Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Södra Guldheden - Bostäder vid Dr Allards Gata

 
Yimby lämnade in ett yttrande över planen på bostäder vid Dr Allards Gata i mars. Yttrandet var ett resultat av diskussionerna på forumet. Diskussionen om att bygga på Guldheden och detta projekt i synnerlighet har blivit aktuellt igen som en följd av aktiviteter som rädda- och bevaragrupperna på Guldheden arrangerar.

 

Som bakgrund kan det vara bra att veta att projektet är en del av ett samarbete mellan Chalmers, Riksbyggen, Göteborgs universitet och Johanneberg Science Park som kallas Positive Footprint Housing.

Ett forskningsprojekt och ett bostadsprojekt genomförs parallellt och blir början på ett långsiktigt samarbete där forskare och studenter kan utvärdera de senaste resultaten i ett fullskalelaboratorium. Syftet att skapa ett helhetstänkande kring hållbar bostads- och stadsutveckling med människan i centrum.

 

Välkommen till förorten!

 

Tyvärr har de totalt missat markanvändnings- och stadslivsaspekterna av hållbarhetstänket. Projektet är ett renodlat förortsbygge med endast bostäder som breder ut sig glest i terrängen. Som kontrast och som idé på hur man borde arbeta istället kan man studera Yimbys och inobis förslag med en mer stadsmässig och levande förtätning längs Guldhedsgatan.

Bebyggelsens främjar sig från gatan och sprider ut sig glest i Mossens grönska.

 

Yttrandet följer i sin helhet. (Bilder och bildtexter är inte en del av yttrandet utan är infogade i efterhand).

 

Yttrande

Yimby Göteborg tycker det är spännande och intressant att den senaste forskningen inom hållbar bostads- och stadsutveckling ska testas i full skala vid Dr Allards Gata. Planförslaget behöver dock kompletteras med stadsmässiga kvaliteter och urban karaktär. Vi tycker projektets hållbarhetsaspekt bör genomsyra helheten, även bebyggelsestrukturen och det transportarbete som alstras.

 

Stadsmässig kvalitet och urban karaktär

Förslaget är under all kritik när det gäller stadsmässighet. Komplexet kopplar inte alls mot gaturummet, vilket helt tar död på alla möjligheter att skapa en levande stadsmiljö. Vidare saknas funktionsblandning. Detta innebär att platsen kommer att ligga i stort sett helt öde under större delen av dagen eftersom boende normalt är någon annanstans dagtid. Den sociala hållbarhetsdimensionen verkar inte vara en del av detta projekt.

Garage och gavlar vänder sig mot gatan. Bebyggelsen ger inget tillbaka till staden.

 

Hållbarhetsaspekter

Det är glädjande att se att planen är ett pilotprojekt för att pröva boende utan egen bil. Att hitta lösningar för boende utan egen bil är en förutsättning för att kunna förtäta längs gator på Guldheden och andra områden med gles förortsbebyggelse.

Avsikten med planen är att möjliggöra forskning på hållbara lösningar för boende och stad. Men i förslaget verkar hållbarhet i princip inskränka sig till byggteknik, bilpool och solceller på taket.

"Gården."

 

Föreslagen väginfrastruktur är under all kritik ur hållbarhetssynpunkt. Här finns en ypperlig möjlighet att titta på hur så kallad "shared space" kan fungera, istället väljer kommunen att föreslå en lösning där fotgängare och cyklister ska trängas upp på en trång trottoar medan biltrafiken tilldelas totalt dubbelt så stor yta effektivt, dvs borträknat rena impediment, som alla andra trafikslag tillsammans. De signaler den utformningen skickar uppmuntrar knappast hållbara transporter.

Det går också att ifrågasätta hur hållbart det är att inte lägga sammanhängande bebyggelse längs med vägen, vilket effektivt stoppar buller, utan istället bryta upp bebyggelsen på känt hus-i-park-manér, vilket riskerar att skapa en svårlöst bullerproblematik.

Vi anser att det ur ett ekologiskt perspektiv hade varit klokare att utnyttja impedimentmarken närmast gatan med sammanhängande bebyggelse istället för att tränga in i och exploatera det värdefulla grönområdet med hus på pelare, vilket dessutom kommer att påverka växtligheten negativt.

Hus på pelare.

 

Vårt förslag

Vi föreslår att planen ändras kraftigt så att platsen kan få bli en start för ett urbant stråk. För det första måste komplexet ansluta betydligt bättre till gatan. Detta innebär att man måste bygga längs med gatan istället för vinkelrätt mot. Vidare bör det skapas förutsättningar för extroverta verksamheter i gatuplanet. Då kan liv skapas under fler av dygnets timmar. Vi ser inget skäl till att framtvinga parkeringsplatser utan föreslår att kommunen låter exploatörer och brukare komma överens om det. Vi tycker slutligen att en mer hållbar gatulösning bör väljas som uppmuntrar mer hållbara transportslag.

En idéskiss där bebyggelsen ligger längs gatan och står tätare och bättre knyter an till bebyggelsen mitt emot genom att spegla den. Notera den betydligt mindre markyta som detta förslag använder jämfört med originalförslaget. Det blir både mer stad och mer Mossen.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (13 Maj 2013 09:43):
Mhmm... och hur tänkte ni att detta skulle kunna se ut i alla glättiga broschyrer? Detta med att använda yta effektivt är inte branschens starka sida vilket leder till att rådande dogmer ställs på högkant och folk blir förvirrade.

Sedan har jag aldrig sett ett lyckat resultat med hus på pelare i en slänt med natur under. Det blir aldrig grönt under mer än på bilderna från arkitekterna. Solljuset är det människor som behöver, växter behöver uppenbarligen inget solljus för att bli gröna. Dom nöjer sig med mörker och trånga ytor.
 0
Matthias H. (13 Maj 2013 10:21):
Daniel, vad menar du? Det är inte Yimby som lagt grundförslaget.
 0
Johannes Hulter (13 Maj 2013 10:35):
Matthias: Jag misstänker att Daniels första mening är ironisk.
 0
Hans H (13 Maj 2013 11:15):
Apropå ironi så är antagligen hela projektet till stor del anpassat för att minimera Nimby-reaktioner, främst då hos utsikts-nimbyister i huset mittemot. Men det hjälpte inte så mycket verkar det som, eftersom projektet ändå väckte ilska, fast kanske inte nödvändigtvis hos samma personer som hade stört sig på en annan utsikt.

Men helst hade jag sett att man försökt göra så många som möjligt glada, istället för att försöka förnärma så få som möjligt. Försöker man inte förnärma någon alls så får man gå till extremer som inte funkar så bra.
 0
Daniel (13 Maj 2013 12:38):
Jag var ironisk, för egentligen är hela grundförslaget omedveten ironi. Det är som Hans H säger att man tänker för mycket på dom på andra sidan gatan , vilket leder till att fler människor över ett större område blir sura över projektet. Husen är verkligen ritade för att maximera antalet överklaganden från början.
 0
Matthias H. (13 Maj 2013 17:39):
Ahhh, jag var lite kort i tänket där...
 0
Sven R (13 Maj 2013 19:40):
Jag tycker det skulle varit mer intressant ur ett stadsbyggnadsperspektiv om man hade sträckt ut bebyggelsen i branten mellan Doc Allard och Sven Hultins gata. Branten utgör en stor utmaning men också en möjlighet att skapa en speciell bostadsmiljö. Och en möjlighet att knyta ihop Södra Guldheden och Chalmers. Bostäder + lokaler.

Då hade det kunna bli ett pilotprojekt för blandstadsbyggande där det behövs som mest.

Biblioteket på Medicinarberget kragar ut på ett raffinerat sätt över Guldhedsgatan. Men att upprepa den grejen på en lång rad hus över naturmark... nej, det är inte raffinerat. Det kommer bara att skapa en usel miljö närmast husen. Jag kan redan nu se grafittin på väggarna, en miljö som mest leder tankarna hur det ser ut under viadukter och broar.
 0
Jesper (13 Maj 2013 21:35):
Ursäkta språket, men det var ta mig f-n det fulaste jag sett på länge. Hur tänkte de här? "Många bor i förort, alltså måste det vara populärt. Vi bygger ännu mer!"
 0
Johannes Westlund (13 Maj 2013 22:22):
Hela detaljplanen var paradoxal. Den skulle möjliggöra forskning på bilfritt och hållbart stadsboende. Som framgår av illustrationerna så blir det till att börja med inte stadsmässig bebyggelse. Hur ska man då kunna svara på forskningsfrågorna till att börja med? Sen fortsätter det med att det föreslås en bred bilväg med för smal och uruselt separerad GC-bana. Två cykelkärror som ska mötas och det blir krock. Men bilvägen däremot rymmer typ 3 bilar på bredden. Dessutom tror jag inte jag någon annan detaljplan jag har läst (vilket i och för sig är ett fåtal) har ett så oerhört stort fokus på parkeringsfrågan och då att driva upp parkeringstillgången.

Det kommer bli fint slöseri med forskningsmiljoner det där som i och för sig kommer ge oss mer kunskap om ohållbarheten i boende i bilberoende förortsstruktur.
+1
Ragnar Lind (13 Maj 2013 22:59):
Ja, vad ska man säga? Extremt fult..... ska det verkligen se ut så här, på allvar? Mycket ska man tydligen få se innan ögonen ramlar ur en... Jag bliruppgiven och tappar all lust och intresse för stadsplanering och arkitektur.
 0
Daniel Andersson (14 Maj 2013 00:17):
Någon som sett Halssmycket i Lerum med egna ögon? Jag har velat kolla, men ännu inte gjort det. Det är hus på pelare i skog. Verkar inte ha varit någon jättesuccé i alla fall:
http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​jfTJjSfVcNU
Svårsålda bostadsrätter:
http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​vastergotland/​1.​29450​6-​svarsa.​.​
Halssmycket dyrt för HSB:
http:​/​/​www.​lerumstidning.​com/​nyhet_​visa.​asp?​id=​16382
 0
Johannes Westlund (14 Maj 2013 00:26):
Appropå Halssmycket: Hur kommer man på idén att sälja bostadsrätter för 2,5 miljoner i Lerum? Måste vara i stort sett lika dyrt att köpa sig en villa, och någon närhet till stadsliv eller liknande skäl att välja lägenhet finns inte.
 0
Karl H (14 Maj 2013 00:29):
Sven R: Du har massor med bra poänger. JAg tycker att det är intressant att man börjar ute i buschen med förtätning. Vad är det som är så läskigt med att börja invid Chalmersplatsen och sedan jobba sig utåt? Jag kan inte på något sätt förstå att detta var den plats i Guldheden som man vill börja förtäta i. Jag skulle vilja hitta resonemanget så att jag kan börja förstå hur planerare tänker.

På vilka punkter är detta det översiktsplanen menade med förtätning i mellanstaden?
 0
Sven R (14 Maj 2013 15:04):
Karl H: Jag läste ÖP:n för en diskussion vi hade här angående Bjurslättsplan. Jag minns att det står i ÖP att man ska ta hänsyn till befintlig karaktär och struktur då man bygger i mellanstaden. Det kan tala för det här läget.

Men det står också att vi ska förtäta vid bra kollektivtrafiklägen. Så båda modellerna har stöd i ÖP. I planbeskrivningen för detta projekt (kolla länk) så finns en kartbild över olika platser SBK nu tittar på i Guldheden. Det finns båda typer av lägen.

Chalmersplatsen kan gärna exploateras men det borde ske på Chalmers initiativ, det är dom som har störst behov av utveckla sin verksamhet just där.
 0
Björn Felten (14 Maj 2013 16:46):
En fullständigt obetydlig detalj, men ändå:

Den lilla gatstumpen mellan Allard och Liborius heter Doktor Weltzins gata. Det står rätt på Google Maps men fel i planritningarna i artikeln här.
 0
Johannes Hulter (14 Maj 2013 20:40):
Kom inte iväg på detta, för mycket livspussel i vägen. Någon som var/är där?
+1
Daniel Andersson (15 Maj 2013 12:58):
Tycker alltjämt att det först bör förtätas inne i området innan grönområden tas i anspråk. Dr Allards gata är en trafikled som inte hör hemma inne i stan. Se min tidigare skiss där trafiken istället leds via Doktorer Liborius och Bex gator:
http:​/​/​img194.​imageshack.​us/​img194/​530​1/​guldheden.​png
grönt: väg som tas bort/blir parkgata
grå: ny gata (och trapp ner till mossen)
lila: tänkbar ny/högre bebyggelse
 0
Hans H (15 Maj 2013 14:02):
Daniel: Ja, det låter som en förbättring. Jag skulle vilja dra Eklandagatan vidare från Johanneberg till Guldheden också. Dvs över Chalmersparkeringen och upp för slänten till Guldheden, men som en gata och inte en väg då. Det skulle knyta ihop Johanneberg och Guldheden bättre.
 0
Gunnar Einarsson (15 Maj 2013 23:50):
Sven Renquist: "Jag minns att det står i ÖP att man ska ta hänsyn till befintlig karaktär och struktur då man bygger i mellanstaden."

Kombinera detta med en total estetisk subjektivism och Gårdstenshus på pelare blir det oundvikliga resultatet - "Jaså, det finns en massa förort på Guldheden? Då skall vi bygga MER förort i nyfunkis för att det skall passa in i den befintliga karaktären." Eftersom lamelltristess och husipark totalt dominerar mellanstaden, så är det också genomgående antiurbanism som kommer att avses med "förtätning" framöver.

Vi har blivit ett väldigt konstigt land. Vi har extremt hårda krav på likriktade etiska och ideologiska ideal (total PK), men är fullkomligt renons på estetiska värderingar. På det området råder en komplett värdenihilism där det anses opassande att tala om bättre och sämre. I mitt idealsamhälle hade det nog varit precis tvärtom. Fritt att tänka, säga och tycka vad man vill, men en vacker miljö att häda i.
 0
Patrik Höstmad (16 Maj 2013 00:53):
Det står också i ÖP:

2. attraktiv stadsmiljö

Göteborgs planering ska ge förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv. En attraktiv stad kännetecknas av komplexitet med blandning av funktioner, en visuell mångfald och möjligheter till möten mellan människor. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden. Människors möjligheter att röra sig och vistas i stadsrummen ska vara utgångspunkten i planeringen. Det blir allt viktigare att använda gröna ytor och vatten som gestaltande element i en stad som byggs tätare. Tillkommande bebyggelse ska berika staden och komplettera omgivande bebyggelse på ett tilltalande sätt. Allt byggande bör anpassas så att miljöpåverkan minimeras.


(Min fetning.) Varkens ordet stadsliv eller stadsmiljö finns i detaljplanen för Dr Allards gata. Stadsrummet nämns en gång: "I programarbetet framkom att platsen kan ses från olika aspekter så som ... den gröna kantens betydelse i stadsrummet ...".

Jag tycker det är mycket svagt.
 0
Daniel Andersson (16 Maj 2013 01:27):
Människors möjligheter att röra sig och vistas i stadsrummen ska vara utgångspunkten i planeringen.
Det skall vara enkelt och attraktivt att gå (och cykla). Dr Allards gata med baksidor av hus som vänder sig mot den med smala gräsmattor/värdelösa grönområden mellan husen och vägen är inte särskilt attraktiv. Gatan saknar cykelbana/-fält och har ensidig smal trottoar (östra sidan). Så här års är det ju bedårande överallt, men skall det byggas där borde sträckan längs hela hela gatan samplaneras och gatuprofilen justeras i samband med byggnationen. Kanske borde gatan flyttas närmare befintligt hus.
 0
Johannes Westlund (16 Maj 2013 01:47):
Om jag förstod detaljplanen rätt så skulle gatan också ändras och få cykelbana, eller ja... En ganska smal GC-bana på trottoar som fotgängare och cyklister kommer att hamna i konflikt på. Gatan kommer fortfarande vara mycket bilcentrisk, bred och fin medan allt annat får trängas lite ute i kanten på det som blev över. Men det kommer finnas cykelbana. Om jag inte missminner mig.
+3
Anna Eriksson (16 Maj 2013 14:51):
Att hitta lösningar för boende utan egen bil är tydligen ett av målen med projektet. Då skulle jag vilja upplysa dem som ansvarar för projektet om att i Majorna äger endast 30% av hushållen egen bil. 70% av hushållen klarar uppenbarligen sin tillvaro utan egen bil. Kanske man skulle ha sneglat lite på Majorna när man planerade för projektet på Dr Allards gata. Det blir nästan löjligt, som om det vore rocket science att komma på hur man lever utan bil. Bygg tätt och ge goda förutsättningar för verksamheter och service. Med hög befolkningstäthet ges goda förutsättningar för bra kollektivtrafik. Och vips, se där, bilen behövs inte!

Jo, jag förstår att det delvis är ekonomiska faktorer som avgör huruvida man skaffar bil som Majorna-bo eller inte. Men så kommer det alltid vara såtillvida att de som har råd skaffar bil för att kunna unna sig det lilla extra, som den ökade frihet bilen ger. Men för att skapa ett boende som funkar utan egen bil är det inga konstigheter. Behövs inga stora projekt med fina namn, Chalmers och Science Parks. Tät kvartersstad är lösningen.
 0
Patrik Höstmad (16 Maj 2013 15:11):
Anna, jag hade hoppats att det var så enkelt att man kunde få stöd för kvartersstad genom att bara titta på bilinnehav i Majorna och på Guldheden. Jag kollade kommunens statistik från 2010 och den visar att i Majorna har 32.3% av familjerna bil och på Guldheden har 31.1% av familjerna bil.

Jag blir otroligt nyfiken på demografin och hur familjerna ser ut och hushållens ekonomi i respektive område. Den spontana känslan är att det finns större andel barnfamiljer i Majorna och att det finns en större andel äldre på Guldheden. En hypotes att testa är om det är fler av barnfamiljer som klarar sig utan bil i Majorna.

http:​/​/​www4.​goteborg.​se/​prod/​G-​info/​statistik.​nsf/​34f4.​.​
 0
Johannes Hulter (16 Maj 2013 15:31):
Det är intressant nog ungefär lika stor andel av befolkningen som är under 18 år i Guldheden och Majorna, däremot betydligt fler i gruppen 65+ i Guldheden (ca +5 procentenheter).

Vad gäller bil per person så har primärområde Guldheden, Majorna och Masthugget nästan samma antal. Däremot har Sanna och Stigberget mycket lägre (ca 208 mot ca 256/1000). Vad det nu betyder... :)
 0
Sven R (16 Maj 2013 16:34):
Förslaget kommer förmodligen inte att gå igenom processen. Motståndet mot förtätningar är stark på Guldheden och politikerna har lyssnat på dem förr. Dessutom är det något som inte stämmer med utformningen, det ser för mycket ut som ett charterhotell, mer av typen "komplex" än "hus-i-park". Det är modernistiskt på ett stereotypt 60-talsvis.
 0
Sven R (16 Maj 2013 16:45):
Därmed inte sagt att jag tycker Yimbys låsning vid kvartersstad är så relevant på Guldheden heller. Guldheden tål en annan typ av byggande, skulpturala hus med fri placering i terrängen. Gärna högre hus. Och gärna med ett spel i skalor. T.ex grupperingar där de mindre husen skapar platsbildningar vid gatan. Lite av det tänket finns visserligen i det liggande förslaget.
+2
Johannes Hulter (16 Maj 2013 17:16):
Sven: You're such an architect... :) Visst, är man främst intresserad av bebyggelsestrukturens utformning ur ett snävt estetiskt/arkitektoniskt perspektiv så skulle säkert "skulpturala" hus (vad nu det betyder), där man "spelar med skalor" och husen är "fritt" utplacerade kunna vara intressant. Och med samma snömos-terminologi kan man försvara allt mellan himmel och jord. Men nu finns det också konkreta, socio-ekonomiska effekter av vilken bebyggelsestruktur man väljer. Det är inte ett rent konstnärligt val. En stad är inte ett konstverk. Dess främsta funktion är inte som geometriskt ögongodis.
 0
Sven R (16 Maj 2013 17:41):
Johannes: Jag bodde på Guldheden för några år sedan. Jag vet inte vad det är för "konkreta socio-ekonomiska effekter" du talar om. Skulle det vara skadligt att bo i friliggande hus? Som nämns ovan bor det många pensionärer på Guldheden. Det kan bero på att de gillar just denna bebyggelsestruktur. Tycker du det är negativt?
 0
Gunnar Einarsson (16 Maj 2013 19:15):
Sven, om det bor många pensionärer i Guldheden, tror du inte att det till minst lika stor del har att göra med att man har flyttat dit som ung när det var nytt och sedan åldrats på platsen, som att äldre idag söker ett lugnt boende med nära till naturen?
 0
Johannes Hulter (16 Maj 2013 19:41):
Sven: Vad jag menar är helt enkelt att bebyggelsestruktur inte kan reduceras till en estetisk fråga, utan är mycket bestämmande för ett områdes funktionalitet. Ställer man ut "skulpturala" former i naturen så ger det andra urbana effekter än om man bygger stadsmässigt längs med stråk.

Hur de boende själva trivs med sitt boende är en, av många, aspekter som man får ta hänsyn till i stadsplaneringen - inte den enda. Guldheden är en central stadsdel som behöver förtätas. Ska man förtäta så bör man göra det på ett sätt som maximerar positiva effekter för staden som helhet.
 0
Anna Eriksson (16 Maj 2013 21:35):
Okej, man kunde visst inte köra med kvartersstadsargumentet fullt ut när det gällde att minska bilinnehavet. Får en del andra funderingar när jag tittar på statistiken, särskilt över barnfamiljers bilinnehav men det hinner jag inte utveckla nu.
 0
Sven R (16 Maj 2013 21:49):
Johannes: Det du sa nu kan ju vem som helst instämma i. Det var roligare när du kallade estetik för "snömos" ;-)
 0
Sven R (16 Maj 2013 21:58):
Gunnar: Det vanligaste (bland dom jag kände iallafall) var att man flyttat till Guldheden innan man blev pensionär och sedan trivts så bra att man blev kvar. Men det var inte så många som bott där sedan det var helt nytt.
 0
Johannes Hulter (16 Maj 2013 22:20):
Sven: Det är för det mesta inte orden själva utan hur man använder dem som avgör huruvida resonemanget är snömos. Men kul att du uppskattade min något snipiga kommentar. :)
 0
Gunnar Einarsson (17 Maj 2013 03:54):
Anna och Patrik, jag tycker att vi med framtidens samhälle i åtanke helt enkelt skall bortse från bilinnehav i stadsplaneringen. Precis som Anna skriver utgör blandfunktionell kvarterstad att diversifierad service byggs in i strukturen by default. Man behöver ingen bil om man bor i Majorna, Olivedal eller Bagaregården.
Vill folk ha någonstans att ställa bilar förutom längs gatan, så kan privata intressenter använda tomter till att uppföra parkeringshus/underjordiska garage. Finns ett behov skapas en marknad, så låt marknadskrafterna fixa det. Istället bör vi fokusera på att stadsplanerade områden tillförs ett tillräckligt mått av kollektivtrafik.
 0
Patrik Höstmad (17 Maj 2013 08:06):
Gunnar, jag håller helt med dig. Olivedal och Långgatorna har ca 6 livsmedelsbutiker på samman yta som Guldheden har två. Det är helt klart bättre tillgänglighet till dagligvaror och ffa butiker för sällanköp i kvartersstaden.
 0
Patrik Höstmad (18 September 2013 12:52):
Planen har nu kommit till granskningsskedet och Samrådsredogöreslsen är publicerad:
http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​invanare/​bygga-​o-​bo/​komm.​.​

Vi fick följande kommentar på vårt yttrande

"Kommentar:
Planen är utformad med hänsyn till hur Södra Guldheden ursprungligen är planerad. Den nya gruppen inordnar sig i det befintliga planmönstret, stor hänsyn har tagits till naturen, utblickar för grannarna, stadsbilden m m. Husens detaljutformning, fasadmaterial, färgsättning mm studeras vidare i bygglovsskedet. Planen medger att komplementbyggnader med verksamheter kan finnas i de lägre byggnaderna närmast gatan. De övriga byggrätterna innehåller blandad verksamhet i de lägre planen.

Dr Allards Gata är ett viktigt genomfartsstråk i Södra Guldheden. Genom att bygga ut cykel- och gångbanan kan hållbara transportslag uppmuntras."

De åberopar alltså ursprunglig plan, hänsyn till naturen, utblickar och "stadsbilden" (sic).
 0
Matthias H. (18 September 2013 13:22):
Verkar vara ett prestigeprojekt...bättre att lägga krut på annat eller?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter