Utskrift från gbg.yimby.se
....

Vision Älvstaden i verkligheten

 
Planen för Götaverksgatan (mellan Lindholmshamnen och Lindholmsallén) är på utställning fram till den 8 augusti. Efter det väntar beslut om eventuellt antagande. Vi har följt den här planen i ett flertal inlägg under åren. Det är en väldigt intressant plan, av flera olika anledningar. Dels är det en av de första planerna i den sk. Älvstaden efter att ”Vision Älvstaden” klubbades förra året. Här kommer vi alltså att få det första konkreta exemplet på hur vår nya täta, spännande stadskärna kommer att se ut. Det här blir riktmärket för det som snart drar igång i Backaplan, Norra Masthugget och Frihamnen.



Yimbys förslag för Götaverksgatan


Men planen för Götaverksgatan är också intressant eftersom våra folkvalda denna gång tydligt tagit ställning för en verkligt urban utformning. Politikerna i Byggnadsnämnden tvingade fram ett alternativ med slutna kvarter och argumenterade mycket övertygande för fördelarna med detta, vilket även stadsdelsnämnden i Lundby ställde sig bakom. Vi på Yimby blev förstås väldigt glada över att våra politiker gick ut så starkt till försvar för innerstadsmässig bebyggelse, inte minst med tanke på projektets strategiskt viktigt roll för den långsiktiga stadsutvecklingen.



Yrkande i Byggnadsnämnden


I januari i år när ärendet var uppe i Byggnadsnämnden igen, så hade dock de borgerliga fått kalla fötter. Men majoriteten vidhöll i ett yrkande fördelarna med slutna kvarter:

Inför remissrundan beslutade en nästan enig nämnd att ett alternativförslag med en sluten kvartersbebyggelse inkluderas i remisshandlingarna. Fördelarna som vi listade i vårt yrkande (2012-08-04) betyder bland annat att det skapas mer stadsmässig bebyggelse med bättre förutsättningar för en levande blandstad. Det finns dessutom en stor fördel med ”ett kvarterstadstänk” vilket är sällsynt i Norra Älvstranden idag. Under samrådet framfördes önskemål om slutna kvarter och högre exploatering i majoriteten av remissvaren.


Byggnadsnämnden beslutade därför ”att uppdra åt SBK tillsammans med exploatörerna att titta på möjligheten att utifrån huvudförslaget, arbeta in mer av kvartersbebyggelse, utan att göra avkall på miljöbyggnad Guld.”

”Miljöbyggnad” är en relativt ny certifiering som delas ut av Swedish Green Building Council och som ställer krav på energi, inomhusmiljö och material.

Konsortiet bakom byggplanerna på Götaverksgatan leds av det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling, som vi har haft anledning att diskutera många gånger under årens lopp. Bolagets arbetsmetod, som närmast kan beskrivas som institutionaliserad kartellbildning, har blivit starkt kritiserad och brukar framhållas som en avgörande anledning till de bristande stadskvaliteterna på Norra Älvstranden.



Förra året var bolaget ute på tunn is i samband med att dess VD (en tidigare regionchef på NCC) blev avskedad eftersom han vägrade ge upp sin förmånsbil. I samband med att ägardirektiven genomgick en översyn samma år så argumenterade Yimby, tillsammans med bl.a. Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier, för att bolaget borde avvecklas och att stadens ”normala” fackförvaltningar (Stadsbyggnadskontor, Fastighetskontor etc) borde ta över planeringen av vår framtida innerstad. Men istället fick bolaget obegripligt nog förnyat förtroende.

Med tanke på all kritik bolaget fått och den organisatoriska bergochdalbana som man genomled förra året, så hade man kunna tro att Älvstranden Utveckling skulle inta en mer ödmjuk och tillmötesgående attityd. Det hade varit en lätt sak att motbevisa alla tvivlare genom att böja sig för Byggnadsnämndens vilja och presentera en verkligt stadsmässig utformning av Götaverksgatan. Men intressant nog valde man rakt motsatt strategi.

Istället för att böja sig så har Älvstranden Utveckling konsekvent och energiskt motarbetat de idéer om mer urban bebyggelse på Götaverksgatan som politikerna i Byggnadsnämnden och Lundby stadsdelsnämnd och tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret förespråkat. Det är uppenbart att Götaverksgatan blivit en prestigefråga, kanske för att det mäktiga bolaget har sitt huvudkontor rakt över gatan. Istället för att visa ödmjukhet har man med en stor dos kaxighet trotsat den politiska inriktningen för området.



Aktuellt förslag för Götaverksgatan

Det förslag som nu pressats igenom har följaktligen inga slutna kvarter. Dessutom har man lyckats minska kravet på lokaler till att bara gälla områdets gräns mot Lindholmsallén och hamnen. Som för att ytterligare vrida om kniven så har Älvstranden Utveckling meddelat att man inte avser att utnyttja byggrätten fullt ut. Istället tänker man skapa ännu fler gluggar i kvartersstrukturen.



