Guldhedens framtid

Vilken underbar framtidsvision!

Men bygg gärna många, små, enkla hyreslägenheter, så att vi äntligen kan få löst problemet med brist på studentlägenheter.

Ett snitt på 70 kvm tycker jag låter i lyxigaste laget...

Ser mycket bra ut. Den största invändningen jag har är att vissa kvarter ut mot vägen/gatan har lite i onödan lämnats öppna i förslaget, det hade varit bättre med slutna kvarter i de lägena, eller åtminstone att kvarteren hade varit slutna åt det hållet.

Förslaget borde vara okontroversiellt (förutom flytten av kyrkan) och borde definitivt genomföras. Ytorna som är tänkta att bebyggas med nya fastigheter i förslaget är alla platser som inte används och som antingen ser trista ut eller ödsliga.

Mycket bra förslag. Klokt att fokusera på områden som rimligen inte borde orsaka protester.

Bra förslag. Det är oerhört viktigt att skaffa fram mer studentlägenheter, och också lägenheter för forskare som är på tillfälligt besök. Riktigt bra också ambitionen att försöka stärka kommersialiseringen av forskning. Som en kommentar till insändaren säger jag: "Skicka vidare till SBK"!

Förslaget är efter de politiska förutsättningarna bra, men kanske ändå inte tillräckligt radikalt. Det blir lite lite kvartersstad med de sporadiskt placerade huslängorna, vilket givetvis har att göra med de begränsningar som sätts av befintlig bebyggelse/stadsplanering. Har man för sig att inget får ändras/rivas så blir möjligheterna därefter.
Det problematiska är att ett sådant försiktigt tillvägagångssätt kan ge upphov till följdproblem när vidare förtätning eventuellt planeras i framtiden. Slutresultatet riskerar att bli en kaotisk och skräpig stadsbild som vare sig är riktig stad eller bevarar den ursprungliga modernistiska planlogiken.

Nu har jag inte hunnit läsa innehållet, men sedan är det väl inte direkt yimbyitiskt att tala om "kunskapsstråk" heller när det är allmän stadsplanering i form av normala multifunktionella hyreshus som området behöver mer av. Fast det kanske också är nödvändig taktik för att sälja in planen.

Inte desto mindre, det är gäng steg i rätt riktning och uppfriskande att se. Undrar om jag inte rentav känner igen ett par av mina egna kvarter på bilden, hehe.

Ett förslag är att försöka få till en mer stadsmässig infart till Chalmerstunneln. I förslaget så ser det lite lustigt och abrupt ut. Bara att gjuta en betonggrej och ta bort några träd skulle göra underverk där tror jag. Är nog också bra om det i förslaget specifikt pekas ut fler lägenheter som kan vikas åt studenter/forskare än det komplexet precis bredvid Chalmersplatsen. Några studentlägenheter vid varje kollektivtrafikplats skapar definitivt liv och rörelse dygnet runt.

Imponerande med detta initiativ - riktigt bra! kul att fler vågar i vår stad- vi behöver mer av detta! Ett entreprenöriellt tänk - att se möjligheter - att våga ta initiativ - föra fram detta -att inte tänka på jantelagen - bara köra på! - kanon!!! Något är på gång i Göteborg. Ett föredöme - att visa på sådana här möjligheter - att visualisera och driva dessa som enskilda initiativ! Riktigt roligt att ta del av detta!!!

@Johannes:

Håller med om att några studentlägenheter vid varje kollektivtrafikplats definitivt skapar liv och rörelse dygnet runt.

Många dito skapar desto mer av detta.

Över lag verkar det som om nybyggda studentlägenheter siktar in sig på en helt annan målgrupp än vad som är önskvärt.

Majoriteten av studenterna vill inte ha tvårummare om 70 kvm som kostar större delen av deras studielån. De flesta nöjer sig med ett rum och kokvrå om 30 kvm -- oftast till och med ett eget rum i en korridor med gemensamt kök, dusch och tvätt.

Som jag nämnde inledningsvis, ett snitt på 70 kvm per lägenhet är alldeles för lyxigt IMHO. Överlåt gräddhyllorna åt Norra Älvstranden och låt den nya Guldhedsstaden bli ett eldorado med billiga lägenheter, som även de fattigaste studenterna har råd med.

Björn Felten: Det finns en uppfattning att studenter är en homogen grupp, och den uppfattningen stämmer inte. Vissa kommer direkt från mamma och andra är själva föräldrar. Det finns stor variation inom gruppen och därför måste det finnas en god tillgång på olika typer av studentlägenheter.

För vissa kommer korridor att passa utmärkt. Det är en utmärkt social plattform, ett sätt att få ett sammanhang i en ny stad. En annan grupp kommer trivas bäst i en egen lägenhet i ett studentkomplex. Ytterligare andra kommer trivas bättre i mer uppblandade sammanhang i ettor eller tvåor, eller rent av treor, som inte är del av ett studentkomplex.

Därför vore det bra att få med något i förslaget om att man också kan låta ett antal lägenheter i blandade fastigheter vikas för studenter. Förutom detta borde det ställas betydligt högre krav på kostnadseffektivitet. Det går att bygga betydligt billigare om man slopar p-norm och slutar bygga fel stup i kvarten, det senare visar Skärpning Gubbar med all önskvärd tydlighet. Mindre byggherrar, tomter och konkurrens skulle också göra priset gott.

När det gäller 70 kvadratmeter fick jag känslan av att det var ett sätt att uppskatta ungefärligt antal lägenheter och inte ett förslag på vad man verkligen skulle bygga.

Håller med Felten här. Men varför sikta in sig på just studentlägenheter? Varför inte ett stort antal vanliga ettor till lägre hyra som kan hyras av alla, inte bara studenter?
Inte minst gårdshus borde vara en given placering för smålägenheter.

Gunnar Einarsson: Vanliga lägenheter omsätts inte alls i samma tempo som studentlägenheter. Detta innebär att lägenheterna snabbt kommer låsas av icke-studenter som bor kvar i kanske 30 år. För gruppen som inte är studenter är större än gruppen studenter och har genomsnittligt fler köpoäng samt högre inkomst. Eftersom nya studenter strömmar till ständigt måste en del av beståndet omsättas i relativt högt tempo. Därför är det bra att vika en del av lägenheterna specifikt till studenter. För att förhindra att beståndet blir låst för nytillkomna.

Okej, för att inte framstå som en gnällspik skall jag sammanfatta min kritik mot förslaget i tre punkter:

1) Räta ut och flytta Dr Allards gata något åt sydväst. Den går idag i en onödig kurva som tar stor plats. Med en uträtad gata skulle fler kvarter kunna placeras på gatans östra sida ned mot och framför Landala Egnahem. Det gäller att tänka framåt!
Dessutom går Dr Allards gata idag delvis i en fördubblad sträckning parallellt med Dr Heymans gata i något misslyckat försök att skapa en lokalgata. Ta bort en av gatorna och döp den resterande gatan till Heymansgatan. Konsekvensen blir att Dr Allards gata, som ormar sig genom större delen av Guldheden, blir något kortare.

Svårighetsgrad: Lätt


2) Riv större delen av Guldhedsskolan som idag upptar en omfattande yta och uppför nya skolbyggnader koncentrerat i ett kvarter närmast Heymansgatan (Dr Allards gata). Den frigjorda centralt belägna ytan mellan nämnda gata och Guldhedsgatan utgör i hög grad nyckeln till att få till verklig kvarterstad i området.

Svårighetsgrad: Medelsvår


3) Byggnaderna som visas på bilderna behöver bli högre. Sexvånings flerbostadshus med en takhöjd på drygt 3 m (eller vad det blir) borde vara standard för att undvika småstadskänslan. Ökad exploatering blir i vilket fall som helst mer kostnadseffektivt. Längs Egnahemsvägen skulle dock kunna uppföras landshövdingehus.

Svårighetsgrad: Lätt

Johannes Westlund, okej jag är med. En betydande del av beståndet borde med andra ord öronmärkas för studentlägenheter. Benissimo!

Bra kommentarer här! Sbk drar förhoppningsvis igång dp snart och då ska vi förstås lämna ett eget yttrande från Yimbys sida. Mer info kommer på måndag. :)

I grunden bra förslag, men: det måste ställas krav på arkitekturen! Illustrationerna är inte bra. Bebyggelsen kring WP förefaller splittrad och skräpig, och det beror på arkitekturen. Det estetiska är viktigt, om ni frågar mig. En bra grundregel är att dålig arkitektur skapar splittrade och såriga gaturum (antingen kaos eller monotoni), medan god sådan läker gaturummet (harmoni).
Bebyggelsen mot Egnahemsvägen ser väldigt kompakt ut. Jag vill se lite luftigare gaturum där, och helst landshövdingehus. Men några fler våningar vid WP skulle nog passa, liksom även ned mot Sahlgrenska.

@Johannes Westlund (I går 15:36):

Håller med till punkt och pricka. Studenter är förvisso inte en homogen grupp.

Men jag håller också med om att man måste göra specifika studentlägenheter oattraktiva för 30-års boende.

I just det här stråket anser jag att man måste se till att det blir minimalt permanentboende och maximalt studentboende. En etta med kokvrå om 25 kvm eller rent av ett korridorrum torde innebära minimal risk för långtidsboende.

Och, som du mycket riktigt påpekar, det måste gå att få till stånd billigt byggande. Anstånd från boverkets dyrbara krav -- särskilt när det gäller tillfälligt boende som jag anser att man här bör eftersträva -- bör vara eftersträvansvärt.

Alla de studenter som nu är hänvisade till hyrda rum i utkanterna av staden skulle förmodligen älska en liten billig etta på sjätte våningen även utan hiss (kraftigt fördyrande) och balkong.

Just my EUR 0.02...

Något som delvis begränsar en omvandling av Guldhedsgatan till stadsgata är att den är en del av kringen vilket innebär att spårvagnarna bör kunna hålla hög fart. Detta gör det ur säkerhetssynpunkt oönskvärt att fotgängare korsar gatan annat än på särskilda ställen. Idag är staket uppsatt mellan spåren. Begripligt, men det ser trist ut. Funderade på andra lösningar. En idé vore att ha granit- eller betongmurar på båda sidorna om spårområdet. Det motverkar passager över spåret och begränsar samtidgt bullret från hjulhusen. En mer krävande variant vore att även sänka ner spåren en halvmeter för ytterigare bullerreduktion samtidigt som insteg kan ske utan trappsteg eller upphöjda perronger.
Gatan är också ett viktigt cykelstråk där cyklisterna får upp ansenliga farter i backarna. Med fler målpunkter längs gatan och när gatan inte kan korsas fritt är det lämpligt med dubbelriktade cykelbanor på gatans båda sidor. Kanske kan erfarenheter från Övre Husargatan ge vägledning i utformningen, även om cyklisternas fart där är lägre.

Mats O, 20-talsklassiscism och "senklassicism" à la Mölndalsvägen är bättre än småskalig nyfunkis, men det här är nog ännu bättre vid Wavrinskys plats ;):
http:​/​/​www.​szmediabild.​se/​Images/​Galleries/​goteborgshi.​.​

Bortsett från att inga av byggjättarna vare sig kan eller vill bygga så förstås... Dock undrar jag om inte en och annan mindre byggare på tomtindelad stadsplan till och med skulle se det som en utmaning.

Själv tror jag på ett brett spektrum av lägenhetsstorlekar (vilket blir naturligt med exempelvis gårdshus), med fler små lägenhenheter än stora och en jämförelsevis stor andel vigd åt studentbostäder, men jag skulle föredra att Berg och Rosenhalls plan därför också innehöll fler fastigheter och mer koncentrerad, verkligt urban bebyggelse med i stort sett enbart slutna kvarter. Det är ju ändå lite av Göteborgs framtida, studenttäta Montmartre som de vill uppföra.

En mindre sak jag undrar lite över är varför de valt att inte bebygga knallen mellan Guldhedsgatan och Egnahemsvägen direkt ovanför Chalmersplatsen. Platsen är ju perfekt för ett riktigt kråkslott. En på lägre nivå belägen borggård skulle genom trappor och portaler kunna förbinda Chalmersplatsen med Kolonigatan istället för den lite trista trappstig som finns där idag.

Bra initiativ.
Att satsa på de etablerde stråken, WP, Guldhedsgatan,
där tror jag det finns mkt goda möjligheter att faktiskt få en förtätning som ger blandstad och delvis i kvartersform. Guldhedsgatan kan mycket väl bli en stadsgata, jag tror inte spv är ett problem. Jämför med t ex Mariagatan eller Älvsborgsgatan som också är viktiga stråk för spårväg.

W.P kan bli ett Mariaplan i Guldheden. Men med högre medelhöjd för husen. Och gärna en del högre hus än i skisserna. "Referenshöjder" i närområdet är väl 7-8 våningar (Raketgatan, N.Guldheden).


Det otroliga är att det finns ett flertal platser med liknande utvecklingsmöjligheter runt om i stan. Då tänker jag alltså inte på Älvstaden (som är ett eget mycket spännande kapitel), utan på förtätning i (glest) bebyggda områden kring stråk.
Om det här första fallet genomförs kan det vara en mycket välbehövlig förlösande propp som gör Göteborg roligare på fler platser än idag.

När det gäller cykel så finns två realistiska strategier. Antingen har man enkelriktad cykelbana på båda sidorna av vägen eller så har man en dubbelriktad på ena sidan. Men då bör man bestämma sig för vilken sida, för idag byter cykelbanan plötsligt och oväntat sida. Har man inte cyklat där förr hamnar man på bilvägen (egen erfarenhet, och då hade jag kollat vägen i streetview först). Oavsett lösning bör det finnas gott om överfarter så att det inte blir som det blir oftast, det finns en cykelbana men den går förbi alla målpunkter istället för till (typ förbi ICA osv).

Det finns också en orealistisk lösning, och det är shared space cykelfartsgata. Det hade idealt varit den bästa lösningen för cyklister. Men det är nog långt kvar innan det är praktiskt möjligt. Oljan måste antagligen bli betydligt dyrare innan vi inser att gator är mer än en biltransportled.

När det gäller spårvagn tror jag att gräs (avgränsat med kantsten mot vägen) är en bra markör. Dels absorberar det buller ganska bra, och dels så inbjuder det inte till passage. Mur kan jag tänka är en dålig idé, det skymmer gaturummet på andra sidan som naturligt borde hänga samman och koppla.

Vad Guldhedsgatan beträffar kan man väl säga att få korsningar inte förhindrar många gatumynningar.

Jag skulle också vilja ha många överfarter för åtminstone gående och cyklister, men det blir en konlflikt med hög fart för spårvagnarna om vi skall ha en nollvision för allvarliga olyckor. Kanske kunde man ha någon form av bommar kombinerat med kameror/närvarodetektorer på passagerna?
Idealt tycker jag enkelriktade cykelbanor på 'rätt' sida av gatan i kombination med att det är lätt att ta sig över gatan är bäst. Men, om det måste vara långt mellan passagerna över gatan, blir respekten för enkeriktade cykebanor bristfällig. Då är det bättre att göra det dubbelriktat på gatans båda sidor från början, även om det är lite trafikseparering över det. Skånegatan är väl gjord på det sättet; den är också en del av kringen.

Allt är en fråga om gatubredd avseende vad man kan göra. Dagens trottoarer är redan ordentligt smala och trafiken intensiv. Skall man ha en riktig stadsgata snarare än en bullerflod så skulle jag prioritera avskärmande parkeringsrader framför cykelbanor.

Finns förresten inte cykelbana redan?

Jag gillar inte Skånegatans cykelbanors utformning. Det är för mycket kompromiss. Man ska ha två dubbelriktade cykelbanor, men det får inte plats. Så istället blir det smala och eländiga saker bitvis där standardcyklar har problem att mötas. Och hela gatan blir helt orimligt bred dessutom. Den är alltså cirka 40 meter bred, vilket är dubbelt så brett som Guldhedsgatan. Det gör stråket ödsligt, ganska antiurbant och oinbjudande. Jag är fortfarande helt paff över att detta ska kallas Evangemangsstråk. Det är en bilboulevard som ingen sund människa vill promenera längs. Personligen går och cyklar jag längs ån ett kvarter in när jag ska därigenom.

Jag tror på att välja en mindre ambitiös lösning och istället göra den mindre ambitiösa lösningen bra istället för att gapa efter mycket och landa i dåliga kompromisser. Jag tror inte det behövs fler överfarter per kilometer än på skånegatan och då tror jag det räcker med antingen en dubbelriktad eller två enkelriktade.

Gunnar: Cykelbana finns, men den är (som vanligt) lite dumt konstruerad. Ska man bygga om och förtäta är det inte bara lämpligt utan nödvändigt att också göra en bra lösning för cykel. Och tja... Om man prioriterar bilparkering framför cykelbana så tror jag man skjuter sig själv i foten. Det kommer ju inte direkt bli färre som tar bilen, som ju orsakar bullret, om man tar bort förutsättningarna för ett konkurrenskraftigt alternativ. Vad sägs om att istället sänka hastigheten och plocka bort en fil som får bli lite cykelbana/trottoar så att det blir mer tomtmark innanför, om det nu var buller som skulle lösas?

Johannes Westlund, jag antar att det är en ganska viktig trafikkorridor utan reella alternativrutter genom just det området: från centrum med anslutningar till Linné/Dag Hammarskjöld samt Toltorpsdalen, men det går säkert att fixa såväl cykelbanor som allt annat. Omfattande stadsbebyggelse kommer heller inte att i sig generera mindre biltrafik.
Trottoarcykelbana som på Linnégatan kanske?

Sedan har man ju kruxet vid Egnahemsvägen förstås där ena sidan av Guldhedsgatan inte ens har plats för trottoar. Hur cykellösningen ser ut där idag vet jag inte riktigt.

Mats O, jag tänkte det och personligen så gillar jag det. Den längan har alltid varit fin. Urbant. Hade passat på Wavrinsky. Är bara det att jag gillar varierat sekelskifte ännu mer. :)

Funderat lite på mest yteffektiva gatuprofilen. Det bör räcka med ett körfält i var riktning; det fungerar redan på vissa sträckor längs gatan. Då kan spårvägen få egen banvall där den inte har det idag. Egnahemsvägens bro är lite låg; gatan under kanske kan sänkas där för att få fullhöjd. Cyklister kan dela körfält med bilarna i nerförsbacke och ha ett cykelfält där det är uppförsbacke. Risken är dock att delat körfält inte lockar nya cyklister.
Skall det bli mer urbant räcker det inte att bebygga längs trafiklederna. Nätet måste också bli tätare. Här innebär det tex att skapa anslutning till Landala från Chalmersplatsen. Per Dubbsgatan är mycket ansträngd idag. En ny gata bör byggas mellan Ehrenströmsgatan, ovanför Konstepidemin och vidare mot Linnéplatsen. Fricksgatan bör förlängas till denna gata och korsningen Fricksgatan-Doktor Saléns gata öppnas upp. En gata mellan Dr Fries torg och Eklandagatan bör också finns i baktanke i planerna. Däremot är jag tveksam till den biltunnel det finns inlagt ytor för öppningar vid Mikrobiologen. Ytan som är reserverad räcker knappast, om man betänker hur det ser ut vid Götatunnelns mynningar. Bättre att avföra tunneln från planerna.

Det är mycket som är bra i det här förslaget.

Det jag inte gillar är arkitekturen, bara tråkiga funkishus överallt.

När det gäller trafiken kanske man skulle försöka sprida den och inte ha en led för alla trafikslag. Biltrafiken på
paralellgator?

För att få gatan smalare kunde man lägga spårvägen på högbana
och placera en cykelbana under.

@Sven,
Ja, det är riktigt att resten av sträckan är ett mindre problem än just Chalmers. Nu är tanken också att få upp farten genom att undvika plankorsningar.
Wavrinsky blir underjordisk och skll/bör grenas av mot Guldheden.
Medicinarberget blir också underjordisk.
Sahlgrenska likaså samt möjlig placering för en underjordisk placering av en pendeltågstation på sträckan Haga - Särö.
Från varje statioon så går det rulltrappor upp till ytan. Genom djup och stationsläge så kan de nå långt ifrån själva stationenn och i vissa fall erbjuda spårvägstrafik till platser som tidigare saknat det, exempelvis bebyggelsen på det höga berget mitt emot Sahlgrenska. Varje stationsläge är också anpassat för långa vagnar som Allelänken.
Större delen av sträckan går i berg, utom vid Linneplatsen, vilket ger billig tunneldrivning.

Vid Linneplatsen så ansluts mot Allelänken och eventuell tunnel mot Stigbegrgstorget och Lindholmen. Målet är att skapa minst en sammanhängande sträcka eller cirkel som kan trafikeras med långa vagnar i hög fart.