Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg 2035: Täthet, urbant utbud och service

 
Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035


Att täthet är viktigt för staden är ett budskap vi brukar försöka hamra in här på Yimby. Det finns flera anledningar till att vi ofta lyfter frågan. Den mest uppenbara egenskapen hos en tät stad är naturligtvis, per definition, att avstånden mellan människor minskar, vilket leder till kortare transporter med större valmöjligheter av transportmedel. Men framförallt så finns det en relation mellan täthet och utbud av urban service och verksamhet. Detta bekräftas också i de studier som refereras i Stadsbyggnadskontorets Utbyggnadsplanering. Det är glädjande att se att man verkar medvetna om hur viktig tätheten är för att skapa attraktiv och hållbar stad. Vi undersöker närmre vad rapporten säger.




Se så trevligt det blir i täta stadsmiljöer!

Man har låtit Spacescape (som kanske är bekant sedan tidigare för en del Yimby-läsare) analysera bostads- och kontorsmarknadens efterfrågan på stadskvalitet. Föga förvånande visar studien att stadsdelar med gott utbud av både urbana verksamheter och service och parker är de mest attraktiva, både för boende och kontor. [1] Tätare stadsdelar är mer attraktiva, helt enkelt. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte vill bo i täbebyggda områden, men att täta områden har större attraktionskraft överlag är bara ett faktum att förhålla sig till, vad man än själv har för preferenser.

Täthet är alltså viktigt, inte bara för att attrahera boende, utan även för att attrahera företag. Ett diversifierat näringsliv är viktigt för att klara nedgångar i specifika branscher, och städer med ett stort ekosystem av många små såväl som stora företag tenderar att klara ekonomiska nedgångar eller kriser bättre. Särskilt mindre företag i kontorsnäringarna attraheras till de områden dit människor i allmänhet attraheras. Talang är ofta en av de svåraste resurserna att hitta för sådana företag, och därför blir det en konkurrensfördel att vara lokaliserade i ett attraktivt område, nära de boende. Dessa småföretag är viktiga för Göteborg.



Tät stadsbebyggelse attraherar människor och företag, även på vintern.


Utbyggnadsplaneringen beskriver detta så bra att det faktiskt är väldigt svårt uttrycka det mer koncist eller tydligt. Jag rekommenderar alla som inte redan gjort det att läsa del 1, kapitel 2, sidan 20. Stycket "Täthet bidrar till stadens attraktionskraft" är nästan ren Yimby-propaganda. Det är svårt att lyfta ut något, men här kommer ett par godbitar:

Översiktsplanen understryker att Göteborg ska växa genom att byggas tätare, särskilt vid de strategiska knutpunkterna men även på andra platser. En tätare stad kan erbjuda stor tillgång till höga stadskvaliteter: service, parker och grönområden, kollektivtrafik, bostäder, arbetsplatser, butiker, torg m.m. För att bygga en tät och samtidigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stad är det viktigt att tillkommande bebyggelse bidrar till höga stadskvaliteter för såväl näringsliv som boende.

För att en stad ska upplevas som trygg och attraktiv krävs att människor rör sig i stadsmiljön både under dag- och kvällstid. Funktionsblandning är en viktig del i planeringen som kan skapa nya flöden och utökade möjligheter att använda platser på kvällen.

Lokal handel ute i stadsdelarna, torg, handelsstråk och enskilda butiker, har stor betydelse för livsmiljön och tillgängligheten till varor. Det är önskvärt att de flesta göteborgare har tillgång till närhandel av god kvalitet. Åtgärder som kan förbättra förutsättningarna för den lokala handeln är att – enligt översiktsplanens huvudstrategi – komplettera med fler bostäder i stadsdelarna. Detta ökar underlaget för handeln och ger fler möjlighet att gå och cykla till den lokala servicen. Andra sätt att stärka den lokala handeln är att placera andra besöksintensiva verksamheter i närheten, som t.ex. föreningslokaler, kyrkor, församlingar, gym m.m.

Nu gäller det bara att dessa poänger tas med när planerna blir mer konkreta och husen ska börja byggas. Det har vi tyvärr inte varit bortskämda med hittills när det gällt Översiktsplanen.

Rapporten refererar till en del väldigt intressanta (enligt mig, åtminstone) kvantitativa studier. Hur påverkar avstånd, och därmed täthet, till exempel människors shoppingbeteenden? En studie [2] visar att andelen människor som kan tänka sig att gå för en inköpsresa minskar kraftigt vid 600 m. För cykel var motsvarande siffra 2-3 km. Spacescapes studie säger att forskning visar att 150 invånare per hektar är en konkret gräns för när en stads attraktivitet för gående och cyklister blir större. I förhållande till de gränsvärden UN-Habitat har publicerat ligger Göteborgs täthetsnivå så lågt att förutsättningarna för en gång- och cykelvänlig stad är dåliga.

Det finns även andra intressanta tröskelvärden att studera. Samvariationen mellan antal boende och arbetande och utbudet av urbana verksamheter och serviceverksamheter är som tidigare nämnt tydligt (ca 80% närmare bestämt). Man talar till och med om några tydliga tröskelvärden för antal boende och arbetande där det urbana utbudet kraftit ökar. För de som gillar diagram (jag är en av dem) finns en del att gotta sig i här. Urbana verksamheter definieras i rapporten som sällanköpshandel och restaurang- och kulturverksamheter. Serviceverksamheter avser dagligvaruhandel, förskolor och grundskolor, öppen sjukvård samt tandvård, inom 1 km gångavstånd.






Man kan se första tröskelvärdet vid 4000-6000 boende och arbetande. Här ökar antalet verksamheter något mer än vid lägre nivåer, och man kan förvänta sig ungefär 5-10 olika verksamheter. I Göteborg ligger stora delar av yttre mellanstaden, som ingår i utbyggnadsplaneringens fokus, under den här tätheten.

Andra tröskelvärdet finner vi vid 10 000-12 000 boende och arbetande. Här stiger utbudet till ca 10-15 urbana verksamheter, och ca 4 butiker för dagligvaruhandel. I mellanstaden finns flera punkter där denna täthet uppnås, främst i direkt anslutning till innerstadsområdet, men även vid andra punkter såsom lokala torg.

Vid tredje tröskelvärdet, över 15 000 boende och arbetande, stiger utbudet drastiskt. Här kan man förvänta sig ca 40 urbana verksamheter. Det är också först vid denna nivån som forskningen visar att staden blir attraktiv för gående och cyklister. I Göteborg är det i princip bara i innerstaden och vid några enskilda torg och knutpunkter nära innerstaden som når upp till den här nivån.



Det är i princip bara i innerstaden vi har hög täthet idag. Vi vill se betydligt fler röda och gula områden.


En strategi man skulle kunna använda, med detta i åtanke, är alltså att koncentrera förtätningen till de områden som ligger strax under dessa tröskelvärden. På dessa platser ger ju nämligen satsningen störst effekt och blir mycket mer effektiv än om man strösslar ut bebyggelse lite här och var där det råkar finnas plats ledig. Vilka skulle dessa platser kunna vara? Rapporten kommer gå in och mer konkret diskutera detta, men tills vidare skulle det väl vara underhållande att själva spekulera i vilka platser vi helst skulle förtäta som idag ligger precis under gränsen för urban blandstad. Det kommer bli intressant att höra mer om de här tröskelvärdena, och det skulle vara intressant att se mer data, och för andra städer. Helt uppenbar är hur som helst relationen mellan täthet och urbana verksamheter och service.

Täthet är alltså viktigt. Det är viktigt för att skapa attraktiva miljöer för gående, cyklister, boende och företag. Det är viktigt för att minska transportbehoven och för att skapa stadsliv. Vi måste genast sluta att bygga ytineffektivt i stadens periferi. Vi har inte råd att slösa bort fler ytor med glest utströsslad hus-i-park eller inmurade lamellhus. Istället måste staden växa inåt, på ett sätt som minskar avstånden istället för att som de senaste decennierna öka avstånden.



Referenser:
[1] Mellanstadens utbyggnadspotential, Spacescape 2013
[2] Artikel av Mathias Wärnhjelm, Trafikverket, publicerad i tidskriften PLAN, nr 5-6, 2012
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (18 April 2013 23:56):
Hannes, mycket bra artikel.
 0
EL (19 April 2013 11:21):
Det framgår av täthetskartan att det är Hisingen som skall exploateras mer och i förlängningen knytas ihop bättre med stan. Kville och nybygget intill Backaplan är bra exempel med närhet till Backaplans köpcentrum. Norra älvstranden är ett skräckexempel med enbart bostäder samt någon pizzeria eller ett cafe, samt långa gångavstånd till dagligvaruhandel. När man bebygger södra älvstranden Mashugget är det viktigt att området norr om Mashamnsgatan sparas. Och sedan kan Stenas område halveras om ombordkörningen vändes mot Amerikaskjulet. Detta skulle ge stor tillgänglighet till älven för alla, absolut inga höghus vid älvkanten vid Järntorget.
 0
Hans Jörgensen (19 April 2013 21:23):
Trevlig läsning, även för en redan övertygad stadsvän.
Det finns som sagt många aspekter på täthet.
Även klimatologiska effekter, så som "Urban Heat Island" alltså att tillräckligt stora (och täta) stadsområden kan vara flera grader varmare än omlandet.

Till exempel att våren är först i centrum, (enligt GT :)


Var i staden den först slår till vet Deliang Chen som är professor i fysisk meteorologi och naturgeografi vid Göteborgs universitet.

- I centrum. Anledningen är alla hus. Det strålar en mängd energi från dem och på natten förhindrar den täta och höga bebyggelsen att energin försvinner bort och på så sätt kan temperaturen hållas uppe, säger han
 0
Hannes Johansson (20 April 2013 12:23):
Hans: Ja, det är ju en intressant aspekt. Man hör ju ofta att "vi är ett soldyrkande folk" och att det är därför man måste solvinkeloptimera varje område. Men det låter ju märkligt att endast optimera varje område för årets "bästa" 4-5 veckor, istället för att försöka göra det drägligare resterande 47-48 veckor. För att inte tala om alla andra värden man offrar genom solvinkelfixeringen.
 0
Hannes Johansson (20 April 2013 12:36):
EL: Om du tittar en gång till på täthetskartan så ser du att funktionstätheten abrubt avtar och går ner till ungefär samma nivå som på Norra Älvstranden även på Södra Älvstranden. Enda räddningen där är att det ligger närmre den delen av stan som faktiskt har hög täthet än vad Eriksberg gör, men det betyder inte att Södra Älvstranden i sig erbjuder någon. Jag ser inte hur ditt påstående om att Södra Älvstranden måste bevaras har någon som helst koppling till varken artikeln eller rapporten den handlar om.
 0
Johannes Westlund (20 April 2013 13:51):
Man ser väldigt tydligt att Älvstranden avveckling bygger förort på den där funktionsblandningskartan. Tragiskt. Men glädjande är att tre viktiga områden ännu inte förstörts, nämligen Frihamnen, Ringön och Gullbergsvass. För dessa måste vi kämpa så hårt som möjligt. Där måste bli urban funktionsblandad stad.
 0
Gunnar Einarsson (20 April 2013 15:03):
Vi blev ett soldyrkande folk genom modernismen. Det är dags att bryta med dess helioteistiska myter.
 0
EL (21 April 2013 14:36):
HJ Skämtar du?
 0
Hannes Johansson (21 April 2013 16:51):
Nej, jag skämtar inte. Varför tror du det?
 0
anders (2 Maj 2013 09:21):
Till alla er som tänker i den lilla box ni har blivit uppfostrade till. Det är inte solvinkel i varje hörn som är avgörande för hur ett samhälle klarar sig. Det är förmågan att producera sin egen föda. Det är betydligt trevligare med en liten trädgård, än den deprimerande bild på en flicka som sitter på en hårdgjord yta och dricker vin. Jag förstår inte hur man kan acceptera en sådan miljö, där varje försök till egen försörjning effektivt stoppas av stadsplanerarna.
 0
Sven R (2 Maj 2013 09:30):
Anders, det är ju tvärtom. Samhällen med långt driven arbetsdelning blir framgångsrika. Dvs att man slipper odla sin egen mat.
 0
Johannes Westlund (2 Maj 2013 09:55):
Hur som helst så är det knappast husipark-trams som skapar bäst möjligheter till stadsodling. Odlingsplan i husen, eller rent av odling på taken ger bättre läge och möjlighet att faktiskt få ha sina grejer ifred. Husipark-gräsmattorna står i stort sett outnyttjade året runt för att de inte upplevs som tillräckligt skyddade. Både för rent rekreativa syften och odlingssyften. Skulle man börja med sin egen odling tomater så kan man ge sig på att det kommer nått fyllo och pissar på dem eller nån uttråkad tonåring och förstör.
 0
Mikael Bigert (2 Maj 2013 11:10):
Bra artikel.
Vi har gott om ytor inom 5km "som kråkan flyger" från Centrum som kan exploateras.
Mer Förtätning, mindre "Regionförstoring" tack.
 0
Hannes Johansson (2 Maj 2013 12:12):
Anders: Är det ur något slags hållbarhetsperspektiv du resonerar, eller är det utefter personliga preferenser av vad du tycker är trevligt? Jag tycker nämligen det är jättetrevligt att slippa tänka på att försörja mig själv med mat. Istället kan jag ägna tiden åt sånt jag är intresserad av och är bra på, medan de som är riktigt bra på att producera mat kan försörja sig på det. Det gör de ju dessutom mycket mer effektivt än vad jag hade kunnat göra själv.
 0
Mats O. (2 Maj 2013 13:07):
Jag vet inte vad Anders är ute efter, men det verkar luta åt nåt i stil med att alla stadsbor ska ha en egen liten trädgårdstäppa där vi ska odla potatis och morötter och annat.

Anders argumentation går för övrigt helt i linje med en trend man kan se på olika bloggar, i Flashback och liknande. Nämligen att vi står inför nån slags snar kollaps i samhällssystemet, global energi- och miljökris och en jädra massa andra kriser.

Domedagsprofeternas lösning brukar oftast vara nåt i stil med att nu måste vi börja med stadsodling och bygga nåt slags småskaligt samhälle.
 0
Johannes Westlund (2 Maj 2013 14:47):
När det gäller hållbarhet menade den forskare som höll i den hållbarhetskursen jag läste att det bästa är att bruka så lite mark så högeffektivt som möjligt. Frågan han svarade på handlade om hur man bör ställa sig till ekologiskt, som han då sedan mer eller mindre dissade. Den fyller en roll som innovationsrörelse men är allt för markkrävande för att kunna vara en hållbar lösning för 6 miljarder människor och ändå bevara biologisk mångfald mm. Samma sak gäller om att odla sin egen mat. Det tar helt enkelt för mycket mark om alla ska ha sin egen matodling. Det är bättre att de som är bäst på att odla odlar så bra som det bara går än att vi andra amatörer ska försöka göra något halvdassigt försök.
 0
Hannes Johansson (2 Maj 2013 16:22):
Arbetsdelning har varit ett succékoncept i tusentals år, jag tror inte det är nånting man helt enkelt avfärdar.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter