Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Krokslätt - bostäder och verksamheter söder om Falkenbergsgatan

 

I början av mars lämnade Yimby ett yttrande över detaljplanen Krokslätt - bostäder och verksamheter söder om Falkenbergsgatan. I det stora hela gillade vi vad vi såg men inget är så bra att det inte går att göra betydligt bättre. Vi lämnade därför ett antal förbättringsförslag. Som vanligt är yttrandet inte bara relevant för denna detaljplan utan även för hur vi bör bygga staden i stort. Yttrandet var ett resultat av diskussioner på forumet och det följer här i sin helhet. (Bilderna från planförslaget och bildtexter är inte en del av yttrandet utan de är infogade i efterhand).

Yttrande

YIMBY Göteborg tycker att planförslaget ser bra ut överlag. Det är positivt att staden förtätas och att nya urbana miljöer skapas. Läget är mycket lämpligt för förtätning med tanke på den goda tillgången på kollektivtrafik och närheten till centrum. Vi tycker det är särskilt glädjande att planförslaget föreslår att sluta upp kvartersbebyggelsen för att hantera bullersituationen. Vi tror dock att den generellt sett trevliga och goda planen kan göras än mer briljant med några smärre justeringar.

Planområdet består idag av markparkering och låga industribyggnader.

 

Kvarteren

Med tanke på bullersituationen är det viktigt att planen säkerställer att bostadskvarteren byggs för att skapa en så god ljudmiljö som möjligt, vilket också diskuteras i planen. Det konstateras att riktvärden överskrids för lägenheter utmed Varbergsgatan, Falkenbergsgatan och att en stor del av dessa lägenheter saknar möjlighet till tyst/ljuddämpad sida. Här ser vi gärna att utredarens förslag att sammanbinda huskropparna förverkligas med modifikationen att två slutna gårdsrum skapas istället för ett stort. Enligt utredningens bedömning kommer då den generella bullernivån på gården att sänkas så att troligen hela eller större delen av gården kan räknas som tyst/ljuddämpad sida. Det konstigt att detta inte riktigt följer med hela vägen till ritningarna, då det norra kvarteret inte är helt slutet. Vi ser inte varför detta kvarter inte skulle kunna slutas.

Förutom en bättre ljudmiljö får de boende i det norra kvarteret också en riktig innergård. Av sammanfattningen framgår att fokus ska ligga på att skapa en barnvänlig miljö. Ur detta perspektiv är riktiga innergårdar att föredra då de skapar en trygg, någorlunda kontrollerad och säker miljö där föräldrar kan låta sina barn leka fritt. Av dessa två skäl tycker vi att även norra kvarteret ska slutas helt.

Vidare tycker vi att nuvarande utforming lämnar alltför stora impediment åt Falkenbergsgatan i norr och Varbergsgatan i söder. Därför bör trottoaren mot Falkenbergsgatan göras mindre bred genom att de planerade byggnadernas ytterväggar flyttas utåt närmre Falkebergsgatan. Fastigheterna mot Varbergsgatan bör ändras så att fasaden löper helt parallellt med Varbergsgatan. Detta kan åstadkommas genom att omorientera den södra huskroppen i södra kvarteret samt genom mindre justeringar av verksamhetshuset längs Mölndalsvägen. På så sätt minimeras impediment och marken används effektivare.

Kontakten med gatan och trafiklösningar (klicka för större bild).

 

Gatuliv

För att skapa en levande och inbjudande stadsmiljö är det viktigt att varje fastighet öppnar upp för extroverta verksamheter utåt mot gatan, inte bara verksamhetshuset. Därför tycker vi att planförslagets begränsning på max 150 kvadrat per lokalenhet i hörnlägen för bostadsenheterna är olämplig. Istället bör ett krav formuleras som mer direkt syftar till att stärka gatulivet. Därför föreslår vi att nämnd begränsning tas bort och ersätts av ett allmänt krav på att varje byggnads gatuplan ska utformas för att möjliggöra verksamheter. Dessutom vill vi ställa det mer specifika kravet att åtminstone fastigheternas hörnlägen ska innehålla verksamhet och ingenting annat. Detta kommer att sprida gatulivet i hela området och därmed göra planområdet tryggare och mer levande.

 

Mölndalsvägen

När en så pass omfattande exploatering görs i anslutning till Mölndalsvägen borde också själva vägen ingå i planerna. Dagens motorledsliknande utformning borde successivt omformas till en mer stadsmässig boulevard. En ordentlig trottoar och en ordentlig cykelbana borde anläggas längs västra sidan av boulevarden förbi planområdet och längs denna borde träd planteras. Kantstensparkering och lastzoner anläggs också med fördel. Detta för att göra GC-stråket mer skyddat. För att åstadkomma detta får ett körfält för biltrafik tas i anspråk längs västra sidan och den stora korsningen söder om planområdet får bantas. För att också integrera norrgående körfält bör korsningen med Falkenbergsgatan tillåtas sträcka sig hela vägen över spårvägen. Dessa förändringar kommer förvisso minska bilvägens kapacitet men med tanke på de omfattande investeringar i god kollektivtrafik och de kraftfulla biltrafiksreglerande åtgärder som genomförs just nu, dvs västlänken och trängselskatten, är detta snarast positivt och helt i linje med den riktning staden valt för framtidens transportsystem. Den aktuella vägsträckan hade redan innan trängselskatten infördes samma trafikmängder som Linnégatan varför en minskning till ett körfält är realistiskt.

Cykelparkering

Det är glädjande att läsa att det ställs krav på cykelparkering. Vi tycker dock att inte bara tillgång utan också standard bör regleras. För boende bör planen uttryckligen ställa krav på god tillgång till cykelparkering inomhus i låst utrymme och för besökande och handel bör planen kräva att det finns god tillgång på väderskyddad cykelparkering

Området sett från helikopter.

 

Illustrationer

I den aktuella planen finns fem illustrationer från flygperspektiv och endast en från gatuplan. Miljöerna som skapas kommer framförallt upplevas, beskådas och användas från gatuplanet och mer sällan från en helikopter. Vi gärna ser fler illustrationsritningar från gatuplanet i denna och framtida detaljplaner så att förståelsen för stadsrummet ökar och därmed möjligheten att ge konstruktiv kritik ökar.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Mattias Bolander (8 Augusti 2013 09:38):
Jag förvånas också över att det är så många körfält på Mölndalsvägen. Jag har aldrig sett några köer längs gatan. Inte ens i rusningstrafik. Varje gång det är grönt vid närliggande trafikljus, så kommer alltid alla bilar som stått och väntat vidare.

Två körfält i vardera riktning skulle möjligtvis underlätta för utryckningsfordon att ta sig förbi andra fordon eftersom spårvägen i mitten inte är asfalterad (det är bara grus) och därmed bara tillåter spårvagnstrafik, vilket i sin tur förstås förbättrar spårvagnarnas framkomlighet.
+2
Patrik Höstmad (8 Augusti 2013 13:21):
Mölndalsvägen var riksvägen fram till 1980 då trafiken flyttades över till nuvarande E6. Då gick det över 40000 bilar per dygn på Mölndalsvägen och nu ligger det på runt 10000 bilar per dygn, men vägen har samma utformning. Det är dags att göra om Mölndalsvägen till Mölndalsgatan.
http:​/​/​www.​statistik.​tkgbg.​se/​statistik.​asp?​sGata=​M%D6.​.​
 0
Daniel (8 Augusti 2013 14:44):
Ett bra yttrande.
 0
Jörgen (8 Augusti 2013 16:59):
Anledningen till att det inte är trafikstockning på Mölndalsv är att det är 2 filer/riktn. Med en fil hade det varit stockning. Märklig logik att om det inte är trafikstockning så ska en fil bort. Man bygger väger/gator med syfte att de ska vara så farbara som möjligt, inte för att det alltid ska vara svårframkomligt (utom i Göteborg då...). Titta på Ö Husargatan hur det gick, före ombyggnaden var det aldrig några stockningar överhuvudtaget någon tid på dygnet, nu är den dagtid närmast oframkomlig för bilar. Från 2 minuter till 20 minuter. Och om staden utvecklas utmed Mölndalsv så kommer det självklart bli mer trafik där i framtiden. 2 filer behövs absolut om ni inte vill att ännu fler bilister ska köra omvägen ut på motorvägen istället. Men jag trodde inte ni förespråkade 60-talsplanering och motorleder? Eller är det bara bilar i största allmänhet ni är emot?
 0
Mattias Bolander (8 Augusti 2013 19:16):
Men trafikmängden (2010) var ju runt 50-100% högre på Övre Husargatan jämfört med Mölndalsvägen, enligt statistiken för Mölndalsvägen som Patrik länkade till ovan, och denna för Övre Husargatan:
http:​/​/​www.​statistik.​tkgbg.​se/​statistik.​asp?​sGata=​%D6V.​.​
Sträckan på Södra vägen mellan Lisebergs södra entré och Universeum utgörs till stor del bara av en bilfil i vardera riktning. Max 3-4 gånger de senaste åren har jag sett längre bilköer i norrgående riktning. Tidigare fanns där två filer i vardera riktning. Jag minns att det var protester när en i varje riktning togs bort. Men de ansvariga sa att om det blir knökat vid något tillfälle, så skulle man kunna släppa på biltrafiken även på spårvägen som här är asfalterad (aldrig sett det dock).

På Mölndalsvägen i korsningen med Sankt Sigfridsgatan (ja, den går ju faktiskt enda från Sankt Sigfrids plan till Mölndalsvägen) är det totalt fyra körfält norrut - två rakt fram och två som svänger höger respektive vänster. Söderut finns också fyra körfält, två rakt fram varav en även svänger höger, samt två som svänger vänster mot Sankt Sigfridsgatan. Tanken var ju inte att ta bort tre av fyra körfält här i varje riktning, utan bara ett av dem som går rakt fram.
 0
Hans H (8 Augusti 2013 20:27):
Mölndalsvägen och Göteborgsvägen är redan enfilig på sina ställen (i likhet med många andra flerfiliga vägar i Göteborg) och det är den smalaste delen av en väg som bestämmer kapaciteten.
 0
Hannes Johansson (9 Augusti 2013 11:02):
Hans H: Som bestämmer kapaciteten från vägens startpunkt till vägens slutpunkt, ja. ;)
 0
Jörgen (9 Augusti 2013 13:56):
Mattias Bolander: Nja, Ö Husargatans olika avsnitt hade 10-20 tusen. Mölndalsvägens 10-15 tusen. Förhoppningen är väl att det ska bli mycket mer exploaterat kring Mölndalsv än det är och då kommer också trafiken öka.

Hans H: Det är stor skillnad på enkelfiligt hela vägen och på ett kortare parti. Är det enfiligt hela vägen gör dragspelseffekten att det kan bli stopp långt bort pga även en ganska begränsad störning i trafikflödet längre fram. Är det mestadels tvåfiligt flyter trafiken ganska bra förbi och det blir inte alls lika påtaglig dragspelseffekt (jämför tex 2+1-väg med enkelfilig landsväg). Också det som Hannes är inne på (tror jag), att det är olika trafikmängd på olika avsnitt eftersom det finns korsningar. Så det är inte alls så att man lika gärna kan göra hela gatan till samma kapacitet som det smalaste partiet utan att det blir sämre framkomlighet.
 0
Mattias Bolander (9 Augusti 2013 14:15):
När man bytte spårvagnsrälsen på Mölndalsvägen (hösten 2012 tror jag) vill jag minnas att man stängde av ett körfält i vardera riktning på en rätt lång sträcka (bland annat förbi området som yttrandet ovan handlar om). Jag kan dock inte minnas några längre köer då heller (men rätta mig om jag minns fel). De mer trafikerade korsningarna är de som ansluter till E6:an (dvs bla Sankt Sigfridsgatan) och där är det som sagt fyra filer i vardera riktning in i korsningen.
 0
Johannes Westlund (9 Augusti 2013 15:07):
För mig är frågan på den här platsen vad som ger förutsättningar för en stadsmässig miljö. En motorväg av äldre snitt som inte till utformningen förändrats namnvärt tycker inte jag ger det. Om platsen ser ut som den gör kommer självklart många ta bilen, till och med över gatan. Vem fasen vill utsätta sig för den omänskliga miljön frivilligt?

Det är en helt orimligt överdimensionerad väg, särskilt i korsningarna. Det är onödigt att ta den infekterade diskussionen om huruvida det ska vara fyrfiligt eller inte, men man bör kunna enas om att man inte behöver totalt sett 6 filer på den sidan om korsningen, det räcker med 5. Man behöver inte en särskild högersvängsfil.

På sikt är det dock ingen dålig idé att ställa in sig på att banta vägen till enbart dubbelriktad med kantstensparkering längs sidan. Om det nu är någon planerad störning kan man ju utforma lösningen så att man kan stänga av kantstensparkeringen temporärt och köra trafiken där. Alternativt asfaltera spårvägen, men jag har helst gräs där om jag får välja.
 0
Gunnar Einarsson (10 Augusti 2013 00:30):
Tja, jag tycker Mölndalsvägen gott kan behålla fyrfiligheten, men i så fall i gengäld hela vägen. De breddade motorvägskorsningarna skulle ju efterhand kunna försvinna i syfte att göra gatan mer stadsmässig, särskilt i samband med ny bebyggelse.

Beträffande detaljplanen så skulle jag hellre ha föreslagit två kvarter med framdragning av Kungsbackagatan mellan dem ("Nedre Kungsbackagatan"?). Kvarterens dimensioner skulle i så fall bli ca 60 x 100 meter och sålunda rymma 10 stenstadstomter vardera.

Istället för ett stort uppbrutet bostadskomplex hade SBK alltså kunnat grunda för 20 unika fastigheter på planområdet med följaktligen garanterad variation och urban karaktär. Detta hade varit något att bygga vidare på vid fortsatt spridning av innerstadsmiljön i närområdet, exempelvis på andra sidan Mölndalsvägen.

Som det nu är kommer dock "tomten" (det är alltså vad man kallar motsvarande två hela kvarter med plats för totalt 20 normala tomter) mest att bli en pendang till Mektagonen och, av illustrationerna att döma, bygget ungefär lika monstruöst.
 0
Gunnar Einarsson (10 Augusti 2013 00:54):
En mindre detalj i sammanhanget är för övrigt att det är poänglöst att göra om Falkenbergsgatan till "gångfartsgata" (som dessutom anknyter till Fredriksdalsgatan och sålunda skulle bli nyttig som förbindelselänk och trafikutspridare när området bebyggs).

Tvärtom borde befintligt gatunät överallt utnyttjas mer för fordonstrafik (inte mindre!) i syfte att maximera flödeskapaciteten genom staden samt förkorta bilarnas färdväg. Därmed minskas även trycket på både befintliga motorleder och ny motorvägsinfrastruktur.
 0
Jörgen (10 Augusti 2013 18:02):
En annan fråga till nätverket: På många ställen är ni väldigt starkt kritiska till p-normer. Men nu vill ni ha dem igen, när det gäller cyklar. Ni har tom ett eget huvudkapitel i yttrandet åt att hylla att denna p-norm införs och förespråkar ännu mera reglering. Onekligen får man intrycket att det råder cykelfanatism här?
 0
Johannes Hulter (10 Augusti 2013 22:40):
Jörgen: Som tur är så är p-plrser för cyklar liiiiiiite mindre kostsamma och ytkrävande än p-platser för bilar.
 0
Johannes Westlund (10 Augusti 2013 23:30):
Vad jag vet driver inte YIMBY någon officiell linje om generella parkeringsnormer för något fordon. Däremot är det knappast något fel i att lite då och då i detaljplaner när det är lämpligt ställa krav. Detta skiljer sig från hur en norm fungerar. En norm konstrueras av experter och tillämpas sedan schablonmässigt. Se på parkeringsnormen för bilparkeringar, som trots att det i alla skrifter omkring den står skrivet att den bara är vägledande, har tillämpats i stort sett slaviskt sen sin tillkomst, dvs i ett halvsekel.

I dagsläget är min åsikt att det är lämpligt att ställa krav på cykelparkeringar och deras utformning. Cykeln som transportmedel har ett uppsving i många andra städer, och det behövs vissa insatser för att dels å ena sidan underlätta "early adoption" tills kritisk massa uppstår och å andra sidan bumpa upp frågan för byggarna så att en medvetenhet skapas där på en växande efterfrågan på cykelvänlighet.
 0
Jörgen (11 Augusti 2013 23:11):
Johannes Hulter: Men cyklister är å andra sidan inte villiga att betala ett rött öre för sina parkeringar. P-platser för bilar är avgiftsbelagda och långsiktig vinstverksamhet, för cyklar bara en kostnad. Men cyklister kräver endå att de ska få parkeringar med hög standard. Annars är de nerprioriterade som det brukar heta. Trots att det är vanligare med låsta cykelrum än vad det är med låsta inomhusgarage. Under alla omständigheter är det en lite konstig linje att helt vara emot att det ställs krav på en typ av parkering men hylla och efterfråga mer krav för en annan. Om man inte är cykelfanatiker vill säga.
 0
Johannes Westlund (12 Augusti 2013 01:24):
P-platser för bilar är inte en långsiktig vinstverksamhet i de flesta fallen, utan framtvingas genom en parkeringsnorm. Redan då parkeringsnormerna började tillämpas på femtiotalet klagades det på att det inte gick att få ut marknadspris för parkeringsplatserna för att man tvingades bygga ett sånt enormt överskott. De ekonomiska konsekvenserna har aldrig utretts trots att detta var ett återkommande önskemål från remissinstanserna till parkeringsutredningen som genomfördes. VTI menar att bilparkering är kraftigt subventionerat på ett icketransparent sätt genom till exempel hyror av de som inte använder bil.

Det är också ett felaktigt antagande att cyklister saknar betalningsvilja för parkering. Nej, ingen kommer betala för att få låsa fast sin cykel vid en stolpe, men jag är övertygad om att det finns betalningsvilja för cykelparkering av bättre standard. En garanterad och videoövervakad plats i säg Nordstans parkeringshus samt tillgång till dusch tror jag går att ta betalt för. Likaså tror jag det går att ta betalt för en välutformad cykelparkering i bostadshus. Det är också lyckligtvis så att det handlar om en mindre summa pengar per plats än för bil för att få marknadsmässig ekonomi i det. Bygger man effektivt handlar det om max 150 kr per plats och månad. Förutsatt att man då också tar marknadsmässigt betalt för bilplatser (dvs i storleksordningen 2800 kr/mån för garage) så finns nog betalningsvilja så det räcker och blir över...
 0
Gunnar Einarsson (12 Augusti 2013 08:05):
Vad är det för fel på att ha cykeln i ett ställ på gården?
 0
Parkeringsbolaget (12 Augusti 2013 08:13):
Det måste till en lag som säger att cyklar ej får parkeras på trottoarer och dylika ställen för att det skall gå att satsa på avgiftsbelagda cykelparkeringar.
 0
Johannes Westlund (12 Augusti 2013 13:04):
@Gunnar Einarsson: Då står cykeln oskyddat. Detta är ett problem eftersom väder och vind ökar slitaget, vilket minskar livslängden. Beroende på om gården är helt sluten eller ej blir den också lättare att stjäla.

@Parkeringsbolaget: Jag tror inte problemet med gratis trottoarparkering gör det olönsamt med betalcykelparkering. De riktar sig lite olika. En betalparkering som jag beskrev ovan riktar sig till personer som behöver parkera under en längre tid, till exempel en arbetsdag, och som ofta har en dyrare cykel, till exempel en elcykel. Trottoarparkering riktar sig till de som stannar till för korta ärenden, likt gratis 10-minutersparkering för bil.

Som cyklist vill man normalt inte ha sin cykel ståendes på en trottoar någon längre stund just med tanke på vädret och stöldrisken. Parkering på trottoar sker därför oftast enbart just för extremt korta ärenden eller då anordnad parkering saknas.
 0
Gunnar Einarsson (12 Augusti 2013 18:17):
Okejrå Johannes, tänkte i och för sig under vindskydd, men i ett skjul då. I nybyggd fastighet med eventuell brist på cykelrum kunde man väl smälla upp ett träskjul på gården för cyklar och mopeder? Istället för utedass, typ. Allt behöver väl inte vara så himla komplicerat?

Och stöldrisken är väl bara ytterligare ett argument för att konsekvent bygga i slutna kvarter? ;)

Till skillnad från fulplanen ovan då, alltså.
 0
Gunnar Einarsson (12 Augusti 2013 18:35):
Jörgen, praeterea censeo P-normen esse delendam. Det är bara en belastning och extrakostnad för Annedalskomplexet ovan att garageplatser inplaneras. Vem i framtiden kommer att ha råd med bil? Dessutom går spårvagn och buss alldeles utanför så varför skulle det ens behövas?

Då tror jag mer på privata P-hus/garage som modell. En P-norm kan bara finnas i ett samhälle för vilket privatbilism är normativt.
 0
Johannes Westlund (12 Augusti 2013 20:06):
Gunnar, det låter som en fullt genomförbar modell. Det finns ingenting som hindrar exploatör från att välja den modellen för cykelparkering för boende. Den uppfyller vad jag kan avgöra de föreslagna kraven för cykelparkering - inomhus i låst utrymme. Finns färdiga skjul-lösningar att köpa in från t ex http:​/​/​www.​cyclehoop.​com/​products/​cycle-​shelters-​and-​c.​.​
 0
Hannes Johansson (12 Augusti 2013 20:41):
Jörgen: Yimby vänder sig inte emot p-normen för bilar bara för sakens skull. Anledningen till att vi vänder oss emot den är att det höga priset för anläggning och underhåll av p-platser - särskilt högt är det om parkeringarna ska vara hyfsat yteffektiva, det vill säga ligga under jorden eller i höga parkeringshus - driver upp priserna för bostads- och lokalbyggande och försvårar därför utbyggnaden av staden. Det är samma med bilism i övrigt. Yimby har inte tagit ställning emot bilar per se, utan bara i de fall då bilismens skala skapar ett resursineffektivt infrastruktursystem. Resurser kan mätas i tid, yta, anläggnings- och underhållskostnader, hälsokostnader, och så vidare. Det är först när bilismen växer till sådan skala att dessa problem uppstår som vi tar ställning emot att bibehålla den skalan. Right?
 0
Anna Eriksson (13 Augusti 2013 21:40):
Gunnar Einarsson, det är säkert så att stöldrisken är mindre i ett slutet kvarter. Trots det blev min sambo av med tre cyklar, låsta enligt konstens alla regler, under de sex år vi bodde i ett slutet kvarter med låsta portar (öppnades med portkod). Själv klarade jag mig lindrigt undan och blev bara av med ett framhjul. Med det inte sagt att det nödvändigtvis måste finnas låsta cykelrum (nycklar till sådana kan lätt hamna på vift).
 0
Karl Karl (13 Augusti 2013 22:37):
Jag tror inte på dej Jörgen, antingen är du medvetet (trollande) provokativ eller så är du kraftigt världsfrånvänd.
 0
Gunnar Einarsson (14 Augusti 2013 23:43):
Anna Eriksson, ja, eller så hade er cykeltjuv kanske kommit över en rosnyckel. Nej, det är klart, garanterat stöldsäkert kan det aldrig bli. Nu var det längesedan jag cyklade regelbundet, men på 80-talet i Olivedal med omnejd så blev det regel att förvara cykeln i lägenheten, d.v.s om man inte ville ha den stulen på några dagar.
Rekordet slogs för min del en morgon runt 1990. Kom lullande hem efter att ha festat runt och hade hojjen med mig. Orkade av någon anledning inte ta med den upp så jag kedjade fast cykeln nere i trappuppgången så länge. När jag kom ner tre timmar senare så hade den hunnit slaktas. Bara ramen var kvar, ännu fastkedjad. :)
 0
Johannes Westlund (15 Augusti 2013 00:34):
Cykelstölder är det i särklass vanligaste egendomsbrottet i Sverige. Det finns egentligen ganska många alternativ för att lösa problemet. Kort/tag-lås där bara ett fåtal har tillträde till varje utrymme och videoövervakning är två enkla och förhållandevis billiga och enkla alternativ. Med tanke på hur vanligt brottet är borde samhället stödja att byggherrar provar lovande koncept för att stävja problemet för att underlätta early adoption. Vinnova skulle kunna putta ner lite pengar i R&D också.
 0
Gunnar Einarsson (18 Augusti 2013 09:54):
Westlund, angående cykelskjul, då säger vi det då. Kan till och med vara en av få meningsfulla normer att bifoga ett givet tomtområde enligt stadsplan. :)
 0
Mattias Bolander (21 Augusti 2013 22:11):
Mölndal skriver på sin hemsida att ett körfält kommer att stängas av 22-28 augusti i södergående riktning i höjd med Hedins bil (tror det är nära kommungränsen) i samband med ett vattenledningsarbete. Kanske ger det tillfälle att analysera eventuella köbildningar på den sträckan när det bara är ett körfält öppet. (Visserligen kanske framkomlighetsbegränsningen blir annorlunda vid ett temporärt gatuarbete jämfört med om sträckningen var anpassad till bara ett körfält på riktigt.)

Länk:
http:​/​/​www.​molndal.​se/​arkiv/​nyheter/​korfaltavstangtpag.​.​
 0
Patrik Höstmad (18 September 2013 12:45):
Planen har nu kommit till granskningsskedet och Samrådsredogöreslsen är publicerad
http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​invanare/​bygga-​o-​bo/​komm.​.​

Vi fick ett väldigt utförligt svar på våra synpunkter:

"Kommentar: Stadsbyggnadskontoret anser att kvarteret är väl disponerad med möjlighet till allmän gångtrafik genom det storskaliga kvarteret. Kontoret ställer sig oförstående till Yimbys krav på smala trottoarer, breda trottoarer gagnar stadslivet. Bebyggelsens anslutning till Varbergsgatan är utformad för att ta upp nivåskillnader samt ge plats för en lämplig tillfart till det planerade parkeringsgaraget. Mot Falkenbergsgatan behövs området utanför byggrätten för att ta upp nivåskillnader.

Våningshöjden i bottenvåningarna gör det möjligt att utveckla handel och verksamheter i alla bottenvåningarna. Bestämmelsen om max 150 kvm lokalyta i hörnläge har tagits bort, inom hela området gäller högst 550 kvm lokalyta per enhet. Krav på lokaler ställs endast utmed Mölndalsvägen och Falkenbergsgatan, lokaler i övriga lägen kommer naturligt att etableras där det är lönsamt.

Mölndalsvägen ingår i den fördjupade översiktsplanen för Mölndalsåns dalgång. Trafiknämnden planerar en omgestaltning av Mölndalsvägen och att sänka hastigheten.

Planbeskrivningen har kompletterats med fler illustrationer."
 0
Matthias H. (18 September 2013 13:21):
Det kanske är ok, bättre att lägga krut på annat...
+7
Patrik Höstmad (20 September 2013 00:08):
Jag gillar SBKs svar till ett 25-tal villaägare som klagar på höjden. Sakägararna vänder sig på det bestämdaste mot byggnadernas höjd som är "på tok för aggressiv". Den planerade byggnationen kommer att avsevärt försämra boendekvaliteten för småhusområdet om inte höjden begränsas. Fastighetsägarna kräver att höjden på samtliga byggnader minskas med två våningar samt att muren på taket på byggnaden mot Mölndalsvägen tas bort. Etc.

SBK svarar: "I en växande stad som förtätas kan man dessvärre inte räkna med att för all framtid behålla den utsikt man har i en glesare bebyggd stad."

Yeah!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter