Utskrift från gbg.yimby.se
....

Göteborg 2035: Västra Mellanstaden

 
Läs alla delarna i Yimbys serie Göteborg 2035


Så har vi nu kommit till det näst sista delområdet i vår granskning av den Utbyggnadsplanering som för närvarande är på remiss från Stadsbyggnadskontoret. Det handlar alltså om den sydvästra delen av det skikt av Göteborg som man kallar för "mellanstaden". Området innefattar bl. a. Frölunda, Tynnered, Högsbo, Majorna, Sisjön och Flatås. Vad finns i detta stora område idag, vart är det på väg och vart vill vi ta det? Vi granskar vidare strategidokumentet.


 

Västra mellanstaden innefattar som sagt många olika områden med olika karaktär. Frölunda domineras av koncentrerade bostadsområden, med Frölunda Torg som självklar tyngdpunkt. Majorna har sina relativt blandade och täta kvarter och bostäder i ett attraktivt prisläge. Grimmered och Älvsborg har sina småhus. Det går alltså inte att beskriva hela området på ett entydigt sätt, utan man får titta mer på förutsättningarna hos de olika delarna.



När man tittar på siffror och täthetskartor ser det ut som att området idag är relativt tätt och funktionsblandat, men om man undersöker de faktiska förhållandena så märker man att det inte är stora delar som har en verkligt stadsmässig funktionsblandning. Området kring Frölunda Torg ser till exempel ut att ha mycket god tillgång till urban service och i viss mening har man kanske det, men ändå har inte området stadskaraktär utan snarare karaktär av externt köpcentrum med många bilburna kunder och inåtvända verksamheter. Även vid Sisjön kan det framstå som att utbudet av verksamheter är gott, men då ska man också veta att området är kraftigt funktionsseparerat och bilfokuserat, och inte det minsta stadsmässigt. Man får alltså inte stirra för mycket på siffrorna och vara nöjd - något som SBK också glädjande nog konstaterar. Andra områden som Tynnered innehåller nästan uteslutande bostäder. Med andra ord: tittar man på skalan 1000 meter framstår vissa delar av området som funktionsblandade, men tittar man på en lite mindre skala framgår det att området mestadels är tydligt funktionsseparerat.



Urbana verksamheter inom 1000m gångavstånd - området framstår som relativt funktionsblandat men är det egentligen inte på en mindre skala.


Mycket handlar förstås om Frölunda Torg i den sydvästra delen av Göteborg. Det lyfts också fram som en av de viktigaste punkterna vid framtida planering. Platsens stora koncentration av lokaler gör att torget utgör en stor del av det utbud som finns i västra mellanstaden. Men Frölunda Torg är som sagt inte en urban plats: verksamheterna är inåtvända och det offentliga "stadsrummet" domineras av markparkeringar för torgets många bilburna kunder. Man framhäver att vid framtida komplettering måste bebyggelsen vara mer stadsmässig och bidra till att utforma ett mer attraktivt stadsrum. Det är bara att hålla med här. Markparkeringarna borde så småningom ersättas av riktiga stadskvarter som ramar in gaturummet och skapar en stadsmässig känsla.

Det räcker inte att strö ut än fler monofunktionella kommersiella lokaler på dessa platser utan det behövs bebyggelse som ligger tätt mot gatan, med utåtriktade bottenvåningar och helst med en blandning av bostäder och lokaler i samma byggnader. Eftersom man framhäver platsen som lämplig för framtida komplettering med både bostäder och verksamheter bör man alltså lägga bostäderna och verksamheterna huvudsakligen i samma byggnader. Man kanske kan tycka att det verkar vara Yimbys rekommendation i de flesta fall, och det stämmer. Det beror på två saker:

1) Det tycks inte finnas någon annan nu känd bebyggelsestruktur som skapar samma flöden av människor och urbana värden eller samma magiska intersektion av närhet, attraktivitet, tillgänglighet och integration som tät, funktionsblandad kvartersstad med publika bottenvåningar och tydliga gaturum.

2) Trots att väldigt många verkar vara överens och medvetna om föregående punkt och trots att en del verkar oroliga över förhärskande synsätt så byggs det fortfarande knappt någonting enligt de principerna och har inte byggts på många decennier.

Så länge detta är sant så finns det alltså goda anledningar att fortsätta tjata, och det är inte annorlunda för Frölunda Torg. Stoppar man ner några till friliggande affärskomplex eller bostäder i punkthus eller lameller här och där så kommer inte platsen bli mer urban, utan den största effekten kommer mer troligt bli att man retar upp de som är vana vid att snabbt och smidigt kunna bilpendla till platsen för att storshoppa.

I likhet med östra mellanstaden finns det faktiskt en del ytor i västra mellanstaden som redan idag angränsar till fungerande, tät stadsbebyggelse, framförallt då Majorna/Kungsladugård. Det är här man borde lägga eventuella kraftsamlingar. Målet borde vara att längsmed nyckelstråk försöka ansluta Frölunda torg med befintlig stadsbebyggelse, som till exempel upp mot Marklandsplatsen. Man skulle eventuellt kunna förtäta med sammanhängande stadsbebyggelse längs Marconigatan och Dag Hammarskjöldsleden för att på så vis skapa viss kontinuitet i stadsbebyggelsen från Frölunda torg till Linnéstaden och Majorna. Just Dag Hammarskjöldsleden finns det ju som bekant sedan tidigare politiska intressen av att göra till stadsboulevard.




Man kanske bör fokusera resurserna på att kraftigt förtäta vissa nyckelstråk norrut mot befintlig stad för att bättre sammankoppla Frölunda torg.



Det finns gott om ytor mellan trafiklederna och på markparkeringar att förtäta längs Marconigatan - kanske man utveckla det här till en riktig stadsgata? Grönska kan naturligtvis fortsättningsvis vara ett inslag i stadsbilden.



Det ser ungefär likadant ut längsmed hela Dag Hammarskjöldsleden. Här vid lämpligt namngivna Distansgatan - ytan mellan gatan och leden utgör nämligen inte mycket mer än en distans. Massor av plats att förtäta.



Karl Johansgatan har på sätt och vis liknande förutsättningar - en relativt stadsmässig gata genom ett område som i övrigt i stora delar saknar stadsmässighet. Kan Marconigatan och Dag Hammarskjöldsleden omvandlas på liknande sätt?


Karl Johansgatan: Urban struktur


Macaronigatan: Förortsmässig struktur (med stadsmässig potential)


Macaronigatan kompletterad med delar av Karl Johansgatans bebyggelse (fotomontage Olof Antonson)


Faktum är att det redan tagits fram ett program för Marconigatan Distansgatan och området runt Flatås, och till stor del ser det bra ut och det finns en hel del av de resonemang jag fört här med i programmet, men programmets principer borde kunna tillämpas längs en större del av de nämnda gatorna. Precis som jag gjort här lyfter man fram värdet i att genom området bygga samman staden. Yimby skrev även ett yttrande för programmet, där vi plockade ut just ambitionerna att förtäta längs dessa gator som positiva aspekter.

Verkligheten utanför programmen och visionerna är dock lite grymmare. Så fort detaljplanerna börjar trilla ut så märker man ofta att de inte har så mycket att göra med områdesprogrammen, oavsett hur bra formuleringar programmen innehåller. De kan tvärtom gå åt rakt motsatt håll, utan problem. Till exempel den här detaljplanen för bebyggelse just vid Marconigatan som nu färdigställts. Uppbrutna lameller, trafikseparering, inga lokaler och ingen kontakt med gatan. Varför? Jo, för det viktigaste är att tänka på solvinklarna, enligt Malin Häggdahl, ansvarig planarkitekt. Och Yimbys yttrande (se föregående länk) hade man tappat bort under samrådet. Eller det här förslaget för Mandolingatan, för att ta en annan bortkastad möjlighet:





Man kan alltså konstatera att markområden som ligger i gyllene lägen för att skapa just de sammanbindande stadsstråk man säger sig eftersträva i programmen försvinner, ett efter ett. Om vi inte genast sätter stopp för att fler såna här anti-urbana och resursineffektiva detaljplaner antas (eller helst utarbetas från första början), så kommer man snart ha kastat bort alla möjligheter att skapa urbana värden i västra mellanstaden, och man kommer inte kunna bygga ihop den med resten av staden. I så fall kommer arbeten som Utbyggnadsplaneringen bara vara ett enormt slöseri med arbetskraft och skattepengar.

Om man kan fokusera på att först och främst komplettera Frölunda torg och göra det till en urban tyngdpunkt och därefter undan för undan förtäta mycket koncentrerat längs dessa stråk kanske det finns hopp om att knyta ihop sydvästra delarna med resten av staden. Då är det dock något oroande att läsa följande formulering ur Utbyggnadsplaneringen:

Området har idag framförallt rätt förutsättningar för verksamheter
som behöver lokaler i lägre prisnivåer eller stora ytor. I närmast anslutning till Frölunda torg med sitt stora utbud av handel och hög tillgänglighet finns det idag förutsättningar för kontorsetableringar medan resten av området tenderar att upplevas för glest och isolerat för att idag vara en attraktiv företagsmiljö för Göteborgs tillväxtbranscher.

Man kan naturligtvis inte komplettera med volymhandel eller skrymmande monofunktionella komplex om det är stad man vill ha, så just därför borde man successivt expandera utifrån de områden som idag är attraktiva för mer småskalig verksamhet. Annars borde man kanske låta träddungarna och gräsplättarna ligga kvar och fokusera utbyggnaden av staden på andra områden där det kan göras mer stadsmässigt.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Niklas Öhrström (31 Maj 2013 16:00):
Hur stor är egentligen trafikmängden på Söderleden/Västerleden? Borde man inte även kunna göra om den till stadsboulevard (i det givna området). Det skulle då gå naturligt mötespunkter i korsningen med Dag Hammarskjölds boulevard samt med Skattegårdsvägen och Fiskebäcksvägen. Finns ju hur mycket yta som helst att lägga ut kvartersrutnät på.
 0
Daniel Andersson (31 Maj 2013 16:11):
@Niklas: Runt 50000 fordon per dygn. Det är en huvudled för godstransporter i kommunens planering. Det finns lättare 'boulevardprojekt' att börja med.
 0
Krister (31 Maj 2013 16:37):
Är Linnégatan en Boulevard? Alldeles för mycket trafik där för att man skall kunna sitta på uteserveringarna i värmen. Bullret är nog runt 90 decibel. På Söderleden är det en enorm trafik. Inte möjligt att göra om denna till Boulevard. Sedan trängselskatt infördes tar många söderleden för att komma till Hisingen över Älvsborgsbron. Det gör att trafiken där ökat betydligt.
 0
Daniel Andersson (31 Maj 2013 17:20):
Trafiken är mindre än på Mårten Krakowgatan, så visst kan leden boulevardiseras. Moten byggdes så sent som på 90-talet. Sen är frågan om det är trevligare att korsa leden på övergångsställen än på en gångbro. Jag är tveksam. Antalet körfält skulle behöva ökas med plankorsningar och reglerna med skyddszoner för farligt gods gör det svårt att (lagligt) bygga i anslutning till leden.
 0
Jan (31 Maj 2013 17:51):
Ser man på fotomontaget är tanken att spårvägen ute i Frölunda skall nedgraderas till en långsammare gatuspårväg. Är det verkligen så himla smart? Det finns faktisk viktiga krav på utvecklingen av kollektivtrafiken utöver att det ser trevligt ut på fotomontage.
 0
Olof Antonson (31 Maj 2013 17:58):
@Jan: Jag visste att någon skulle anmärka på det. Tanken jag hade när jag lekte med Karl Johans- och Macaronigatan var att illustrera hur Karl Johansgatans karaktär förändrades beroende på bebyggelsen runt omkring, inte att argumentera för långsam spårväg till förorten. Jag gjorde även en version där Macaronigatan fick stadsbebyggelse (och bibehållen spårväg på egen banvall, snarare än att Karl Johansgatan fick förortsbebyggelse) som inte finns med i inlägget.

Edit: Passade på att redigera inlägget och förtydliga avsikten med fotomontagen genom att lägga in bilden på en förtätad Macaronigata (de andra montagen togs bort eftersom fokus riskerar att hamna på infrastruktur snarare än tankar kring stadsmiljöns utformning).
 0
Mikael Kreutz (31 Maj 2013 19:03):
Krister: Så tokigt, då det sitter en betalstation på Älvsborgsbron.
 0
Daffy (31 Maj 2013 19:19):
Niklas Öhrström:

Väster/Söderleden är huvudled för farligt gods genom Göteborg. För att man skall få bygga bostäder inom 50 meter (?) krävs stora betongvallar. Således är det nog rätt kört att göra om denna led till stadsboulevard.
 0
Daniel Bergqvist (31 Maj 2013 19:45):
Förstår inte hur man öht kan vilja boulevardisera en fullt fungerade trafikled, som i detta fallet leder trafik runt den tätare stadsstrukturen? Och dessutom är nödvändig för hamn, industrier och människors behov av trafikutrymme?

Om trafikleder ska boulevardiseras skall det föregås av ett stort intresse för förtätning och exploatering av nya bostäder/verksamheter. Ofta finns detta intresse nära befintligt stadsstruktur, tex längs med Dag Hammarskjöldsleden.

För att successivt åstadkomma detta måste man börja nära Linnéstaden. Det finns ingen ekonomi i att bygga om hela gatan utan storskalig exploatering. Yimby skulle kunna rita på exploatering från Linnéplatsen till Marklandsgatan till att börja med...
 0
Johannes Hulter (31 Maj 2013 20:05):
Jag kan hålla med Daniel B mfl om att det är väldigt visionärt att omvandla den aktuella leden till boulevard. Det ligger sannolikt mycket långt i framtiden, om någonsin. Men det kan ju inte vara fel att fundera kring det. Och andra, mer realistiska, sätt att minska barriäreffekten av leden.
 0
Jan (31 Maj 2013 20:17):
RE: Olof

Vi kan se att vid Gammlestadstorg skall planskildhet för spårvägen försvinna. I föregående inlägg kan man läsa att för vissa sträckor på Hisingen har man planer på att nedgradera spårvägen till blandtrafik. Förvisso bara enskilda bitar men det indikterar på en oroande trend på att nedgradera spårvägen i förorten som jag reagerar starkt emot. Jag uppfattar också att det på yimby har varit väldigt tyst om denna trend vilket är anledningen till att jag reagerade mot fotomontaget som visar en nedgradering även ute i Frölunda.
 0
Olof Antonson (31 Maj 2013 21:44):
Jag förstår det, Jan. Syftet var att illustrera tankar kring stadsmässig förtätning av ett stråk i en förortsstruktur, men det blev otydligt. Nu tror jag att poängen framgår bättre.
 0
Krister (31 Maj 2013 21:48):
@MikaelKreutz: Eftersom köerna norr o Tingstadtunneln är kilometerlånga kl 16-18 så kör många vägen över Älvsborgsbron för där är mindre kö på bron än vid Tingstadtunneln. Det har alltså blivit ökad trafik över Älvsborgsbron p.g. av kaoset på båda sidor om Tingstadtunneln. Som tur är kommer Marieholmstunneln att avlasta Tingstadtunneln om 4-6 år. Någon större ökning av kollektivresandet efter införandet av trängselskatten har jag inte upptäckt. Det går fortfarande alltför långsamt att åka kollektivt.
 0
Johannes Westlund (31 Maj 2013 22:50):
Jag anser att det är bra att spårvägen förlorar sin planskildhet. Spårvagnar kommer bäst till sin rätt i gatuplanet. Göteborg behöver också givetvis planskild kollektivtrafik i form av T-bana/Högbana med riktiga tunnelbanetågsätt med hög kapacitet. Det är för övrigt en bra lösning på massbilismen. Trängselskatten kan samtidigt höjas något i reala termer när konkurrenskraftigt alternativ finns på plats.

När det gäller de hemska motorlederna tycker jag följande:
Söderleden däckas. Enda motorvägen i stort sett som behöver däckas i hela Göteborg. I stort sett dedikerad lastbilsled (även om biltrafik kommer vara tillåtet) med endast ambulanspåfarter vid Frölunda Specialistsjukhus. Alla andra påfarter tas bort. Det blir en direkt väg från Mölndal till Älvsborgsbron. Runt om uppförs stadsmässig bebyggelse och gatustruktur. En spårväg+cykelväg anläggs längs krönet och runt hållplatserna som blir bildas små torg. Alltihop ramas in med intressant och hög bebyggelse. Leden förlängs också upp mot Rv40 på lämpligt sätt.

Ytterligare en lastbilskorridor skapas för trafik från E20 samt norrifrån, ligger helt utanför detta område, jag vet. Jag tar bara med det för kompletthetens skull. Övriga stadsmotorvägar avvecklas och blir trafikintegrerade stadsboulevarder med 50km/h som maxhastighet och (max) 2 bilkörfält i vardera riktning. Gärna kantstensparkering och cykelbana innanför det.

Bilkramare kommer antagligen tycka det är katastrof att man inte längre kommer kunna köra 70 mitt i stan och att det inte längre kommer finnas spikraka snabba motorleder precis ända fram till ens parkeringsplats. Tja... Välj den eminenta tunnelbanan som kommer finnas då?
 0
Daniel Andersson (1 Juni 2013 03:42):
Tog en cykeltur Linnéplatsen-Skattegårdsvägen ikväll. Huvudreflektioner: Snabb spårväg på egen banvall eller stadsgata? Snabb cykelbana (och bilväg) utan plankorsningar (nästan) längs Dag Hammarskjöldsleden eller stadsgata? Blir det mer attraktivt att cykla om det tar längre tid? Behov av tydligt gatunät genom Högsbo och Flatås för cyklister och fotgängare. Skattegårdsvägen bör vara en het kandidat att boulevardisera med direkt koppling till Näverlursgatan genom Tynneredsmotet (vars bro är bred nog för att ge plats åt lokaler på ömse sidor om gatan under bron). Mer detaljerade kommentarer i forumet Göteborg 2035: Västra Mellanstaden. http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​2511
 0
Johannes Hulter (1 Juni 2013 08:45):
Bra synpunkter! Speciellt det här med mopedåkning tror jag kan vara en nyckelfråga: http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​goteborg/​1.​170​4249-​mopedister.​.​

Stora områden där bara GC-trafik tillåts (avskurna av matarleder för bilar och parkering) som Flatås är ett typexempel på, är mycket sårbara för busåkning med moped.
 0
Ragnar Lind (1 Juni 2013 23:07):
Bra synpunkter på området kring Frölunda torg. Själv trodde jag att man skulle skapa ett någotsånär stadsmässigt torg med utåtriktade verksamheter i anslutning till de nya Cityhusen (som inte är så dumma arkitektoniskt). I stället blev det parkeringsplatser där. Frölunda torg är inget annat än ett externt köpcentrum omgivet av förortsaktiga bostadsområden. Tydligen ska man bygga mer av sådant, trots alla bra skrivningar i översiktsplaner, ja det är faktiskt rent bedrövligt....
 0
Emanuel Alfredsson (2 Juni 2013 17:58):
Tänk också på hur Högsbo bör implementeras här.
Hur får vi det området att kännas som en del av city?
+6
Fredrik Rosenhall (2 Juni 2013 21:24):
Marconigatan är ett viktigt stråk i området med lågt trafiktempo, som dock helt saknar byggnader med öppna bottenvåningar. Gatan är alltså en ren transportled. I de nybyggda husen längs gatan har man missat möjligheten till kontekt mellan trottoar och bottenvåning, trots att mycket goda förutsättningar fanns. Yimby skrev detta yttrande inför detaljplanen 2008:

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​0​9/​yimbygbg-​lamnar-​yttrande-​_​.​.​

Nu när det är färdigbyggt kan man bara konstatera att Yimbys synpunkter var relevanta. Det framstår som helt omotivetar att husen längs gatan distanseras från trottoaren med en smal grässträng som gör dem till en enklav snarare än en akiv del av gatumiljön.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter