Göteborg 2035: Grönplan

Konstigt att inte branten öster om Göta Älv från Gamlestaden och norrut är med som värdefull grönyta. Branten är intressant i sig, och ovanför den finns till större delen en remsa skog innan bebyggelsen tar vid.

Tack! Det bästa är att ta direkt kontakt med politikerna i berörda nämnder (Byggnadsnämnd, Trafiknämnd, Fastighetsnämnd och Park- och Naturnämnden): http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​invanare/​kommun-​o-​politi.​.​

Varje halvår kan man skriva ett kort, vänligt och resonabelt mejl (gärna med länk till relevanta inlägg på Yimby) och skicka till de olika politikerna i nämnderna. Det är nog det mest effektiva sättet.

Sedan finns det mycket annat man kan göra: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​12/​paverka-​20​10​_​_​_​EXCLAMATIONMARK_​_​_​_​2798.​html

Helena: Hej, vad roligt att höra av vår stadsträdgårdsmästare! Jag tycker du gör ett mycket bra jobb på ponf, och grönplanen blir säkert jättebra mutatis mutandis.

Alla sätt att påverka är förstås bra, så skicka gärna in era synpunkter till Park- och Naturförvaltningen också. Den viktigaste kontaktytan i en demokrati är dock direktkontakten mellan medborgare och politiker, vi skrev nyligen om vikten av detta: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​4/​medborgardialog-​vs.​-​polit_​.​.​

Åter bostadssökande kan jag konstatera att de flesta hyresrätter på Boplats Göteborg har mellan 500-1500 anmälningar. Idag sökte jag en etta i Annedal där 3025 intressenter hade hunnit före mig. Att i det perspektivet frambringa ett dokument som konsekvent ger prioritet åt björksly framför bostäder framstår som närmast bisarrt.

Skall det följas så verkar det dessutom effektivt slå undan tät, funktionsblandad kvartersstad som form för stadsplaneringen. Vet inte hur många invånare ett bebyggt Gullbergsvass kan tänkas rymma, kanske det dubbla mot Olivedal, men befolkningstätheten per kvm borde bli ungefär densamma. 20% grönområden är då på tok för mycket.

Som exempel, Gullbergsvass/Gullbergsstrand kanske kan rymma ett 50-tal kvarter inklusive existerande exploatering, men om det skall bli en fungerande blandstad av det något smala, långsträckta området så kan ungefär högst två av dessa offras för en rektangulär stadspark (då ju inte minst barnen kan behöva ett "Plikta"). Denna måste dessutom vara centralt belägen och inkapslad i stadsdelen för att inte ge upphov till barriärskapande gränsvakuum.

Jag känner att föreliggande "Grönplan" befinner sig ganska långt ifrån det som skulle vara egentlig, och på grund av sin koncentrerade och yteffektiva natur, ekologiskt hållbar blandstad.

I Uppsala ska det komma en grönplan inom kort, vi i Yimby Uppsala vill gärna kommentera den. Men jag kan tycka att det är svårt att kommentera hur oanvända fält i centrala lägen kan tillskrivas höga ekologiska och sociala värden, hur bullerstörda skogsremsor som bryter upp staden i enklaver kan motiveras när det finns fantastiska skogsområden för rekreation alldeles intill och så alla dessa gröna kilar...

Det är väldigt lätt att argumentera för det urbana, men vilka argument finns det mot de ekologiska aspekterna? För mig är det en totalt okänd vetenskap...

Lite kommentarer, i tillägg till Johannes:

EDIT: 2013-04-14 23:50

PLANENS SYFTE OCH AVGRÄNSNING

Grönplanen är en del i Göteborgs utbyggnadsplanering som syftar till att förtäta och expandera tätorten Göteborg. Tanken är att vara ett underlag för hur parker och naturområden i kontakt med tätorten skall utvecklas i det perspektivet. Samtidigt avser planen att vara ett stöd för kommunens skötsel av park och naturområden i hela kommunen. Det kan bli otydligt när dessa två syften blandas i planen. Som underlag till utbyggnadsplaneringen hade det varit bättre om Grönplanen begränsade sig till parker och natur i eller i direkt anslutning till tätorten Göteborg. Naturen på norra Hisingen och i Södra skärgården är mycket viktig, men berörs endast indirekt av Göteborgs förtätning och utbyggnad.

Benämningen 'grönplan', det myckna talandet om grönkilar i regionen, naturområden över hela kommunen, ekologiska värden samt om olika ekosystemtjänster ger lätt intrycket att planen istället har ambitionen att vara en slags miljöplan för hela Göteborgs kommun. Som underlag till Göteborgs utbyggnad behövs ett brett perspektiv på gröna värden. Om det är avsikten är det mycket som saknas. Förhoppningsvis finns det i andra planer tex Översiktsplan för Göteborg 2009(?). Det hade varit tydligare om planen kallats 'Park och naturplan' (för delen av tätorten Göteborg i Göteborgs kommun).

EXEMPEL PÅ OMRÅDEN SOM ÄR OTILLRÄCKLIGT BELYSTA OM PLANEN AVSER VARA EN ALLSIDIG PLAN FÖR GRÖNA VÄRDEN I HELA KOMMUNEN:

s. 39 Mål 2 Delmål 2 Ekosystemtjänster
Här utelämnas väldigt viktiga tjänster som Göta älvs roll som dricksvattentäkt och som recipient av dagvatten och renat avloppsvatten från Rya. Jord- och skogsbruk nämns inte i planen trots deras avgörande betydelse både för produktion, naturvård och rekreation. I skogsbruket skall generell miljöhänsyn tas och vissa områden undantas brukande. I jordbruket finns olika miljöstöd. Är detta tillräckligt för att tillvarata tex allmänintresset rekreation i storstadsområden? Om inte, hur arbetar kommunen för en förändring? Hur kan odlingslandskapet bidra till gröna värden? Hur skall kulturmiljö i skog och jordbruk skyddas?
Fisket nämns inte heller. Hur kan fisket utvecklas med hänsyn tagen till kustmiljön och med uthålliga fiskebestånd? Hur hanterar vi fritidsfiske vs yrkesfiske? Möjligheter till ökat vattenbruk, tex musselodlingar som samtidigt motverkar övergödning?

Det finns stora parkeringsytor i Göteborg. Avledningen av dagvatten från dessa bör minskas med genomsläppliga material. Stora parkeringsytor bör lättas upp med träd och växter.

Kyrkogårdar, golfbanor och fotbollspaner är viktiga gröna ytor för kontemplation och rekreation. De nämns inte över huvudtaget i planen.

SYNPUNKTER PÅ PLANEN:

Människor är viktigare än (övrig) natur, särskilt i staden. Människors behov bör styra utveckling och skötsel av tätortsnära parker och natur. I praktiken behöver skillnaden inte bli så stor, men vi värnar naturen i staden främst för människors rekreationsbehov och för att många stadsbor vill känna sig miljömedvetna.

Ur ren naturvårdssynpunkt är det antagligen effektivare att prioritera åtgärder inom jord- och skogsbruk. Stora delar av Sverige täcks av kalhuggen och trädplantager. Betesmarker och slåtterängar i det öppna kulturlandskapet växer igen. Samtidigt skall Göteborgs parker och naturområden bli skolexempel på naturvård. Inget ont i den ambitionen, men biologerna bakom planen skulle kanske göra större nytta tex som kritiska aktörer på något av Skogsstyrelsens kontor ute i landet. Fast de föredrar väl att jobba i en storstad. :)

Tät bebyggelse tar mindre yta i anspråk. På så sätt sparas mer mark/natur på andra ställen. Förtätning i befintlig bebyggelse bör primärt planeras av SBK.
Parker är viktiga i den täta staden. Samtidigt är det viktigt för stadslivet att stadsväven knyts samman bättre till exempel så att parker och naturområden inte bryter urbana samband, om det kan undvikas.

Mycket jungfrulig mark i Göteborgsregionen bebyggs med villamattor och bilbroende köpcentrum. Urbant, för markhushållningen och miljön, vore det bättre att bygga tät blandstad med insprängda parker.
Bevarande av stora områden naturmark i Göteborgs kommun (mestadels relativt 'trivial' artfattig hällmarksskog med huvudsakligen björk och tall) måste ställas mot att det leder till exploatering längre från staden, vilket genererar mer transporter och är oönskvärt ur miljösynpunkt.

Om det är attraktivt för göteborgare att vara i stadens parker och fritidsområden på fritiden istället för tex utlandsresor minskar klimatbelastningen.

Planen går ner i detaljeringsnivå med ålgräsängar, sumpar, skalgrusbankar, fukthedar och alkonblåvinge, utan att det klart framgår vad just det tillför i planen. Samtidigt brister det i konkretion, till exempel, hur många besöker olika parker och naturområden, vilka mål finns för besöksutvecklingen? Större prioriterade projekt inom park och natur till 2035? Den största arealen mark är skog. Hur sköts den? Hur mycket lämnas till fri utveckling resp. aktivt brukande? Tillämpas hyggesfria brukningsmetoder? Hur stor areal är barr-, löv- respektive blandskog? Önskade/planerade förändringar?

s. 9 INLEDNING
Grönplanens roll och dess relation till Parkprogrammet och planerat Friluftsprogram bör tydliggöras bättre i Inledningen. För att tidigt i planen klargöra relationen mellan olika befintliga och planerade dokument skulle innehållet i kapitel 7 FORTSATT ARBETE kunna inkluderas i kapitel 3 UTGÅNGSPUNKTER. Kapitel 7 kunde istället vara mer konkret: Vilka större projekt prioriterar förvaltningen till 2035? Vilka större förändringar kommer allmänheten märka av i parker och naturområden inom planperioden? Vad planeras i form av parker för Centrala Älvstaden?

I Grönplanens avsnitt för Mål 1 är fokus i text och kartmaterial på området som omfattas av utbyggnadsplaneringen, medan avsnitten för Mål 2 och Mål 3 mer uttalat inkluderar hela kommunen. Denna skillnad i geografiskt fokus är förvillande och kan behöva motiveras och förklaras bättre.

Det står att planen utvecklats i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund. En samordning finns vad gäller 'gröna kilar'. Göteborgs tätort delas mellan Göteborgs, Mölndals och Partille kommuner så samarbete med dem är naturligt när det gäller parker i staden. I planen finns dock inget konkret nämnt som visar på ett sådant samarbete.

s.26 Mål 1 Delmål 2 Parker och naturområden ska vara lätta att nå för göteborgarna
En annan viktig aspekt är att parker och grönstråk är välanvända transportvägar främst för gående och cyklister, tex Allén, Vasagatan och genom Slottskogen. Tillgänglighet är för övrigt viktig inte bara för göteborgare, utan även för besökare.

Områden kring vattendrag och kuster är värdefulla för rekreation och naturvård. I centrala staden är det rimligt att bebyggelsen når fram till vattnet, i övrigt är en mycket restriktiv hållning till exploatering rimlig. Hänsynsfull bebyggelse som ökar tillgängligheten för många till dessa områden bör dock bejakas.

Vår kanske mest attraktiva naturmiljö är skärgården. En broförbindelse dit skulle drastiskt öka tillgängligheten för göteborgare och besökare, inte minst för rörelsehindrade. Vardagen för de boende blir också enklare. Detta är väl främst en fråga för Trafikstrategin, men med stora värden för rekreation och friluftsliv. En tänkbar dragning: Önnered-Långholmen-Franholmen-Lilla Förö- Stora Knarrholmen (norra delen)-Långholmen-östra sidan av Köpstadsö-Smögholmen-östra sidan av Asperö-Rivö-Stämmö-Brännö. Samt Köpstadsö-Stora Mosskullen- Styrsö Bratten
Om en bro hela vägen för bilar inte är realistisk, kan hängbroar för gående på vissa sträckor kanske vara rimliga, som över älvar i fjällvärlden.

Ett annat område väl värt att lyfta fram är Nordre älvs estuarium där Sveriges största älv möter det salta havet.

s 31. Delmål 3 Parker och natur ska bidra med rika upplevelser, ge möjlighet till ett hälsosamt liv och vara välkomnande för alla
Mer konkret, hur görs fler områden i parker och naturområden tillgängliga för rullstolsbundna och andra rörelsehindrade?
Hur kan parker och naturområden användas för att motverka segregationen i Göteborg?
Betydelsen av förengslivet som brygga för att ge göteborgarna upplevelser i parker och natur borde lyftas fram.
Jämställdhetsaspekter berörs inte explicit i programmet.
Traditionellt bygger friluftsliv i Sverige mycket på att besökarna är 'självtillräckliga' - tar sig dit med eget fordon, hittar i naturen själva och har med sig matsäck. Guidade vandringar, utökade faciliteter vad gäller toaletter, skötrum, omklädningsrum och kiosker/matställen skulle göra parker och natur mer tillgängliga där förutsättningarna finns.

En fråga för det planerade friluftslivsprogrammet men som även borde nämnas mer konkret i planen är hur olika aktiviteter kan stödjas, till exempel, picknick, bollspel, orientering/geocaching, bärplockning, skidåkning, långfärdsskridskor, hajker med övernattning, bergsklättring, canyoning, fiske, skytte, jakt, terrängcykling/bmx, motorsport (rally, enduro, trial), ridning, paddling (kanot i sjöar, kajak i havet och forsar), segling och motorbåtsturer.

Intresset för mer äventyrliga aktiviteter i naturen har ökat och lockar delvis andra grupper än traditionellt friluftsliv. Ett sätt är att utbildade instruktörer vägleder och tillhandahåller nödvändig säkerhetsutrustning på särskilda banor på inhägnat område, se till exempel Canyon Forest utanför Nice: http:​/​/​www.​canyonforest.​com/​
Det vore värdefullt att möjliggöra sådana aktiviteter i Göteborg.

s. 34 Delmål 1 Göteborgs parker och naturområden ska ha ett rikt växt och djurliv
Här nämns inte värdet av buskar och träd med bär som fåglar kan äta. De är också ofta dekorativa på vintern.
Dagfjärilar är vackra att se, men tex lavar, mossor, svampar och insekter är väl så viktiga, inte minst som signalarter.

s. 39 Klimatreglering nämns med betoning på träds förmåga att ge svalka i en befarat varmare framtid. Samtidigt nämns ingenting om våra största klimatproblem i Göteborg: regn, kyla och blåst. Regnskyddade delar i parker under tak (kräver bevattning för växter) kunde vara en idé. Blåsten kan minskas med täta (även vintertid) alléer eller buskar.

Växtsäsongen här är kort, det är viktigt att parker ger upplevelser även under höst och vinter. Städsegröna växter är därför lämpliga, tex idegranshäckar, buxbom, järnek, liguster, rhododendron, eller de ringaktade 70-talsikonerna cypress och thuja. Även murgröna, vintergröna, stensöta, klockljung, kråkbär, lingon och blåbär tillför vintergrönska. En är trevlig men kan vara svårodlad. Gran trivs inte så bra vid kusten; tall däremot är seg och anspråkslös.
Andra sätt att skapa attraktiva miljöer året runt är med nakna berghällar, sten och nedtagna grova träd samt genom att lyfta fram rinnande vatten, ge förutsättningar för spännande svallisformationer och med skulpturer i parker.
Ett sätt att hantera den korta växtsäsongen (och kylan) är med växthus som Fjärilshuset, och Universeum. Även vikten av goda växtmiljöer i offentliga lokaler bör lyftas fram (liksom krukväxter i hemmen).

En annan fråga som inte lyfts i planen är trygghet. Öppna, belysta gångvägar eftersträvas då. Det kan hamna i konflikt med önskan om vindskydd.

s. 40 Många växter och djur har hittat nya habitat, livsmiljöer, i staden när effektiviseringar inom skogs- och jordbruk utarmat deras vanliga livsmiljöer. Vi har alla ett ansvar för att inte bygga bort deras ”nya” livsmiljöer
Vi får inte okritiskt acceptera detta. Huvudansvaret för att värdefulla livsmiljöer skyddas ligger inom jord- och skogsbruket (med erforderligt stöd); det får inte lastas över på städerna, även om vi skall värna de "nya" miljöerna.

s. 42 Delmål 1 Bevara och utveckla de regionala gröna kilarna
Vandringslederna Bohusleden och Vildmarksleden skulle kunna nämnas explicit i planen.

s. 43 Delmål 1 Förstärk och förläng de gröna kilarna in i den täta staden
Kartorna i planen tar inte upp den gröna korridoren som finns runt Stigberget, via Slottskogen, runt Medicinareberget och norr om Guldheden, mellan Chalmers och Landala egnahem, via Mossen, förbi Buråskyrkan ovh vidare ner mot Mölndalsvägen.
Skogen på Medicinareberget är värdefull, men saknas helt i planen. Den borde kopplas ihop med Slottskogen med en ekodukt.

s. 53 Gröna utmaningar för stad i förändring
Nya trafikleder och spår skall byggas; vad vill vi ha i form av parkanläggningar/planteringar intill dessa?

s. 75 Karta över badplatser, parker och naturområden
Inget kommunalt bad i älven finns inne i staden. Bör vara ett mål
Naturområdena längs älven väster om Älvsborgsbron är värdefulla och borde ingå i planen. Det gäller Sjöberget/Röda sten, Stora Billingen, Käringberget/Västerberget samt Risholmen och Hjärtholmen.
Det är tänkbart att vissa områden är än mer värdefulla för bebyggelse/annan exploatering. Även i det fallet bör de finnas med i planen, då som 'naturområde som avses bebyggas', eller motsvarande.

Mycket bra och tänkvärda synpunkter, Daniel! Det är fantastiskt hur mycket det finns att göra och diskutera.

Några synpunkter på avvägningen mellan naturvård och tät, expanderande stad: I första hand bör alla gamla centrala industriområden, områden längs trafikleder och parkeringsplatser bebyggas. Förtätning i befintlig bebyggelse bör primärt planeras av SBK. Områden kring vattendrag och kuster är värdefulla för rekreation och naturvård. I centrala staden är det rimligt att bebyggelsen når fram till vattnet, i övrigt är en mycket restriktiv hållning till exploatering rimlig. Hänsynsfull bebyggelse som ökar tillgängligheten för många till dessa områden bör dock bejakas.
I planen betonas att variationen i naturtyper bör lyftas fram. Största delen av marken runt Göteborg är relativt 'trivial' artfattig hällmarksskog med huvudsakligen björk och tall. Det mesta av denna är skyddad. Samtidigt bebyggs jordbruksmark i dalgångarna allt längre ut från Göteborg. Det kan ifrågasättas om detta är rimligt.

Daniel: Tack för väldigt kloka synpunkter! Mycket av det kan vi ta rakt in i ett remissyttrande.

Hej Johannes!
Nästa gång vi råkar stöta på varann i närheten av Järntorget så kan vi la änna ta tillfället i akt och växla några ord. Vill gärna utbyta några tankar om det Norra Masthugget på plats och höra din åsikt nämligen. :)

Gunnar: Visst!

Vill vi vara skarpa, kan vi påpeka att människor är viktigre än natur i staden. Ur ren naturvårdssynpunkt är det antagligen (min gissning, vore intressant om någon vet mer) effektivare att prioritera åtgärder inom jord- och skogsbruk. I praktiken behöver skillnaden inte bli så stor, men vi värnar naturen i staden främst för människors rekreationsbehov och för att många stadsbor vill känna sig miljömedvetna.

Vill man bevara ekosystemet så mycket som möjligt så skjuter man sig själv i foten om man till varje pris ska låta det styra detaljer i stadsplaneringen. Om man har en *girig* metod och försöker göra det bästa möjliga av varje liten grönbit kommer detta innebära att andra viktigare grönbitar degraderas. Med andra ord: får man inte bygga på Heden för att det ska vara en grön lunga så måste man bygga villamatta i periferin, vilket är långt värre för ekosystemet som då får en usel grusplan á 10 hektar med 1,5 stjärnor och blir av med typ hundra hektar finfin femstjärnig naturmark. Sätter man upp det så inses lätt att djuren vill ha hundra hektar femstjärnig mark istället för 10 hektar 1,5-stjärnig.

Staden bör hållas koncis och tät. Då blir dess inverkan så liten som möjligt = mer plats kvar till djur och natur på klotet. Sen får man jobba med skogsbruk och jordbruk som sysslar med de verkliga arealerna mark som formar naturliga habitat.

Jag tycker alltså att grönplanen skapar fler problem än den löser. Jag tycker så klart inte att allt ska bli betong-djungel i stan, men tjafs om spridningskorridorer och gröna kilar gör mig illamående. I mina öron låter det som sly-impediment som skapar mentala och fysiska barriärer vilket leder till att fler tar bilen korta sträckor. Det är säkert jättebra för djur och natur... Om vi håller ihop städerna så kanske vi inte behöver gröna korridorer genom dem?

I dokumentet saknar jag en uppskattning av hur nära den orörda natur, som verkar vara idealet, man kan tänkas kommer med olika lösningar. Antag att vi bygger konsekvent kvartersstad och ser till att alla innergårdar är gröna, alla tak är gröna, att alla gatorna har trädplanteringar, och att alla invånare har en liten stadspark inom 300 m. Vilka mål är det som inte uppfylls med en sådan lösning?

Ja, större djur får ju svårt att röra sig i kvartersstaden. Men är inte det ganska önskvärt. När djuren irrat sig hela vägen in på vår gård är de stressade och så skjuter man dem. Jag kan tycka att det finns en poäng i att visa respekt mot de större djuren genom att ha en tydlighet i vad som är stad och vad som är natur.

Patrik Andersson, kunde inte ha sagt det bättre själv. Den bästa gröna staden är givetvis en tät, funktionsblandad kvarterstad som till stor del försörjs av sitt uppland, vilket i sin tur brukas medelst naturgödselmetoder (klassiskt kretslopp).
Genom sin yteffektivitet minimerar den staden sitt ekologiska och resursmässiga fotavtryck och genom sin abrupta åtskillnad mellan land och stad vidmakthålles stadsnära natur- och kulturlandskap och upprättas en naturlig gräns gentemot landsbygdens djurliv. Omkringströvande vilda djur har givetvis inget i staden att göra. Egenvärdet av "gröna kilar", förutom att en del kan erbjuda tacksamma och natursköna strövområden, har jag även svårt att se.

Daniel Andersson, håller med om mycket av det du skriver, men vägbroar till södra skärgården? Jag vet inte...
Var inte poängen att vi skulle värna stadsnära natur- och kulturvärden? Dessutom så är ju jag personligen ganska förtjust i skärgårdsbåtar.

P.S: Ser nu att Johannes Westlund (02:17) skrev ett välformulerat inlägg ovan. Vill bara påpeka att jag håller med om "girigheten" och illamåendet. Vad man tycker sig spåra här är ett felaktigt perspektiv.

@Gunnar E: Min inspiration var från amerikanska naturområden där man ofta åker omkring på en tillrättalagd vägslinga där det är tätt med parkeringsplatser där man kan stanna och njuta av utsikten, närheten till naturen och kanske medhavd matsäck. Det närmaste vi har i Göteborg är kanske vägen på Ramberget. Poängen är att öka tillgängligheten (så att fler människor ser naturens skönhet och på så sätt öka intresset att värna naturen i vidare bemärkelse). Fast i första hand är en broförbindelse en fråga om vad de boende i Södra skärgården tycker (samt ekonomin).

Det var en 'galen' idé jag fick, men en eftersökning visar att frågan har diskuteratats. Det verkar finnas ett inslag av protektionistisk isolationism bland öborna. Broar skall kanske även ses som ett sätt att motverka segregationen i övärlden.
http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Vaster/​Nyheter/​Brof.​.​
http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Vaster/​Nyheter/​Dons.​.​
http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Vaster/​Nyheter/​Brod.​.​

Daniel Andersson, mycket intressant att få inblick i debatten, men det räcker väl egentligen med ett citat ur artiklarna:

"Idag pendlar i stort sett alla till Göteborg och arbetar på samma arbetsplatser. Idag har många flyttat ut som har bott inne i staden."

De naturliga basnäringarna i skärgården är fiske och lantbruk. Nykoloniseringen av öarna, som redan har förstört mycket på exempelvis Vrångö, är närmast att betrakta som ett slags permanent fritidsboende och inte det minsta hållbart. Allt måste transporteras dit.
Nuvarande utveckling bör därför inte understödjas genom exempelvis ett vägbygge. Den som arbetar i staden bosätter sig lämpligen på närmare håll.

Gunnar E: Fast när det gäller fritid/turism är det betydligt mindre resurskrävande om göteborgarna tar sig ut i skärgården eller vandrar/paddlar i grönkilarna än om de gör en weekendresa till Barcelona eller en veckas semester i Thailand.
Fast ur miljösynpunkt bör Göteborg/skärgården inte bli för inbjudande för långväga besökare, då det är mer hållbart att de semestrar i närheten där de bor. :)

Jag tror inte på broar ut i skärgården. Jag tycker det faller på ekonomin. Jag tror inte det finns tillräckligt underlag för att motivera dyra broar. Ut till öarna kommer färja räcka fint, särskilt när man nu får in förbindelserna in i Göteborg. Lättillgängligt för turister såväl som för de öbor som önskar resa med färja. Färja har också smidig på/avstigning som är lätt att använda för personer med rörelsehinder. Alltså finns redan med färja tillräcklig tillgänglighet för alla.

Jag har uppdaterat mina synpunkter (13 April 10:45) en del. Förhoppningsvis har de blivit lite vassare och samtidigt konstruktivare.

Daniel: Fantastiskt Daniel, där har vi ungefär 90% av ett framtida yttrande. :)

Jag tror dock mer på att mer allmänt tala om tillgänglighet till öarna (bla med färjor) än att explicit förorda nya broförbindelser.

Ja, personligen tycker jag att en bro förtar en stor del av magin med en ö, sätter du en bro till en ö så känns ön som en del av fastlandet för mig.

Tack Johannes! Jag har medvetet valt att nästan inte skriva något om den delen i planen som lyriskt framhåller grönkilar och anpassning till olika bebyggelsetypers karaktärer. Du har ju tänkt genom det och får gärna formulera något. Jag har försökt fokusera mer på vad jag (och kanske yimby) önskar än att kritisera deras tankar. Sen kanske en analys kring om själva målen, som är kärnan i planen, är välavvägda eller borde justeras kan avsluta ett remissvar.

Hans H: Magin med en ö. Det låter nästan lika flummigt som talet om nyckelbiotoper och grönkilar i den centrala staden.

När det gäller bro, behöver ni knappast oroa er. Planen är, vid andra läsning, ganska tydligt primärt tänkt som ett styrdokument för Park- och naturförvaltningen och broar i Södra skärgården är inte deras bord så det är tämligen 'off-limits'. Fast naturligtvis tar vi bort det i texten som saknar uppslutning. Min tanke var att det borde vara Yimbys linje att göra stadens omland mer tillgängligt för stadsborna. Fast bilväg kanske inte är rätt melodi. Det går ju att dra spårväg också... Vid ändhållplatsen kan det finnas en cykel- och flakmoppe-uthyrning. :)

Haha, ja klart att det är flummigt och extremt subjektivt. Jag försöker inte heller få det att låta som en objektiv sanning (och därav det flummiga ordvalet).

Men rent objektivt så finns det ett fastland alldeles i närheten som är lättillgängligt. Och som har ungefär samma kvaliteter som en ö som är tillgängliggjord med en bro.

Hans H: Visst, Amundön har likanande kvaliteter om man tex skall bada och naturen har ytliga likheter. Fast öarna i skärgården exponeras mer för blåst och salt. Deras läge i havet gör att växtsäsongen är längre och vintrarna mildare. Så det finns skillnader i floran. Bebyggelsen av fiskelägestyp finns det väl inte heller någon riktig motsvarighet till på fastlandet i Göteborgs närhet?

La till lite i kommentaren (13 April 10:45):

s. 9 INLEDNING
Grönplanens roll och dess relation till Parkprogrammet och planerat Friluftsprogram bör tydliggöras bättre i Inledningen. För att tidigt i planen klargöra relationen mellan olika befintliga och planerade dokument skulle innehållet i kapitel 7 FORTSATT ARBETE kunna inkluderas i kapitel 3 UTGÅNGSPUNKTER. Kapitel 7 kunde istället vara mer konkret: Vilka större projekt prioriterar förvaltningen till 2035? Vilka större förändringar kommer allmänheten märka av i parker och naturområden inom planperioden? Vad planeras i form av parker för Centrala Älvstaden?

I Grönplanens avsnitt för Mål 1 är fokus i text och kartmaterial på området som omfattas av utbyggnadsplaneringen, medan avsnitten för Mål 2 och Mål 3 mer uttalat inkluderar hela kommunen. Denna skillnad i geografiskt fokus är förvillande och kan behöva motiveras och förklaras bättre.

s 26
...
Ett annat område väl värt att lyfta fram är Nordre älvs estuarium där Sveriges största älv möter det salta havet.

s 31.
...
Betydelsen av förengslivet som brygga för att ge göteborgarna upplevelser i parker och natur borde lyftas fram.
Jämställdhetsaspekter berörs inte explicit i programmet.
Traditionellt bygger friluftsliv i Sverige mycket på att besökarna är 'självtillräckliga' - tar sig dit med eget fordon, hittar i naturen själva och har med sig matsäck. Guidade vandringar, utökade faciliteter vad gäller toaletter, skötrum, omklädningsrum och kiosker/matställen skulle göra parker och natur mer tillgängliga där förutsättningarna finns.

En fråga för det planerade friluftslivsprogrammet men som även borde nämnas mer konkret i planen är hur olika aktiviteter kan stödjas, till exempel, picknick, bollspel, orientering/geocaching, bärplockning, skidåkning, långfärdsskridskor, hajker med övernattning, bergsklättring, canyoning, fiske, skytte, jakt, terrängcykling/bmx, motorsport (rally, enduro, trial), ridning, paddling (kanot i sjöar, kajak i havet och forsar), segling och motorbåtsturer.

Intresset för mer äventyrliga aktiviteter i naturen har ökat och lockar delvis andra grupper än traditionellt friluftsliv. Ett sätt är att utbildade instruktörer vägleder och tillhandahåller nödvändig säkerhetsutrustning på särskilda banor på inhägnat område, se till exempel Canyon Forest utanför Nice: http:​/​/​www.​canyonforest.​com/​
Det vore värdefullt att möjliggöra sådana aktiviteter i Göteborg.

s. 42 Delmål 1 Bevara och utveckla de regionala gröna kilarna
Vandringslederna Bohusleden och Vildmarksleden skulle kunna nämnas explicit i planen.

Har startat en tråd för remissyttrandet: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​2526&