Älvstranden Utvecklings vision för vår nya innerstad


Hur argumenterar man då för denna lösning, som går rakt emot den etablerade urbanforskningen, målsättningarna i stadens översiktsplan, visionen för Älvstaden och Byggnadsnämndens uttryckliga önskan? Jo, man hävdar att certifieringen ”Miljöbyggnad Guld” kräver uppbrutna kvarter för att bostäderna ska få tillräckligt med dagsljus. Det är ett intressant argument, som dock motsägs av Stadsbyggnadskontoret och som inte har stöd i de solstudier som gjorts.



Men för säkerhets skull har vi på Yimby även kontaktat certifieringsadminstratören på Swedish Green Building Council och frågat om slutna kvarter kan tänkas innebära något hinder för att uppnå ”miljöbyggnad Guld”. Svaret var ett klart och tydligt: ”Nej”.

Swedish Green Building Council hade man överhuvudtaget inte hört talas om att slutna kvarter skulle vara ett problem vid certifiering. Tvärtom betonade man att man såg stora fördelar med en stadsmässig utformning av ny bebyggelse och att man certifierat ett flertal byggnader inne i tät innerstadsmiljö med slutna kvarter.

Så varför hävdar då Älvstranden Utveckling att certifieringen kräver uppbrutna kvarter när det helt uppenbart inte stämmer? Det kan knappast bero på ren inkompetens, så inkompetent kan man omöjligen vara. Det verkar också osannolikt att man försöker vilseleda Byggnadsnämnden, eftersom det man säger är så uppenbart felaktigt och lätt att motbevisa. Skulle det kunna vara ett sätt att markera oberoende från den politiska ledningen? Vill man undvika farliga prejudikat, som skulle kunna inbilla politiker och medborgare att det är de - och inte Älvstranden Utveckling - som bestämmer hur staden ska byggas? Nej, så illa kan det ju rimligen inte vara.

Den enda rimliga förklaringen är snarare att det skett någon sorts missförstånd. Men nu har vi som tur är hjälpt till att reda ut det. Så nu finns inga ursäkter. Det är dags att visa vem det är som bestämmer över stadens utveckling. Planen för Götaverksagatan är ett lackmustest för hela Vision Älvstaden. Här kommer vi få svaret på vad som händer när de vackra visionerna möter den brutala verkligheten. Götaverksgatans öde kommer att bli en mycket tydlig signal till oss alla.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+2
Peter Bilist (8 Juli 2013 00:41):
Skönt att äntligen ha det missförståndet ur världen!
 0
Patrik Höstmad (8 Juli 2013 01:34):
Ja! Och vilken tur att även ett alternativ med slutna kvarter och lokaler utmed alla gator har utretts. Då är det bara att köra på det!
 0
EL (8 Juli 2013 06:06):
Ja varför har SBK lämnat över stadsplaneringen till Älvstranden. Man har ju numera en stadsarkitekt som SKALL bestämma planerna. Kvartersstad låghus N Masthugget t. Ex. Stena kan halveras och vändas mot Amerikaskjulet. Störningsfriare läge nedanför Stigberget.
 0
Joel (8 Juli 2013 08:25):
Skickas denna text till ansvariga politiker? Tänker att förf. redan har en maillista^^
+2
Johannes Hulter (8 Juli 2013 08:45):
Joel: Det är jättebra om så många som möjligt kontaktar våra folkvalda representanter, även om denna plan råkade gå ut på utställning mitt i sommaren (vilken osis...).

Älvstranden Utvecklings styrelse: http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​om-​oss/​styrelse/​

Byggnadsnämnden: http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​enheter/​fackforvaltning/​.​.​
 0
Peter Bilist (8 Juli 2013 11:11):
Hulter? Jag antar att någon form av grattis är påkallat?
 0
Johannes Hulter (8 Juli 2013 11:52):
Peter: Ja, jag byter namn i samband med bröllop... :)
+7
Johannes Hulter (8 Juli 2013 11:53):
Bröllopspresenter undanbedes men skicka gärna en hälsning till Byggnadsnämnden, de vet vad jag vill ha... :)
+1
Matthias H. (8 Juli 2013 13:06):
Grattis Johannes och mycket bra skrivet. Som vanligt.
+1
Patrik Höstmad (8 Juli 2013 13:18):
Grattis Johannes! Hälsningen till BN är skickad. Och en hälsning skickad till ÄUs styrelse får du som bonus :)
+1
Peter Bilist (8 Juli 2013 14:48):
+6
Rasmus Larsson (8 Juli 2013 15:15):
Stockholms Läns Landsting la nyligen ner Stockholms Lokaltrafik AB (SL) och flyttade in hela lokaltrafikadministrationen direkt under den politiska nämnden just för att det fristående bolaget systematisk vägrade följa direktiv omkring utredningar.
+1
Andreas - (8 Juli 2013 18:23):
Varför vill de minska antalet lokaler - i allmänhet och på Götaverksgatan i synnerhet?
Det är redan idag ont om lokaler i Göteborgs centrala stadskärna (hit inkluderar jag Älvstaden). I vart fall när det gäller lokaler för annat än butik och kontor. Lokaler för butiks- och kontorsverksamhet finns det förhållandevis gott om.
På tal om blandstad - vart är den? Ska vi endast bo och ha kontor i staden?

Gällande specifikt Götaverksgatan finns det två aspekter.
Den första aspekten är således att de tydligen vill minska antalet lokaler i den kommande nybyggnationen. Den andra aspekten är att de river den byggnad som idag finns på Götaverksgatan - en byggnad som idag innehåller just lokaler för annat är butik/kontor. Byggnaden står precis vid infarten till Götaverksgatan från Lindholmsallén (i områdets nordöstra hörn) och är Götaverkets före detta truckverkstad.

Här finns en intressant, givande och tankeväckande artikel om blandstad, manufacturing cool etc. Att vi medborgare i dagens samhälle aldrig ser våra vardagsting tillverkas. Idag ses tillverkning som antingen någonting som är smutsigt eller ovärdigt för oss i ”kunskapssamhället”, samtidigt som vi mystifierar och idoliserar det handgjorda.

http:​/​/​www.​adasweden.​se/​nyheter/​branschspaning/​manufac.​.​
+1
Hans Jörgensen (8 Juli 2013 22:43):
@Anders:
ja där ligger en rejäl lunchrestaurang med rätt stor tillströmning i lunchrusningstid. Fortfarande en av de bättre på Lindholmsområdet trots att det numera finns ett 20-tal hyggliga ställen att välja bland på den sidan hamnbanan, varav några även toppar Kooperativet som den heter.

Men byggnaden är väl inte den mest välintegrerade med gatunätet. Fast det ger en skön trädgård i vinkeln mellan gatorna.
 0
Hans Jörgensen (8 Juli 2013 22:50):
Men det är ingen tvekan att vad som behövs är kvartersstad på den här platsen. Yimbys förslag går inte att invända emot. Och egentligen är det en logisk fortsättning på det som utvecklats iomed de två senaste bostadskvarteren (med lokaler mot gatorna, trots att det inte fanns nåt "naturligt folkliv" där innan!) vid Lindholmen, som är riktigt urbant lyckade i jämförelse med så mycket annat nytt som kommit upp i den här stan sedan 10-15 år tillbaka. De kvarteren är inte 100% slutna (vilket de naturligtvis inte behöver vara om det totalt ger tillräckligt stadsmässigt underlag och inramning) men det viktiga är att de verkligen har kontinuerlig urban kontakt mellan gata-trottoar-byggnad.


Man kunde önska att de som bestämmer i den här frågan någon gång har bott eller bor i ett stadskvarter :)

Om man ska dra det längre; blivande arkitekter och andra inflytelserika inom byggvärlden, borde nästan ha som obligatorium att vara bosatta i olika typer bebyggelse/stadsdelar, några år åt gången. För ingen verkar ha fått bo på ställen som Kungsladugård, Bagaregården, Kvillestan, Masthugget eller Linnéstan, eller så har de i såfall traumatiska upplevelser av dess hemska inneslutna gårdar.
 0
Johannes Hulter (8 Juli 2013 23:45):
Hans Jörgensen: Älvstranden Utvecklings projektledare bor i oroväckande hög utsträckning i villa i Askim eller Kungsbacka. Men det är ju möjligt att de bott i mer urbana miljöer i yngre år... :)
+6
Hans H (9 Juli 2013 00:54):
Anders: Det finns många förklaringar till motståndet mot lokaler i bottenplan. En av de större orsakerna kommer av att Göteborg byggs konsekvent i fel ordning, dvs staden förtätas genom punktvis förtätning lite här och var i ytterområden. Detta gör att man bygger i områden som inte har urbant liv vid tillfället som fastigheten planeras, och som inte kommer vara riktigt livliga än på några årtionden förrän alla grannkvarteren har poppat upp och därmed finns det inte bra förutsättningar för att få bra lönsamhet i lokaler i de nya fastigheterna på kort sikt.

Hade man istället byggt inifrån och ut så hade det hela tiden funnits en kundbas som de nya fastigheternas lokaler hade fått draghjälp av. Och det hade hela tiden funnits fler attraktiva lägen att bygga i allteftersom staden hade växt. Och att bygga in lokaler hade då kommit mycket mer naturligt som ekonomiska självklarheter.

Men det finns fler förklaringar i Lindholmenfallet. I likhet med andra förortsområden så finns det inget stråk genom Lindholmen som utomsocknes använder, dvs det är inte så många som har vägarna förbi om de inte arbetar eller bor på Lindholmen. Inte ens de som bor i Sannegårdshamnen eller i Eriksberg tar någonsin vägen genom Lindholmen om de är bilister, utan de använder bakgatan som ligger intill motorleden eller tar sig ut direkt till motorleden om de ska någonstans.
Därför vet få om vad Lindholmen har att erbjuda... vilket inte är mycket efter klockan tre när lunchrestaurangerna stänger, delvis just för att få skulle känna till vad som fanns om det fanns något.
En eller flera broar extra mellan älvstränderna hade till viss del löst problemet med att ingen har vägarna förbi, i synnerhet om man fick till någon kollektivtrafiklösning från centrala Hisingen genom Norra älvstranden och direkt över älven.

En annan stor anledning är att man helt enkelt vill bygga renodlade kontorsgetton, köpcentra och rena bostadsområden. Kontor ska av någon konstig anledning ligga på ett ställe, och bostäder på ett annat... men det här är mer religiöst trams och "tradtion", så det blir svårt att rationalisera.
Egentligen kompletterar lokaler, kontor och bostäder i samma fastighet varandra utmärkt. Kontorsfastigheter och bostäder har ett problem med att ligga på bottenplan, det ger större inbrottsrisk, mer insyn och mer buller. Medan många verksamheter bara går att bedriva effektivt på markplan, exempelvis butiker, restauranger och pubar.
Sedan finns ljusproblematiken, som kontorsråtta vill jag inte ha direkt solljus alls, medan bostäder tydligen måste ha det (ok, jag vill jag knappt ha direkt solljus i min lägenhet heller, men arkitekterna vill och insisterar att jag ska ha det).
Så för den logiskt lagde blir det egentligen naturligt om man i normalfallet hade flexibla lokaler i bottenplan, en eller flera våningar kontor ovanpå och bostäder högst upp. Win-win-win.

Kombinerar man bostäder, lokaler och kontor i samma fastigheter så kan dessutom väktarna göra annat än att patrullera kontorsområdena, eftersom det hela tiden kommer finnas ögon i området även efter klockan sex.

Ojdå, det blev ett för långt inlägg... beklagar. =)
+2
Johannes Westlund (9 Juli 2013 01:23):
Jag vill bara komplettera Hans H med följande:

För bostäder är ett stort problem ofta att värma upp. Kontor och företag har inte sällan det motsatta problemet, nedkylning. En lämplig kombination borde alltså göra att alla vinner. Jag vill minnas att jag sett någon slags pedagogisk grafik över det där men kan inte påminna mig om var tyvärr.
+1
Peter Bilist (9 Juli 2013 02:16):
Långt och bra :)
+1
Hannes Johansson (9 Juli 2013 10:21):
Hans H: Precis så. Det är därför jag har blivit mer och mer övertygad om att utbyggnadsplaneringens strategi är fel, att man borde i princip inte förtäta i ytterområdena alls, utan endast inifrån och ut.
 0
Daniel (9 Juli 2013 10:57):
Nu kommer jag att trolla lite, då jag skriver att det finns ju dom som hävdar att dessa planer beror på socialism.
Tillför inget utan bara en dryg kommentar.

Egentligen bygger dessa planer på kortsiktig vinstmaximering. "Bo i staden men ändå på landet". Tänker på en annons jag såg ifrån Blå Staden som ligger ute för tillfället. Från fönstret ser man parkering och man kallar det utsikt.
När man bygger dessa uppbrutna områden så kommer man samtidigt inte att tycka om att obehöriga människor rör sig på gårdarna. Själv börjar jag gena genom dessa öppna privata gårdarna utan att bry mig om diverse skyltar som säger att jag inte ska gå på deras mark. Har dom byggt det på det sättet att man ska kunna gå därigenom så kommer man att gå därigenom. Yimby kan väl anordna en picknickdag på Porslinsfabrikens gård eller i Norra Gårda. Vill föreningen inte ha det så, är det ju lätt för dom att bygga upp ett extra hus som täcker ingången. Detta med picknick kan kallas civil olydnad.

Frågan är vad byggaren och arkitekten anser att "park" och "torg" är för något? Är öppen yta utan gräs "torg", och är en öppen yta med gräs "park"?

För övrigt så ser jag att områden med dyrare bostadsrätter har större omsättning på boenden än dom områden med billigare bostadsrätter. Det måste vara jobbigt för föreningarna i Porslinsfabriken, Sannegårdshamnen och Eriksberg att inte ha samma kontinuitet och stabilitet bland dom boende som föreningarna i Tynnered, Angered och Backa har. 16 befintliga lägenheter till salu i Eriksberg, jämfört med 3 i Backa (som har fler bostadsrätter).

Projektet handlar inte om att bygga stad, utan det handlar enbart om att tjäna så mycket pengar som möjligt. Lite "Grab-and-run" över det hela. Den som trodde att byggbolaget, arkitekten och ÄU skulle ta något samhällsansvar är väldigt naiv.
 0
Hans H (9 Juli 2013 11:57):
Daniel: Att bryta upp kvarter är mest en modefluga och man gör det oavsett om planen är att skaffa snabba pengar genom att sälja bostadsrätter eller om man bygger hyresrätter. I Norra Gårda är det till exempel mest hyresrätter i de nybyggda fastigheterna. Fastigheten med den arga skylten består av bostadsrätter, medan kvarteren med staket och stängsel i öppningarna på de uppbrutna kvarteren är hyresfastigheter.

Johannes H: Ja, det inlägget och andra... =)
 0
Sven Renquist (9 Juli 2013 12:27):
Daniel: Jag tycker det är kul att retas med er vänster-yimbyister som har konservativa idéer om staden men svävar i okunnighet/förnekelse om socialdemokratins ansvar för att vi införde en helt ny bostadspolitik och en helt nytt stadsbyggande enligt modernistiska principer.

"Det finns ju dom som hävdar att dessa planer beror på socialism." Ja indirekt är det så eftersom modernismen har gjorts till vår tradition. Johannes nämner i artikeln VD:n på Älvstranden som fick sparken då han försvarade sin löneförmån. I en sådan kultur, hur ska någon i organisationen våga lyfta nya tankar?

Men det är bra att du är missnöjd. Kontakta dina politiker så kanske det blir ändring.
 0
Peter Bilist (9 Juli 2013 14:10):
Sven: den socialism du pratar om skulle jag vilja kalla antiliberal korporativism, men om du tror att dagens borgerlighet försvarar den fria marknaden mot storföretagens anspråk på särbehandling, så är du ute och cyklar. (...eller ute och kör bil, kanske andra skulle säga)
 0
Sven Renquist (9 Juli 2013 14:45):
Peter B: Du får nog ge exempel på särbehandling för att jag ska förstå vad du talar om. Men jag håller säkert med dig, borgerligheten verkar inte vara speciellt ideologiskt driven.
 0
Daniel (9 Juli 2013 15:28):
Sven. Det är väl snarare så att det är ganska ny tanke att en vd inte ska ha en löneförmån i form av en suv när det gäller så stora bolag? Vem har kunnat lyfta nya tankar i en sådan organisation där man tycker att det är självklart att högt uppsatta chefer ska ha en massa förmåner.

Modernismen bygger på det rationella. En sorts industrialism i arkitekturform. Det beror inte på socialism. För då är nästan alla byggföretag och arkitekter världen över socialister. Att två tankar sammanfaller med varandra tidsmässigt betyder inte att dom hör ihop. Det är som att säga att man måste odla mat för att kunna skriva eller att man måste bränna häxor bara för att man gillar barock-arkitektur (som sammanföll med att bränna häxor i Sverige.)
 0
Patrik Höstmad (9 Juli 2013 15:35):
Men är inte tanken om en fullgod bostad för alla medborgare en i grunden socialistisk tanke? Denna tanke kombinerad med modernism och industriellt byggande leder till miljonprogrammet. Problemet var inte den socialistiska tanken i sig utan att den sammanföll med moderismen. Tänker jag....
 0
Daniel (9 Juli 2013 15:52):
@Patrik. Detta med bostadsstandarden är ett komplext område. Om tanken om en fullgod bostad till alla arbetare är en socialistisk tanke, så måste motsatsen också vara tanken i den motsatta ideologin. Men samma tankar om fullgoda bostäder till alla är ju också en del av den amerikanska drömmen. Det var också det som var en av tankarna när Napoleon rev Paris på 1800-talet och byggde den nya staden. Även dom viktorianska massproduktionshusen i Storbritannien är under samma tankar om bra bostäder till alla för en rimlig peng.

Kan ju säga att dagens byggen är ju inte bra bostäder till en rimlig peng längre. Man bygger alldeles för dyrt i Sverige. Eller rättare sagt så får man inte så mycket för pengarna i Sverige jämfört med i utlandet.
 0
Sven Renquist (9 Juli 2013 16:05):
Daniel: De rödgröna ville inte hålla ett ingånget avtal. Det bör man göra. Speciellt eftersom det blev dyrt för göteborgarna att sparka honom. Möjligheterna att rekrytera kompetenta chefer till våra kommunala bolag minskar dramatiskt när arbetsgivaren visar noll respekt för ingångna anställningsavtal. Sedan ändrade de rödgröna på ingångna avtal igen så att Kia Andreasson skulle få pension. Snacka om särbehandling....

