Utskrift från gbg.yimby.se
....

Medborgardialog vs. politikerdialog

 
I de långdragna processer som omgärdar stadsplaneringen i Göteborg har det omfattande utbudet av workshops och visionsarbeten på senare tid fått frekvent sällskap av medborgardialoger. I den bästa av världar har vi medborgare fått en öppnare kanal för att interagera med stadsbyggnadsprocessen. I den sämsta av världar är medborgardialogen det yttersta beviset på avsaknaden av dialog mellan förtroendevalda och medborgare, och något som till och med kilar in sig emellan och pressar medborgare och politiker allt längre från varandra. Hur man än vänder och vrider på det så måste våra politiker blir mer aktiva i dialogen kring hur vi bygger vårt Göteborg. Våra förtroendevalda måste ta mod till sig och börja diskutera med oss om hur vi ska göra - rent konkret. Det vi behöver är en politikerdialog.



Partipolitikens problem

Våra politiska partier har sett en snabbt krympande bas av aktiva och medlemmar. Idag är det endast 1% av svenskarna som är aktiva i ett politiskt parti och endast 5% som är medlemmar. Det betyder givetvis inte att det politiska intresset har falnat. World Value Surveys undersökningar visar att tre av fyra av svenskarna vill diskutera samhällsfrågor och varannan vill diskutera politiska frågor. Inte minst så är all aktivitet i YIMBYs blogg, forum och facebookgrupp ett otvetydigt bevis för hur stort intresset för samhällsfrågor kan vara. 

I takt med att partiernas medlemmar har försvunnit har också en gamla klassisk kontaktyta mellan politiker och medborgare försvunnit. Dessutom tvingas de allt färre partipolitiskt aktiva bli allt mer professionaliserade och hantera en allt större kontaktyta mot sina medborgare. Som om detta inte var nog så tillkommer idag områden med ett så lågt röstdeltagande att man måste ifrågasätta hur väl de förtroendevalda representerar medborgarna.

Kopplingen mellan medborgare och politiker har blivit allt svagare.

 

Till viss del har de nya digitala kanalerna skapat nya kontaktytor men det är inte alla intressenter som nås och det är bara en bråkdel av våra politiker som verkligen för en aktiv digital dialog med medborgarna.

 

Medborgardialog

Kommunerna har helt klart sett problemet och identifierat behovet av att prova nya sätt att möta medborgarna. År 2006 startade därför förbundet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) projektet Medborgardialog. Den övergripande avsikten med medborgardialoger är att komplettera det representativa systemet genom att ge de förtroendevalda ett bredare underlag vid beslut.

Medborgardialogen är inte en fast form utan kan ta sig många olika yttryck, allt från näst intill envägskommunikation till reellt medbestämmande. Ett sätt att katergorisera dialogformerna kan vara som information, konsultation, dialog, samarbete, och medbestämmande.

Medborgardialogens olika former. 

 

Flertalet av medborgardialogens former är inga nyheter. Konsultation är vad vi länge har haft i samrådsförfarandet i planprocesserna. Generellt ska inte medborgardialoger ses som en ny möjlighet till direktdemokrati utan snarare som ett insamlande av bredare underlag för de politiker som fått makten att besluta.

Idag får i princip alla förvaltningar i sina uppdrag från politikerna en passus om att medborgardialog ska tillämpas. Förvaltningarna har i många fall ingen stor erfarenhet av detta. Ett stort problem är att den ordinarie verksamheten i förvaltningarna ofta är extremt slimmade för just den ordinarie verksamheten samtidigt som inga extra pengar skjuts till för det nya arbetet med dialogerna. Och tjänstemännen är i regel inte experter på medborgardialoger så externa facilitatörer kontrakteras eller så skickas tjänstemännen på kurs hos SKL och kommer tillbaka med ett diplom.

Det är uppenbart att dialogen måste vara på riktigt, omfatta något viktigt och kunna ge resultat. Det är ganska symptomatiskt att beslutet om Valhallabadet och den nya inomhusarenan inte kringgärdas av någon omfattande dialog med medborgarna. Beslutet rör sig om i runda slängar 1,5 miljarder och har stora återverkningar på stadsmiljö och stadsliv, kulturmiljö och kulturliv, integration och hela stadens framtida utvecklingsmöjligheter. Det är oerhört viktigt att medborgardialogen inte reduceras till att endast handla om färgen på dörrhandtaget till den egna bostaden i en färdigplanerad stad.

Valhallabadet. Här ska inte medborgarna vara allt för involverade?

 

Å andra sidan är det livsfarligt att sätta igång en medborgardialog om politikerna redan har bestämt sig. Har de väl bestämt sig är det istället viktigt att informera och argumentera för att förankra. Inte minst i samband med västsvenska paketet och trängselskatten syns det nödvändiga behovet av en förankringsprocess värd namnet.

A och O är att deltagarna får en förståelse för vad medborgardialogen innebär och vilka reella möjligheter de har att påverka. I medborgardialogens barndom visonerade medborgarlag och tog fram kreativa förslag för Södra Älvstranden och Skeppsbron. När sedan den ordinarie PBL-reglerade processen kickade in försvann förslagen (de ska enligt ett rykte faktiskt vara spårlöst försvunna!?) och med dem medborgargruppernas inflytande. Kvar blev brustna drömmar, bitterhet, misstro och en övergiven hemsida med brutna länkar värdig en historisk analys i sig.

Back in the days.

 

Tjänstemannadialog

Det är mer regel än undantag att medborgardialogen helt delegeras till tjänstemännen som då blir de som har den största kunskapen om vad medborgarna tycker - istället för politikerna. Det finns en uppenbar risk att tjänstemännen blir ett filter mellan medborgare och förtroendevalda och att gapet mellan de sistnämnda blir än större.

I de flesta medborgardialoger sker dialogen endast mellan medborgare och tjänstemän.

 

Framförallt är det ett demokratiskt problem när dialogen förs av bolag med dubbla roller som t.ex. Älvstranden Utveckling AB. Det hjälper inte att bolagets uppdrag tydligt innefattar att föra en "framträdande och öppen dialog" med medborgarna när det även har uppdraget att sälja in Göteborg till investerare, exploatörer och bostadskunder.

Som exempel, i Älvstrandens blogg beskrevs nyligen dagens Kungsportsavenyn endast i positiva ordalag. Sanningen är att Turismens Utredningsinstitut (TUI) gjorde en analys av Avenyn 2011 som finns med programhandlingarna. Av besökare var det 60% av kvinnorna och 40% av männen som inte beskrev gatan på ett positivt sätt. Av göteborgarna var det 75% av kvinnorna och 25% av männen som inte beskrev gatan på ett positivt sätt. Man fann även att det bland besökarna inte fanns något positivt laddat värdeord direkt knutet till Avenyn. Det fanns däremot tre negativa värden: anonym, opersonlig och stökig. Det är högst tveksamt om bloggen fångade essensen av detta när den sammanfattade attityder hos göteborgare och besökare med "Exempelvis vet vi att besökarna har en mer positiv bild av gatan än göteborgarna själva."

När dessutom Älvstranden i sina visionsrapporter gör sken av att alla göteborgare har fått säga sitt och upprepar mantrat om att vi fått "samsyn" ringer alla varningsklockor. Det låter som debatten därmed ska vara över. Nej, alla göteborgare har inte fått säga sitt. Nej, vi har inte samsyn. Vi tycker olika. Jag har andra åsikter än du. Jag har argument för mina åsikter. Jag vill höra dina åsikter och dina argument. Kanske förstår jag din ståndpunkt bättre. Kanske ändrar jag uppfattning i någon fråga. Kanske ändrar du uppfattning i någon fråga.

Vi har definitivt inte samsyn!

 

Jag har själv deltagit i politikerfria medborgardialoger och fått uppleva hur mina ord filtreras till oigenkännlighet när det är dags för sammanfattning. T.ex. när gruppens arbete sammanfattas av facilitatorn med att vi framförallt ska låta det gröna bli en speciell kvalitet som ska få välla in i området - trots mitt (och några andras) konsekventa tal om och argumentation för fokus på stadsliv och blandstad. Var det bestämt på förhand? Fanns det redan en plan? Utgick facilitatorn från sina egna preferenser? Och när sedan majoriteten sätter röda pluttar runt en relativt nybyggd fastighet för att den "saknar lokaler" och "bara paratiserar" när den i realiteten har ett kafé, två kontor och ett galleri samt ett stor föreningslokal så vill jag gärna tala till politikerna i första person.

 

Politikerdialog

Det är intressant att notera att medborgardialog heter just medborgardialog. Begreppet har våra förtroendevalda, förvaltningar och kommunala bolag som referenspunkt. Utgår vi från oss medborgare vill vi snarare ha en bättre dialog med våra politiker - en politikerdialog.

Det är kanske gammalmodigt att tycka att det är politiker som ska föra dialogen, delge sina ståndpunkter, visioner och framförallt föra en konkret dialog om staden. Men vi måste få veta vad politikerna i detalj och konkret menar med att bygga tätt, grönt och blandat i stadens olika områden med förtätningspotential. För att bygga tätt, grönt och blandat är ett innehållslöst mantra av typen "extra allt åt alla" om det inte konkretiseras. Att bygga glest, grått och uppdelat är väl inte ett alternativ som faktiskt övervägs?

Hmm, å andra sidan...

 

Rätt utformade medborgardialoger är ett viktigt inslag men minst lika viktigt är dialoger där diskussionen kan föras med politiker. Är det inte självklart att det är politikerna snarare än tjänstemännen som ska driva samrådsprocessen i dialog med medborgarna? Tjänstemännen ska självklart vara delaktiga som sakkunniga.

Det är tyvärr sällan som någon av byggnadsnämndens ledamöter hörs i debatten. Och hörs de är det sällan substantiellt eller konkret. Möjligen får vi några intränade och vaga svar som "vi ska titta vidare på det" eller "vi tar beslut när vi fått underlaget från tjänstemännen". Men om tjänstemännen ska filtrera våra åsikter samtidigt som politikerna gömmer sig bakom tjänstemännen och inte vill ta debatt är vi ute på en mycket tunn demokratisk is.

Dialogen mellan medborgare och politiker är försvunnen och i informationsutbytets epicentrum sitter tjänstemännen med ökad makt att beskriva nutiden och forma framtiden.

 

Ta en sådan engagerande fråga som bevarandet eller rivandet av de gamla landshövdingehusen på Gårda. Den enda av byggnadsnämndens ledamöter som på eget initiativ diskuterat med medborgarna är Kjell Björkqvist (fp) under rubriken "Gårda mer än billiga bostäder". Han har under det senaste året skrivit ytterligare tre debattartiklar i GP om att låta byggföretagen betala detaljplanen, om folkpartiets strategi för billigare bostäder (tillsamman med Kristina Bergman Alme (fp) i Fastighetsnämnden) och om strategier för en lyckad utveckling av Norra Masthugget (tillsamman med Charlotte Holm (fp), ersättare i byggnadsnämnden).

Kjell Björkqvist är värd en liten eloge vare sig han har rätt eller fel i det han skriver.

 

Kjell Björkqvist ger oss något lite mer konkret om stadsbyggnad att förhålla oss till och som går att diskutera. Han är ett undantag från en byggnadsnämnd som i övrigt lägger medborgarna i radioskugga. Men bra måste bli mer. Alla som vet hur Kjell Björkqvist och folkpartiet rent konkret ser på Frihamnens utveckling räcker upp en hand.

Så Mats, Kjell, Marie, Carl Otto, Tina, Axel, Martha, Mikael, Tom, Björn, Johan, Anna och Charlotte hur ska framtidens Göteborg se ut? Rent konkret?

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
krister (28 Mars 2013 06:50):
Politikerna är inte nödvändigtvis väl insatta i alla beslut som skall fattas. De får förlita sig på tjänstemännens utredningar. Tjänstemännen gör bara sitt jobb och tar intryck från konsulter som anlitas för att bedöma konsekvenserna av besluten. Konsulterna sitter ofta i knät på entreprenörerna som ser lönsamma kontrakt om besluten går deras väg. Detta gör att besluten ofta blir helt fel. När besluten är fattade sticker politikerna huvudet i sanden. De tar inget ansvar.
+1
Fredrik Friberg (28 Mars 2013 10:51):
Klockrent!
Denna artikel borde publiceras i GP och GT tycker jag.
Jag vill jag se en politisk masterplan för Göteborg där man på ett tydligt sätt kan se hur Staden fysiskt (IRL) ska integreras för att skapa den sammanhållna stad vi alla vill ha. Jag tror människor i allmänhet skulle få ett större förtroende för stadsplaneringen istället för leverera floskler i stil med "vi ska läka stadens öppna sår".
+1
Johannes Hulter (2 April 2013 00:22):
Vi kör en rewind på det här inlägget, eftersom det nog var en del som missade det första gången. :)
+1
Matthias H. (2 April 2013 09:31):
Ja det är bra, detta behöver alla inblandade läsa.
 0
Erik Sandblom (2 April 2013 17:27):
Johannes, det heter reload, inte rewind vet du väl :)

Det är lustigt hur pålästa alla är på ekonomiska frågor. Man kan till exempel inte säga att vi betalar statsskulden genom att trycka pengar, för då förstår människor att det är fel. Men när det gäller stadsplanering eller trafiksäkerhet, som påverkar människors liv minst lika mycket som ekonomin, så kan man säga lite småknäppa saker. Som att stadslivet behöver mer grönyta.

Ett sätt att lösa problemet är att skriva debattartiklar och prata ur skägget om hur man vill ha det konkret.
+2
Johannes Hulter (3 April 2013 00:15):
Erik: Jag är påverkad av åratals av lyssnande på jungle/drum&bass, där man i god dancehall-tradition ofta kör en "rewind" av en bra låt. :)
 0
Totte (3 April 2013 18:09):
Kolla denna länken, tror att man kan få en hygglig bild av den långsiktiga planen.
http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​poc?​urile=​wcm%3Apath%3Agoteborg.​.​
 0
Hannes Johansson (3 April 2013 19:56):
Totte: Vi kommer till det... ;)
+3
Daniel Andersson (17 April 2013 08:28):
Intressant att en så här central fråga genererat så få kommentarer. Det är förstås mer fantasieggande med olika förslag till byggprojekt - vilket ger upphov till mer diskussion - även om de i slutändan ofta förblir visioner.

Vi medborgare har den yttersta makten, när vi röstar, köper boende och väljer var vi vill hyra lägenhet (nåja).
Vi förstår dock inte fullt ut hur en planlösning eller stadsplan kommer fungera i praktiken. Vi kan inte alltid artikulera vad vi tycker, och det vi tycker stämmer oftast inte med vad vi egentligen uppskattar. Vad vi gör och vill är viktigare än vad vi säger. Här har proffesionella en roll att fylla. Arkitekten lyssnar på oss och skapar förhoppningsvis ett boende vi inte bara tycker är vackert vid en ytlig betraktelse, utan också trivs att bo i efter fem år. På motsvarande sätt bör en skicklig stadsplanerare läsa av våra behov och intressen, studera befolkningsprognoser och framtidsscenarion för att bygga en stad för folket.

De flesta bygger inte sina egna arkitektritade hus. I praktiken styrs byggandet av att kunna sälja hus och lägenheter. Att fånga våra drömmar om boendet och ge ett gott intryck vid en snabb visning styr vad som byggs mer än att det skall vara ett boende vi trivs med på längre sikt. Hur kan en större långsikitghet byggas in i det systemet? På en fungerande hyresmarknad borde byggandet av hyreshus däremot vara mer långsiktigt, dvs att fasighetsägaren har ett intresse av att lägenheterna är attraktiva att hyra och rationella att förvalta.

Vad behöver vi som medborgare diskutera med politikerna? Den främsta dialogen sker med byggare, arkitekt och tjänstemän som hanterar bygglov. I normalfallet bör det inte vara önskvärt att politiker lägger sig i ett enfamiljshus eller utformning av enskilda lägenheter. De ska sätta de lagar och regler som ytterst styr kommunikation mellan medborgare och byggare, representera tredje man/allmänintresset och styra över stadsbyggnad.
Medborgargrupper med frivilliga ger uttryck för vad de engagerade tycker. För att få veta vad folk i gemen tycker är det bättre med enkätundersökningar och djupintervjuer med ett statistiskt urval av befolkningen, där även bortfallet beaktas. Och även politikerna måste beakta att vi inte alltid vet vårt eget bästa.

Vi bespottar ofta ÄU, men kanske kan det vara instruktivt att betrakta kommunerna som företag som konkurrerar om medborgarna vilka röstar med fötterna och flyttar när det är mer attraktivt att bo i en annan kommun. Ett system där framgång mäts i kundnöjdhet - Frågan är hur konkurrensdugliga ÄU (och Göteborg) är.
 0
Hannes Johansson (17 April 2013 21:12):
Daniel: Mycket bra skrivet! Det är ju förresten inte alltid så att antalet kommentarer till ett inlägg är proportionellt mot hur intressant eller bra inlägget är. Ger man till exempel minsta lilla läge att snacka bilism, trängselskatt eller Västlänk så genererar man nästan garanterat dussintals kommentarer ;)
 0
Krister (18 April 2013 07:03):
Björn Siesjö anställdes som stadsarkitekt i syfte att ha koll på de stora linjerna för stadens utveckling. Varför inte ta en diskussion med honom enl Daniel Anderssons inlägg ovan?
Siesjö borde mer aktivt deltaga i debatten om stadens framtida utveckling. ÄUAB verkar inte ha någon klar målinriktning.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5659 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter