Göteborg 2035: Gamlestaden, Kortedala, Bergsjön

Gamlestaden, Kortedala och Bergsjön utgör ett av de fem fokusområden som Utbyggnadsplaneringen definierat som särskilt lämpliga för förtätning. Att det anses vara särskilt lämpligt för förtätning beror på att man anser att området idag har relativt god täthet och ett visst befintligt utbud av urbana verksamheter och service, samtidigt som det har relativt god kollektivtrafikförsörjning. Genom att förtäta kring detta område hoppas man så kunna med relativt små medel nå över några av de tröskelvärden man talar om där man uppnår en viss täthet som gör att serviceutbudet växer kraftigt.

Vi tittar närmre på vad planen säger för detta område som ligger så retsamt nära men ändå totalt avskuret från resten av innerstaden. Det finns onekligen potential kvar i området, även om det på senare år har blivit snarare mer avskuret från resten av staden än mindre, med Partihallsförbindelsen som senaste tillskott trafikspaghetti. Gamlestaden ligger i ett geografiskt ypperligt läge att knyta ihop en av staden, men hur ska man utnyttja denna potential maximalt?

I Utbyggnadsplaneringen har man studerat olika aspekter av de fem nyckelområdena, som befolkningstäthet, utbud av urbana verksamheter, pågående planering och utbyggnadspotential. För just det här området konstaterar man att det idag finns ca 45 000 invånare och 15 000 arbetstillfällen, att det finns mycket god tillgång till kollektivtrafik och att Gamlestads torg är och utvecklas än mer som en viktig knutpunkt. Samtidigt konstaterar man att området idag över lag är relativt glest, med få invånare och med undantag av vissa specifika punkter ett litet utbud av urbana verksamheter och funktionsblandning.

Den mest framträdande av dessa punkter är såklart ovannämnda Gamlestads torg. Här säger man att fördelningen mellan arbetande och boende är relativt jämn, befolkningstätheten relativt hög och utbudet av urbana verksamheter relativt stort.



Lustigt nog benämner man även Kortedala som en relativt blandad del av staden. Nyckelordet här är naturligtvis relativt och man frågar sig ju naturligtvis i förhållande till vad man kan anse Kortedala som relativt blandat. För Bergsjön, å andra sidan, medges att funktionsblandningen och befolkningstätheten är låg. Jämför man med innerstaden så har dock samtliga av delområdena mycket låg befolkningstäthet och mycket litet utbud av urbana verksamheter. Man kan ju knappast vara nöjd med att Gamlestadstorget har ett relativt gott utbud jämfört med en total öken.



Inledningsvis är Utbyggnadsplaneringen fullproppad med klockrena formuleringar om urbanitet och vitalitet och hur täthet och närhet är mycket viktiga parametrar för att få till en levande stad med stort utbud av service och andra verksamheter. Hur viktigt det är att man bygger så att så många som möjligt kan klara vardagen med så få transporter, och särskilt då biltransporter, som möjligt. Det är väldigt intressant, därför, att känna av hur rapporten förhåller sig till dagens stadsbild, och de projekt som just nu håller på att genomföras. Tyvärr kan jag inte låta bli att känna oron komma smygande just när jag läser några av de formuleringar man använder här.

Ta Kortedala, till exempel. Stadsdelen kallas alltså en "relativt blandad del av staden". Man får anta att det som får dem att dra den slutsatsen är att en liten klick service och verksamheter koncentrerats till Kortedala Torg. På en större skala, på stadsdelsnivå, kan man då tycka att det finns viss funktionsblandning inom stadsdelen. Men som vi vet så räcker det inte att funktionsblanda på stadsdelsnivå för att skapa urbanitet. Man kan förvisso kalla grannskapsenheter med viss verksamhet vid centrala torg för blandstad, men det är inte det som är blandstad av innerstadskaraktär, något som Stadsbyggnadskontoret själva diskuterat fint i deras skrift Stadsbyggnadskvaliteter.

Man har tidigare också genomfört så kallade stadsdelsdialoger, där stadsdelarnas invånare fått komma med synpunkter och utvecklingstips. En av de åsikter man tagit med sig därifrån för det aktuella området beskrivs såhär:

Lika oroväckande är det när man tittar på vilka pågående projekt som finns i området. Man konstaterar i rapporten att det håller på att ske ett relativt stort tillskott av bostäder i området, men då utgörs alltså en stor del av detta bostadstillskott av projekten Kvibergsstaden och Kvibergs Ängar! Ur stadsplaneringssynpunkt är dessa projekt ett fullständigt fiasko och man verkar ha tänkt mer gated community för höginkomsttagare än urbanitet. Yimby har skrivit en hel del om området tidigare, bland annat har vi lämnat in ett yttrande.

Här kan vi nöja oss med att konstatera att projekten helt frångår Översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Kviberg. Vad är det som pekar på att man inte kommer behandla den aktuella Utbyggnadsplaneringen med samma respektlöshet när det i framtiden blir dags att ta fram detaljplaner för resten av mellanstaden? I så fall är ju Utbyggnadsplaneringen bara resursslöseri och en moraldödare för oss som sympatiserar med dess värderingar.

Så, runt 2000 av de 150 000 nya göteborgarna kommer tyvärr bo i Kvibergsstaden eller Kvibergs Ängar, så det är förlorade områden om man ser till Utbyggnadsplaneringens ambitioner om blandstad. De kommer tyvärr utgöra nya barriärer i området istället för att utnyttja sitt gyllene läge att bygga över barriärer och stadsmässiga sår. Som tur är finns det andra projekt i planeringsstadiet som är betydligt mer lovande. Vi tokhyllade nämligen detaljplanen för Gamlestaden som kom som en väldigt välbehövlig ljuspunkt i slutet av förra året. Nu är det bara att hoppas, hoppas, hoppas att man inte kompromissar bort de kvaliteterna som finns där och att man låter Gamlestaden bli den ypperliga utgångspunkt för en urbanisering och vitalisering för delområdet som det finns potential, och kunskap, till.




Antistaden Kvibergs Ängar: bortkastad potential.


Låt oss blicka framåt istället och inte gråta över spilld mjölk. Vad säger Stadsbyggnadskontoret om utvecklingsmöjligheterna för området? Gamlestadstorget lyfts fram som en uppenbar knutpunkt, och man förutspår att besöksintensiva kontorsnäringar kommer öka allteftersom området utvecklas och attraktiviteten höjs. Man föreslår att kontorsnäringar bör prioriteras särskilt i anslutning till det nya resecentrum som byggs.

Men det här sker ju till stor del i projekt som redan är planerade eller under genomförande. Frågan om hur man ska göra platsen ännu bättre lämnar man öppen. Inte heller i resten av området är man ännu särskilt konkret, och arbete för att konkretisera mera återstår (kom ihåg att detta ännu är en remiss). Man lyfter dock fram att den goda kollektivtrafiken gör att man bör fokusera förtätningen kring de befintliga torgen och hållplatserna.



Ur Utbyggnadsplaneringen.

I Bergsjön konstaterar man att fastighetsägarna vill bygga fler bostäder - med andra ord mer av det enda som idag finns i området. Man föreslår koncentrera dessa kring Rymdtorget som framhålls som en potentiell tyngdpunkt i området. Självklart måste man se till att bostäder inte är det enda som byggs här, och det betyder i praktiken att man måste kräva lokalanpassade bottenvåningar. Om man vill skapa levande stad så måste man sluta tala om bostadsområden och istället tala om stad. Jag ska hjälpa till att lösa ett problem som man lyfter fram.