Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg 2035: Stadsutveckling

 



Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035

Göteborg förväntas enligt dagens prognoser växa med ungefär 150 000 invånare fram till år 2030. Det kan låta som en hög siffra, men innebär faktiskt "bara" en ökning med 1% per år, vilket är lägre än för både Stockholm och Malmö. Men ändå, det är många nya människor som ska få plats i stan. Därför är det högst intressant att fråga hur och var dessa ska få plats, och hur och var alla arbetsplatser och all service som dessa människor kommer både kräva och generera (vilket som kommer först är faktiskt också en intressant och öppen fråga!) ska få plats.

Vi har sedan några år tillbaka en utmärkt översiktsplan (ÖP) för Göteborg som diskuterar just hur staden ska kunna växa på ett hållbart sätt framöver. Planen har diskuterats vid ett antal tillfällen på Yimby och vi har varit mycket positiva till de intentioner som lyfts fram där. Vad vi har varit mindre nöjda med är hur de faktiska detaljplanerna har implementerat de direktiv som angetts i översiktsplanen, men själva planen är fortfarande utmärkt.

Färre kanske känner till att det dessutom finns någonting som kallas utbyggnadsplanering (UP), som är en fördjupning och konkretisering av ÖP. Vad ska bebyggelsen bestå av, och var ska den placeras? Vilka områden ska prioriteras? Hur bör strukturerna se ut? Vilka mängder och volymer? Vår senaste UP antogs år 2005 men nu har stadsbyggnadskontoret (SBK) på uppdrag arbetat med en uppdatering av denna, med utgångspunkt i vår senaste ÖP. Just nu ligger ett förslag till ny UP på remiss och det är därför dags för allmänhet och berörda organisationer att lämna synpunkter. Mycket, mycket intressant läsning ur Yimby-perspektiv. För den som inte vill eller kan läsa hela rapporten (som egentligen består av tre kompletterande delar, mer om det nedan) ska jag sammanfatta vad det handlar om här.



Som sagt, vi har en översiktsplan som (översiktligt) formulerar mål om hur och även grovkornigt var staden bör växa i framtiden. Med den som utgångspunkt har man nu fördjupat sig och gått ner på en mer konkret nivå där man frågar hur staden ska växa, men också mer konkret i vilka områden staden ska växa. Det har resulterat i tre separata men kompletterande rapporter som ska ligga till grund för stadsplanering i Göteborg fram till ungefär år 2035. Det är dels utbyggnadsplaneringen som jobbats fram av SBK, dels en så kallad grönplan som är framtagen av park- och naturförvaltningen, och slutligen en trafikstrategi från trafikkontoret.

Tillsammans ska alltså dessa tre dokument slutligen formulera en demokratiskt framtagen vision eller strategi för hur Göteborg ska lyckas växa och vara attraktivt och konkurrenskraftigt på ett hållbart sätt. Det är viktigt att komma ihåg att dessa dokument, precis som ÖP, inte är juridiskt bindande utan snarare fungerar som en guide. Därför kommer det hela stå och falla med hur väl det man i verkligheten faktiskt bygger stämmer överens med det som står i planen - erfarenheten visar nämligen att det i princip inte finns några hinder från att bygga helt motsatt det som man sagt sig vilja bygga i sådana här dokument.



Rapporten ordinerar mer sånt här - riktig, tät, funktionsblandad stad!

Om man för en stund ignorerar det orosmomentet och istället fokuserar på vad som ändå står i utbyggnadsplanen så kan man dock hitta många anledningar till att vara väldigt entusiastisk. Mycket av det som står är som ljuv musik i Yimby-öron, och man lyfter många poänger som man skulle kunna säga mer eller mindre motiverar hela Yimbys existens. Man talar om hur tät (och man framhäver mycket noggrant just vikten av täthet) blandstad skapar synergier, hur det minskar avstånd, möjliggör större valmöjligheter i transportmedel, minskar miljöpåverkan, skapar underlag för service och kultur, och så vidare. Man backar upp det med en mängd siffror, diagram, GIS-kartor, exempel, undersökningar och analyser. Rena godispåsen för den lite nördigare stadsplaneringsentusiasten.



Så låt oss se till att det inte blir raka motsatsen i verkligheten.

Här kommer några smakprov från rapporten som borde väcka aptiten.

Göteborg stad behöver ta ett ansvar inte bara som regionkärna utan även som en del av det sammanhängande stadsområdet. Utbyggnadsplaneringen ska skapa förutsättningar för Göteborg att växa på de platser som har störst potential för mer stadsliv. Då skapas attraktiva miljöer både för fler göteborgare och för företag som vill etablera sig.


En tätare stad kan erbjuda stor tillgång till höga stadskvaliteter: service, parker och grönområden, kollektivtrafik, bostäder, arbetsplatser, butiker, torg m.m. För att bygga en tät och samtidigt socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stad är det viktigt att tillkommande bebyggelse bidrar till höga stadskvaliteter för såväl näringsliv som boende.


Under lång tid har planeringen och utbyggnaden av Göteborg inneburit att avstånden mellan människor, aktiviteter, olika funktioner, service och arbetsplatser snarare ökat än minskat. Successivt har staden blivit glesare, med bl.a. längre resor och ökat bilberoende som följd.


I en kommande rapport har såväl bostads- som kontorsmarknadens efterfrågan på stadskvalitet analyserats. Preliminära resultat visar summerat på att stadsdelar som har tillgång till ett stort utbud av såväl urbana verksamheter och service som parker är de mest attraktiva och som både företag och enskilda är beredda att betala mer för. Utbudet av urbana verksamheter och service visade sig i sin tur ha ett mycket starkt samband med antalet boende och arbetande inom gång- och cykelavstånd. En stad som är tät och grön har med andra ord grundläggande förutsättningar för att vara både attraktiv och hållbar.


Tillsammans med översiktsplanen och SBK:s utmärkta text Stadsbyggnadskvaliteter utgör rapporten en mycket stabil grund för stadsplaneringens principer, och det råder ingen tvekan om vad det är som man tror behövs mest: tät, riktig blandstad inom den befintliga stadens gränser. Det gäller bara att man ritar och bygger så också.



Rapporten dryper av härliga kartor, diagram och siffror!

Yimby kommer följa upp detta med ett flertal inlägg där vi går in mer på djupet i olika aspekter av materialet, för det finns massor att säga och det är jätteviktigt att säga det. Vem som helst kan som sagt lämna synpunkter privat, och Yimby kommer också lämna in ett yttrande så småningom. Om man känner för det kan man naturligtvis avvakta ett tag så att man hinner ta del av alla intressanta diskussioner vi kommer ha här för att få lite fler perspektiv innan man yttrar sig, men känner man för det kan man alltså redan nu plöja igenom hela rapporten (eller rapporterna) och säga vad man tycker. Ta nu och utnyttja era demokratiska möjligheter och gör era åsikter hörda, för de behöver höras! Från den 12 april till och med juni är det öppet för synpunkter, därefter kommer tjänstemännen jobba vidare utifrån de synpunkter som kommit in. Missa ej, länk till rapporten finns här!
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
EL (4 April 2013 10:44):
Kommentar till sista två blå stycken.
För att skapa närhet till aktiviteter (arbete) bör man integrera bostäder i industriområden, t.ex. Sisjön Högsbo. Dessa är ju helt avfolkade nattetid, men har en utomordentlig service dagtid.
När man bygger centralt, ta vara på och ej exploatera parker torg och grönområden i onödan. Närhet till sådana är den främsta externa boendekvaliten. Bra att planerarna kommit fram till det. Hoppas att det används i planeringen av Norra Masthugget.
+1
Moa Kristiansson (4 April 2013 11:01):
Har läst delar av UP och det är verkligen rolig läsning!
+1
Tobias Axelsson (4 April 2013 13:13):
Mycket positiva rapporter, ett utmärkt underlag för den stadsplan som inte ännu finns :)

Andra favoritcitat:
"Sambandet mellan täthet och utbudet av urbana verksamheter är 80 procent. Bland de stadsdelar som har färre urbana verksamheter än vad den lokala tätheten ger potential för finns exempelvis Gamlestaden, Sandarna och Lunden."

"Utformningen av bebyggelse i antingen slutna, halvöppna eller öppna kvarter i kombination med andelen entréer vända mot gatan har påverkan på lägenhetspriser (Spacescape och Evidens 2013). Slutna kvarter med utåtvända entréer
har visat sig ge mer attraktiva boendemiljöer."
+1
Tobias Axelsson (4 April 2013 13:15):
Och för de kollektiva och individuella krafter i staden som oroar sig över spenaten:

"Värdefulla grönområden och utbyggnadsscenarierna

I låg byggs det inte på några värdefulla grönområden, däremot
tillkommer 2,7 hektar park.

I hög försvinner 0,8 hektar värdefulla grönområden. 6,2 hektar park tillkommer."
+2
Erik Funck (4 April 2013 15:02):
Jag har redan nämnt i en annan tråd men, man önskar - på sikt - gräva ner lundbyleden, hamnbanan samt en bit av e6, flytta ut Stena, integrera e45 längs södra älvstranden med staden, och flytta mer hamntrafik till söder-/norrleden. Det pratas om en större separation av industri/logistikområde och stad. Sedan hintas det också om att man önskar mer samarbete i stadsplanläggningen, vågar man drömma om stadsplan? :)
 0
Michael Hjortstierna (4 April 2013 21:19):
Vad som skrämmer är väl att staden inte förmår att bygga bostäder i den takt det efterfrågas och där hämmar utvecklingen.
Eller att allt begravs i utredning efter den andra, den ena dialogen efter den andra, känns som jag är lite negativ nu...
Börja bygga nu!
 0
Håkan Tendell (4 April 2013 21:20):
Ja, det var riktigt trevliga broschyrer att ta del av, nästan som lockande resekataloger.

Tror dock inte att jag stötte på ordet skyskrapa en enda gång i texterna, vilket kan förklara märkliga påståenden i stil med att i det här området kan man få plats med max 22 000 bostäder, eller liknande uttryck, ungefär som att någon suttit och räknat på hushöjder på max åtta våningar eller vad vet jag.

Dock, som alltid, levande blandkvartersstad är prio ett. Var för övrigt nyligen i Neapel och njöt av sådan. En inspirationskälla god som någon.

http:​/​/​gothenburgcity.​wordpress.​com/​20​13/​0​3/​24/​sydital.​.​
 0
Hans-Olof Hansson (5 April 2013 20:28):
Har inte läst rapporterna ännu, men det låter lovande! Man får gärna bygga fler riktigt höga hus. Varför inte ersätta Gasklockan med ett riktigt högt och fint hus?

Bara nu ingen tolkar 2035 som ett startår för bygge, så att det blir lika försenat som södra älvstranden...
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2013 13:06):
Har inte tid att läsa rapporten, men känner instinktivt att ord och målsättningar 'i allmänhet' från radhusboende utredare och beslutsfattare inte är vatten värda.

Jag vill se konkretion, därtill i eklekticism och nyrenässans, nu!

Vi har ett gigantiskt dilemma nationellt i och med att bostadspriserna idag primärt drivs av fortsatt och eskalerande bostadsbrist. Bostaden är idag vanligt folks "sparande". Det är konsekvensen av den nyliberala idén att folk skall "äga" sin bostad (som egentligen ägs av banken). Åtgärdas bostadsbristen faller bostadspriserna som en sten, medelklassen krossas ekonomiskt och hamnar i skuldfällan med allt vad det innebär (inte minst röster till Sd, Svenskarnas parti m.m.). Vi får en närmast revolutionär situation.

Detta vill Reinfeldt och Löfven garanterat inte åstadkomma och således består bostadsbristen och inte mer än rännilar i husipark till överpriser byggs.
 0
Håkan Tendell (6 April 2013 16:06):
Visst förekommer det mycket fuffens i vår stad, men att medvetet bromsa bostadsbyggandetakten tror jag inte att så värst många ägnar sig åt. De allra flesta göteborgare tjänar förmodligen på att stan växer: det blir ett mer diversifierat utbud av arbetsplatser och arbetstagare som i sin tur leder till att förutsättningarna för stadens och dess invånares framgång ökar ytterligare (även i kranskommunerna eftersom de är en del av organismen Göteborg).

Götet rankas enligt följande sajt
http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Global_​city
som en stad på nivån Gamma minus. Stockholm ligger på Beta plus och Malmö ligger på listan för bubblare (high sufficiency). Den allra högsta nivån, Alpha plus plus, når endast New York och London upp till.

Ju högre upp man tar sig på listan, desto lättare torde det vara att locka nya företag att etablera sig här, och generellt torde också antalet turister öka i stan, dels för att det blir ekonomi för fler hotell, dels för att staden blir mer och mer känd över jordklotet. En dag kanske det blir vanligt att tävlingar med pris som vinn en resa för två till New York, för två till Paris, för två till Shanghai, kompletteras med pris som vinn en resa för två till Göteborg.

Än så länge är det inte realistiskt. Till att börja med får vi försöka komma upp på nivån Gamma. Där finns redan städer som Leeds, Valencia, Kansas, Phoenix, Rotterdam, Lyon med flera. Det verkar ju helt rimligt att lyckas med detta inom en nära framtid.

För år 2035 bör målsättningen vara att vi ska ha nått upp till nivån Beta (som t ex Oslo, Manchester, Seattle, Kapstaden).

Ökad befolkning är inte den enda, men av de viktigaste faktorerna som kan bidra till en glänsande framtid för Göteborg.

Förtätning, kvartersstad, blandstad, inslag av skyskrapor! Va gôtt de ska bli med en rekti stad!
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2013 16:43):
Håkan, jag talar inte om fuffens i Muteborg. Jag hänvisar till djupgående dysfunktionaliteter i hela det samhällssystem som vi har skapat under de senaste 30 åren. Men vill du beskriva det i termer av korruption är väl det också okej.
Att bo är ingen ny bransch direkt, men genom borättsrevolutionen har bankerna fått en chans att tjäna pengar på folks boende genom att tvinga människor att erlägga räntor där det tidigare bara betalades hyra till en hyresvärd. Det är inget annat än ett graft i megaformat där bankerna har hittat en nytt sätt att dippa ner i folks plånböcker.
Det utgör också sätt att öka vinsterna och redovisa tillväxt i ekonomin, men det hela består egentligen bara av tom spekulation. Inget produceras ju (vilket inte borde komma som en överraskning i den avindustrialiserade ekonomin - spekulation som Ersatz-tillväxt). Det är därför avgörande att bostadsbubblan inte brister för ett av världens mest skuldsatta folk (inte staten, utan privat), vars tillgångar består i förväntan på bestående och fortsatt stigande bostadspriser, att kunna sälja bostadsrätten dyrare än när man köpte den eller åtminstone gå plus minus noll.
Idag, till skillnad från på 80- och 90-talet, är det dock ingen som egentligen längre tror på att "investera" i boendet. Pyramidspelet har nått sina gränser. Enda sättet att hålla uppe bostadspriserna blir därmed att successivt öka bostadsbristen.
Att man därmed offrar en hel yngre generation för att hålla den stadgade och ekonomiskt produktiva medelklassen på humör, Reinfeldts "etniska svenskar mitt i livet", för att inte tala om ekonomisk utveckling i våra storstäder, är smällar man får ta.
+2
zoo (6 April 2013 17:12):
Håkan. En resa för två till Shanghai, Paris, New York eller Göteborg. Den var rolig.
Det går göra något bra av Göteborg, bara man kommer igång. Men att stan kommer bli ett eftertraktat mål för världsturism är nog att vara väl optimistisk.
Arkitekturen är medelmåttig och eventuella skyskrapor är inget som lockar någon, finns redan överallt. Och städer med nedlagda hamnverksamheter finns också över hela planeten.
Bättre att utgå från förutsättningarna och göra Göteborg till en trivsam stad för nuvarande och framtida invånare.
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2013 17:22):
Zoo, du har helt rätt. Skyskrapor är bara more av the same och lockar givetvis ingens massiva kapital till det grå blåshålet Göteborg. Kapital söker sig till produktivitet och det kan bara det svenska folket självt åstadkomma genom eget arbete och värdeskapande flit (därmed inget ont om höghus i sig).
On a sidenote dock, ville man verkligen göra något originellt och uppseendeväckande som rentav hade kunnat skjuta upp Göteborg några pinnhål på världsstädernas trivselskala, så borde man se till att det nya Göteborg (efter den därmed utlösta bostadskraschen, vill säga), uppfördes helt i förfunktionalistisk arkitektur. Kvarter efter kvarter i eklekticism, nyrenässans, nybarrock m.m. Då skulle man på köpet få en oerhört skön och vacker stad. Snacka om dragningskraft och magnetism!
 0
Mats O. (6 April 2013 17:40):
Tyvärr Gunnar
Dom framtida nybyggarna i staden Göteborg lär knappast ha dom ekonomiska resurserna för att kunna bo i nybyggda stenhus med förfunktionalistisk arkitektur.

Det framtida Göteborgs bostäder kommer nog snarare att byggas i stil med Flexators modulhus.
http:​/​/​www.​flexator.​se/​boende/​Klockebo/​
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2013 18:11):
Mats O, om jag läser dig rätt så är även det en politisk fråga och en följd av en rad onödiga politiska beslut. Det handlar som du själv antagligen vet inte om ostoppbara naturkrafter.
Ett oundvikligt öde utgör däremot resurskrisens ramar. Men å andra sidan är det ett riktigt olösligt problem bara för ett samhälle som jagar evig ekonomisk tillväxt som irrationell statsreligion, en socialt sammanhållande myt som djupast sett endast är en följd av hur vi skapar pengar.
Vi bör nöja oss med, tycker jag, att som zoo påtalar, söka ordna ett så trivsamt samhälle som möjligt för alla.
 0
Daniel Andersson (6 April 2013 18:35):
Gunnar: Även hyresfastigheter är belånade. Räntekostnaden bakas in i hyran. Den fastighetsägare som är så rik att denne inte belånar fastigheten vill ändå ha motsvarande avkastning på sitt kapital. Du verkar vilja se en räntefri ekonomi. Det har jag svårt att se hur det skulle ske i praktiken. Då är det nog en enkare uppgift att lösa Sveriges problem med bostadsbrist.
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2013 19:38):
Daniel, beror väl på vad man menar med en räntefri ekonomi. Pengar kan ju förstås fortsätta att lånas mot ränta. Därmed är det inte sagt att pengar måste skapas genom lån ur tomma intet med ränta inbakad, vilket är det som tvingar fram ekonomisk tillväxt.

I bostadsrättens fall utgör räntan till banken pengar till tredje part med potential att utmynna i en merkostnad för bostadsinnehavaren. Onödigt.

Själva den springande punkten varför borättssystemet är dysfunktionellt är dock att "bostadsägande" förutsätter värdestegring, vilket bara kan tillkomma genom spekulation eller bostadsbrist. För oss återstår bara att öka bostadsbristen.

Avkastning på kapital kontra hyresnivå torde kunna regleras naturligt på en fri marknad där utbud och efterfrågan möts i ett jämviktsläge. Folk lyckades bo någonstans även på medeltiden. Bostadsmarknaden är väl inte så inelastisk i sig själv att detta inte skulle vara möjlligt även på det 21. århundradets produktivitetsnivå?

Visst är det enklare att lösa Sveriges problem genom bostadsbrist, men det blir bara att skjuta upp katastrofen några varv på tillväxthjulet. Och så blir det värre sedan.
Otvivelaktigt är det den utväg som nuvarande regim kommer att välja förstås, men det är en annan sak.
 0
Jan (6 April 2013 20:41):
Vilka kommer att i framtiden flytta till Göteborg? De som inte har något alternativ men har fromma förhoppningar om ett bättre liv i framtiden? Eller är det den kreativa klassen som jagar en bättre karriär?

Hittar inte referensen nu men det finn statistik som visar att utflyttningen av en välutbildd medelklass i 30 årsåldern från Göteborg är större än inflyttningen. Knappast något possitivt för att uttrycka sig försiktigt. Hur vänds denna utveckling?
 0
Håkan Tendell (6 April 2013 22:23):
Många kommuner växer, få står stilla, många minskar i befolkningsantal. Att öka befolkningsantalet torde stå överst på agendan i alla de kommuner som för en tynande tillvaro. Kommuner som förr hade både biograf och brandstation ser dessa försvinna tillsammans med skoaffären och frisersalongen. Till slut återstår bara ett närlivs, ett gatukök, en väntkur för bussar och ett ålderdomshem med personalbrist. Kontentan är alltså att det är viktigt att öka stadens befolkningstillväxt och därmed underlaget för diverse verksamheter, annars tappar invånarna den service de vant sig vid. Varför flyttar så många ungdomar från landsbygden till storstäderna? Är de möjligtvis fyllda av livslust och vill leva sina liv i den fria, mångfacetterade storstadsdjungeln? I göteborg är vi till exempel vana vid att de allra största pop- och rockstjärnorna i världen med jämna mellanrum besöker oss för lite kvällsunderhållning. På senare tid har de inte hälsat på så ofta, utan säger ofta istället hej till malmöiterna och stockholmarna. Om Göteborg växer kommer det att finnas tillräckligt gott underlag för att snart bygga en arena som är större än Scandinavium och som i motsats till Ullevi också kan locka konsertbesökare även andra månader än juni, juli, augusti. I staterna är det vanligt med inomhusarenor som tar 17-19000 åskådare. Något sådant skulle vi kunna behöva här om vi till exempel tycker det skulle vara trevligt att uppleva Rihanna live. Ibland uppträder världsartister på turné bara i en eller två av Sveriges storstäder. Hur länge kommer vi att tycka att det är ok att det oftast är Göteborg som blir den tredje staden; det strukna alternativet? Den här metaforen gäller naturligtvis näringslivet som helhet. Till exempel kommer det återuppståndna jeansmärket Gul & Blå att slå upp butiker i två svenska städer. Det blir inte i Strängnäs och Götene, det blir inte i Stockholm och Malmö, men det blir i Stockholm och Göteborg. Det där är en position vi måste slå vakt om och utveckla. Med detta i åtanke: Vilka av vår stads politiker skulle inte vara angelägna om att fylla våra ödetomter med bostäder så att Göteborg kan växa sig allt starkare i såväl den nationella som den globala konkurrensen?
 0
Gunnar Einarsson (6 April 2013 23:40):
Håkan Tendell, ökad befolkning är bara en tillgång om den arbetar, betalar skatt och bidrar ekonomiskt. Annars tynar bara kommunen ännu snabbare.
 0
Daniel Bergqvist (7 April 2013 09:19):
Gunnar och alla andra, läs: http:​/​/​www.​svd.​se/​nyheter/​utrikes/​lyxbygge-​reser-​ny-​mu.​.​
"För att stoppa lyxsanering och spekulation har politiker i Berlin Pankow förbjudit att fastigheter som byggs om utrustas med två badrum, två balkonger och stora terrasser. Därmed sjunker attraktionen för unga välutbildade familjer med goda inkomster som på många håll tränger undan hyresgäster med sämre ekonomi."
 0
Mats O. (7 April 2013 12:10):
Gunnar

Du pratar om en politisk lösning.
Problemet med den typ av välfärdsstat med allmänna val vart 4:e år är att politik tenderar till att bli en vetenskap där man hela tiden skickar fakturorna och räkningarna som ska betalas till framtida generationer - vare sig det gäller stadsutveckling, bostäder, miljön, pensionssystemet etc.
 0
Hans Jörgensen (7 April 2013 13:03):
De här infallsvinklarna på bostadsbyggande och allmän utveckling är intressanta, men de bygger på den "ordning" som är känd, iallafall för en intresserad amatör som undertecknad.

Men jag skulle vilja ta upp en annan aspekt av det här:

*Mecenatskap/donationer*.

Hur förändras spelet av att altruistiska donatorer kommer in i spelet? Får/kan de ens komma in i byggbranchen/stadsbyggnad?
Tänker då att en privatperson eller organisation som är förmögen nog att ta initativ till/finansiera/engagera sig i hållbar stadsutveckling. Mer konkret att bygga kvalitativa bostäder (gärna i form av kvarters-bland-stad) som hyrs eller säljs för lägre kostnad än vad de traditionella marknadsaktörerna hade gjort.
Syfte: att ge alla sorters människor möjlighet att bo där.

Gbg har ju en tidigare historia av just privata donatorer till institutioner som idag är välkända i och utanför vår stad(behöver knappt nämnas, men: Sahlgrenska, Dicksonska stifelsen, Chalmers, med många fler).
Den typen av donatorer har vi inte sett på länge.

Man kan längta efter att 2000-talets motsvarighet skulle vara just stadsbyggnadsdonatorer. Motto: Bra blandstad billigt!
 0
Lars (7 April 2013 16:36):
En fråga jag ställt mig många gånger, men aldrig lyckats få fram något vettigt svar på, är varför en såpass stor andel av Storgöteborgs befolkningstillväxt de senaste 30-50 åren ägt rum perifert i förhållande till mer centrala områden? Inte sällan betydligt längre bort än t.ex. Angered.

Detta borde väl normalt implicera att marken i Göteborgs kommun var "slut"?

Eller tänkte man sig att folk skulle ha både 2 och 5 mil till sina jobb, det är ju bara att köpa en bil att köra med på den nya (statligt finansierade) storstadsnära motorvägen?

Har staten svikit Göteborgsregionen med avseende på kollektivtrafikens utveckling och lagt för mycket krut på vägtransporter? Bilstaden? Har befolkningen önskat detta? Kanske inte så konstigt om de redan bosatt sig 2-3 mil från jobbet, och kollektivresan tagit en timme enkel väg?

Men varför har "de" inte bosatt sig närmare? Har Göteborg strypt tillgången på mark? Har det funnits reserverade områden som inte kunnat bebyggas med bostäder, eftersom man värnat om orörda skogar etc? Har industrin haft en roll vad gäller exploateringsmönster?

Har man slösat med mark? I så fall, på vilka grunder? Vilka faktorer bestämde hur Angered skulle utformas? Det skulle kanske lika gärna kunna bo lika många i enbart radhus/villa på den stora ytan? Varför då bygga så pass många höghus? Var det billigare? Fanns det en aversion mot egnahem? Varför byggde man i varje fall inte mer stadsmässigt när man ändå ofta byggde ganska ordentligt på höjden?

Göteborgs kommun har färre invånare/kvadratkilometer än Stockholms, Sundbybergs, Solna, Malmö, Lidingö, Sollentuna, Järfälla och Danderyds kommuner.

Tätorten (som till större del ligger inom Göteborgs kommun men delvis även i Mölndal, Partille m fl) har en lägre befolkningstäthet än 15 (!) andra tätorter i Sverige, däribland Malmö, Stockholm, Lund, Märsta, Vaxholm och Uppsala.

Varför har det blivit så?!??
 0
Daniel Andersson (7 April 2013 17:49):
Intressant fråga. De mest uttalade mer sentida småhusområdena i Göteborg är Torslanda och Askim. Torslanda var egen kommun till 1969, Askim till 1974. Göteborg 'proper' verkar ha varit väldigt inriktat på byggande av flerbostadshus. Varför kan man undra? En överenskommelse med kranskommunerna? Det fanns stora ytterligare utbyggnadsplaner i Angered upp mot Vättlefjäll. När småhusbyggandet i kranskommunerna tog fart kollapsade efterfrågan i Göteborg och kommunen har väl inte riktigt tagit upp den tappade pinnen efter det.
 0
Gunnar Einarsson (7 April 2013 18:56):
Hans Jörgensen: "Den typen av donatorer har vi inte sett på länge."

Inte att undra på och du lär inte få se dem igen. Min erfarenhet är att den tidens donatorer tillhörde en borgerlig kultur som i hög grad låg bakom det Göteborg som industrialismen frambragte, men som numera är utrotad.
Den näringslivsklass och politiska elit som idag styr den här staden förefaller vara av en helt annan typ, på gott och ont. Som illustration skulle man väl kunna framhäva skillnaderna mellan 300-årsjubiléet och det stundande 400-årsjubiléet, eller varför inte den övergivna Storan och hamnskjulet som kallas opera.

For the record: Nu betyder inte det att jag själv är liberal eller ens klassiskt 1800-talsliberal eller nåt, men den försvunna äkta medelklasskulturen hade onekligen sina fördelar. :)
+1
Gunnar Einarsson (7 April 2013 19:08):
Lars, det korta svaret är att Göteborg till stor del expanderade genom att sluka mindre angränsande kommuner och municipalsamhällen varigenom en del tomrum emellan uppstod, samt att man har slösat enormt med yta under större delen av 1900-talet.
Det senare har att göra med funkisutopismens starka ställning i den här staden, inte minst personifierad i stadsarkitekt Uno Åhrén, som bytte Stockholm och Le Corbusier-influerade artiklar i den vänsterradikala kulturtidskriften Spektrum (i vars sammanhang du till stor del finner rötterna till det nutida Sverige, minus 68 och nyliberalismen) mot ställningen som arkitektur- och stadsplanetyrann i Göteborg.
 0
Martin Darelid (8 April 2013 19:28):
Mycket intressant material. Hela rapporten andas ju blandstad, förtätning, levande stad under dygnets alla timmar, etc... Också helt rätt att förtäta inom befintlig stad och i närheten av kollektivtrafik.

Visst skrev YIMBY för en tid sedan om att YIMBY Sthlm hade tagit fram ett förslag på förtätad stadsplan för huvudstaden? Har för mig att frågan då var uppe att YIMBY Gbg skulle göra något liknande för Göteborg. Att göra en sådan plan i samband med att materialet "Stadsutveckling Göteborg 2035" kommit känns idealiskt, inte minst för att det kommer att bli mycket diskussioner och det brukar vara ett bra tillfälle att komma med idéer. Det borde inte vara svårt att givet de utpekade fokusområdena för framtida bebyggelse skapa förslag på stadsmässig bebyggelse samt visa hur dessa områden på ett smart sätt byggs ihop med befintlig stad runt omkring. Definitivt något för oss i Yimby Gbg att fundera på.
+1
Daniel Andersson (3 Maj 2013 13:12):
Det finns en mycket klar och trovärdig intention i Göteborgs Stadsutveckling 2035 på att förtäta och åstadkomma tät blandstad i mellanstadens tyngdpunkter och längs stråk med kollektivtrafik. Hur det blir i praktiken är en annan sak.
En ordentlig förtätning måste planeras då det är många olika intressen att beakta. Det realistiska alternativet med enstaka punkthus där motståndet är minst är sämre. Samtidigt är det viktigt att den samordnade planeringen inte leder till en fortsättning av den storskalighet och likformighet som karaktäriserar större delen av mellanstaden. Variation behövs för att göra områdena attraktivare och gång- och cykelvänliga.

En mer diskutabel prioritering är att mer eller mindre stoppa utbyggnaden utanför Mellanstaden. Argumenten som framförs är att sådana områden blir bilberoende och att mer investeringar krävs i infrastruktur. Frågan är om det är bättre och billigare med expansion i Kungsbacka och Kungälv? Är GR:s strukturbild rätt väg att gå?

Utbyggnadsplaneringen behandlar verksamheter i viss detalj. Ickestörande verksamhet som kontor, viss handel och besöksnäring skall integreras i blandstaden. (Intrycket är dock att det kanske mer tänks ske på områdesnivå än kvartersnivå.) Industri, byggverksamhet och logistik hänvisas till områden utanför Mellanstaden. Det kan förefalla rimligt, men ökar också risken att de blir bilberoende. Logistiskt kan det vara en vinst för många verksamheter att vara nära knutpunkten i Tingstad-Olskroken; en annan placering resulterar i mer transporter.

Bilden som ges är att det blir två skilda världar: tät blandstad i 'kärnan', å ena sidan, industri/logistik samt bilberoende sprawl i kranskommuner, å den andra. Två system med två måttstockar. Är det möjligt (önskvärt) att fläta samman dem?
Fokusområdena i utbyggnadsplaneringen är nästan uteslutande områden med flerbostadshus. Det vore önskvärt att även planera för succesiv förtätning i villaområden och verksamhetsområden.

Markanvändningen i Göteborg (Utbyggnadsplanering Del 1 s. 23) är sådan att en stor del (mer än hälften?) av den exploaterade marken är verksamhetsområden. Det går inte att bygga en tät stad och tala om effektivt markanvändande utan att också verksamheternas markutnyttjande är yteffektivt. Det påverkar också transportbehovet. Verksamheter skall ges goda villkor, men (för) billig mark är inte det bästa sättet i en storstad.
Funderingar kring hur verksamheternas markanvändande kan påverkas i framtiden: Generellt blir verksamheter mer effektiva över tid, vilket även bör gälla deras markbehov. Marknaden för industriproduktion i Västvärlden är mogen, någon drastisk utökning av produktion volymmässigt är inte troligt eller önskvärt ur resurshushållningssynpunkt. Detta pekar på att markbehovet skulle kunna minska. Mot det står: Vissa verksamheter trängs ut från 'kärnan' och hamnar tex på västra Hisingen. Produktion kan komma att flyttas från andra delar av Sverige av logistiska skäl. Produktion kan flyttas 'hem' från låglöneländer pga att rationell produktion gör skillnader i lönekostnader (som kanske sjunker) mindre viktiga jämfört med andra faktorer.
Vilka strukturella förändringar kan vi förvänta oss? Behövs (hela) markreserven på Västra hisingen? Bioraffinaderier kan ta över mark från oljeraffinaderier eller ligga där råvaran (skogen) finns. Vilka andra industrier uppstår i framtiden? Viss logistik har nytta av ett läge nära hamnen, annan bör ligga närmare Tingstad-Olskroken. Finns planer på att flytta Sävenäs rangerbangård?

När det gäller områden att förtäta (Utbyggnadsplanering del 1 s. 48) känns prioriteringanra rimliga. Någonstans måste vi börja. Några områden som saknas: Nästan alla stråk längs spårvägar finns med, dock ej Marieholm-Alelyckan-Hjällbo. Kanske ligger det längre fram i tiden?
Gamlestaden ges en urban koppling mot Redbergslid, men det kvarstår verksamhetsområden mot Gullbergsvass (Partihallsområdet) och Brunnsbo (Tingstad). Det kanske inte är attraktiva områden för boende pga trafik och buller, men det är viktigt att områdena blir mer urbana, tex gång och cykelvänliga.
Strandlägena mot Göta älv (norrut) och Säveån skulle kunna vara attraktiva för boende. Idag är de verksamhetsområden. Transporter av farligt gods på älven kan dock vara ett hinder för bostäder där.

s. 19 Det regionala ansvaret "Kärnan, Göteborgs centrala delar, ska stärkas med ytterligare 40 000 arbetsplatser/arbetstillfällen och 30 000 boende fram till år 2020." 'boende' skall nog vara 'lägenheter'? jämför s. 30
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.