Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg 2035: Grönplan

 

Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035


Som vi tidigare berättat så kommer vi på Yimby att ta en närmare titt på de strategiska planeringsdokument som staden har skickat ut på remiss. Idag har turen kommit till den s.k. "grönplanen", vars syfte sägs vara att visa "hur Göteborg kan förbli och ytterligare utvecklas till en stad med stora gröna kvaliteter, ur såväl ett socialt som ekologiskt perspektiv, samtidigt som vi bygger staden tätare."

Det är mycket glädjande att staden så tydligt visar att grönplaneringen är en fundamental del av stadsutvecklingen. Som bl.a. Spacescapes studier visat så kan kvalitativa gröna områden bidra till attraktiviteten i en tät, urban struktur. En klok strategi för stadens grönplanering är alltså mycket viktig för stadens framtida utveckling.

Detta är särskilt avgörande för Göteborg, vars grönstruktur rent kvantitativt är enorm, runt 70 procent av tätorten Göteborg består av grönområden. Mycket av detta är förstås oanvändbar impedimentmark som uppkommit på grund av vår extremt utglesade och bilberoende stadsplanering men faktum är att även bortsett från detta så är göteborgarnas tillgång och närhet till olika sorters grönområden exceptionellt god, vilket också framgår av de GIS-kartor som ingår i grönplanen.


Grönyta per person - notera att 10 kvm grönyta/person föreslås som undre gräns i tät stadsmiljö. För en stadsdel med en befolkningstäthet motsvarande Olivedal skulle det alltså innebära att minst 20 procent av stadsdelens yta måste utgöras av grönyta.



Tillgång till "värdefulla" grönområden.


Tillgång på bostadsnära park- och naturområden.


Tillgång på stadsparker och stadsdelsparker.

Den enorma kvantiteten ställer dock naturligtvis till problem kvalitativt eftersom stadens resurser för grönstrukturen då måste smetas ut mycket tunt, samtidigt som de urbana sammanhangen blir svaga och uppsplittrade. Resultatet blir både bristande urbana kvaliteter och bristande gröna kvaliteter. En aktiv grönplanering med fokus på kvalitet och resurseffektivitet är alltså en avgörande strategisk fråga för stadsbyggandet i Göteborg när vi nu ska förtäta staden med levande blandstad.

Grönplanen utgår från tre övergripande mål, med ett flertal delmål knutna till sig:

1. En grön stad för göteborgare och besökare.

Det första målet beskrivs som ett "socialt" mål. Stadens grönområden ska finnas nära, vara tillgängliga och erbjuda en stor variation av upplevelser för invånare och besökare. Man ger ett flertal exempel på hur detta kan göras. Det är ett mycket bra mål som ligger helt i linje med de ambitioner som uttrycks i stadens översiktsplan.

2. En grön stad med ett rikt växt- och djurliv, där ekosystemens tjänster tas tillvara.

Det andra målet beskrivs som ett "ekologiskt" mål. Stadens grönområden ska ha ett rikt och varierat växt- och djurliv och man ska ta tillvara och utveckla s.k. "ekosystemtjänster" (dvs. de praktiska nyttor man kan tänkas ha av olika former av grönstrukturer). I detta ingår att skydda vissa värdefulla naturområden och arter samt att skydda och även utvidga de s.k. "spridningskorridorerna". Man ska också aktivt utöka den biologiska mångfalden nära människor samt på olika sätt öka medvetenheten om och engagemanget för biologisk mångfald bland invånarna. Även detta är i huvudsak ett klokt mål.

3. En grön stad med tydlig karaktär och stor variation bland stadens parker och naturområden.

Så kommer vi till det tredje målet. I stadsplaneringsdebatten talar man ofta om tre hållbarhetsdimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det hade därför inte varit förvånande om grönplanen utöver ett socialt och ekologiskt mål även innehållit ett ekonomiskt mål - låt säga att stadens grönplanering ska bidra till och stärka stadens långsiktiga ekonomiska utveckling genom att fokusera på högkvalitativa och attraktiva grönområden och undvika grönplanering som leder till ineffektiva, barriärskapande, markslösande och dåligt utnyttjade grönstrukturer. Men det tredje målet är intressant nog inget ekonomiskt mål, utan beskrivs istället som ett "kulturellt" mål. Och det är här det blir märkligt.

Det tredje målet består nämligen av ett antal mycket speciella delmål. För det första att "bevara och utveckla de regionala gröna kilarna", dvs. de sju större obrutna naturområden som sträcker sig från kranskommunerna hela vägen in mot centrala Göteborg. Dessa ska inte bara bevaras i sin helhet. Varje kil ska också "förstärkas", kopplingarna mellan kilarna ska "förstärkas" och man ska även "förstärka och förlänga" de gröna kilarna "in i den täta staden".


De gröna kilarna

Det främsta skälet som man anger för detta är att människor (men även djur) ska kunna röra sig rakt genom staden utan att behöva komma i kontakt med stadsmiljö. Det är uppenbarligen viktigare att grönområdena hänger ihop än att stadsdelarna gör det. Ett av argumenten för denna märkliga inställning sägs vara att man vill förbättra förutsättningarna för "biologisk mångfald", även om det är oklart hur den biologiska mångfalden stärks av att den mycket särpräglade och i vårt land ytterst sällsynta storstadsbiotopen aktivt motverkas. Men det främsta argumentet är ett annat och handlar om det man vagt refererar till som en upplevelse av "helhet" i naturen. Denna "helhetskänsla" är av allt att döma beroende av att man kan vandra genom staden utan att störas av onaturlig stadsmiljö.

Det andra delmålet är att landskapets karaktär ska lyftas fram i stadplaneringen, vilket ju låter som ett sympatiskt förhållningssätt. Det ställer dock en hel del hinder i vägen för ny bebyggelse visar det sig. Ny bebyggelse kan ju till exempel påverka siktlinjer från "utsiktsberg" eller skymma berg som fungerar som landmärken, något som grönplanen vill förbjuda.

Det mest intressanta är dock det tredje delmålet, som syftar till att "bevara och utveckla de historiskt viktiga gröna karaktärerna" i de områden man bebygger. Här räknar man upp ett antal olika stadstyper och slår fast var förtätning är olämplig. I den gamla kvartersstaden t.ex. ska de "allmänna öppna ytorna" värnas och nya öppna ytor ska "tillskapas där så är möjligt" eftersom gårdarna är "små och mörka" och områdena som helhet "hårt exploaterade".



Mariaplan - ett av grönplanens exempel på kvartersstad


I tidig funktionalism (1930-40-tal) ska av någon anledning "det öppna sambandet mellan gaturum och bostadsgårdar" värnas. I grannskapsområden (1940-60-tal) menar man att det är viktigt att "värna grannskapsenhetens helhetskaraktär och rumsliga struktur" och förstås "de öppna sambanden mellan gården och gatan samt gården och parken".



Biskopsgården - ett av grönplanens exempel på ett grannskapsområde

I miljonprogramsområden ska man inte förtäta i parker eller på bostadsgårdar. Flerbostadsbebyggelse byggd efter miljonprogrammet utmärker sig enligt grönplanen genom att vara "hårt exploaterad" och ha "små och mörka" gårdar, vilket gör förtätning olämpligt även där.

Vad gäller småhusbebyggelse så ska dess "gröna karaktär" värnas. Tomtdelning bör undvikas av det enkla skälet att andelen bebyggd mark då ökar "på bekostnad av trädgård" och de bostadsnära parkerna ska förstås värnas de med.

Institutionsområden (sjukhus, universitet mm) bygger enligt grönplanen vanligtvis på konceptet hus-i-park, med "en gles och spridd bebyggelse med generösa friytor mellan byggnaderna" vilket enligt grönplanen "kräver särskild omtanke vid eventuell förtätning".

Ja, de enda platser som explicit lyfts fram som lämpliga för förtätning är parkeringsplatser och (ironiskt nog) naturområden i anslutning till miljonprogramsområden. "Förtätning" ses alltså nästan uteslutande som ett hot och inte en möjlighet, trots att själva utgångspunkten för grönplanen är just att befintliga stadsdelar ska förtätas.

Särskilt problematiskt är de strikta, och till synes godtyckliga, riktlinjerna för förtätning av modernismens stadsmiljöer. Det rör sig om ungefär två tredjedelar av den befintliga bebyggelsen i dagens Göteborg och berör följaktligen en stor del av den framtida förtätningen.

Det "generella förhållningssätt" som grönplanen förordar för dessa områden är som sagt att man ska värna "det öppna sambandet mellan gaturum och bostadsgårdar", att man ska "värna grannskapsenhetens helhetskaraktär och rumsliga struktur" och "de öppna sambanden mellan gården och gatan samt gården och parken".

Draget till sin spets innebär detta att bara en enda förtätningsstrategi är möjlig i dessa områden, nämligen att strössla ut ännu mer monofunktionell, fristående bebyggelse. Det är ett direkt angrepp mot den mer stadsmässiga förtätningsstrategi som bl.a. Yimby förordar, där man förtätar med sammanhängande och funktionsblandade stadskvarter längs med stråk och noder. Förslaget för Guldhedsgatan skulle till exempel vara svårt att genomföra utifrån en sådan grönplan.



Guldhedsstaden

I ett slag och med några få meningar så har man alltså mer eller mindre ryckt undan mattan för ett hållbart och urbant stadsbyggande i stora delar av Göteborg. Så hur motiverar man detta mycket allvarliga och ödesdigra ställningstagande? Ja, denna del av grönplanen har egentligen bara en referens, en bilaga som heter "Gröna stadsbyggnadskvaliteter". Denna bilaga är dock i huvudsak bara en längre version av det som står i grönplanen och bygger i sin tur på en enda referens, nämligen Stadsbyggnadskontorets skrift "Stadsbyggnadskvaliteter" från 2008.

"Stadsbyggnadskvaliteter" är en intressant skrift som i resonerande ton ger en bra beskrivning av Göteborgs stadsbebyggelse och intentionerna bakom den nya översiktsplanen från 2009. I grönplanen har man dock valt att ensidigt fokusera på ett par speciella meningar ur den 70-sidiga skriften:

En väl utformad, attraktiv stadsmiljö är ett intressant medel bland många andra för att stärka Göteborgs ställning i omvärlden och skapa gynnsamma förutsättningar för företag, samtidigt som de grundläggande dragen i stadens karaktär inte får försvagas. Kompletteringar i stadsdelarna ska ske med respekt för stadsmönster och andra viktiga drag. Stadsplaneringen ska exempelvis bestämma en lämplig skala hos bebyggelsen på en plats, i förhållande till omgivningen. Hushöjd, gatubredd, kvartersstorlek och andra proportioner bidrar till människors upplevelser av täthet. Även i miljöer som utformas med en hög täthet måste stadsrummen vara användbara och upplevas som trivsamma. Ny arkitektur i befintlig miljö ska utgå från ett förhållningssätt till omgivningen som skapar ett läsbart sammanhang mellan nytt och gammalt.


Det är alltså dessa lösryckta och föga entydiga meningar som ligger till grund för grönplanens fundamentalistiska försvar av funktionalismens stadsstrukturer. Att det finns gott om andra meningar i "Stadsbyggnadskvaliteter" som pekar i rakt motsatt riktning nämner man inte med ett ord. Vad sägs till exempel om följande stycke:

Under de senaste 50 åren har Göteborg spridits ut i öar av bebyggelse över ett stort område. Särskilt tydligt blev det under 1960- och 70-talens storskaliga bostadsbyggande där sambanden mellan olika delar är svagt på flera håll. Stadslandskapet har blivit stort och uppsplittrat, där man färdas mellan bostad, arbete, skolor, handelsplatser och andra målpunkter. Vissa stadsdelscentra och lokala torg kom att ligga avskiljda från det övergripande vägnätet, vilket försvårar orienteringen och gör vägsystemet mindre logiskt. Gång- och cykelvägar ligger ofta i grönområden i dålig kontakt med bebyggelsen. Ett relevant och realistiskt förhållningssätt i stadsplaneringen är att på lång sikt bygga samman Göteborgs stadsområde till större och kontinuerligt sammanhängande delar. Kollektivtrafik samt gång- och cykelsystem ska vara basen i en sådan planering, där ökad trygghet och mer logiska rörelsemönster är viktiga inslag.


Det hela är ytterst besynnerligt. Även om man bekänner sig till den kontextualistiska läran (där alla nytillskott måste "respektera" kontexten - oavsett hur denna kontext ser ut och fungerar) så är det på inget sätt klart att det bästa sättet att "respektera kontexten" är genom att strössla ut fristående bostadshus i den. Ta exemplet med Guldheden igen. Är det verkligen helt självklart att man "bevarar karaktären" i stadsdelen bäst genom att strössla ut nya hus bland befintlig bebyggelse, istället för att koncentrera förtätningen längs huvudgatorna, där den gör mest nytta, och därigenom lämna de inre bostadsområdena orörda?



Samma mängd förtätning kan distribueras urbant...



...eller på ett mindre urbant sätt. Vilket "respekterar kontexten" mest?


En sak är hursomhelst säker, för den som vill bevara stadsdelarnas grönområden måste alternativet att förtäta längs trafikledernas impedimentmark vara att föredra, framför att exploatera bostadsområdenas grönytor. Men Park och Natur-förvaltningen verkar av någon outgrundlig anledning vara mer intresserade av att funktionalistiska "stadsmönster" inte förändras än att stadens grönstrukturer tas tillvara på bästa sätt. Ja, det hela är som sagt ytterst besynnerligt.

Om grönplanen tas i sin nuvarande version, och man samtidigt avser att följa de mål som finns i översiktsplan och utbyggnadsplanering, så kommer man att hamna i konflikt med delmålet om funkisbevarande vid i stort sett varje förtätningsprojekt man genomför. Det är följaktligen helt nödvändigt att revidera denna del av grönplanen.

Förslagsvis nöjer man sig med en beskrivning av de olika "stadsmönstrenas" gröna karaktärer och ersätter de fundamentalistiska bevarandeskrivningarna i de "generella förhållningssätten" med ett tydligt mål om att i varje stadsdel skapa attraktiva, tillgängliga och varierade grönytor, utifrån de förutsättningar som finns lokalt. Lämpligen fokuserar Park och Natur-förvaltningen sedan i fortsättningen sitt intresse på just park och natur. Det finns uppenbarligen andra förvaltningar som är bättre lämpade att ta huvudansvaret för den strategiska planeringen av stadens byggda miljö.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel Andersson (11 April 2013 02:18):
Konstigt att inte branten öster om Göta Älv från Gamlestaden och norrut är med som värdefull grönyta. Branten är intressant i sig, och ovanför den finns till större delen en remsa skog innan bebyggelsen tar vid.
 0
Krister (11 April 2013 07:37):
Både mina farföräldrar och morföräldrar levde på jordbruk. Detta påverkade far och mor att skaffa sommarställe. Hemmet i staden var rikt på minnen från gamla tiders jordbrukssamhälle. Detta sitter i även i mitt synsätt på staden. Hur många generationer det tar att acceptera en tät kvartersbebyggelse om "hemma" borde någon utreda.
 0
Daniel Kvist (11 April 2013 09:09):
Fantastiskt att du tar dig tid till så noggranna granskningar Johannes, tack till dig och yimby! Man blir lite mörkrädd när man läser hur godtyckligt mål, delmål och plan kan tas fram. På vilket sätt kan den enskilde invånaren som inte är så insatt bidra för att verka för vett och sans i denna utveckling?
 0
Johannes Hulter (11 April 2013 09:43):
Tack! Det bästa är att ta direkt kontakt med politikerna i berörda nämnder (Byggnadsnämnd, Trafiknämnd, Fastighetsnämnd och Park- och Naturnämnden): http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​invanare/​kommun-​o-​politi.​.​

Varje halvår kan man skriva ett kort, vänligt och resonabelt mejl (gärna med länk till relevanta inlägg på Yimby) och skicka till de olika politikerna i nämnderna. Det är nog det mest effektiva sättet.

Sedan finns det mycket annat man kan göra: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​12/​paverka-​20​10​_​_​_​EXCLAMATIONMARK_​_​_​_​2798.​html
 0
Matthias H. (11 April 2013 10:52):
Johannes, jag håller med Daniel K. Det är ett oerhört arbete du utför för oss. Tack.
+4
Helena Bjarnegård (11 April 2013 12:50):
Hej

Det bästa sättet att påverka grönplanen är att lämna synpunkter i den enkät som staden den 12 april lägger ut på hemsidan under www.goteborg.se/stadsutveckling2035. Vi vill ha era synpunkter det är därför dokumentet är ute på remiss.
 0
Johannes Hulter (11 April 2013 13:02):
Helena: Hej, vad roligt att höra av vår stadsträdgårdsmästare! Jag tycker du gör ett mycket bra jobb på ponf, och grönplanen blir säkert jättebra mutatis mutandis.

Alla sätt att påverka är förstås bra, så skicka gärna in era synpunkter till Park- och Naturförvaltningen också. Den viktigaste kontaktytan i en demokrati är dock direktkontakten mellan medborgare och politiker, vi skrev nyligen om vikten av detta: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​4/​medborgardialog-​vs.​-​polit_​.​.​
 0
Gunnar Einarsson (13 April 2013 10:28):
Åter bostadssökande kan jag konstatera att de flesta hyresrätter på Boplats Göteborg har mellan 500-1500 anmälningar. Idag sökte jag en etta i Annedal där 3025 intressenter hade hunnit före mig. Att i det perspektivet frambringa ett dokument som konsekvent ger prioritet åt björksly framför bostäder framstår som närmast bisarrt.

Skall det följas så verkar det dessutom effektivt slå undan tät, funktionsblandad kvartersstad som form för stadsplaneringen. Vet inte hur många invånare ett bebyggt Gullbergsvass kan tänkas rymma, kanske det dubbla mot Olivedal, men befolkningstätheten per kvm borde bli ungefär densamma. 20% grönområden är då på tok för mycket.

Som exempel, Gullbergsvass/Gullbergsstrand kanske kan rymma ett 50-tal kvarter inklusive existerande exploatering, men om det skall bli en fungerande blandstad av det något smala, långsträckta området så kan ungefär högst två av dessa offras för en rektangulär stadspark (då ju inte minst barnen kan behöva ett "Plikta"). Denna måste dessutom vara centralt belägen och inkapslad i stadsdelen för att inte ge upphov till barriärskapande gränsvakuum.

Jag känner att föreliggande "Grönplan" befinner sig ganska långt ifrån det som skulle vara egentlig, och på grund av sin koncentrerade och yteffektiva natur, ekologiskt hållbar blandstad.
 0
Alexander Åkerman (13 April 2013 10:45):
I Uppsala ska det komma en grönplan inom kort, vi i Yimby Uppsala vill gärna kommentera den. Men jag kan tycka att det är svårt att kommentera hur oanvända fält i centrala lägen kan tillskrivas höga ekologiska och sociala värden, hur bullerstörda skogsremsor som bryter upp staden i enklaver kan motiveras när det finns fantastiska skogsområden för rekreation alldeles intill och så alla dessa gröna kilar...

Det är väldigt lätt att argumentera för det urbana, men vilka argument finns det mot de ekologiska aspekterna? För mig är det en totalt okänd vetenskap...
+3
Daniel Andersson (13 April 2013 10:45):
Lite kommentarer, i tillägg till Johannes:

EDIT: 2013-04-14 23:50

PLANENS SYFTE OCH AVGRÄNSNING

Grönplanen är en del i Göteborgs utbyggnadsplanering som syftar till att förtäta och expandera tätorten Göteborg. Tanken är att vara ett underlag för hur parker och naturområden i kontakt med tätorten skall utvecklas i det perspektivet. Samtidigt avser planen att vara ett stöd för kommunens skötsel av park och naturområden i hela kommunen. Det kan bli otydligt när dessa två syften blandas i planen. Som underlag till utbyggnadsplaneringen hade det varit bättre om Grönplanen begränsade sig till parker och natur i eller i direkt anslutning till tätorten Göteborg. Naturen på norra Hisingen och i Södra skärgården är mycket viktig, men berörs endast indirekt av Göteborgs förtätning och utbyggnad.

Benämningen 'grönplan', det myckna talandet om grönkilar i regionen, naturområden över hela kommunen, ekologiska värden samt om olika ekosystemtjänster ger lätt intrycket att planen istället har ambitionen att vara en slags miljöplan för hela Göteborgs kommun. Som underlag till Göteborgs utbyggnad behövs ett brett perspektiv på gröna värden. Om det är avsikten är det mycket som saknas. Förhoppningsvis finns det i andra planer tex Översiktsplan för Göteborg 2009(?). Det hade varit tydligare om planen kallats 'Park och naturplan' (för delen av tätorten Göteborg i Göteborgs kommun).

EXEMPEL PÅ OMRÅDEN SOM ÄR OTILLRÄCKLIGT BELYSTA OM PLANEN AVSER VARA EN ALLSIDIG PLAN FÖR GRÖNA VÄRDEN I HELA KOMMUNEN:

s. 39 Mål 2 Delmål 2 Ekosystemtjänster
Här utelämnas väldigt viktiga tjänster som Göta älvs roll som dricksvattentäkt och som recipient av dagvatten och renat avloppsvatten från Rya. Jord- och skogsbruk nämns inte i planen trots deras avgörande betydelse både för produktion, naturvård och rekreation. I skogsbruket skall generell miljöhänsyn tas och vissa områden undantas brukande. I jordbruket finns olika miljöstöd. Är detta tillräckligt för att tillvarata tex allmänintresset rekreation i storstadsområden? Om inte, hur arbetar kommunen för en förändring? Hur kan odlingslandskapet bidra till gröna värden? Hur skall kulturmiljö i skog och jordbruk skyddas?
Fisket nämns inte heller. Hur kan fisket utvecklas med hänsyn tagen till kustmiljön och med uthålliga fiskebestånd? Hur hanterar vi fritidsfiske vs yrkesfiske? Möjligheter till ökat vattenbruk, tex musselodlingar som samtidigt motverkar övergödning?

Det finns stora parkeringsytor i Göteborg. Avledningen av dagvatten från dessa bör minskas med genomsläppliga material. Stora parkeringsytor bör lättas upp med träd och växter.

Kyrkogårdar, golfbanor och fotbollspaner är viktiga gröna ytor för kontemplation och rekreation. De nämns inte över huvudtaget i planen.

SYNPUNKTER PÅ PLANEN:

Människor är viktigare än (övrig) natur, särskilt i staden. Människors behov bör styra utveckling och skötsel av tätortsnära parker och natur. I praktiken behöver skillnaden inte bli så stor, men vi värnar naturen i staden främst för människors rekreationsbehov och för att många stadsbor vill känna sig miljömedvetna.

Ur ren naturvårdssynpunkt är det antagligen effektivare att prioritera åtgärder inom jord- och skogsbruk. Stora delar av Sverige täcks av kalhuggen och trädplantager. Betesmarker och slåtterängar i det öppna kulturlandskapet växer igen. Samtidigt skall Göteborgs parker och naturområden bli skolexempel på naturvård. Inget ont i den ambitionen, men biologerna bakom planen skulle kanske göra större nytta tex som kritiska aktörer på något av Skogsstyrelsens kontor ute i landet. Fast de föredrar väl att jobba i en storstad. :)

Tät bebyggelse tar mindre yta i anspråk. På så sätt sparas mer mark/natur på andra ställen. Förtätning i befintlig bebyggelse bör primärt planeras av SBK.
Parker är viktiga i den täta staden. Samtidigt är det viktigt för stadslivet att stadsväven knyts samman bättre till exempel så att parker och naturområden inte bryter urbana samband, om det kan undvikas.

Mycket jungfrulig mark i Göteborgsregionen bebyggs med villamattor och bilbroende köpcentrum. Urbant, för markhushållningen och miljön, vore det bättre att bygga tät blandstad med insprängda parker.
Bevarande av stora områden naturmark i Göteborgs kommun (mestadels relativt 'trivial' artfattig hällmarksskog med huvudsakligen björk och tall) måste ställas mot att det leder till exploatering längre från staden, vilket genererar mer transporter och är oönskvärt ur miljösynpunkt.

Om det är attraktivt för göteborgare att vara i stadens parker och fritidsområden på fritiden istället för tex utlandsresor minskar klimatbelastningen.

Planen går ner i detaljeringsnivå med ålgräsängar, sumpar, skalgrusbankar, fukthedar och alkonblåvinge, utan att det klart framgår vad just det tillför i planen. Samtidigt brister det i konkretion, till exempel, hur många besöker olika parker och naturområden, vilka mål finns för besöksutvecklingen? Större prioriterade projekt inom park och natur till 2035? Den största arealen mark är skog. Hur sköts den? Hur mycket lämnas till fri utveckling resp. aktivt brukande? Tillämpas hyggesfria brukningsmetoder? Hur stor areal är barr-, löv- respektive blandskog? Önskade/planerade förändringar?

s. 9 INLEDNING
Grönplanens roll och dess relation till Parkprogrammet och planerat Friluftsprogram bör tydliggöras bättre i Inledningen. För att tidigt i planen klargöra relationen mellan olika befintliga och planerade dokument skulle innehållet i kapitel 7 FORTSATT ARBETE kunna inkluderas i kapitel 3 UTGÅNGSPUNKTER. Kapitel 7 kunde istället vara mer konkret: Vilka större projekt prioriterar förvaltningen till 2035? Vilka större förändringar kommer allmänheten märka av i parker och naturområden inom planperioden? Vad planeras i form av parker för Centrala Älvstaden?

I Grönplanens avsnitt för Mål 1 är fokus i text och kartmaterial på området som omfattas av utbyggnadsplaneringen, medan avsnitten för Mål 2 och Mål 3 mer uttalat inkluderar hela kommunen. Denna skillnad i geografiskt fokus är förvillande och kan behöva motiveras och förklaras bättre.

Det står att planen utvecklats i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund. En samordning finns vad gäller 'gröna kilar'. Göteborgs tätort delas mellan Göteborgs, Mölndals och Partille kommuner så samarbete med dem är naturligt när det gäller parker i staden. I planen finns dock inget konkret nämnt som visar på ett sådant samarbete.

s.26 Mål 1 Delmål 2 Parker och naturområden ska vara lätta att nå för göteborgarna
En annan viktig aspekt är att parker och grönstråk är välanvända transportvägar främst för gående och cyklister, tex Allén, Vasagatan och genom Slottskogen. Tillgänglighet är för övrigt viktig inte bara för göteborgare, utan även för besökare.

Områden kring vattendrag och kuster är värdefulla för rekreation och naturvård. I centrala staden är det rimligt att bebyggelsen når fram till vattnet, i övrigt är en mycket restriktiv hållning till exploatering rimlig. Hänsynsfull bebyggelse som ökar tillgängligheten för många till dessa områden bör dock bejakas.

Vår kanske mest attraktiva naturmiljö är skärgården. En broförbindelse dit skulle drastiskt öka tillgängligheten för göteborgare och besökare, inte minst för rörelsehindrade. Vardagen för de boende blir också enklare. Detta är väl främst en fråga för Trafikstrategin, men med stora värden för rekreation och friluftsliv. En tänkbar dragning: Önnered-Långholmen-Franholmen-Lilla Förö- Stora Knarrholmen (norra delen)-Långholmen-östra sidan av Köpstadsö-Smögholmen-östra sidan av Asperö-Rivö-Stämmö-Brännö. Samt Köpstadsö-Stora Mosskullen- Styrsö Bratten
Om en bro hela vägen för bilar inte är realistisk, kan hängbroar för gående på vissa sträckor kanske vara rimliga, som över älvar i fjällvärlden.

Ett annat område väl värt att lyfta fram är Nordre älvs estuarium där Sveriges största älv möter det salta havet.

s 31. Delmål 3 Parker och natur ska bidra med rika upplevelser, ge möjlighet till ett hälsosamt liv och vara välkomnande för alla
Mer konkret, hur görs fler områden i parker och naturområden tillgängliga för rullstolsbundna och andra rörelsehindrade?
Hur kan parker och naturområden användas för att motverka segregationen i Göteborg?
Betydelsen av förengslivet som brygga för att ge göteborgarna upplevelser i parker och natur borde lyftas fram.
Jämställdhetsaspekter berörs inte explicit i programmet.
Traditionellt bygger friluftsliv i Sverige mycket på att besökarna är 'självtillräckliga' - tar sig dit med eget fordon, hittar i naturen själva och har med sig matsäck. Guidade vandringar, utökade faciliteter vad gäller toaletter, skötrum, omklädningsrum och kiosker/matställen skulle göra parker och natur mer tillgängliga där förutsättningarna finns.

En fråga för det planerade friluftslivsprogrammet men som även borde nämnas mer konkret i planen är hur olika aktiviteter kan stödjas, till exempel, picknick, bollspel, orientering/geocaching, bärplockning, skidåkning, långfärdsskridskor, hajker med övernattning, bergsklättring, canyoning, fiske, skytte, jakt, terrängcykling/bmx, motorsport (rally, enduro, trial), ridning, paddling (kanot i sjöar, kajak i havet och forsar), segling och motorbåtsturer.

Intresset för mer äventyrliga aktiviteter i naturen har ökat och lockar delvis andra grupper än traditionellt friluftsliv. Ett sätt är att utbildade instruktörer vägleder och tillhandahåller nödvändig säkerhetsutrustning på särskilda banor på inhägnat område, se till exempel Canyon Forest utanför Nice: http:​/​/​www.​canyonforest.​com/​
Det vore värdefullt att möjliggöra sådana aktiviteter i Göteborg.

s. 34 Delmål 1 Göteborgs parker och naturområden ska ha ett rikt växt och djurliv
Här nämns inte värdet av buskar och träd med bär som fåglar kan äta. De är också ofta dekorativa på vintern.
Dagfjärilar är vackra att se, men tex lavar, mossor, svampar och insekter är väl så viktiga, inte minst som signalarter.

s. 39 Klimatreglering nämns med betoning på träds förmåga att ge svalka i en befarat varmare framtid. Samtidigt nämns ingenting om våra största klimatproblem i Göteborg: regn, kyla och blåst. Regnskyddade delar i parker under tak (kräver bevattning för växter) kunde vara en idé. Blåsten kan minskas med täta (även vintertid) alléer eller buskar.

Växtsäsongen här är kort, det är viktigt att parker ger upplevelser även under höst och vinter. Städsegröna växter är därför lämpliga, tex idegranshäckar, buxbom, järnek, liguster, rhododendron, eller de ringaktade 70-talsikonerna cypress och thuja. Även murgröna, vintergröna, stensöta, klockljung, kråkbär, lingon och blåbär tillför vintergrönska. En är trevlig men kan vara svårodlad. Gran trivs inte så bra vid kusten; tall däremot är seg och anspråkslös.
Andra sätt att skapa attraktiva miljöer året runt är med nakna berghällar, sten och nedtagna grova träd samt genom att lyfta fram rinnande vatten, ge förutsättningar för spännande svallisformationer och med skulpturer i parker.
Ett sätt att hantera den korta växtsäsongen (och kylan) är med växthus som Fjärilshuset, och Universeum. Även vikten av goda växtmiljöer i offentliga lokaler bör lyftas fram (liksom krukväxter i hemmen).

En annan fråga som inte lyfts i planen är trygghet. Öppna, belysta gångvägar eftersträvas då. Det kan hamna i konflikt med önskan om vindskydd.

s. 40 Många växter och djur har hittat nya habitat, livsmiljöer, i staden när effektiviseringar inom skogs- och jordbruk utarmat deras vanliga livsmiljöer. Vi har alla ett ansvar för att inte bygga bort deras ”nya” livsmiljöer
Vi får inte okritiskt acceptera detta. Huvudansvaret för att värdefulla livsmiljöer skyddas ligger inom jord- och skogsbruket (med erforderligt stöd); det får inte lastas över på städerna, även om vi skall värna de "nya" miljöerna.

s. 42 Delmål 1 Bevara och utveckla de regionala gröna kilarna
Vandringslederna Bohusleden och Vildmarksleden skulle kunna nämnas explicit i planen.

s. 43 Delmål 1 Förstärk och förläng de gröna kilarna in i den täta staden
Kartorna i planen tar inte upp den gröna korridoren som finns runt Stigberget, via Slottskogen, runt Medicinareberget och norr om Guldheden, mellan Chalmers och Landala egnahem, via Mossen, förbi Buråskyrkan ovh vidare ner mot Mölndalsvägen.
Skogen på Medicinareberget är värdefull, men saknas helt i planen. Den borde kopplas ihop med Slottskogen med en ekodukt.

s. 53 Gröna utmaningar för stad i förändring
Nya trafikleder och spår skall byggas; vad vill vi ha i form av parkanläggningar/planteringar intill dessa?

s. 75 Karta över badplatser, parker och naturområden
Inget kommunalt bad i älven finns inne i staden. Bör vara ett mål
Naturområdena längs älven väster om Älvsborgsbron är värdefulla och borde ingå i planen. Det gäller Sjöberget/Röda sten, Stora Billingen, Käringberget/Västerberget samt Risholmen och Hjärtholmen.
Det är tänkbart att vissa områden är än mer värdefulla för bebyggelse/annan exploatering. Även i det fallet bör de finnas med i planen, då som 'naturområde som avses bebyggas', eller motsvarande.
 0
Hannes Johansson (13 April 2013 13:17):
Mycket bra och tänkvärda synpunkter, Daniel! Det är fantastiskt hur mycket det finns att göra och diskutera.
+2
Daniel Andersson (13 April 2013 16:09):
Några synpunkter på avvägningen mellan naturvård och tät, expanderande stad: I första hand bör alla gamla centrala industriområden, områden längs trafikleder och parkeringsplatser bebyggas. Förtätning i befintlig bebyggelse bör primärt planeras av SBK. Områden kring vattendrag och kuster är värdefulla för rekreation och naturvård. I centrala staden är det rimligt att bebyggelsen når fram till vattnet, i övrigt är en mycket restriktiv hållning till exploatering rimlig. Hänsynsfull bebyggelse som ökar tillgängligheten för många till dessa områden bör dock bejakas.
I planen betonas att variationen i naturtyper bör lyftas fram. Största delen av marken runt Göteborg är relativt 'trivial' artfattig hällmarksskog med huvudsakligen björk och tall. Det mesta av denna är skyddad. Samtidigt bebyggs jordbruksmark i dalgångarna allt längre ut från Göteborg. Det kan ifrågasättas om detta är rimligt.
 0
Johannes Hulter (13 April 2013 18:19):
Daniel: Tack för väldigt kloka synpunkter! Mycket av det kan vi ta rakt in i ett remissyttrande.
 0
Gunnar Einarsson (13 April 2013 20:33):
Hej Johannes!
Nästa gång vi råkar stöta på varann i närheten av Järntorget så kan vi la änna ta tillfället i akt och växla några ord. Vill gärna utbyta några tankar om det Norra Masthugget på plats och höra din åsikt nämligen. :)
 0
Johannes Hulter (13 April 2013 23:32):
Gunnar: Visst!
 0
Daniel Andersson (14 April 2013 00:16):
Vill vi vara skarpa, kan vi påpeka att människor är viktigre än natur i staden. Ur ren naturvårdssynpunkt är det antagligen (min gissning, vore intressant om någon vet mer) effektivare att prioritera åtgärder inom jord- och skogsbruk. I praktiken behöver skillnaden inte bli så stor, men vi värnar naturen i staden främst för människors rekreationsbehov och för att många stadsbor vill känna sig miljömedvetna.
+2
Johannes Westlund (14 April 2013 02:17):
Vill man bevara ekosystemet så mycket som möjligt så skjuter man sig själv i foten om man till varje pris ska låta det styra detaljer i stadsplaneringen. Om man har en *girig* metod och försöker göra det bästa möjliga av varje liten grönbit kommer detta innebära att andra viktigare grönbitar degraderas. Med andra ord: får man inte bygga på Heden för att det ska vara en grön lunga så måste man bygga villamatta i periferin, vilket är långt värre för ekosystemet som då får en usel grusplan á 10 hektar med 1,5 stjärnor och blir av med typ hundra hektar finfin femstjärnig naturmark. Sätter man upp det så inses lätt att djuren vill ha hundra hektar femstjärnig mark istället för 10 hektar 1,5-stjärnig.

Staden bör hållas koncis och tät. Då blir dess inverkan så liten som möjligt = mer plats kvar till djur och natur på klotet. Sen får man jobba med skogsbruk och jordbruk som sysslar med de verkliga arealerna mark som formar naturliga habitat.

Jag tycker alltså att grönplanen skapar fler problem än den löser. Jag tycker så klart inte att allt ska bli betong-djungel i stan, men tjafs om spridningskorridorer och gröna kilar gör mig illamående. I mina öron låter det som sly-impediment som skapar mentala och fysiska barriärer vilket leder till att fler tar bilen korta sträckor. Det är säkert jättebra för djur och natur... Om vi håller ihop städerna så kanske vi inte behöver gröna korridorer genom dem?
 0
Krister (14 April 2013 07:57):
Utredarna är utbildade vid Biologiska Instutionen vid universitetet där man främst lär sig om hotade arter av olika slag.
Alkonblåvinge, Läderbagge, Hasselmus, Pilgrimsfalk, Havsörn samt en mängd små örter, lavar och mossor. De tillsätter utredningar betr. förekomsten av sådana sällsynta arter och om man händelsevis hittar en lokal inom Göteborgs kommun som innehåller en hotad art så kan detta stopppa all framtida exploatering av området. De stora linjerna vad gäller grönområden kontra stadsbebyggelse borde utredas även sett ur människans synpunkt.
+2
Patrik Höstmad (14 April 2013 09:29):
I dokumentet saknar jag en uppskattning av hur nära den orörda natur, som verkar vara idealet, man kan tänkas kommer med olika lösningar. Antag att vi bygger konsekvent kvartersstad och ser till att alla innergårdar är gröna, alla tak är gröna, att alla gatorna har trädplanteringar, och att alla invånare har en liten stadspark inom 300 m. Vilka mål är det som inte uppfylls med en sådan lösning?

Ja, större djur får ju svårt att röra sig i kvartersstaden. Men är inte det ganska önskvärt. När djuren irrat sig hela vägen in på vår gård är de stressade och så skjuter man dem. Jag kan tycka att det finns en poäng i att visa respekt mot de större djuren genom att ha en tydlighet i vad som är stad och vad som är natur.
 0
Gunnar Einarsson (14 April 2013 11:22):
Patrik Andersson, kunde inte ha sagt det bättre själv. Den bästa gröna staden är givetvis en tät, funktionsblandad kvarterstad som till stor del försörjs av sitt uppland, vilket i sin tur brukas medelst naturgödselmetoder (klassiskt kretslopp).
Genom sin yteffektivitet minimerar den staden sitt ekologiska och resursmässiga fotavtryck och genom sin abrupta åtskillnad mellan land och stad vidmakthålles stadsnära natur- och kulturlandskap och upprättas en naturlig gräns gentemot landsbygdens djurliv. Omkringströvande vilda djur har givetvis inget i staden att göra. Egenvärdet av "gröna kilar", förutom att en del kan erbjuda tacksamma och natursköna strövområden, har jag även svårt att se.

Daniel Andersson, håller med om mycket av det du skriver, men vägbroar till södra skärgården? Jag vet inte...
Var inte poängen att vi skulle värna stadsnära natur- och kulturvärden? Dessutom så är ju jag personligen ganska förtjust i skärgårdsbåtar.

P.S: Ser nu att Johannes Westlund (02:17) skrev ett välformulerat inlägg ovan. Vill bara påpeka att jag håller med om "girigheten" och illamåendet. Vad man tycker sig spåra här är ett felaktigt perspektiv.
 0
Daniel Andersson (14 April 2013 12:40):
@Gunnar E: Min inspiration var från amerikanska naturområden där man ofta åker omkring på en tillrättalagd vägslinga där det är tätt med parkeringsplatser där man kan stanna och njuta av utsikten, närheten till naturen och kanske medhavd matsäck. Det närmaste vi har i Göteborg är kanske vägen på Ramberget. Poängen är att öka tillgängligheten (så att fler människor ser naturens skönhet och på så sätt öka intresset att värna naturen i vidare bemärkelse). Fast i första hand är en broförbindelse en fråga om vad de boende i Södra skärgården tycker (samt ekonomin).

Det var en 'galen' idé jag fick, men en eftersökning visar att frågan har diskuteratats. Det verkar finnas ett inslag av protektionistisk isolationism bland öborna. Broar skall kanske även ses som ett sätt att motverka segregationen i övärlden.
http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Vaster/​Nyheter/​Brof.​.​
http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Vaster/​Nyheter/​Dons.​.​
http:​/​/​www.​direktpress.​se/​goteborg/​Vaster/​Nyheter/​Brod.​.​
 0
Gunnar Einarsson (14 April 2013 13:15):
Daniel Andersson, mycket intressant att få inblick i debatten, men det räcker väl egentligen med ett citat ur artiklarna:

"Idag pendlar i stort sett alla till Göteborg och arbetar på samma arbetsplatser. Idag har många flyttat ut som har bott inne i staden."

De naturliga basnäringarna i skärgården är fiske och lantbruk. Nykoloniseringen av öarna, som redan har förstört mycket på exempelvis Vrångö, är närmast att betrakta som ett slags permanent fritidsboende och inte det minsta hållbart. Allt måste transporteras dit.
Nuvarande utveckling bör därför inte understödjas genom exempelvis ett vägbygge. Den som arbetar i staden bosätter sig lämpligen på närmare håll.
 0
Daniel Andersson (14 April 2013 14:10):
Gunnar E: Fast när det gäller fritid/turism är det betydligt mindre resurskrävande om göteborgarna tar sig ut i skärgården eller vandrar/paddlar i grönkilarna än om de gör en weekendresa till Barcelona eller en veckas semester i Thailand.
Fast ur miljösynpunkt bör Göteborg/skärgården inte bli för inbjudande för långväga besökare, då det är mer hållbart att de semestrar i närheten där de bor. :)
 0
Håkan Tendell (14 April 2013 18:46):
Ja, det där med gröna kilar är ett otyg. Det måste bort.
Bättre att staden är till för människorna, dvs att man placerar lite små nätta parker här och var i bebyggelsen, och så får älgarna, kossorna, björnarna och vargarna springa omkring och äta varandra i den fria naturen utanför den kompakta, vibrerande människobyn.
 0
Johannes Westlund (15 April 2013 04:09):
Jag tror inte på broar ut i skärgården. Jag tycker det faller på ekonomin. Jag tror inte det finns tillräckligt underlag för att motivera dyra broar. Ut till öarna kommer färja räcka fint, särskilt när man nu får in förbindelserna in i Göteborg. Lättillgängligt för turister såväl som för de öbor som önskar resa med färja. Färja har också smidig på/avstigning som är lätt att använda för personer med rörelsehinder. Alltså finns redan med färja tillräcklig tillgänglighet för alla.
 0
Daniel Andersson (15 April 2013 06:34):
Jag har uppdaterat mina synpunkter (13 April 10:45) en del. Förhoppningsvis har de blivit lite vassare och samtidigt konstruktivare.
 0
Johannes Hulter (15 April 2013 11:15):
Daniel: Fantastiskt Daniel, där har vi ungefär 90% av ett framtida yttrande. :)

Jag tror dock mer på att mer allmänt tala om tillgänglighet till öarna (bla med färjor) än att explicit förorda nya broförbindelser.
 0
Hans H (15 April 2013 11:26):
Ja, personligen tycker jag att en bro förtar en stor del av magin med en ö, sätter du en bro till en ö så känns ön som en del av fastlandet för mig.
+1
Daniel Andersson (15 April 2013 13:23):
Tack Johannes! Jag har medvetet valt att nästan inte skriva något om den delen i planen som lyriskt framhåller grönkilar och anpassning till olika bebyggelsetypers karaktärer. Du har ju tänkt genom det och får gärna formulera något. Jag har försökt fokusera mer på vad jag (och kanske yimby) önskar än att kritisera deras tankar. Sen kanske en analys kring om själva målen, som är kärnan i planen, är välavvägda eller borde justeras kan avsluta ett remissvar.

Hans H: Magin med en ö. Det låter nästan lika flummigt som talet om nyckelbiotoper och grönkilar i den centrala staden.

När det gäller bro, behöver ni knappast oroa er. Planen är, vid andra läsning, ganska tydligt primärt tänkt som ett styrdokument för Park- och naturförvaltningen och broar i Södra skärgården är inte deras bord så det är tämligen 'off-limits'. Fast naturligtvis tar vi bort det i texten som saknar uppslutning. Min tanke var att det borde vara Yimbys linje att göra stadens omland mer tillgängligt för stadsborna. Fast bilväg kanske inte är rätt melodi. Det går ju att dra spårväg också... Vid ändhållplatsen kan det finnas en cykel- och flakmoppe-uthyrning. :)
 0
Hans H (15 April 2013 14:00):
Haha, ja klart att det är flummigt och extremt subjektivt. Jag försöker inte heller få det att låta som en objektiv sanning (och därav det flummiga ordvalet).

Men rent objektivt så finns det ett fastland alldeles i närheten som är lättillgängligt. Och som har ungefär samma kvaliteter som en ö som är tillgängliggjord med en bro.
 0
Daniel Andersson (15 April 2013 14:32):
Hans H: Visst, Amundön har likanande kvaliteter om man tex skall bada och naturen har ytliga likheter. Fast öarna i skärgården exponeras mer för blåst och salt. Deras läge i havet gör att växtsäsongen är längre och vintrarna mildare. Så det finns skillnader i floran. Bebyggelsen av fiskelägestyp finns det väl inte heller någon riktig motsvarighet till på fastlandet i Göteborgs närhet?
 0
Daniel Andersson (16 April 2013 12:25):
La till lite i kommentaren (13 April 10:45):

s. 9 INLEDNING
Grönplanens roll och dess relation till Parkprogrammet och planerat Friluftsprogram bör tydliggöras bättre i Inledningen. För att tidigt i planen klargöra relationen mellan olika befintliga och planerade dokument skulle innehållet i kapitel 7 FORTSATT ARBETE kunna inkluderas i kapitel 3 UTGÅNGSPUNKTER. Kapitel 7 kunde istället vara mer konkret: Vilka större projekt prioriterar förvaltningen till 2035? Vilka större förändringar kommer allmänheten märka av i parker och naturområden inom planperioden? Vad planeras i form av parker för Centrala Älvstaden?

I Grönplanens avsnitt för Mål 1 är fokus i text och kartmaterial på området som omfattas av utbyggnadsplaneringen, medan avsnitten för Mål 2 och Mål 3 mer uttalat inkluderar hela kommunen. Denna skillnad i geografiskt fokus är förvillande och kan behöva motiveras och förklaras bättre.

s 26
...
Ett annat område väl värt att lyfta fram är Nordre älvs estuarium där Sveriges största älv möter det salta havet.

s 31.
...
Betydelsen av förengslivet som brygga för att ge göteborgarna upplevelser i parker och natur borde lyftas fram.
Jämställdhetsaspekter berörs inte explicit i programmet.
Traditionellt bygger friluftsliv i Sverige mycket på att besökarna är 'självtillräckliga' - tar sig dit med eget fordon, hittar i naturen själva och har med sig matsäck. Guidade vandringar, utökade faciliteter vad gäller toaletter, skötrum, omklädningsrum och kiosker/matställen skulle göra parker och natur mer tillgängliga där förutsättningarna finns.

En fråga för det planerade friluftslivsprogrammet men som även borde nämnas mer konkret i planen är hur olika aktiviteter kan stödjas, till exempel, picknick, bollspel, orientering/geocaching, bärplockning, skidåkning, långfärdsskridskor, hajker med övernattning, bergsklättring, canyoning, fiske, skytte, jakt, terrängcykling/bmx, motorsport (rally, enduro, trial), ridning, paddling (kanot i sjöar, kajak i havet och forsar), segling och motorbåtsturer.

Intresset för mer äventyrliga aktiviteter i naturen har ökat och lockar delvis andra grupper än traditionellt friluftsliv. Ett sätt är att utbildade instruktörer vägleder och tillhandahåller nödvändig säkerhetsutrustning på särskilda banor på inhägnat område, se till exempel Canyon Forest utanför Nice: http:​/​/​www.​canyonforest.​com/​
Det vore värdefullt att möjliggöra sådana aktiviteter i Göteborg.

s. 42 Delmål 1 Bevara och utveckla de regionala gröna kilarna
Vandringslederna Bohusleden och Vildmarksleden skulle kunna nämnas explicit i planen.
 0
Johannes Hulter (14 Juni 2013 13:39):
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6714 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter