Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg 2035: En översikt

 
Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035


Vi har tidigare skrivit om den samling strategidokument som tagits fram för att planera hur Göteborg ska kunna växa med ca 150 000 personer, ungefär fram till år 2035 (se länk ovan). Göteborg är som bekant en mycket gles stad, med stora avstånd mellan stadsdelar och funktioner (bostäder, arbetsplatser, kultur, kommers etc). När staden ska växa och utvecklas måste vi därför hitta ett sätt att göra det hållbart, med alla de vid det här laget kanske lite tjatiga men ändock så viktiga hållbarhetsdimensionerna. Strategi för utbyggnadsplanering är ett dokument som Stadsbyggnadskontoret tagit fram där dessa frågor diskuteras. Arbetet är en fördjupning av den Översiktsplan (ÖP) vi haft sedan ett par år tillbaka. Innan vi i framtida inlägg tittar på de olika delarna av planeringen så ska jag försöka sammanfatta dokumentets huvudpoänger.

Vad det i praktiken handlar om för nutida och framtida Göteborgare är frågor som: Ska vi fortsätta sprida ut staden med bilberoende bostadsenklaver i stans ytterkanter, eller ska vi förtäta den befintliga staden så att fler kan ta kollektivtrafiken eller gå dit de ska? Hur ska vi göra Göteborg attraktivt för skattebetalare och företag så att vi har råd att erbjuda medborgarna nödvändig service? Hur ska vi bemöta klimatförändringar och skadliga luftvärden? Hur ska vi använda våra resurser så effektivt som möjligt?

Det rör sig alltså om väldigt viktiga frågor för Göteborg och alla som bor eller ska bo här. Som vi har uppmärksammat tidigare så inbjuder även Stadsbyggnadskontoret oss alla att lämna våra synpunkter på dokumenten, vilket kan göras t. ex. här. Vi från Yimby ska naturligtvis tillsammans skriva och lämna in ett yttrande så småningom, men vem som helst kan göra det, och jag uppmuntrar er alla att utnyttja era demokratiska rättigheter och säga vad ni tycker om detta. Vill man så kan man naturligtvis avvakta med att skriva tills vi har analyserat dokumenten här på Yimby, om man vill ha ytterligare perspektiv.

Så, vad står då i utbyggnadsplaneringen som nu skickats ut på remiss? Som vi skrev i vårt inledande inlägg i serien så är det till stora delar väldigt fin läsning som går helt i Yimby-anda. Precis som Yimby gjort de senaste åren talar man i dokumentet om vikten av att skapa en stad som är attraktiv för människor och företag genom att bygga tätt och stadsmässigt. Man har också låtit göra en stadslivsanalys (som en av många studier som ligger till grund för planeringen) som funnit ett mycket tydligt samband mellan täthet och utbud av urban service, och det är ju alltid trevligt ju mer empirisk data vi har som stöder våra teser. Det är också de täta blandstadsområdena som generellt är mest attraktiva både för boende och företag. Dessa övergripande värderingar finns det faktiskt inte så mycket att säga om - de ligger helt enligt Yimbys värderingar och uttrycks så tydligt och pedagogiskt man kan önska sig.

Det är mycket som ska byggas. Staden förväntas växa med 1% varje år, avseende befolkning, bostäder och arbetsplatser. Det motsvarar ungefär 2500 nya bostäder och 3000 nya arbetsplatser per år, alltså betydligt fler än vad som byggts de senaste decennierna. Denna tillväxt är egentligen inte anmärkningsvärt stor även om det låter som stora siffror - den är till exempel mindre än för både Stockholm och Malmö, procentuellt sett. Det är väldigt viktigt att utbyggnaden och tillväxten sker på ett hållbart sätt, det skulle vara förödande om man inte lärt sig av tidigare misstag och fortsätter bygga utspritt och bilberoende. Dagens boende i förorterna kanske känner sig tvingade att ta bilen när de ska uträtta ärenden eller åka till jobbet, men låt oss då se till att vi inte tvingar framtidens invånare på samma sätt, utan att vi bygger en stad som ger fler hållbara transportalternativ.



Många av de bostäder och lokaler som kommer byggas det närmaste decenniet är dock redan projekterade och "klara". Det pågår också arbete med detaljplaner som kommer utgöra så mycket som över hälften av det bostadsbyggande som bedöms kunna göras 2016-2021. Dessa kan vi alltså ställa mot utbyggnadsplaneringens värderingar och mål. Uppfyller de detaljplaner som kommer stå för bostadsbyggandet dessa, eller måste vi prestera bättre i fortsättningen? Hur förhåller man sig i utbyggnadsplaneringsdokumentet till de pågående projekten? Ger detta förhållningssätt någon insikt i hur vi kan förvänta oss att de framtida projekten uppfyller målen? Exempelvis byggs ju just nu Kvibergs Ängar vid ett av nyckelområdena. Är det bebyggelse som bidrar till en sammanhängande bebyggelsestruktur? Vi får hoppas att det inte är vad man anser och att det snarare ses som ett bra exempel på precis hur vi inte ska bygga vidare. Jag blir något oroad över att man inte tar större avstånd från många av dagens pågående projekt och ställer dem i kontrast mot dokumentets värderingar.

Först och främst är det i den s.k. mellanstaden man ska bygga, precis som anges i ÖP. Centrala Älvstaden, det vill säga det centrala området där Frihamnen, Ringön, Gullbergsvass, Centralenområdet och Södra Älvstranden ingår, finns inte med i utbyggnadsplaneringen, men det är inte för att man glömt bort eller inte vill bygga i området, utan för att det helt enkelt är ett separat projekt som har sina egna planeringsdokument. Backaplan är ett undantag, som visserligen behandlas även i arbetet med Centrala Älvstaden, men som även behandlas i utbyggnadsplaneringen.

Det är framförallt kring fem nyckelområden man vill kraftsamla och koncentrera utbyggnaden: "Norra mellanstaden" (Angereds Centrum etc.), Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön (som ett område), "Östra mellanstaden" (avgränsat av Säveån i norr, Partille i öster, centrum i väster och Mölndal i söder), "Västra mellanstaden" (kring Frölunda Torg) och "Centrala Hisingen" (kring Backaplan). Syftet med denna krafsamling kring specifika punkter är att med så effektiv resursanvändning som möjligt uppnå kritisk täthet för att urbant utbud och attraktionskraft ska öka. Vid dessa platser finns redan viss service och täthet, och kanske viktigast god kollektivtrafik. Vi ska återkomma i framtida inlägg till dessa fem nyckelområden och titta på dem mer i detalj.




Alternativet till att koncentrera byggandet kring några fokuspunkter är att bygga, som man skriver i rapporten, "lite här och där". Med andra ord så som det mesta byggts de senaste decennierna. Då kan vi förvänta oss att se den typ av bebyggelse som ger snabbast och säkrast kortsiktig avkastning för byggherrarna, med andra ord solvinkelomptimerade, utspridda och dyra lägenheter och villor i de mest attraktiva och lättexploaterade områdena. Med den typen av utströsslad husipark eller lameller så kan vi vara säkra på att vi får fler områden som säljs som "stadsnära boenden" men som inte själva är en del av staden och inte bjuder mycket tillbaka i form av stadsliv. Om man ska bygga de flesta av bostäderna i stadens ytterområden kommer grönområden - och då talar vi om äkta, orörda grönområden, inte gräsplattar på motorvägsrefugerna eller buskage på parkeringsplatser - att exploateras och försvinna samtidigt som vi ökar ett redan för stort transportbehov.

Med risk att bli tjatig: Utbyggnadsplaneringen är till stora delar klockren. De mål och värderingar kring kraftsamling, sammanhängande struktur, täthet och hållbarhet är bra, mycket bra. Men, och här är ett stort men, det spelar tyvärr ingen större roll hur bra formuleringar man har eller hur fina visionerna är. Utbyggnadsplaneringen kommer, likt ÖP, inte vara juridiskt bindande. När det gäller ÖP har det gång på gång visat sig att det går hur lätt som helst att bygga tvärtemot vad ÖP säger (och om man skulle bli frågad är det bara att definiera om alla begrepp tills man kan anses ha byggt enligt ÖP trots allt). Det finns väl egentligen inte mycket som pekar på att det kommer bli annorlunda med detta dokument, och allting hänger alltså på hur väl man lyckas implementera planerna. Och svårigheterna ligger nog inte först och främst i att ta fram bra visioner, utan i andra processer.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
Hans H (6 Maj 2013 11:40):
Ett alternativ till att bygga på vissa fokuspunkter är att man bygger inifrån och ut. Fördelen med det systemet är att man kan bygga betydligt attraktivare fastigheter och därmed få en helt annan fart på byggandet av rent ekonomiska skäl. Och samtidigt få mer innerstad och en mer sammanhållen innerstad om man gör det rätt. Genom att bygga inifrån och ut kan man också få folk att i högre grad välja att bosätta sig i Göteborg framför Kungsbacka eller annan plats där man är helt bilberoende.

Jag skulle föredra inifrån och ut strategin framför punktförtätningsstrategin, men jag ser ingen större motsättning mellan punktstrategin och bygg-inifrån-och-ut strategin. Man kan bygga 38' bostäder enligt vardera strategin.

Min prioriteringsordning enligt strategin inifrån och ut är:
1. Komplettera staden med det som är mest eftertraktat idag, dvs centrala fastigheter och mer innerstad. Detta är inte bara gratis utan kommer generera pengar och är därför enkelt att genomföra rent ekonomiskt. (Den här punkten borde vara en självklarhet, att så inte sker är ett systemfel... men det vet ju redan Yimby om)
Så, bebygg Heden, Valhalla, Masthuggskajen...etc...etc.

2. Koppla ihop Hisingen med centrum. Dvs bygg och bygg rätt på Frihamnen och Backaplan. (Ja, detta är ju mer eller mindre på väg redan, så det är bara att fortsätta på samma spår)

3. Försök få en rundare form på innerstaden istället för en avlång och spretig innerstad genom att koppla ihop alla centrala stadsdelar bättre genom förtätning och försöka dra stråk genom staden så rutnätslikt som terrängen och befintliga byggnader tillåter. Den här punkten bör man genomföra genom att upprätta en stadsplan för innerstaden. Man bör också överväga att öppna upp så många avstängda stråk i innerstaden som möjligt för alla trafikslag.

För att konkretisera punkt 3. som är lite ny, eller i alla fall inte upprepad så värst många gånger på Yimby.

3.1 Bygg i Norra Guldheden och Södra Vasastan för att koppla ihop Annedal och Landala.

3.2 Bygg på Stigberget och försök koppla ihop Majorna och Linné så gott det går. (Ja, det innebär att man knaprar på Slottskogen. Skjut mig.)

3.3 Förtäta i Norra Johanneberg. Så bygg i skogen, längs med gatorna och på Chalmersparkeringen.

3.4 Minst en bro mellan södra och norra älvstranden, förutom de två broarna i Frihamnen. Lindholmen till Stigberget eller Masthuggskajen är väl den bästa platsen då.


Varför vi/jag vill ha en rundare form är för att korta ner avstånden, och den vägen få mer service till alla, och för att fler områden kan få innerstadskvaliteter, och att än fler områden kan få "nära till innerstad".

Argument om varför vi inte vill ha en rundare form är också enkelt att rada upp, men det låter jag någon annan göra. =)
+3
Daniel Andersson (6 Maj 2013 12:15):
@Hans H: Saken är den att Utbyggnadsplaneringen fokuserar på Mellanstaden. Centrala Göteborg skall också byggas ut, tex Centrala Älvstaden, vilket visas i stapeldiagrammet ovan. Vi kan tycka att utbyggnadstakten kunde vara högre eller fördelningen mellan Centrala Göteborg och Mellanstaden annorlunda. Guldhedsgatan är med som fokusområde (s. 48 & 61). De konkreta projekt du föreslår ligger alla inom vad som i planeringen betraktas som Centrala Göteborg. Dock saknas Majorna (utom hamnområdet) och även Olskroken-Redbergslid i strategin. Det behöver ju inte innebära ett absolut stopp för förtätningar där. Kanske ses dessa områden redan ha viss täthet och urbana kvaliteter, varför fokus lagts på andra områden (vilket jag kan tycka är rimligt). Parkeringsplatserna i Olskroken mot E6 kunde definitivt må bra av att bebyggas. Likaså ingår inte Partihallsområdet och Södra Tingstads industriområde i strategin, trots deras centrala och viktiga läge för att binda ihop befintliga stadsdelar. En orsak kan vara att problem med buller, vägar och järnvägar gör det svårt med bostäder där (fokuset är på bostäder i strategin). I så fall borde områdena ändå kunna utvecklas i urban riktning med kontor och verksamheter.

Ett sätt att se det på är att strategin har ett tydligt kollektivtrafik- och lokala-torg-perspektiv. Den föreslår utbyggnad inifrån och ut - mätt i restid till centrum och till närliggande service. Det ställs mot ett utsmetat byggande som hade varit sämre. Ett alternativ hade varit ett rent gång- och cykelperspektiv, som du verkar vara inne på, med faktisk närhet till Göteborgs centrum som styrande och förtätning i cirklar utåt från centrum. Utbyggnaden inom Centrala Göteborg har mer av ett sådant perspektiv. Ett sätt skulle kunna vara att kombinera de två metoderna, men succesivt låta området 'Centrala Göteborg' växa utåt.

Vill man vara elak, går det att se tendenser till att kvartersstadsbebyggelse (Majorna och Bagaregården) och villaområden (Krokslätt och Örgryte) där medelklassen bor lämnas orörda, medan det skall in och förtätas i grannskapsenheter och miljonprogramsområden. Åtminstone i villaområden kan det inte bero på att det saknas förtätningspotential.
+1
Hans H (6 Maj 2013 13:50):
Ok, då förstår jag, om punktstrategin handlar om mellanstaden så håller jag helt med att det är så man generellt bör bygga där.

Och ja, jag håller med om att mina förslag handlar om Centrala Göteborg. Poängen med inifrån-och-ut är att först förtäta i centrum, sedan utvidga centrum. Och att den förtätningen ska leda till att mer av Göteborg på sikt ska klassas som en del av Centrala Göteborg. Och att fler därmed också ska kunna bo "nära till Centrala Göteborg", vilket är ungefär lika attraktivt.
Och ja, jag vill att folk helst inte ens ska behöva använda spårvagn för de flesta ärenden... det är trevligare, effektivare och snabbare så.

Och jag tycker att förtätning och utvidgning av centrum ska vara främsta sättet att bygga ut Göteborg fram tills dess att efterfrågan i centrum börjar närma sig efterfrågan på bostäder i mellanstaden.

Dvs... bygg där det är störst efterfrågan. I synnerhet om det är samma plats som förtätning ger störst nytta.

Och jag har inte alls något emot att ersätta villamark med kvartersstad men ser helst att marknaden sköter det själv, så är det lönsamt att köpa upp villor och bygga större fastigheter på marken så tycker jag att SBK ska uppmuntra den typen av omvandling. Men jag ser inte så många platser där det finns en så stor användning av intilliggande mark att det är aktuellt än. Men jag hoppas att Göteborg kommer dit en vacker dag.
 0
Erik Funck (6 Maj 2013 20:08):
Jag håller med Hans i mycket och känner spontant att det ens till 2035 kanske inte är på tal att förtäta i Angered eller Bergsjön, motsvarande bostadslösa/nya invånare hade snabbt fått plats i en 10+vånings-kvartersmatta i Gullbergsvass (och Marieholm) som kopplade ihop staden i alla väderstreck.
Att estetik m.m. kanske hade fått ta sig en törn i centrala stan i och med detta tycker jag skulle tjänas in på vinsterna med att bygga ihop centrum fortare
+3
Håkan Tendell (6 Maj 2013 22:30):
Jag kan till viss del förstå nyttan med att förtäta kring de yttre knutpunkterna och utmed stråken dit för att bevattna de fröer till stadsliv som redan gror där, men jag tror inte att det var det Gustav II Adolf sa, att här skall staden ligga, och lite där, och lite där, men även långt där borta, och gärna lite grand bortanför de där kullarna också. Staden skall växa såsom en udda bläckfisk med smala tentakler och så stora sugkoppar längst upp på respektive tentakel.

Nej, utspridda ytterområden var kanske inte hans yttersta vilja, men det spelar egentligen ingen roll: andra har tagit över hans skrivbord, och vid skrivbordet lyssnar man numera även till röster från folkhopen.

I egenskap av en av dessa röster anser jag att Göteborg hellre skall växa som blåmaneten än som bläckfisken. Samtidigt inser jag att staden och dess folk riskerar att lida om man bara bygger blåmaneten inifrån och ut och låter de långa tentaklerna förtvina under blåmanetens sårläkning och långsamt metodiska utvidgning.

Vi har den stad vi har, kanske en av de märkligaste i västvärlden, men den är vår och vi får se till att göra det bästa av den. Kanske vore det mest optimala att år för år fördela förtätningsbyggandet enligt uppdelningen 80 % blåmanet, 20 % breddning av bläckfisktentakler, varvid så småningom, på enmiljonstadiet, bläckfisken har fullbordat sin metamorfos.
 0
Michael Hjortstierna (8 Maj 2013 01:14):
Nu kanske jag låter lite fånig men varför ska Göteborg växa mindre än ex. Malmö, klar att tillväxten av bostäder och arbetsplatser bör vara proportionerlig (behov) till stans storlek, är visionen så dålig att man tror att Göteborg får en sämre tillväxt?
 0
Jan Wiklund (8 Maj 2013 08:33):
Michael: Kommunen bestämmer inte hur fort stan växer, det gör näringslivet. Kommunen kan bara bereda plats.
 0
Michael Hjortstierna (8 Maj 2013 18:20):
@ Jan, om kommunen inte ger "verktygen" till näringslivet, bygger en attraktiv stad med bra kommunikationer, så har ju inte näringslivet något att stå på, därför står till mångt och mycket kommunen för hur tillväxten lokalt ska vara, eller hur...
Jag köper inte Göteborgs kommuns handlingsförlamning, för jag tycker dom agerar inte med dom verktygen som dom trots allt har, kommunala bostadsbolag exempelvis
 0
Jesper (11 Maj 2013 03:17):
Nej, de måste göra något åt kollektivtrafiken, annars är alla åtgärder bortkastade. Västlänken gör inget för det stora flertalet....
 0
Johannes Westlund (11 Maj 2013 13:41):
Jag tycker man har för låga ambitioner på bostäder (och all form av exploatering) i centrum. Det som uppenbarligen kallas "mellanstaden" brukar jag till stora delar kalla periferi. Det känns oerhört olyckligt att lägga resurser på att förtäta borta i bilberoende förorter och missa möjligheterna med all central ödemark. Redan områden såsom Kortedala och Bergsjön är för långt för de flesta för att klara en någorlunda biloberoende livsstil. Att Angered ens räknas som mellanstad är obegripligt.

Jag vill instämma i det Hans H skriver om inifrån och ut. Det fungerar inte att spreta ut staden, och jag tycker kommunen borde ha modet att faktiskt bryta med bilerans arv och säga nej till att förtäta i bilberoende enklaver långt borta.

Jag instämmer också i det Michael Hjortstierna skriver om tillväxten. Det verkar vara dålig ambitionsnivå på många sätt i kommunen. Vi har precis fått ansvaret och ledartröjan i ett enormt EU-forskningsprojekt om grafen. Chalmers håller på att etablera en institution för Software Engineering med målet att vara topp 5 i världen. Bara dessa två har stor potential att generera massor med spinn-offs och en hel del tillväxt. Särskilt om kommunen ser till att göra staden attraktiv och skapa tillgång på bostäder så att människor kan och vill flytta hit.
 0
Hannes Johansson (11 Maj 2013 17:25):
Det intressanta är väl huruvida man kan göra vissa av de yttre områden som faktiskt har relativt god kollektivtrafikförsörjning mindre bilberoende och mer självständiga genom komplettering. Alternativet är ju att fokusera allt byggande till den allra innersta staden och långsamt växa utåt, men det innebär ju också att alla ytterområden kommer fortsätta vara precis så bilberoende och dysfunktionella som de är idag. Dessutom ska man ju komma ihåg att stora delar av de centrala ödeområdena inte är med i den här planeringen eftersom de ingår i separata projekt, så man ska ju bebygga även dem.
+2
Johannes Westlund (11 Maj 2013 17:43):
Jag tycker helt ärligt att man bör lämna perifiera områden åt sitt öde. Riva när alla människor där har hittat nya hem i antingen omgivande mindre städer eller i det täta Göteborg (beroende på preferenser, de som vill bo glest ska få göra det också, men då väljs med fördel en lite mindre stad).

Och jag glömde att skriva i min post ovan att jag tycker det är korkat att utelämna centrala utvecklingsområden från utvecklingsplanen för att de ligger i ett annat projekt. Som medborgare blir det ju omöjligt att hålla koll på vilka områden som planeras vart. En sån här plan bör sammanfatta Göteborg som helhet, inte ta hänsyn till SBKs interna projektorganisering.
 0
John Johansson (11 Maj 2013 19:09):
JW: Ska hela samhällen med tiotusentals invånare medvetet låtas förtvina tills ingen vill bo kvar där? Detta låter som tio resor värre än de värsta excesserna under miljonprogrammet. Vad är kriterierna för att ett en ort ska få finnas kvar i din vision? Mindre städer ska tydligen få finnas, men inte om de ligger för nära en större stad?

Egentligen ser jag ingen konflikt mellan att bygga i centrala staden och att bygga i mellanstaden. Det finns en stor efterfrågan på bostäder i hela Göteborg och staden har aldrig varit i närheten av att bygga i en tillräcklig takt under de senaste 15 åren. Ett hus byggt i Frölunda är inte ett hus mindre byggt i centrum.
 0
Johannes Westlund (11 Maj 2013 19:30):
John Johanssom: Kort svar: Ja.

Längre svar: Det är förvisso kontroversiellt att driva en sådan linje, men varför ska vi underhålla och satsa på glesa modernistiska strukturer som människor egentligen inte tycker är attraktiva? Det är trots allt det frågan handlar om. Det går naturligtvis inte att som generell regel förbjuda småorter, det är inte heller det jag föreslår, men däremot går det att välja om man vill lägga fokus på centrala staden och bygga ut den eller om man vill lägga resurser på att försöka hjälpa satellitförorter med konstgjord andning. Skapas tillräckligt med bostäder i attraktiva lägen nära Göteborgs centrum, tror någon här inne att det kommer vara rusning efter lägenheter i exempelvis Angered?

Det är klarlagt att bilberoendet måste minska, att närheten inte kan ersättas med framkomlighet och att tät urban stad har lägst bilberoende. Och sen kommer här då själva slutsatsen: vi ska bygga långt från staden i modernistiska förorter... Nu har jag aldrig varit särskilt exceptionellt duktig på logik, men jag får det inte att gå ihop för fem öre. Låter som ett bra recept för att få igenom fler parkeringsplatser och motorvägar snarare än urban stad att tvinga ut fler folk till Angered, Frölunda osv.
+1
John Johansson (11 Maj 2013 21:28):
JW: Du verkar tro att inga människor vill bo i Angered eller Frölunda, och att de som bor där bara gör det för att de måste. Så är det inte. Du verkar bara se dem som bihang till Göteborgs centralare delar, men de är också egna samhällen och måste tillåtas växa i den takt som de kan och det finns efterfrågan. Visst kan man kritisera mycket kring hur de modernistiska förorterna planerades och byggdes, men de är inte hopplösa fall. De har ändå någorlunda täthet och god kollektivtrafik. Du fokuserar för mycket på att de ligger långt ifrån centrala Göteborg och glömmer att de ligger nära sig själva och att de redan har befolkningar stora som typiska mellanstora svenska städer. Det enda de behöver är mer täthet och stadsmässiga rum. Med fortlöpande stadsmässig förtätning har de goda möjligheter att bli just den täta biloberoende bebyggelse som du efterfrågar. Det är just det som den här utbyggnadsplaneringen slår fast.
Att Angered växer är inte konstigare än att Alingsås växer och att hindra någon av dem från att göra det skapar inte fler bostäder i centrala Göteborg. Göteborgs kommun är inte begränsat till att ha ett enda fokus.
Om någon har siffror på bilanvändande så vore det förresten intressant att jämföra Angered och Frölunda med centrala staden. Jag tvivlar på att de ligger så mycket högre. Skulle tippa på att det är villa-förorterna som är de stora bovarna.

Full disclosure: Jag är född och uppväxt i Gårdsten i Angered, men flyttade in till centrum när jag var tolv.
 0
Johannes Westlund (11 Maj 2013 22:43):
Man bör fråga sig när man utarbetar en strategi för en stad vad som är mest gynnsamt på lång sikt för staden. Göteborgs ganska unika struktur med långa tentakler ut längs motorvägar till bilberoende öar är utomordentligt urusel. Det driver upp bilberoendet, framtvingar en överdimensionerad biltrafikslösning och stora parkeringsöknar och gör kollektivtrafiken extremt ojämt belastad och ineffektiv. Strukturen är ohållbar, och situationen med för den delen. Jag tycker inte att Göteborg ska utveckla områden som inte kan växa ihop med staden. Göteborg behöver sammanhängande stad, och det får man genom att börja längst in och arbeta sig utåt.

Ifall områden såsom Angered och Frölunda ska växa så är det bättre att avföra dem från Göteborgs Stad. Det finns inte resurser att driva ens planeringen och bygget i centrala stan, det finns uppenbara bevis på det. Över halva centrala stan består av ödemark. Det går inte att planera allting precis som konstateras i dokumenten. Göteborg bör välja att fokusera på att bygga stad i anslutning till den stad som finns. Inte på att driva planeringen i ytterligare 3-5 småkommuner runtomkring, i praktiken är de ju det även om de varit inkorporerade sen 50 år tillbaka.

När det gäller bilberoende:
Bilinnehav i riket ligger på 466 per 1000 invånare. I Göteborgs innerstad är bilinnehavet cirka 0.47 bilar per bostad. Idag ligger antalet personer per bostad på knappt 2.0 => ungefärligt bilinnehav på 24 procent. Innerstaden är alltså kraftigt mindre bilberoende än någon annan struktur. http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​tag/​p-​plats

Forskning visar också att glesa strukturer är bilberoende inherent. Villaområdena är naturligtvis värst.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​2/​mythbusting-​om-​glesa-​stad_​.​.​
 0
Johannes Hulter (11 Maj 2013 23:09):
Jag är inne på JJ:s linje men tycker likväl att JW har en del poänger. Vad gäller bilinnehav så finns kommunal statistik här: http:​/​/​www4.​goteborg.​se/​prod/​G-​info/​statistik.​nsf/​34f4.​.​
 0
Johnnie Rolin (11 Maj 2013 23:23):
Hur många bor i innerstaden kontra förorten? Hur defineras det idag? Vart slutar innerstaden och var börjar mellanstaden? Hur stor (eller liten) skulle göteborgs befolkning bli om JW:s "vision" skulle bli verklighet? Tänk om : Hisingen Frölunda angered och alla andra ytterområden skulle bli egna kommuner? Intressant tanke faktiskt drt lilla som skulle bli kvar av själva gbg skulle bli litet som attan och superexlusivt en stad för eliten! Mycket intressanta och grymt skrämmande tankegångar JW
 0
Johannes Hulter (11 Maj 2013 23:39):
Centrum+Majorna/Linne+Lundby+Örgryte/Härlanda har lite mindre än hälften av kommunens invånare. Statistiken: http:​/​/​www4.​goteborg.​se/​prod/​G-​info/​statistik.​nsf/​34f4.​.​
 0
Johannes Westlund (11 Maj 2013 23:45):
Johnnie Rolin:
Det har tidigare klarlagts att Göteborgs innerstad är MINST segregerad.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​12/​myter-​om-​segregationen_​296.​.​

*Elit*-samhällena kommer möjligen att bli ex Torslanda, förutom då ex Kungsbacka som redan har den rollen. Inte Göteborg innerstad. Jag har inte heller någonsin förespråkat att Göteborgs innerstad ska bli ett elit-stad där bara höginkomsttagare får plats. Det är en ren halmdocka. Jag vill att Göteborg ska planeras så att alla människor kan få en bostad i den sammanhängande innerstaden. Är detta en skrämmande tankegång? Jag tycker tanken att många människor som vill bo i innerstad idag tvingas långt ut i de väldigt segregerade förorterna där befolkningen verkligen fysiskt delas in efter inkomst är betydligt mer skrämmande.
 0
John Johansson (12 Maj 2013 00:23):
Du behöver inte övertyga mig om att täta strukturer är att föredra framför glesa. Det är jag med på. Men för att få så många som möjligt att bo i täta strukturer så måste vi delvis skapa täthet där det är lite halvglest. Vi kommer inte kunna flytta alla människor som bor glest till där det redan är ganska tätt.
Jag tror inte att långsamheten i byggandet i centrum beror särskilt mycket på att mellanstaden suger åt sig för mycket planeringsresurser. Det känns som det är andra problem (blockerande infrastrukturprojekt, parkeringsnormer, överklaganden, många konkurerande intressen, nimbyism, etc) som drar ut saker i oändlighet när det gäller centrum. Jag tror det enda som skulle kunna öka byggtakten i centrum nämnvärt är strukturella ändringar i planprocessen/byggindustrin.
 0
Hans H (12 Maj 2013 00:32):
Johannes Å: Fast större delen av Örgryte är ju inte innerstad, och inte ens hela stadsdelen Centrum är innerstad. När jag har försökt räkna på innerstadsbefolkningen så har jag kommit fram till ungefär 110 tusen och jag har sett liknande siffror från officiellt håll (hittar inte den siffran nu dock).

Min definition på innerstad är flervåningshus som med lite god vilja sitter samman i kvartersliknande struktur. Så delar av Hisingen kommer med, lite öster om E6, och likaså Gamlestan, medan en del i de centrala stadsdelarna faller bort.
 0
Johnnie Rolin (12 Maj 2013 00:40):
Det som jag fann skrämmande i ditt inlägg var att du öppet proklamerade för att du vill se stora delar av Göteborg självdö eller exluderas. vad som är mest och minst segegrerat vet jag inget om jag kan bara basera mina inlägg på vad jag själv vet och anser om saker och ting. Jag är rätt säker på att alla här på yimby är för förtätning. Men jag är definivt mer inne på JJs linje jag vill se hela staden förtätas även mellanstaden! Vad vi vill och hur det är tycker jag också är helt skillda saker vad jag menade med att innerstaden blir för "eliten" har bara att göra med nuvarande priser och situation att göra en tråkig utveckling visst men så är det ju. Men Johannes så fort jag får råd, kanske i nästa liv? Lovar jag att flytta in mer centralt. Deal? :)
 0
Johnnie Rolin (12 Maj 2013 00:41):
Just det tack för befolknings infon Åsberg :)
 0
Johannes Westlund (12 Maj 2013 02:06):
Det är både kontroversiellt och tabu i alla fall i Sverige att lägga fram förslag på att helt enkelt lämna hopplösa områden. Men likväl tror jag det är helt nödvändigt att göra det. Det är både socialt, ekonomiskt och ekologiskt ohållbara strukturer, och därför också ohållbart att syssla med att försöka rädda perfiera öar, särskilt när över halva centrum gapar tomt. Det kan inte bara vara processer och pbl. Andra städer har ju lyckats att få till en hel del bra stadsbyggande.
 0
Johannes Hulter (12 Maj 2013 08:47):
Hans H: I statistiken jag länkar finns uppgifter på primärområdesnivå, så det går att "skära ut" det man tycker är innerstad ganska bra om man vill. Please do! :) Centrum+Linne är en bit över 100.000 inv men då ingår ju Guldheden och Gråberget tex. vilket ju knappast är innerstad enligt den snävare definitionen.
 0
Johannes Hulter (12 Maj 2013 08:51):
Sedan blir diskussionen lite hypotetisk eftersom det saknas marknadsintresse av att bygga på många av de perifera områdena, man behöver alltså. inte "hindra" byggande. Däremot måste man aktivt kämpa ganska hårt om man ska få dit någon sorts nyexploatering.
 0
Mats O. (12 Maj 2013 11:08):
Vad "perifera områden" behöver så är ju nya arbetsplatser. Inte att man ska lämna områden åt sitt öde i väntan på nån slags rivning...
Det är väl snarast bättre att få dit nya företag, rusta upp bostäderna och satsa på kommunala verksamheter i områdena.

Sen tycker jag det är helt sjuk att skolor och verksamheter inom omhändertagandeindustrin privatiserats. Snart finns det inga gymnasieskolor kvar i Angered, Bergsjön, Kortedala, Lundby, Frölunda etc utan alla ska in till "friskolor" i centrum. Liknande utveckling med företag inom SFI-undervisning och FAS-3 samordnare. Dessa finns exempelvis i Krokslätt och Gårda och arbetslösa och immigranter ska transportera sig dit genom halva stan.
+1
John Johansson (12 Maj 2013 13:36):
Jag kan förstå att man är missnöjd med fördelningen av nybyggnation i stapeldiagrammet ovan. Jag vill inte på nåt sätt säga att den är optimal. Ur perspektivet var det finns efterfrågan på bostäder borde naturligtvis Centrala Göteborg ha den klart största biten.
Men det handlar inte om att de bestämt en viss mängd bostäder som ska byggas och sen fördelat dem där de tror folk vill bo. Diagrammet visar hur mycket bostäder det bedömts möjligt att bygga i de olika delarna. Jag säger inte att man ska vara nöjd med detta men den primära angreppspunkten måste vara att ifrågasätta varför det inte bedöms möjligt att bygga mer i Centrala Göteborg. Jag skulle vara oerhört förvånad om svaret på den frågan var att mellanstaden suger åt sig för mycket planeringsresurser.
Jag vet inte exakt hur de bedömer antalet bostäder som kan byggas i ett område (delvis bygger det naturligtvis på hur många bostäder som redan är i planprocessen), men jag skulle tro att grundläggande problemet med att bygga snabbare i Centrala Göteborg är ungefär det här: Centrala Göteborg är attraktivare, men det betyder också att de som bor där överlag är nöjdare med stadsbilden och omgivningarna och därmed generellt mer negativt inställda till förändringar. Detta kombinerat med att de dessutom överlag är mer resurs- och röststarka gör det svårt och utdraget att bygga nytt där. Detta är nimbyismens essens. Naturligtvis skulle det gå att bygga mer och snabbare i Centrala Göteborg om politikerna körde över nimbyismen, men det skulle de förlora val på. Detta är alltså den utbyggnadstakt som bedöms vara POLITISKT möjlig i Centrala Göteborg.
Jag vill inte påstå att folk generellt vantrivs i Mellanstaden, men de flesta som bor där inser väl kanske ändå på nåt plan att bebyggelsestrukturen inte är helt optimal. Därför är man överlag mer positivt inställd till nybyggnation i närområdet. Och i de fall man inte är det så är man mer benägen att hålla det för sig själv eftersom man inte i samma grad ser sig själv som universums medelpunkt.
För att bygga mer i centrala staden måste vi ta död på nimbyismen, alternativt minska dess inflytande över bostadsplaneringen.
+2
Jan Wiklund (12 Maj 2013 13:39):
Till frågan om man ska lämna perifera förorter åt sitt öde: det må vara kontroversiellt och inte på något vis klart vilka områden det handlar om. Men det är knappast kontroversiellt att det kostar att hålla liv i dem. Byggbranschen talar om tusen miljarder kronor, se http:​/​/​www.​di.​se/​artiklar/​20​12/​8/​8/​miljonprogrammen-​en.​.​ Det handlar alltså om man ska kasta goda pengar efter dåliga eller inte.

Om områden är oattraktiva kanske man måste vara ganska förutsättningslös. I vissa fall, om områdena ligger hyggligt till (Malmös Rosengård till exempel), kanske det går att göra dem attraktiva till rimliga kostnader. I andra fall bygger man bara in långpendling och höga transaktionskostnader om man försöker hålla nån sorts liv i dem. I så fall kan det vara bättre att erbjuda flyttning (gärna gratis!) till platser som ligger bättre till utifrån helhetens synpunkt. Tycker jag.
 0
Hans Jörgensen (12 Maj 2013 13:48):
Det här är en riktig intressant fråga, med en mängd aspekter.
Men sammantaget är jag på linjen att Gbg behöver förtätas både centralt och delar av mellanstaden (periferin).

Något hypotetiskt och ovanifrån sett, skulle en befolkningsönsknings-approach kunna användas:
Till exempel, hur många invånare vill vi att staden Göteborg ska ha? Om vi då tänker oss de etablerade stadsförnyelseplanerna, främst Centrala Älvstaden, och att de ges en befolkningstäthet av innerstadsnivå, hur många nya invånare blir det? Jag har inte gjort någon sådan uppskattning, men t ex för Frihamnen och möjligen inkluderat Ringön, brukar nämnas 30-40000 nya invånare (eller var det bostäder?, i så fall siffran x 2 drygt).
Men låt oss säga att nämnda områden + Gullbergsvass + övriga delar av centrala stan som kan förtätas på båda sidor älven (Heden naturligtvis, med flera), säg att vi kommer upp i 200.000 nya invånare. Då är Gbg:s befolkning 700k istället frr 500k.

Om ambitionen istället är att bli en miljonstad, ja då måste det som kallas mellanstaden och periferin också förtätas, ändå. Det är möjligt att det skulle gå att knö in ett par hundra tusen till i det som idag är innerstan, men då skulle delar av nuvarande innerstad få ersättas med högre bebyggelse. (D.v.s riva delar av stenstaden, eller i bästa fall riva de modernistiska inslagen i innerstan :)
Eller så skulle stora grönområden (Ängårdsbergen, Slottskogen, Allen) behöva delvis bebyggas.

Iallafall, om vi antar att vi vill få Gbg till drygt en miljon invånare, då behövs förtätning i Frölunda, Kortedala-Kviberg, Biskopsgården, Angered, Backa, Älvsborg, Majorna, Högsbo, mfl.
Det handlar inte om att sprida ut stan mer, utan att förtäta en redan utspridd stad.
 0
Hans Jörgensen (12 Maj 2013 13:56):
Sen har vi en annan aspekt;
Regionförstoring/utglesning kontra stadsförstoring/utglesning.

På sin spets: är det bättre att sprida ut befolkningen på större och mindre städer i regionen, än att samla den till ett större stadsområde, om än utglesat?
Hur skulle t ex bilanvändandet påverkas av om befolkningen som idag bor utanför Göteborgs centrala delar istället bodde i städer som Kungälv, Alingsås och Borås?
Det vore intressant att jämföra bilinnehavs-statistitiken för Angered, Frölunda-Askim och Kungälv. Har regionens kommuner med riktiga stadscentrum mer eller mindre bilanvändande än Gbg:s "mellanstad" ?
 0
Hans Jörgensen (12 Maj 2013 14:04):
Sen ett försök till historisk reflektion i samband med pratet om "kontstgjord andning" för områden utanför centrala Gbg.

Historiskt, före staden Göteborgs grundläggande, har det tvärtom varit så att det som idag är mellanstad/periferi var de mest befolkade delarna i vårt stadsområde. I Angered, Hjällbo, Härlanda, Sandarna, Torslanda, Lundby, Frölunda, Södra och Norra skärgården, med flera, fanns "naturliga" befolkningscentra som blomstrade vid olika tider, då dessa platser hade gynnsamma (geografiska) förutsättningar.

Det som idag är Göteborgs innerstad, var däremot en glesbyggd i låglänt sankmark. Det var endast på grund av statligt påbud som det började byggas stad där. Kungen pekade med hela handen, och gav sedan skattesubventioner till utlänningar att komma dit och bygga upp stan.

Notera att jag inte lägger någon negativ värdering i statligt/kommunalt här-ska-staden-ligga-planer. Gustaf Adolf valde en bra plats, tycker vi väl idag, men det krävdes antagligen hårt jobb för att få till det. Med dagens sätt att säga så var kungen antagligen väldigt visionär.
 0
Jan Wiklund (12 Maj 2013 14:48):
Hans: Det tog nog lång tid innan det fungerade. Att bygga helt nya städer torde vara att arbeta mot strömmen vilket innebär att man drar på sig onödiga kostnader. Möjligen kan det i vissa fall vara värt det - men varför ta onödiga risker? Det finns ju så många nödvändiga...
 0
John Johansson (12 Maj 2013 14:50):
Jan Wiklund: Visst kostar det att underhålla miljonprogramsförorterna, precis som det kostar att underhålla all bebyggelse. Anledningen till att det är risk för en kris just i de här områdena är ju för att alla byggnader är byggda ungefär samtidigt och därför behövs rustas upp ungefär samtidigt kombinerat med att de boende är mestadels låginkomsttagare som troligen kommer få svårt att klara av de hyreshöjningar som kan krävas. Jag vill inte förneka att det här kan bli ett stort problem. Men jag har svårt och tro att det är samhällsekonomiskt mer lönsamt att överge bebyggelsen och bygga nytt. Här är det lätt att låta sig luras av att det säkert är företagsekonomiskt mer lönsamt att bygga ett nytt hus i ett centralt läge än att rusta upp ett förortshus. Men det beror ju i stor utsträckning på att de kan ta ut så mycket högre avgifter för det nybyggda huset. Avgifter som de som bor i förortshusen inte har råd att betala. Därför blir inte det nybyggda centrala huset en ersättning till det övergivna förortshuset. En stad behöver gamla hus och det skulle vara en katastrof om Göteborg övergav en så stor del av sina gamla hus som mellanstaden utgör. Även om alla i Mellanstaden ville bo i nybyggda hus i Centrala Göteborg (vilket de inte vill) så skulle de inte ha råd.
Sen tycker inte jag att bebyggda områden ska hållas vid liv till vilket pris som helst. Sverige har verkliga avfolkningsorter där bebyggelse verkligen överges av de boende och det enda rimliga är att riva husen. I den mån sån utveckling skulle ta fart i delar av Mellanstaden skulle man kanske vara tvungen att överge dem. Men vi ska inte gå händelserna i förväg och utfärda dödsdomar till levande stadsdelar.
 0
Mats O. (12 Maj 2013 15:39):
Det bli alltid dyrare att bygga nytt än att renovera och underhålla äldre fastigheter, så det är inget alternativ.

När det gäller det skrämmande eftersatta underhållet i vissa fastigheter (långt ifrån alla !) så är det tyvärr bara en cynisk spekulation hos kommunalt ägda bostadsföretag i socialdemokratiskt styrda kommuner om att få statliga bidrag till upprustningen. Det vill säga "någon annan" ska betala.
 0
Hans H (12 Maj 2013 15:46):
Johannes Å: Jag fick det till 129 400 invånare i innerstad när jag klippte ut primärområden. Så ungefär en fjärdedel av Göteborgs kommuns invånare bor i innerstad.

Min kategorisering följer.

Innerstad:
101 Kungsladugård
102 Sanna
103 Majorna
104 Stigberget
105 Masthugget
107 Haga
108 Annedal
109 Olivedal
111 Johanneberg
112 Landala
114 Lorensberg
115 Vasastaden
116 Inom Vallgraven
117 Stampen
118 Heden
201 Olskroken
202 Redbergslid
203 Bagaregården
208 Lunden

Delvis innerstad (jag räknade med halva befolkningen)
301 Gamlestaden
415 Rambergsstaden
 0
Hans H (12 Maj 2013 16:02):
Som jämförelse har Malmös innerstad ungefär 112 000 invånare.

Främst består Malmös innerstad av Västra Innerstaden, Södra Innerstaden och Centrum.
33k + 35k + 47k
Västra Innerstaden har lite områden som inte riktigt är innerstad -5.7k, man borde kanske räkna bort Västra Hamnen från Centrum också. -6.2k

Förutom de tre innerstadsdelarna så tyckte jag att Kirsebergsstaden och Agustenborg liknade innerstadsmiljö.
5.3k + 3.5k

Summa: 111.9k
 0
Jan Wiklund (12 Maj 2013 16:50):
Verkar ha blivit dubbelpostat, läs nedan.
 0
Jan Wiklund (12 Maj 2013 16:52):
Jag är ingen expert på Göteborg. Min erfarenhet är främst från Stockholm. Men det var Göteborgs stadsbyggnadskontor som konstaterade (1978) att det kostar dubbelt så mycket att bygga ett hus i periferin som i centrum, och att skillnaden beror på att ett hus i periferin kräver så mycket infrastruktur.

Vi får inte glömma bort detta när vi diskuterar för och nackdelar med att hålla liv i perifer bebyggelse.

De räknade inte med långa resor som en kostnad, vare sig för enskilda eller samhället i stort. Men givetvis borde det också räknas in. En lokalisering som är periferi i förhållande till staden som helhet kan vara väl så bärkraftig om den har sitt eget näringsliv. Men knappast om den kräver pendling för majoriteten.

Och vi får inte glömma bort att diskussionens bakgrund är att vi måste göra stora investeringar. Och att det då kan vara läge att fundera över var vi tycker det är bäst att göra dem.
+2
Håkan Tendell (12 Maj 2013 18:05):
Endast ca 130 000 invånare i Göteborgs innerstad är en absurt låg siffra. De flesta tycks överens om att ett botemedel mot detta är att bebygga de centrala ödemarkerna.

Några kan nog också som ett bonusbotemedel tänka sig att tillåta fria höjder på det som byggs, alltså inslag av sköna skyskrapor.

Man kan även tänka sig en avsmalning av Göta Älv för att få plats med fler byggnader, men vad man heller inte borde vara främmande för att är bebygga delar av befintliga grönområden.

Till exempel skulle man utan att inkräkta på Slottsskogens funktion som brännbolls- frisbee- och Wayoutwest-park, kunna bebygga området från Majvallen till Linnéplatsen med blandstadskvarter. Därmed skulle också det mentala avståndet mellan Linnéstaden och Majorna minska, vilket skulle kunna leda till ökat utbyte av folkliv och stadspuls stadsdelarna emellan.

Nästa grönområde för rakning: Allén. Med andra ord: Haga, Vasastan och Avenyområdet borde få lov att expandera ett snäpp norrut, men självklart skulle man bevara den långa, grönskande sluttningen mot Vallgraven (och Bältesspännarparken och trädgårdsföreningen). Även ytan mellan Trädgårdsföreningen och Gamla Ullevi borde bebyggas, Trädgårdsföreningens staket rivas (området är en stor barriär mitt i city) och gång- och cykelbro byggas i Lilla Kungsgatans förlängning så att invånare och turister inte behöver ta sådana omvägar för att passera vattnet när de vill förflytta sig från Fredsgatan i sydostlig riktning. Man skulle alltså i framtiden lätt kunna vandra från Kompassen, förbi Palmhuset och ner mot Bergakungen på bara några minuter.

En så vacker byggnad som Palmhuset borde inte ligga i något som närmast kan betraktas som en gated community med det långa staketets alla träplankor och järnspjut som hinder.

Please, Mr Siesjö, tear down this wall!

Kvar av grönområde mellan Pustervik och Posthotellet skulle alltså trots den nya bebyggelsen vara en ansenlig mängd trädkronor och gräsmattor. Göteborg skulle med denna gröna halvmåne samt Skansen Kronan, Vasaparken och Burgårdsparken fortfarande ha en väldigt grön stadskärna.

Är det möjligt att dubbla innerstadens invånarantal till 260 000?

Vilka dynamiska effekter kan det få för Göteborg som stad?
 0
Johnnie Rolin (12 Maj 2013 18:10):
Men om man förtätar längs med existerande kommunal trafiklinjer och huvudstråk är det väl inte negativt i sig? Sen hur man väljer att förtäta är väl en helt annan fråga..
Jag antar att vi alla är rörande överens om att vi inte behöver bygga ännu mer sprawl långt från all service och kommunal trafik i vilket fall.
 0
Johannes Hulter (12 Maj 2013 18:35):
Hans H: Då är du ändå ganska juste, Lunden och Kungsladugård tex är ju knappast innerstad. Egentligen ska väl bara Olivedal, Haga, Vasastaden, Heden, Lorensberg, Inom Vallgraven och Stampen räknas dit.
 0
Hannes Johansson (12 Maj 2013 19:12):
Jag räknade för ett tag sen på det där i syfte att det skulle bli ett inlägg på bloggen: Om man hade fyllt Frihamnen (med bassängerna helt oförändrade), Gullbergsvass, Norra Masthugget (utan att använda något av Stenas mark), Ringön och Backaplan med samma befolkningstäthet som primärområdet Olivedal har idag, så skulle det få plats ca 60 000 människor bara där. Och då är det klart att man skulle kunna uppnå högre täthet än Olivedal också, om man ville.
 0
Erik Funck (12 Maj 2013 19:26):
Är det intressant med en "Lilienbergsplanen 2.0" för Göteborg? Eller skjuter vi oss i foten då? Det hade varit kul att försöka sammanföra många av förtätningsidéerna här på en jättekarta, kanske i kontrast till den här rapporten?
 0
Hans H (12 Maj 2013 19:43):
Javisst, jag är jättesnäll. =)

Men eftersom jag försöker påvisa att vi har en anorektisk innerstad, så kompenserar jag lite åt andra hållet för att mitt bias inte ska slå igenom.

Vi kan kalla mitt föregående mått för stadsbebyggelse eller kvartersstad om du vill.
Men om vi gör ett nytt mått och kallar det för "riktig innerstad" istället så får vi en befolkning på 60245.

Riktig innerstad:
105 Masthugget (Delvis riktig innerstad)
107 Haga (typ riktig innerstad, men området har massa avspärrningar överallt och är mestadels utan lokaler)
108 Annedal (Nästan riktig innerstad i alla fall)
109 Olivedal
112 Landala (Också nästan riktig innerstad)
114 Lorensberg
115 Vasastaden
116 Inom Vallgraven
117 Stampen
118 Heden (Hade i alla fall varit innerstad om det inte varit stadsmässiga barriärer och ödetomter överallt i området)

Skulle man plocka bort alla tveksamma innerstadsområden dessutom och bara ta med de områden som ser ut och funkar som innerstad på riktigt, så hamnar vi på 30390 invånare.


Och en skillnad mellan Malmös stadsbebyggelse och Göteborgs stadsbebyggelse är avstånden, från ände till ände i det jag kallade stadsbebyggelse är det i Göteborg 8.5 km, medan det i Malmö var 5.4 km.
Jag känner inte till Malmö bra nog för att säga vad som känns som innerstad på riktigt... men jag skulle tro att större delen av det jag kallade innerstad också känns så på plats.
 0
Johnnie Rolin (12 Maj 2013 19:49):
Sjukt intressanta siffror, tack så mycket Hans! :)
+1
Hans H (12 Maj 2013 20:34):
Varsågod. =)

Erik:
I någon mening är en Lilienbergsplan överflödig, det är för enkelt att peka ut allt som borde byggas de närmsta 20 åren, alla vet om var man kan bygga redan, det behövs ingen fantasi. Och dessutom kan planen som du säger vara kontraproduktiv, för vi har verkligen stadsbyggnadsmässig anorexia vad gäller central bebyggelse i Göteborg, både hos förvaltningen och hos befolkningen. Vi tittar oss i spegeln och ser en ganska normal stad, om än något för livlig. När det egentligen är helt uppenbart att vi är helt utmärglade. Och vi får panik om något kanske kan komma att ändras, eller gud förbjude om vi skulle råka gå upp i storlek.


...men om vi bortser från det kontraproduktiva i att lägga fram en plan, så var jag och prospekterade på Stigberget igår...och jag tror jag vet hur jag vill ha våra gator där. =)
 0
Hans Jörgensen (12 Maj 2013 20:41):
@ Erik.
Ja en sån karta hade ju varit något av ett examensarbete för yimby :)

Jag har själv en mental karta av hur Majorna kan förtätas. Det handlar om 30-35 kvarter/byggnader i kvartersstorlek, varav många i/intill befintlig kvartersstruktur. Har inte ritat in dessa ännu mer än för det närmsta närområdet, som du nog sett:

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​2416#fp36769
 0
Daniel Andersson (12 Maj 2013 22:47):
Tyngdpunkterna är inget nytt för Göteborg 2035, utan del av större planering. Jag tycker SBK:s tonfall på sistone verkar lovande. Det är svårt att ändra på regionens 'strukturbild' i en handvändning, och långt i från alla vill bo i innerstaden. Bör vi låta det bästa bli det godas fiende?

Trafikstrategin s. 30:
Översiktsplanen och K2020 pekar, utöver city, ut fyra strategiska knutpunkter där man vill se tät blandstad och levande platser: Backaplan, Frölunda Torg, Gamlestaden och Angereds centrum. Mölndals centrum och Partille centrum ingår i det sammanhängande stadsområdet och kan också räknas som strategiska knutpunkter.
[...]
Vid sidan av dessa fem strategiska knutpunkter finns det ytterligare drygt en handfull platser i mellanstaden som har förutsättningar att utvecklas till tyngdpunkter fram till 2035: Axel Dahlströms torg/Marklandsgatan, Guldheden, Eriksberg, Kviberg/Bellevue, Bergsjön, Selma Lagerlöfs torg och Munkebäck/Redbergsplatsen.


Enligt Utbyggnadsplanen är det klart mindre personer i närområdet runt Angered än vid de andra tyngdpunkter. Det står också att det kommersiella intresset att bygga ut där är lågt. Det känns som att det mycket handlar om att det behövs en centrumfunktion för de områden som redan ligger där, vilket kan vara skäl gott nog. Jag kan tycka att om Angered är med så bör även Mölnlycke, som ligger lika långt från Centralstationen vara en tyngdpunkt, särskilt om ny järnväg byggs dit.

Tyngdpunkterna kopplar till större knutpunkter i väg- och koll.nätet: Gamlestaden-Gst stn/Röde orm, Backaplan-HjBr platsen/-motet/Brunnsbo stn, Frölunda-Järnbrottsmotet, Mölndal-Mölndal stn/Åbromotet, Partille-Partille stn/Partillemotet. Angered kopplar till Klarebergsmotet, men avståndet däremellan är ganska långt. En tyngdpunkt med bättre potential vore Agnesberg-Kärra med en tänkbar station och ny lågbro över älven. Likaså Hjällbo kunde bli en tyngdpunkt med lågbro vid Lärjeholm. Andra platser med tyngdpunktspotential som saknas i föreslagen plan: Olskroken-Olskroksmotet, Brunnsbo/Tingstad-Ringömotet, Kungsten-Kungstensmotet/Rödastensmotet, Södra Biskopsgården-Bräckemotet samt Tuve med nyöppnad station på Bohusbana med dubbelspår samt ny väglänk mellan Gunnestorp och Länsmansgården (tunnel?).
Om syftet är att byga sammanhängande stad utifrån centrum, bör Angered, Bergsjön, Mölndal, Partille, Frölunda samt Axel Dahlströms torg/Marklandsgatan (Slottskogen/Botaniska barriär mot centrum) utgå från listan.
 0
Johannes Westlund (13 Maj 2013 00:27):
*Alla vill inte bo i innerstaden* brukar ju tjötas till leda. Alla vill inte bo i husiparkströssel heller. Vilket borde vara ett lika gott argument mot mellanstadsfokus som att ingen vill bo i innerstad är ett argument mot innerstadsfokus. Tramsargument.

Många vill bo i innerstaden. Men motas ut i periferin för att det inte finns alternativ i innerstaden. Trycket på innerstaden är enormt, och det kommer att öka med de ökande bensinpriserna. Det är i innerstaden många vill bo och det är där som man bör satsa.

Hela utbyggnadsplaneringen verkar visionslös och definitivt inte i linje med YIMBYs visioner om en sammanhängande stadsväv istället för glesa bilberoende bostadsöar. Jag tycker vi borde lansera ett eget alternativ med fokus på centrum och satsa på att få in hela ökningen i bara centrum. Det är klart att det är politiskt svårt och kräver råg i ryggen. Det hör ju till sakens natur att många som gillar stad helt enkelt röstar med fötterna, så uselt som det är...
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter