Yttrande över detaljplan för Nya Munkebäck

YTTRANDE

YIMBY Göteborg tycker i stort att planens övergripande intentioner är mycket goda. Vi ser positivt på att det tidigare monofunktionella skolområdet i och med planen ges förutsättningar att utvecklas till en mer funktionsblandad, urban och levande stadsmiljö. För att målen med planen ska kunna uppfyllas helt och fullt krävs dock vissa justeringar av det liggande förslaget:

Slutna kvarter
Genom att använda slutna kvarter tillvaratas kvartersmarken bättre. Det uppbrutna förslaget skapar många små gräsmattor - impediment -  som är svåra att utnyttja. En sluten struktur minimerar impediment och maximerar utnyttjandet av marken. Detta ger utrymme för fler boende, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för liv, rörelse och underlag för verksamheter i området.

Det liggande förslaget med uppbrutna kvarter innebär förutom att marken används ineffektiv att boende förvägras en gårdsmiljö av mer privat karaktär. Istället skapas diffusa ytor av halvprivat karaktär, som i praktiken sällan används. Genom att sluta kvarteren skapas en klar distinktion mellan det privata och det offentliga. Innergårdarna blir trygga lekplatser för barn, mötesplatser för boende och ett rum utomhus för vila och rekreation.

Genom att sluta kvarteren blir det även möjligt att göra de planerade gångstråken till riktiga gator. Längs dessa kan ytterligare utåtriktade verksamheter få utrymme i gatunivå. Detta genererar fler målpunkter i området och naturlig genomströmning vid fler tider på dygnet, något som skapar ökad trygghet och urbanitet.

Med slutna kvarter och gator skapas bättre förutsättningar att göra planområdet mera stadsmässigt, inte enbart den tänkta bebyggelsestrukturen längs Munkebäcksgatan, utan även inåt i området . Kvartersmarken bör således delas upp i två stora eller flera mindre helt slutna kvarter. Den planerade förskolan kan ges utrymme i något av kvarteren. Innergården kan bli en trygg och fin lekmiljö för barnen.





Förslag på sluten kvartersbebyggelse och gatudragningar

Buller och slutna kvarter
Även när det gäller vägtrafikbuller är slutna kvarter en mycket god lösning. Planbeskrivningen konstaterar att "De tillkommande bostäder som ligger i ett bullerutsatt läge får en bullerdämpad sida, alltså där minst hälften av bostadsrummen har minst ett fönster vardera som vetter mot maximalt 50 dBA." (Begreppet definierat i Boverkets rekommendationer definierade är 'ljuddämpad sida' och inte 'bullerdämpad sida'.) Att alla de tillkommande bostäderna får en ljuddämpad sida motsägs av den bifogade bullerutredningen. Bullerberäkningarna visar att med den beskrivna och illustrerade utformningen kommer flertalet lägenheter i områdets norra del inte att få tillgång till tyst sida, och inte ens en ljuddämpad sida. Bullerutredningen konstaterar därför att åtgärder behövs.

En möjlig åtgärd föreslås där husen i områdets nordvästra del byggs ihop för samtliga våningsplan för att på så sätt skapa en mer avskärmad innergård. Med dessa åtgärder konstateras för trafikmängder år 2013 att "Beräkningarna med åtgärder visar att det bör det gå att klara minst en ljuddämpad sida på 50 dBA. Endast i ett fall på översta våningen beräknas en bullernivå av 51 dB, vilket också framgår av bilaga 6."


Den nu rivna skolbyggnaden fjärmade sig från trafiken på Munkebäcksgatan, vilket vi skrivit om tidigare HÄR.

Genom att istället konsekvent använda slutna kvarter i områdets alla delar får fler tillgång till tyst sida (och inte bara en ljuddämpad sida). På så vis skapas ett avsevärt bättre ljudlandskap för hälsa, rekreation och livskvalitet. Slutna kvarter ger även höjd för ökade bullernivåer i framtiden; det är viktigt att en god ljudmiljö bibehålls för bostäderna vid fel i uppskattade trafikförhållanden och vid förändrade trafikförhållande på längre sikt. Med slutna kvarter förbättras områdets framtida utvecklingsmöjligheter och anpassningsförmåga betydligt. Med liggande förslag kan i ett senare skede valet komma att stå mellan att antingen skapa en oacceptabel ljudmiljö för de boende i området eller att avstå från trafikökningar (vilket i praktiken inverkar negativt på framtida projekt, och kan innebära att man tvingas avstå från ytterligare förtätning/bebyggelse i området).

Stad på båda sidor om Munkebäcksgatan
Effekten av liggande förslag går tyvärr delvis förlorad av att området på andra sidan Munkebäcksgatan är väldigt slutet, och helt saknar stadsmässiga kvaliteter. För att området ska kunna nå sin fulla potential måste även andra sidan om Munkebäcksgatan omvandlas till en stadsmässig miljö. Häckarna bör tas bort och byggnadernas bottenvåningar bör öppnas upp för verksamheter. Att byggnaderna är lite indragna kan utnyttjas genom att skapa uteserveringar samt ett litet torg.

Stadsgata istället för motorled
I det liggande förslaget finns mycket goda idéer kring hur dagens motorled Munkebäcksgatan ska förvandlas till stadsgata. Liggande förslag saknar dock viktiga komponenter:

Tyvärr blir Munkebäcksgatan i praktiken nästan samma planskilda motorled som den är idag, fast kantad av lite fler träd. Gatans utformning inbjuder till höga hastigheter och låg uppmärksamhet hos bilförarna, vilket inte skapar en trevlig miljö att vistas i. Detta blir särskilt tydligt för det södergående körfältet som inte ens förses med kantparkering. Längs hela huvudgatan saknas möjlighet för fotgängare (och cyklister) att korsa i samma plan. Förslaget lider stor brist på övergångsställen för fotgängare och överfarter för cyklister.



Munkebäcksgatans skala är anpassad för bilar

En ytterligare viktig åtgärd för att integrera motorleden, så att den omvandlas till stadsgata, är att skapa fler korsningar. Detta åstadkoms naturligt genom en sluten kvartersbebyggelse, vilket per automatik skapar en gatustruktur som är lätt att ansluta till Munkebäcksgatan. Korsningar över Munkebäcksgatan kommer att generera fler kopplingar, innebära ett ökat stadsliv, hålla nere hastigheterna och omforma dagens bilväg till en gata.
Korsningar ställer större krav på bilister att interagera, och är alltså ett effektivt sätt att skapa en stadsmässig trafikrytm. Därför borde även gång- och cykeltunneln vid Ahrenbergsgatan fyllas igen, och en korsning i plan skapas. Fullt utbyggt skulle detta kunna ge korsningar i plan vid Torpagatan, Bromeliusgatan, Härlanda vägen-Ernst Torulfsgatan, Ahrenbergsgatan, samt Coliandersgatan-Torpavallsgatan.

Hållbart resande ska premieras tydligare
Planområdet innefattar ett viktigt cykelstråk, men planen anger endast att cykelparkering "bör inrättas". Cykelparkering ska säkerställas med ett krav som har samma tydlighet som för bilparkering. För de externa verksamheternas behov bör väderskyddade och stöldsäkrade parkeringsplatser för minst 50 cyklar av standardsnitt och 10 lastcyklar anläggas nära cykelstråket. Vidare bör planen ställa krav på att exploatörer skapar god tillgång till väderskyddade cykelparkeringar av god kvalitet för samtliga hushåll.

Förslaget ansluter till Albert Lilienbergs mer traditionella kvartersplan på andra sidan Torpagatan, snarare än Uno Åhréns mer sentida "plockepinn" (förstora genom att högerklicka och välj "visa bild")