiskt viktig för innerstaden att växa över älven och för att knyta ihop Kvillestaden, Backaplan, Lindholmen och Ringön. Området ska vara en knutpunkt med ett innehåll av arbetsplatser, socialt blandat boende och god kollektivtrafik. Här ska vi bygga tätt och stadsmässigt blandat.

Visionen är alltså att innerstaden ska växa över älven och knyta ihop omgivande stadsdelar. Det låter ju bra. Men när man nu återigen bjuder in några av de "team" som var med på den förra internationella workshopen så har man låtit Team HLA/SLA ansvara för visionerandet om "innehåll, täthet och skala". Det är aningen oroande. Såhär såg nämligen deras vision för Frihamnen ut senast det begav sig:







Som HLA/SLA:s representant mycket träffande uttryckte det vid invigningen av workshopen förra veckan:

As you can see Frihamnen was a big park in our eyes at that time and it still is to some extent. We also believe of course we should build something in this area but we thought at that time that the park had a very important function to connect the city across the river.


Det är ett mycket intressant och avslöjande citat. "Någonting" borde vi förstås bygga men när det gäller så viktiga saker som att koppla ihop staden då duger inte vanliga, enkla stadskvarter, utan då får man plocka fram det tunga artilleriet: grönområden. Ja, det är verkligen fantastiskt. Året är 2013, funktionalismen har varit dödförklarad i 40 år och här har vi en planerare som verkar övertygad om att grönområden är bättre på att koppla ihop staden än stadskvarter.

Med bedrövad min konstaterade HLA/SLA:s representant dock att det hade ställts krav på att området skulle ha en viss byggnadsvolym, när nu innerstaden växer över älven. Risken var alltså överhängande att det skulle bli mer stad än park på Frihamnen. För att undvika detta skräckscenario så hade de börjat klura på att utöka landarealen, för att få in mer grönyta. På det viset skulle man kunna säkerställa att minst hälften av markytan blev parkmark. Vi får se vad slutresultatet bli när grupperna presenterar sina visioner i april.

HLA/SLA är inte de enda som anstränger sig för att hålla nere tätheten. En deltagare från ett av de andra teamen uttryckte också nyligen i GP stor oro över viljan att bygga tätt på Frihamnen. Det är en oro som även delas av Bo Aronsson, projektledaren för kommunens styrgrupp. Som han uttryckte det i Miljöaktuellt förra året:

Det gäller att inte överexploatera. Det kommersiella trycket är självklart stort, men både experter och medborgarna vill ha öppna tillgängliga platser mitt i staden, säger Bo Aronsson.

Vad som kommer att hända i verkligheten, utanför workshop-bubblan, är dock fortfarande höljt i dunkel, trots att kommunstyrelsen nyligen antog en extremt ambitiös tidsplan för utbyggnaden av Älvstaden. Efter åratal av förberedelser så finns det många lösa visioner med söta myskoxar men mycket lite konkret planering. Det mest konkreta är målet om att Frihamnen fullt utbyggt ska innehålla ca 9.000 boende och 10.000 arbetsplatser. Frågan är om detta ska anses vara uttryck för en extrem förtätningsvilja med vidhängande risk för "överexploatering".

Hur tätt är detta mål egentligen? För att få lite perspektiv kan vi jämföra med några befintliga områden i staden. Som jämförelsepunkter har jag valt två primärområden med innerstadslik bebyggelse, Olivedal och Inom Vallgraven (statistik från 2010):



Olivedal



Inom Vallgraven

Frihamnen består i dagsläget av 0,66 km2 landyta. Tittar man enbart på boende (nattbefolkning) så ger 9.000 personer en täthet på ca 13.600 pers/km2. Det är avsevärt bättre än Inom Vallgraven som har en mycket låg boendetäthet (4.000 pers/km2) men betydligt mindre än stadens tätaste stadsområde Olivedal, som har en boendetäthet på ca 21.900 pers/km2.

Vad gäller arbetsplatser så ser det bättre ut. Där ligger det planerade Frihamnen på 15.200 pers/km2, vilket är betydligt mer än Olivedals 8.900 pers/km2. Men det är faktiskt mindre än hälften av dagbefolkningen i området Inom Vallgraven, 36.800 pers/km2.

För att få en mer sammansatt bild kan man slå ihop dag- och nattbefolkningen och räkna ut tätheten för "dygnsbefolkningen" i de olika områdena. Då ser vi att det planerade Frihamnen (28.800 pers/km2) ligger strax under dagens Olivedal (30.800 pers/km2) och långt efter Inom Vallgraven (40.900 pers/km2). Detta kan jämföras med HLA/SLA:s fantastiska idé att utöka Frihamnens markyta till 0,8 km2 och omvandla hälften av det till park, vilket skulle minska dygnstätheten till 23.800 pers/km2.

Det verkar alltså inte föreligga någon större risk för "överexploatering". Snarare tvärtom. Det finns en akut risk för "underexploatering". Inte minst med tanke på att det planeras ta många år att nå upp till Frihamnens beräknade "dygnsbefolkning”. Under de decennier som utbyggnaden planeras att pågå kommer tätheten i de andra stadsdelarna med all sannolikhet att öka kraftigt.

Som tur är finns det alternativ. Arkitekterna Håkan Cullberg och Tomas Lundberg har exempelvis fått mycket uppmärksamhet för sin alternativa plan för Frihamnen, Viking Green City. Där planerar man för 15.000 boende och lika många arbetsplatser. Det skulle ge en "dygnstäthet" på 45.500 pers/km2 i Frihamnen, räknat på dagens markyta. Och då har man ändå lyckats få in en stor öppen plats på en av pirerna, för de som gillar sådant.



Såhär kan man illustrera skillnaderna grafiskt:



Det är hög tid för oss engagerade medborgare och stadsvänner att trycka på för en ändamålsenlig markanvändning i Frihamnen, den framtida stadskärnan i Göteborg. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för ett dynamiskt och expansivt stadsbyggande i Frihamnen. Gradvis stadsutveckling är naturligtvis önskvärd men själva poängen med gradvis stadsutveckling är ju att åstadkomma en finkornig och varierad exploatering - inte att det tar så lång tid som möjligt att få tummen ur. Det ska vara lätt och enkelt att komma igång att bygga - under förutsättning att man tänker bygga det vi vill ha byggt. Men då krävs det naturligtvis att vi vet vad vi vill ha byggt.

Alltså är det viktigt att vi omgående får en konkret stadsplan för området. Som tur är så finns det ju redan en sådan, Viking Green City. Men för säkerhets skull så är det väl bäst att även Yimby tar fram en stadsplan för Frihamnen. Så nu kör vi igång! Tillsammans så tar vi fram en alternativ plan för Frihamnen på vårt forum - välkommen in att bidra!

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (14 Februari 2013 07:34):
I New York har man något liknande Hisingen, Staten Island, Ett tidigare lantligt område som nu sakta urbaniseras. Livliga diskussioner däröver om vad som skall byggas. Närmast fastlandet ligger Annadale som numera är urbaniserat. Kolla gärna på Wikipeda.
 0
Jan Jörnmark (14 Februari 2013 08:35):
Bra skrivet!

En fascinerande sak med det här är ju också det som liknar en ren besatthet vid låg täthet. Alla som har med projektet att göra argumenterar för låg täthet, parker och våtmarker. Varifrån kommer detta?

Grundantagandet om att "bygga ihop City och Hisingen med en våtmarkspark" har dessutom fullständigt fel utgångspunkter. City är -som Johannes visar i sin artikel- oerhört glest befolkat, och naturligtvis går det inte att "bygga ihop" ett glesbefolkat område med ett tätare med hjälp av en våtmark. Följden blir bara att man utvidgar ett ödeområde. Effekterna i förlängningen är lika självklara: regionens kärna flyttar på medellång sikt någon annanstans, medan stora delar av Göteborgs centrum alltmer får karaktären av att vara både fattig och gles. Ny attraktiv bebyggelse kan helt enkelt inte genomföras här.
+1
Johannes Hulter (14 Februari 2013 10:14):
Som Jane Jacobs sa redan för femtio år sedan:

"Inom den ortodoxa stadsplaneringen visar man en förvånansvärt okritisk vördnad för grönytor i stadsdelarna, nästan som vildarnas vördnad för magiska fetischer. Fråga en byggherre på vilket sätt hans blivande bostadsområde kommer att göra staden bättre, så kommer han att svara som om det vore en självklarhet: fler grönområden. Fråga en stadsarkitekt vilka förbättringar vi kan vänta oss, så kommer han med samma självklarhet att utlova fler grönområden. Ta med en stadsplanerare på en promenad genom ett håglöst bostadsområde, och även om det redan är nedlusat med ödsliga parker och trista gräsmattor som är översållade med skräp, så kommer han att måla upp en framtid med ännu fler grönområden.

Fler grönområden i vilket syfte? För att rånarna ska ha någonstans att vara? För att det behövs trista, tomma ytor mellan husen? Eller för att vanliga människor ska ha trevligt? Det är bara det att människor inte använder grönområden i staden bara för att de råkar finnas där och arkitekterna eller stadsplanerarna hoppas att de ska göra det."

Det handlar om det hon mycket träffande beskriver i slutet av boken: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​3/​vilken-​sorts-​problem-​en-​s_​.​.​ Ett djupt liggande missförstånd om människans relation till naturen.

"Det är varken kärlek till naturen eller respekt för naturen som leder till denna schizofrena attityd. Det är bara en känslomässig önskan att på ett ganska nedlåtande sätt leka med en urvattnad, standardiserad, villaträdgårdsmässig skugga av naturen - förmodligen sprungen ur en oförmåga att tro på att vi och våra städer, genom vår blotta existens, också är en legitim del av naturen, och att vi tillhör den på ett mycket djupare och mer oundvikligt sätt än genom gräsklippning, solbad och kontemplation."
+8
Daniel (14 Februari 2013 11:26):
Finns det något förslag från någon som bor på Hisingen? Alla dessa önskningar om hur det borde vara på Hisingen rent vädermässigt är bortom all verklighetsförankring. Dom kan likaväl rita dit apelsinträd, flygande grisar och elefantparader. Varför återskapa sumpmark och blåshål? Vill någon ha det så här i verkligheten så kan man hyra sig ett kylrum, ta fram en fläkt och sedan spruta vatten och slå sig själv i ansiktet med en flugsmällare. Man ska också skaffa sig blöta skor.
 0
Patrik Höstmad (14 Februari 2013 11:55):
Daniel: Haha, världsklass på den sammanfattningen av sakernas tillstånd!
 0
Matthias H. (14 Februari 2013 12:04):
Skriver det här också;

Igenfyllnad av bassängerna måste göras, möjligen kan en eller alla 3 göras så smala att det blir kanaler istället på max 10 meters bredd. Vi måste får ut så mycket stad som möjligt här. Jag kan tänka mig en mikropark på 50*100 meter men annars ska det bara vara tät stad här.
+1
Mats O. (14 Februari 2013 12:14):
"...stor oro över viljan att bygga tätt på Frihamnen."

Då svarar jag på ren götebosska:

Är dom goa i hövvet eller ?
+2
Daniel Andersson (14 Februari 2013 12:55):
Tror dom rökt på. 'Weed plantation' var nog deras tanke...
Byggherrarna står säkert i kö för att bygga de assymetriska husen väster om 'Bird island'. Blir lätt som en plätt att göra lägenhetsplaner och möblera där.
 0
Johannes Hulter (14 Februari 2013 13:26):
Läs gärna deras rapport till workshopen: http:​/​/​www.​centralaalvstaden.​nu/​rivercity-​gothenburg/​r.​.​

Intressant nog verkar de ha missuppfattat var den nya Göta Älvbron ska gå. Men det är kanske inte så viktigt. Deras fokus är mer på "dynamiska processer" [insert random catchphrase] osv

Angående parken:

"The park will be located in the center of the city and can be the future ‘green lung’ of Gothenburg. The idea is to design the park like a sponge, where the agility of the water is integrated in the design of the park. It is not possible to build directly on the quays in ‘Frihamnen’ which is why we suggest making a park and only renovate or rebuilt where there are existing buildings. New buildings should be at the edge of the park or on floating constructions."

Deras förslag bygger alltså på att det inte går att bygga på kajmarken. Det är första gången jag hör detta påstående. Någon som kan verifiera/falsifiera?
+2
Daniel (14 Februari 2013 13:29):
Kanske också värt att nämna att det finns en 31 hektar stor park 200m från områdets yttre kant, samt en park till på 320 hektar c:a 1 kilometer från Frihamnen. Däri finns också våtmarker. Inget som det är brist på direkt.
+1
Maryam (14 Februari 2013 14:23):
Jag tycker inte att det är antingen park eller tät bebyggelse som Göteborg centrum. Man kan kanske tänka på blandning av ny typ av bebyggelse och vanlig innerstad struktur. Vi pratar ju om framtid, finss lite utrymme för fantasi kanske, eller?

Det var vad jag försökte göra i mitt masterexamensarbete som handlade också om Frihamnens Framtid. Det finns här (kolla sidan 34 framåt för förslaget): http:​/​/​issuu.​com/​maryam.​sepehr/​docs/​maryam_​sepehr_​_​mas.​.​
 0
Håkan Cullberg (14 Februari 2013 14:28):
Jag som har fågelskådning som hobby borde egentligen förorda att vi får träskmarker mitt i stan. Vore fint, så man slapp åka iväg ner till Getterön o Morups Tånge. Pilgrimsfalken som häckar på gasklockan skulle nog också gilla detta.
 0
martin (14 Februari 2013 14:43):
Som man frågar får man svar.

Att ett stort landskapskontor (SLA) som drivs av en landskapsarkitekt (Stig L Andersson) föreslår en park, är lika logiskt och väntat som att kirurgen föreslår operation.
 0
Daniel (14 Februari 2013 14:50):
Ett sista inlägg om parker hoppas jag.

I den översta bilden där man slänger innerstaden på Frihamnen, så får man inte glömma av att däri finns flera parker. Kronhusparken, Parken vid Tyska Kyrkan, Domkyrkoplan, Pedagogens park, samt även diverse strösselgräsmattor och otydligt såsom Brunnsparken, Karolus rex och Otterhällans gård
 0
Erik Sandblom (14 Februari 2013 14:58):
Bra skrivet! Och spegelvända bilden är fantastisk!
+3
Johannes Westlund (14 Februari 2013 18:52):
Jag skriver min uppfattning om hamnbassängerna här också. Jag tycker de är värda att bevara. De kanske inte måste vara 100 meter breda, det räcker med hälften, men genom att ha kvar dem behålls en koppling till platsens arv som hamn. Det är vad jag vet brist på båtplatser i Göteborgsområdet så ytan kan användas just precis som hamn, om än inte som frakthamn.

Vidare skapas större möjligheter för högre torn och skrapor eftersom skuggor och förstörd utsikt blir ett långt mindre problem. Strukturen som finns nu är unikt lämplig just för sådan exploatering.

Genom att fylla igen helt eller bara lämna små kanaler så utrotas områdets karaktär och platsen blir förhållandevis historielös. Jag betraktar det som samma misstag som Porslinsfabriken. Det enda som finns kvar där av platsens arv är namnet. En besökare skulle aldrig begripa vad namnet har med platsen att göra. Låt oss inte göra samma misstag med Frihamnen!

Argumentet att fylla igen gissar jag handlar mest om att vattnet står i vägen för exploatering. Men Vikings förslag visar tydligt att en för Göteborg oöverträffad befolkningstäthet går att uppnå med bassängerna kvar och en hel pir med bara ett monument på. Om planerare kan beskyllas för att överanvända grönområden så tycker jag att här finns tendenser att slå åt andra hållet.

Slutligen tycker jag också att karaktären hamnbassängerna ger är attraktiv och ganska unik. Det kan bli en del av symbolerna för Göteborg, ett starkt trademark som känns igen och som människor kommer ihåg.
 0
Hans-Olof Hansson (14 Februari 2013 18:55):
En av bilderna om Frihamnen hade en ogräsmatta komplett med flickor i träningsoverall. Ussch, bara jag slipper sådan oexploaterad yta så är jag nöjd. Inga höga krav kan tyckas. Med sådana bilder som ideal så kan man inte bli annat än ledsen.
 0
Simon Svensson (14 Februari 2013 19:43):
Bra inlägg! Lundby/Centrala Hisingen har ytterligare en likhet med New York, nämligen Central Park i det rektangulära FLUNSÅSSTRÅKET! Inte så långt bort ligger även Keillers park och Göteborgs största park; Hisingsparken/Slättadamm (ja, den är större än Slottskogen). Så nog finns det parker att strosa i. Nu måste vi bara befolka Lundby, eller Norra Centrum som det nyligen nerröstade namnbytesförslaget löd.
 0
Niklas S (14 Februari 2013 20:21):
Parker finns det så det räcker och blir över. För att komplettera listan ovan (Simon Svenssons uppräkning) så kan vi lägga till Herkulesparken och den park som anläggs i Kvillebäcken.

Kontakten med närliggande delar av Hisingen känns angeläget för området. Överdäckning av Lundbyleden längs med Kvillestan skulle vara toppen på sikt. Till att börja med kanske det går att arbeta med gångbroar för den kopplingen (nuvarande bro är inte jättebra). Kanske en bred bro som förlänger Herkulesparken ned till kajerna och vattnet?

Kollektivtrafik med färja från Lundbyhamnen, vid den inre bassängen, borde också komma till, ligger trots allt väldigt nära knutpunkt Hjalmar. Har för mig att det funnits planer på en fritidshamn där också.

I övrigt håller jag tummarna för högt och tätt i Frihamnen.
 0
Erik Sandblom (14 Februari 2013 20:30):
Jag håller med Johannes Westlund. Hamnbassängerna måste inte förbli orörda, och alla tre kanske inte behövs. Men det vore tråkigt att ta bort dem helt. Att göra om dem till smala kanaler tycker jag också vore synd även om kanaler i sig är trevligt.
 0
Johannes Westlund (14 Februari 2013 21:07):
När det gäller parker tycker jag personligen att det är viktigt att det finns småparker tillgängligt innanför ringen av stora motorleder. Vanliga kvarter förses med (privat) park i innergården och sen kan man väl tänka sig en offentlig park i ett litet format någonstans mitt i. Att det finns vansinnigt mycket parker i andra stadsdelar betyder i mina öron att det finns möjlighet att förtäta där. Parkerna bör ju finnas jämt spridda över området.
+1
Hannes Johansson (14 Februari 2013 21:28):
Ja, man blir nästan mållös (tur att Johannes fortfarande har mål i mun, åtminstone).

Om det är öppna ytor som behövs för att knyta ihop Hisingen med innerstan, då är väl redan jobbet klart? Då kan vi härmed betrakta Hisingen och innerstan som ypperligt ihopknutet redan nu. Jag vet inte om arbetsgruppen bara inte orkade bry sig, eller om de är så oerhört partiska utifrån sina yrkesroller att de inte kan lyfta blicken och se vad det är som skapar attraktion.
 0
Johannes Hulter (14 Februari 2013 21:33):
Vad gäller bassängerna så kan man ju ha kvar grundformen men ge dem en mer behändig storlek, nu ligger de mellan 100-120m i bredd och det är lite väl. Fick jag välja skulle jag behålla den innersta, där Kvilleån mynnar, relativt intakt (ca 100m) och sedan ta ner de två yttre till typ Hamnkanalens storlek (ca30-40m). Det räcker mer än väl för att få in båtar/husbåtar etc. Sedan skulle man faktiskt kunna ta upp nya kanaler mellan hamnbassängerna och få ett litet Amsterdam.

Vad gäller parker så sparar man ett par kvarter och gör små stadsparker, easy peasy... :)
 0
Johannes Westlund (14 Februari 2013 21:39):
Sannegårdshamnen ligger på dryga 50 meter och där går det in småbåtar. Det känns nästan som att det är lite långt mellan kajerna. Så 30-40 meter känns riktigt bra. Stora kryssare som kommer attraheras av områdets internationella klass kan läggas längs vikingpiren (den som viking vill ha monumentet på). Där är det också bäst sol-läge :)
 0
Tobias Axelsson (14 Februari 2013 22:15):
En viktig sak med bassäng eller kanal (som jag också skulle föredra) tycker jag är att de kommer till användning med båtplatser, både för småbåtar, båtar med verksamheter och ev. husbåtar. Annars kan man lika väl fylla igen ytterligare...

Små, välskötta "fickparker" i direkt anslutning till gatan skulle väl bli trevligt. Kompakt och effektivt.
Jag gillar hur Savannah, Georgia ser ut, även om det kanske är lite väl frekvent(?). (http:​/​/​upload.​wikimedia.​org/​wikipedia/​en/​3/​3b/​SquaresO.​.​)
 0
Erik Sandblom (14 Februari 2013 22:20):
En bred bassäng vore bra för att få plats med småbåtsliv som jollesegling, kajak, kanot och bad. Älven rör sig och trafikeras av stora båtar, så det är lite läskigt kanske. Och kusten ligger förhållandevis långt bort. Så jag gillar Johannes Å:s förslag att behålla innersta bassängen i full bredd.

Kanske kan man åka skridskor på vintern också, som mittemot Stora teatern?
 0
Matthias H. (14 Februari 2013 22:37):
Bassängerna är enorma och det är stad vi behöver, inte vatten. Jag vidhåller att dom ska bort men att vi kan ha 3 kanaler kvar som inte ska vara mer än 10 meter breda.

Stad är ju det vi vill skapa här, vi ska väl inte blidka några andras intressen eller anpassa oss eller hur? Inte här.
 0
Emanuel Alfredsson (14 Februari 2013 23:05):
Bara Linholmallén förlängs till Ringögatan/H.B-gatan, så är jag nöjd.
+1
Olof Antonson (14 Februari 2013 23:12):
Vill bara påpeka att Frihamnen ändrat form flertalet gånger tidigare. Så här såg det ut 1923: http:​/​/​s.​yimby.​se/​gbg/​2276/​70​1f9738-​796b-​11e1-​b53a-​835.​.​
+3
Patrik Höstmad (14 Februari 2013 23:20):
Det kommer att komma en lastbil i minuten med lera och berg från Västlänken när bygget kommer i gång. Det blir miljömässigt fördelaktigt att frakta dessa massor så kort sträcka som möjligt. Perfekt att använda detta till att fylla igen delar av Frihamnens bassänger och höja marknivån.
 0
Göran Åhman (15 Februari 2013 00:35):
Tycker Vikingförslaget i grunden är ett mycket bra förslag. Gillar tanken att man behåller vattnet och kopplar därmed den nya staden till den historiska användningen, fast i behändig form. Man skulle tom kunna minska yttersta bassängens bredd något om man vill öka exploateringen. Bananpiren med sin kub är också bra, om man tvunget vill ha en park kan den ju anläggas där. Om inte det räcker kanske nåt kvarter får stryka på foten för ytterligare en park. Skall man ha en befolkad park och ett flöde av människor på piren kanske man borde dra fler broar till piren/parken/kuben. På bilden ovan ser man ju en större gata på diagonalen med siktlinje mot kuben. Den gatan borde man kunna ansluta med en bro, inte i gatans siktlinje, utan tvärs kajen paralellt med kuben rätt över älven och låta den landa vid Operan.
Med Vikingförslaget skulle man lyckas få till den där jubileumsparken till 400-årsjubileet oxå. Lite värlsdutställning a la 1923 så bygger man resten allt eftersom :-)
+1
Ingenjör (15 Februari 2013 06:35):
Tidsfaktorn är sannolikt mycket viktig. Ledande politiker verkar ha låst sig vid en park och lite hus till jubileet.

Först kommer mycket tid workshopas bort, sedan följer planering, projektering, upphandling etc.
För att workshoppandet skall kunna vara så långt som möjligt återstår därför miljonprogram i tre våningar samt träskmark, som kan bygga sig själv under tiden....

Nu kanske jag är överdrivet negativ.

Vad jag vill ha sagt är att även i en bra plan (som Viking) måste en rimligt stor del kunna vara klar till jubilleet, annars tappar ledande politiker ansiktet.

Bananpieren med kuben kanske därför är en förutsättning för resten?
 0
Matthias H. (15 Februari 2013 13:50):
Olof, ja den kartbilden över 1923 föredrar jag varje dag i veckan hellre än nuvarande överdimensionella bassänger.
+1
Mattias Bolander (15 Februari 2013 15:50):
Apropå Lindholmsalléns fortsättning - I nån annan tråd visade det sig att drar man ett rakt streck längs Lindholmsallén så kommer man rakt in på Litteraturgatan i Backa. Se karta:
http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​nCcUD

Men kanske en sned fortsättning in på Ringön är att föredra. Samtidigt kan det bli en snygg fortsättning bort mot Selma Lagerlöfs torg som ju också är tänkt att utvecklas och bli mer stadslik. Blir en jädrigt lång allé dock (runt 6 km).
+7
Håkan Tendell (15 Februari 2013 18:07):
Invigningstal vid Jubileumsutställningen 2021:

Willkommen, Bienvenue, Welcome to go:teborg. This is Frihamnen, if not the heart, so at least the green lung of the city. Many years ago we asked, what kind of a city do people want, and our experts told us the people want a city filled with trees and water, so here it is, the largest swamp park within a city, and look: Not a house in sight! It must be like paradise, as E-Type sang when he was in go:teborg at the Mello 2004. But let's stop talking about things that reminds us of house. Please enjoy our park. Let it be the attractive meeting point between Earth and Hisingen so that the two tribes together with tourists can meet and explore each other and each other planets. My personal favourite place in the park is on the south tip. From there you can see the parking lot of Skeppsbron where we probably never will start building houses. Yes, it must take time to build a city. You have to have a dialogue and than a lot of monologues, and after that some work shops, democracy projects and perhaps new work shops as the world around the city changes. Welcome back to Gothenburg in 2071, when we will invite you to participate in a work shop about the future eighth wonder of the world: Hisingsbron.
 0
Johannes Westlund (15 Februari 2013 18:22):
Nja, Hisingsbron kommer byggas enligt tidtabell. Bilvägar är undantagna i processen och har någon slags överprio. För det är viktigare att (den heliga) BIL(trafiken) flyter som den ska. Man kan ju inte hindra (den heliga) BIL(trafiken) med löjliga demokratiprojekt och workshops. (BIL)folk (inga andra) måste ju komma fram!
+1
Karl H (15 Februari 2013 20:26):
Tänk vilken tät och fin stad vi skulle kunna få här.

Med riktigt tät bebyggelse skulle man ju kunna få in pengar för en tunnelbanelösning under älven som förbikopplar sig från vårt sköra spårvagnsnät i city. Med den täthet som Älvstaden föreslår kommer ju aldrig några medel för en sådan lösning.
+1
Hans-Olof Hansson (15 Februari 2013 21:00):
Med en förlängd Lindholmsalle till Hjalmar Branting och Ringön, med den nya vagnhallen för spårvagnar så öppnas möjlighet för en passage under älven och Gullbers-strand/vass till Odinsplatsen. Men länken Stigbergstorget - Lindholmen så kan vi äntligen sluta Storkringen. Då har vi tre passager över älven varav endast en går på öppningsbar bro. Mycket högre kapacitet och mindre risk för störningar.
+6
Gunnar Einarsson (16 Februari 2013 13:34):
Herregud, sparka visionsteamen nu och rita ut en stadsplan!
+1
Tobias Axelsson (17 Februari 2013 22:56):
Är det bara jag, eller har forumtråden vaporiserats?
 0
Johannes Hulter (17 Februari 2013 23:09):
Vi håller på att bygga om forumdelen,, det måste vara därför. Bra att du sa till, det ska vi fixa!
 0
Daniel (18 Februari 2013 12:24):
I dag är det för övrigt en utmärkt dag att gå i valfri park utanför asfalten och därmed uppleva dessa träskönskningar om Frihamnen.
 0
Pagodroma (20 Februari 2013 23:14):
Det är slående i många av diskussionerna på Yimby att det är ett väldigt manligt forum. Det skulle också vara intressant att veta hur många av täthetsivrarna och parkmotståndarna som själva har mindre barn. Det är en erfarenhet som brukar förändra perspektivet kraftigt....
 0
Johannes Hulter (20 Februari 2013 23:23):
Pagodroma: Jaha? Menar du att det finns en koppling mellan att förespråka täthet och att vara av manligt kön? Det låter lite sexistiskt tycker jag... Själv har jag två barn, men jag är å andra sidan inte någon "parkmotståndare", var har du sett några sådana? Att bara slänga in lite vaga insinuationer och lösa beskyllningar är inget vidare sätt att argumentera. Vill du bidra på ett konstruktivt sätt till diskussionen så lägg ner lite tid på att formulera rationella argument istället.
+4
Johannes Westlund (21 Februari 2013 00:21):
Pagodroma: Jag håller med dig om att parkmotståndet verkar hårdnackat här. Men så får man komma ihåg att Göteborg har orimligt mycket och stora grönområden överallt. Gissningsvis skapar det någon form av anti-reaktion.

Men jag tror egentligen det är väldigt få som har något emot parker som används och fungerar. Problemet är väl dock här att det snart inte finns någon stad för alla grönområden. Den slående majoriteten av dessa används inte alls av någon. Min egen syn är att parker är bra och viktiga för en stad. Däremot är lågkvalitativa grönområden (oavsett om de kallas gräsmatta eller park) direkt destruktiva för en stad.

Om man nu tar exempelvis träskidén så inses lätt att den är direkt destruktiv för staden. Vilka barn skulle springa där? Träsket skulle ligga mellan flera stora trafikleder samt älven. Vilka barn skulle få springa själva dit? Vilka föräldrar skulle ta med sina barn dit när det finns andra och bättre parker i stort sett närmre varje bostad i närheten? Om det nu var barnfamiljer som vi värnade om.

Däremot har YIMBY många goda idéer vad gäller att skapa barnvänligare stad. Kvartersstaden är ett eminent sätt att åstadkomma barnvänliga miljöer. I den finns nämligen innergårdar där barnen kan leka fritt och tryggt. Vidare finns väl också många som önskar se ett mindre bildominerat gaturum, och det skapar ju också barnvänligare miljöer. Då kan barnen kanske i framtiden själva ta sig runt mera.

Frihamnen diskuteras flitigt på forumet. I de förslagen som jag tycker verkar mest genomtänkta finns plats för några särskilda småparker samt ett par mer rejäla. Samtidigt finns också plats för massor med kvarter för boende så att det finns några barn (och vuxna) som kan tänkas använda parkerna. Sen får man inte glömma att varje innergård kan planeras till goda och trygga lekplatser för barn, gröna rum för vuxna. Det är bara en fråga om vilja. Trixet med att få till en bra stad är att se till att det finns plats för allt, självklart för parkerna men också för resten av staden.
 0
Gunnar Einarsson (23 Februari 2013 11:04):
Mattias Bolander, intressant om Lindholmsallén/Litteraturgatan. Fast det är ju bara det att det ligger en bangård i vägen. :)

När man strövar omkring vid köpbarrackerna på Backaplan så är det lätt att börja planera för de kvarter och gatusystem man kan anlägga där, i princip ända bort till järnvägen och Brunnsboberget.
Fast en annan tanke, när Västlänken väl har kasserats och staden i framtiden behöver mer spårkapacitet än Centralen kan erbjuda, är om inte området skulle lämpa sig bra för ännu en säckstation.
+2
Matthias H. (23 Februari 2013 19:59):
Gunnar, Västlänken kommer byggas och det är tur för vår region. Om inte den byggs kommer vi klippa och klistra och aldrig få till riktigt stor kapacitet. Storgöteborg och västsverige behöver Västlänken så mycket, sen så behöver staden Göteborg också mycket annat t ex ett tunnelbanenät eller högbana. Men det finns inget ett motsatsförhållande mellan dessa två faktum.
 0
Daniel (26 Februari 2013 08:55):
GP:s kulturbilaga har idag 26 februari ett intressant reportage (ej på nätet) om byggbranschens ryggdunkande i Göteborg.
 0
Mattias Bolander (26 Februari 2013 10:34):
Gunnar, kommer inte den bangården få maka på sig nån gång i framtiden också? (Har för mig jag t o m läst nånstans om förslag på nedgrävning.) Den som lever får se.
 0
Hans H (26 Februari 2013 10:43):
+1
Göran Åhman (27 Februari 2013 04:30):
Nu är det ju Frihamnen det gäller. Men visst borde man upprätta en stadsplan för hela centrala Hisingen. Då är det många noder och stråk som kan förlängas, förädlas, nyskapas osv.
Dra ut Lindholmsallén, Ringögatan, Litteraturgatan, Björlandavägen, Hjalmar Brantingsgatan, Lillhagsvägen och den nya Hisingsbron över kartbilden så har man snart ett stort esplanadsystem... Självklart kan man koppla på fler broar och ansluta till gatunätet söder om älven. Falutorget, Odinsplatsen osv.
Att man anlägger en station för trafik på Bohusbanan, Torslandabanan, Björlandabanan och Kungälvsbanan ser jag som självklart :-)
Men man kan och borde börja med en variant av Vikingastaden och Vikingakuben till jubiléet!
 0
Gunnar Einarsson (28 Februari 2013 15:46):
Mattias Bolander, jag kan inte se att behovet av bangårdar kommer att minska framöver, tvärtom. Nedgrävd bangård låter dessutom opraktiskt/inflexibelt och väldigt dyrt och komplicerat för vad man måhända tänker sig vinna därmed. Framtida resurser och kapital? Kanske finns viktigare prioriteringar?
 0
Gunnar Einarsson (28 Februari 2013 15:59):
Mattias H, Västsverige kommer bara att behöva Västlänken om framtidens kulturgeografi i fortsatt och eskalerande takt skall ha huset, arbetet och ICA Maxi i varsitt hörn av en tre mil stor triangel.
 0
Matthias H. (28 Februari 2013 16:23):
Gunnar, jag har läst 20 p kulturgeografi men förstår inte vad du menar.

Jag anser att utbyggnaden av järnvägen är helt nödvändig för vår region och för att få till kapacitet, smidighet och snabbhet i regionens järnvägsnät måste vi bygga bort säckstationen i Göteborg och jag har inte sett något bättre alternativ än Västlänken för att åstadkomma det.
 0
Gunnar Einarsson (28 Februari 2013 23:53):
Matthias H, jag har inte läst en enda poäng kulturgeografi så jag beklagar om min användning av begreppet gjorde dig ställd. Menar bara att Västlänken med 10 minuters pendeltåg i hela regionen kommer ur ett tänkande där alla skall bo i gles villamatta och ibland ta lokaltåget för att känna sig lite miljövänliga. Det kallas för "regionförstoring".
En framtidsplanering som tvärtom utgår från att vägtransporter och pendling måste minska i framtiden, människor flytta närmare arbetsplatserna och att dagens köpladuparkeringar behövs till åkermark, hade snarare föreslagit en stadsbana för Göteborg och stadens omedelbara omnejd.

Nåväl, det går att uppnå 15 minuters genomgående tågtäthet med Förstärkningsalternativet 18 spår (in och vända). Samma som i Västlänken Bas och det behövs inte grävas en meter lertunnel inne i stan.
+1
Hans-Olof Hansson (1 Mars 2013 12:25):
Problemet med Förstärkningsalternativet är att det fortsätter att dumpa alla resenärer på ett enda ställe med ökad trängsel som följd. Ingen får kortare restid och alla får det värre att ta sig därifrån. Samtidigt som mer marks täcks av en spårmatta som det inte går att bebygga. Entusiasmen för Förstärkningsalternativet var måttlig, för att uttrycka det milt.

Med Västlänken så får du tre stationer att byta på, det blir glesare på varje station och alla får snabbare restid. Mark frigörs för byggnation vid centralen, mer stad att bygga. Perfekt!

Förtätningen som sker runt stationerna sedan kommer främst inte att ske som gles villamatta utan de kan också bygga riktig stad. Perfekt!
 0
Mattias Bolander (1 Mars 2013 14:43):
Länktips om Frihamnens framtid...

"Fyra team med strategier för Frihamnens framtid
Idag en ganska död yta, men med stor potential. I framtiden ska Frihamnen vara en plats för människor att bo, leva och njuta på. Här är några idéer."
http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Hisingen/​Nyheter/​Fy.​.​
 0
Gunnar Einarsson (3 Mars 2013 23:44):
Hansson, med tanke på att man tog sig för att bygga hotell och kontor rakt ovanpå Centralen för några år sedan så verkar inte trängsel på stationen vara något man tar på alltför stort allvar här i stan. Annat än som svepskäl för att bygga Västlänken då.

Hursomhelst, en stadsbana hade kunnat stanna på eller i annan direkt anslutning till Centralen och suga upp många potentiellt nya pendeltågsresenärer, men strunt samma. Jag menar, Förstärkningsalternativet, som entusiasmen var måttlig för, togs ju bara fram av Trafikverket i ett försök att få politikerna att ta sitt förnuft till fånga, men varför skall man lyssna till proffs och yrkesmän när man kan förverkliga en centerpartists amatörvision från 80-talet?

Det blir väl som med Ansaldo Breda-vagnarna...

P.S: Den yta som offras för ytterligare två spår på Centralen, vidgad midja och ett nytt spårpar på Gårdaviadukten är måttlig. Man undviker även den förstärkning av barriäreffekten i östra Gullbergsvass som Västlänkens tunnelmynning potentiellt för med sig.
 0
Krister (4 Mars 2013 07:53):
I dagens GP tas frågan om hur man blir av med lermassorna vid byggnation av Marieholmstunneln. 500.000 kubikmeter lera skall grävas upp. Skulle man köra leran på lastbilsflak skulle det röra sig om mellan 20 000 och 30 000 transporter. Det blir nog ännu mer att gräva upp när man bygger Västlänken. Sedan går det åt ungefär lika mycket makadam/grus att återfylla med när tunnlarna är klara.
 0
Mattias Bolander (4 Mars 2013 10:26):
Mycket makadam/grus vid Västlänkbygget kan man väl få från de delar där tunneln går i berg? (Blir det verkligen "ungefär lika mycket" - själva tunneln upptar väl stor del av volymen?)
 0
Daniel Andersson (4 Mars 2013 11:57):
Mattias: jag tror Krister syftar på Marieholmstunneln även när han skriver om återfyllning. De betongrören måste täckas över för att inte flyta upp samt skyddas mot påkörning. Västlänken ger rimligen ett stort överskott av massor, främst bergkross som är eftertraktat som anläggningsmaterial.

Annars skulle man kunna bränna tegel av leran. Kanske något för ett monumentalt område 'Götaplatsen 2.0' till 400-års jubileumet. Eller massorna kanske räcker till ett nytt miljonprogram. :)
 0
Hans-Olof Hansson (4 Mars 2013 18:02):
Det Krister refererar är en typiskt alarmistisk insändare utan grund. Ja, det blir en del transporter men mycket är transporter inom bygget, även av schaktmassor som flyttas från en plats till en annan. Det som netto måste bort är typiskt det hål som betongtunneln gör genom leran. Sprängsten från berget krossas och används för att göra betong. Eventuellt överskott i bergkross är en värdefull råvara för andra byggen.

I dagens GP så finns en artikel där de vill använda leran för att täcka över deponier med ett tjockt lager lera. Leran kommer därmed till nytta och är inget "avfall".
 0
Jan Åke Ek (4 Mars 2013 18:34):
Hansson!
Allt som kommunen hittar på är ju inte bra.
Nu har man kommit underfund med att den gamla tippen vid fiskebäck kan läcka otrevliga ämnen.Detta samtidigt som man kommer att få en stor mängd lera som man inte vet vad man skall göra med. Att man upptäckt detta nu är väl ingen slump eller?
 0
Matthias H. (4 Mars 2013 21:13):
Jan Åke, att det läckt vid tippen i Önnered/Fiskebäck har varit känt sen länge.
 0
Krister Malmqvist (7 Mars 2013 08:27):
År 2000 gjordes en undersökning av halterna av
metylkvicksilver och tributyltenn (TBT) i
sediment i Göta älvs estuarium. Koncentratione
n av totalkvicksilver i sedimenten bedömdes
som relativt höga, medan metylkvicksilver förelåg i
halter som är vanliga i förorenade estuarina
sediment.
Koncentrationer av metaller från 12 stationer från Frihamnen i öster till Hakefjorden i väster undersöktes år 2000. Skillnader beträffande metallhalter i ytsediment jämfört med blandade sediment påvisades. Kvicksilverhaltern
a var förhöjda inom hela området. Organiska miljögifter som TBT,PCB, PAH och dioxiner har även påträffats i flera undersökningar.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.