Ja, rationalism är en röd tråd i modern tid. Men den har inte alltid tagit sig samma uttryck som Hjällbo. Lustigt nog är det ju just i socialistiska länder som man byggt just så. Att du inte förstår kopplingen arkitektur-politik är en allvarlig brist. Upplys dig!
 0
Daniel (9 Juli 2013 16:15):
@sven. jo. Sedan har vi ju den socialistiska staten USA, och socialisten Napoleon III. Som sagt så ser du socialister oftare än McCarthy gjorde.

Och hur ser du på att Volvo t.ex. inte ville hålla ett ingånget avtal med sin förra chef Stefan Jacoby? Möjligheterna att rekrytera kompetenta chefer till privata bolag minskar dramatiskt när arbetsgivaren visar noll respekt för ingångna anställningsavtal. Eller?

Som sagt så ska du nog drar ner på dina utbildningar på Timbro-akademin. Det får en nämligen att begå personangrepp.
 0
Patrik Höstmad (9 Juli 2013 16:17):
@Daniel. "Om tanken om en fullgod bostad till alla arbetare är en socialistisk tanke, så måste motsatsen också vara tanken i den motsatta ideologin." Nej, inte nödvändigtvis, en sida kan driva en fråga hårt utan att motsatt sida driver motsatsen. T.ex. kan en sida driva skattesänkningar utan att den andra sidan driver skattehöjningar. Och om man kallar något är en socialistisk tanke så betyder det ju inte nödvändigtvis att ingen annan ideologi har tänkt tanken tidigare eller senare.

Säg såhär då, att hårt prioritera allas tillgång till en modern och *hög* bostadsstandard är socialistisk tanke och att staten genom kraftig stimulans ska se till att alla har tillgång en hög och modern bostadsstandard är en socialistisk tanke?
 0
Sven Renquist (9 Juli 2013 16:26):
Daniel: USA? Jaså hade de också ett miljonprogram? Man kan aldrig veta vad du har för vanföreställningar. Innan trodde du ju att Holmberg och Boman ville bygga ett miljonprogram plus en halv miljon till.

Skillnaden mellan Jacoby och Andersson är att Jacoby inte bedömdes göra ett tillräcklingt gott jobb. Andersson sparkades bara för de rödgrönas politiska principer. Vilket skattebetalarna får lida för. Andersson själv skrattar nog gott med tanke på hur mycket politikerna gav honom.
 0
Daniel (9 Juli 2013 17:00):
@Sven. Om moderaternas åsikter i miljonprogrammet så kan jag rekommendera en sida som heter Wikipedia. Där står det också källreferenserna till detta. Moderaterna ville bygga 1,5 miljoner bostäder.

I övrigt så hoppar du gärna över dom andra referenserna jag gör med Napoleon och Viktoria bara för att du inte vill bemöta detta. USA är full utav modernistiskt arkitektur. Det finns tom på Manhattan. Vladeck Houses är ett sådant område. Givetvis har inte USA ett miljonprogram i dess faktiska betydelse då landet är mycket större.

Vad är nästa åsikt du bestämt ska hävda? Att jorden är platt och att solen dör varje kväll och en ny sol bildas på morgonen?
 0
Andreas - (9 Juli 2013 17:01):
@HansH
Tack för ditt svar och jag tycker att du gav bra insikt och reflektioner på lokaler och bostäder i allmänhet.


Jag saknar dock fortfarande svar på varför lokaler för kontor och butik prioriteras i Göteborgs stadskärna framför andra verksamhetslokaler.
För när det gäller andra lokaler, än butiker som Hans H berör angående besökarvolym och genomströmning av människor, så är detta behov av kundunderlag inte avgörande för etablering av andra verksamheter, eftersom vi lever på en global marknad.
Många verksamheter idag är inte avhängda det lokala kundunderlaget. Ett micobryggeri, en glasstillverkare eller en prototypverkstad för elbilar eller liknande lättare produktion kan lika väl ligga mitt i ett bostadsområdet - utan att behöva vara hundratals eller tusentals kvadratmeter stora. För så stora ytor har ingen mindre verksamhet varken behov av eller råd med.
Varför ska sådana här verksamheter hänvisas till okreativa och otillgängliga industriområden i stadens ytterkant?
Tänk tillbaka när skomakaren huserade i gårdshuset på vår innergård, möbelsnickaren nere på hörnet vägg i vägg med cykel- och mopedmontören samt skräddaren nere i källarlokalen.

Jag citerar inlänkad artikel i tidigare inlägg här ovan:
"När vi idag pratar om närproducerat menar vi i princip livsmedel. Förr producerades det mesta vi konsumerade i vår närhet, många av de mest attraktiva adresserna i de mest spännande städerna var en gång industrilokaler. Uttrycket industriromantik sammanfattar vårt förhållningssätt väldigt bra."

Ger Göteborg förutsättningarna till de kreativa, innovativa och entreprenöriella personer som staden har?

Vi kan idag inte förlita oss på de vi tidigare har förlitat oss på - gårdagens arbetsgivare i form av Volvo, Eriksson, Sandvik, ABB och övriga storföretag.
Vi går mot en tid där arbete inte erbjuds - utan det är upp till var och en av oss att skapa arbeten. Vi får idag (och än mer i morgon) förlita oss på förhållandevis små verksamheter. Arbetstillfällen är inget som vi medborgare erbjuds - vi får själva skapa dem och då behövs rätt förutsättningar, såvida vi inte ska trotsa de reglementen som landet Sverige har i form av tillstånd för diverse verksamheter. Är det dags att trotsa dessa genom att "slänga upp" t.ex. matförsäljning lite varstans i vår stad, en cykelverkstad mitt i rondellen där flest cyklister passerar eller liknande?

Ojdå, även detta blev ett för långt inlägg... beklagar. =)
 0
Johannes Westlund (9 Juli 2013 17:14):
Jag tror det största problemet socialismen bidrog med till miljonprogrammet var ordet 'lika'. Alla skulle få 'lika' god bostad i betydelsen exakt likadan. Vad som var 'god' bostad för alla beslutade Partiet och när detta var beslutat kunde ju en god bostad inte ha ett annat utförande. När detta sammanfaller med modernism och rationalism så blev tyvärr resultatet en oflexibel och fängslande struktur istället för en frigörande och inbjudande.
 0
Patrik Höstmad (9 Juli 2013 17:24):
Vi har fortfarande kvar den där tanken om 'lika' god bostad i dagens byggregler även om vi mer gått mer mot funktionskrav än rigida standardrecept. Kravet på direkt solljus i alla bostäder är ett bra exempel på tanken om att alla bostäder ska vara lika och passa en medelperson (som inte finns).
 0
Sven Renquist (9 Juli 2013 17:30):
Daniel: Jag ser i Wiki-artikeln att det står att Moderaterna ville att det skulle byggas 1,5 milj bostäder. Det står dock inget om vilka styrmedel de förespråkade eller vilket typ av bostäder de ville se. Idag tävlar samma partier om att vilja skapa flest jobb. Det betyder inte att de vill genomföra samma politik.

Jag har tydligen trampat dig på en öm tå. När du manglade på med ditt jämmer om byggherrar och arkitekter så påpekade jag att socialister OCKSÅ är ansvariga för exemplet Hjällbo. Det spelar ingen roll vad andra ev. ville bygga i Sverige eller vad andra faktiskt har byggt i andra länder. Socialdemokraterna styrde de facto Sverige då vi byggde miljonprogrammet. Glöm inte det. Men läs gärna lite arkitekturhistoria så blir kopplingen tydlig.

Ok, nu släpper jag den här meningslösa debatten.
 0
Daniel (9 Juli 2013 17:37):
Sven. Du kanske ska resa utomlands någon gång. Man ser precis samma problem vart man än åker. Det kanske räcker att du åker utanför kommunen någon gång i dit liv.
 0
Daniel (9 Juli 2013 17:40):
Som referens vill jag som sagt ta dom viktorianska husen i Storbritannien, som var deras miljonprogram. Alla skulle ha fullgod standard. God standard beslutade ingenjörerna om. Men som sagt så var väl drottning Viktoria också socialist.

Det är mer bilismen som skapar denna arkitektur och inte något parti.
 0
Johannes Westlund (9 Juli 2013 17:52):
Tror man bör hålla isär vad som är bilismens fel och annats fel.

Bilismen är direkt ansvarig för den extremt ut glesa de struktur vi har. Industrialismen/rationalismen har nog satt sin prägel på själva byggnadernas monotona utförande. Socialismen blev sista spiken i kistan när den upphöjde allt detta till Den Enda Goda Bostaden.
 0
Gunnar Einarsson (9 Juli 2013 18:32):
Vilken lustig debatt det här blev. För övrigt har Sven Renqvist alldeles rätt. Modernismens estetik och antistadsplanering var från början främst ett konkret uttryck för vänsterns himlastormande utopiska drömmar om ett nytt samhälle och en ny människa.
Det vi idag gillar symboliserade för kultureliten en gång bara borgerlighetens kapitalistiska, reaktionära, tarvliga, ojämlika och hycklande samhälle. Läs några nummer av kulturtidskriften Spektrum från tidigt 30-tal så förstår ni.
 0
Daniel Bergqvist (9 Juli 2013 22:13):
Johannes Hulter (I går 23:45):

Deras stadsutvecklare bor mitt i Göteborg :)
(i sluten kvartersmiljö för att vara mer konkret).
 0
Daniel Bergqvist (9 Juli 2013 22:34):
Sedan vill jag påpeka att det Yimby kallar för "Aktuellt förslag för Götaverksgatan" i ovan artikel skiljer sig från illustrationen över älvstrandens vision för får nya "innerstad".
Givetvis har Yimbys förslag bra (bäst) stadskvalitéer, men det nu liggande förslaget tror jag inte kommer upplevas som anti-urbant från Lindholmsallén. Tvärt om ser jag poänger med varierat antal högst tillåtna våningar samt förbud mot bostäder i gatuplan mot Lindholmsallén. De halvprivata innergårdarna ökar ljusinsläppet och gör stadsrummet mer levande.

Att detaljplanen verkligen genomförs så som staden önskar kan vi ju aldrig känna oss trygga med utan bra genomförandeavtal mellan markägare och den som förvärvar byggrätter, där köparen görs skyldig att faktiskt bygga (delvis) slutna kvarter.
+1
Håkan Tendell (9 Juli 2013 22:38):
Jag tror inte att hus-i-park-byggande handlar så mycket om höger-vänster-skalan, utan mer hur människor i för stadsbyggande relevanta maktpositioner ser på städer som fenomen.

Till exempel kan man se på städer som de platser på jorden där mänskligheten ska få tillfälle att frodas, fröjdas, utvecklas och nå nya höjder inom alla möjliga upptänkliga områden.

Ett annat sätt att se på städer är att de ska utgöra effektiva produktionsenheter. Människor i icke maktposition kan då betraktas som t.ex. kossor. Hur kan de ge bäst avkastning? Man räknar ut vad medelkossan behöver för yta att bo på, hur mycket hö hon behöver tugga i sig per dag, och hur många soltimmar hon behöver i hagen. Så antecknar man detta och reser stall och stängsel i DDR, i Frölunda och på Norra Älvstranden. När man fullständigt mjölkat ut en kossa ersätter man den med en ny. Kossans eventuella drömmar om spännande och härliga stadsmiljöer att vistas i är inte prio ett. Hon ska ha det så pass drägligt att hon kan vara lönsam under den förväntade livslängden. Mer än så behövs inte.

Att det lär finnas stadsbyggnadsmakthavare som föredrar att bo på landet istället för i städer, kan kanske ge en hint om deras syn på städer. Eller vad vet jag?
 0
Hannes Johansson (9 Juli 2013 23:24):
Daniel Bergqvist: Kan du ge några exempel på miljöer där öppnade kvarter gör stadsrummet mer levande än vad slutna kvarter hade gjort? Förbud mot bostäder i markplanet mot Lindholmsallén var såklart bra, det dåliga var att det var den enda gatan av de sex tydliga gatorna i planen man gjorde det för. Det finns naturligtvis inga motsättningar mellan slutna kvarter och publika bottenplan, snarare tvärtom. Det finns heller ingen motsättning mellan slutna kvarter och varierad hushöjd.

Så det är ljusinsläppet då. Alltid ljusinsläppet. Det är viktigare än allt annat. Alltid. Det är viktigast i världen. Viktigare än prisvariationer på bostäder. Viktigare än antalet bostäder. Viktigare än gaturumsbildning. Viktigare än att skapa slutna och säkra innergårdar. Viktigare än bullerutredningar. Det går inte att lösa på något annat sätt än att bryta upp kvarteren. Trots att arkitektkåren till synes ägnar sig åt att försöka hitta nya innovativa stadsplaneringslösningar så är det helt omöjligt att få till ljusa miljöer utan att bryta upp kvarteren.
+1
Patrik Höstmad (9 Juli 2013 23:28):
Problemet är att i den där miljön kommer inte kossan vara en effektiv produktionsenhet. Möjligen kommer man få ut viss kvantitet ur kossan men knappast kvalitet. I vår globala värld ha vi inte längre en chans att bygga vårt samhälle på kvantitet. Vårt kunskapssamhälle, IT-samhälle, post-IT-samhälle(?) or you name it kräver istället kvalitet, dvs tät stad.
+2
Anna Eriksson (9 Juli 2013 23:45):
Johannes, nu har jag fixat bröllopspresenten åt dig. Mejlat alla politiker i byggnadsnämnden och i styrelsen för Älvstranden Utveckling AB.
+1
Johannes Westlund (9 Juli 2013 23:47):
Det värsta är väl att bra kossor är kräsna. Om hagen är tråkig så drar kunniga, kreativa och innovativa kossor till roligare hagar och betesmarker.
 0
Jonas Lindberg (10 Juli 2013 14:21):
Hur ska Yimby gå vidare med Götaverksgatan? Blir det ett yttrande?
 0
Patrik Höstmad (10 Juli 2013 15:18):
Jonas, tja, vi har nog sagt allt som går att säga och det är främst i samrådsskedet man kan påverka (och tydligen inte ens då). I utställningsskedet är det i stort sett bara uppenbara felaktigheter som kan leda till förändringar. Men det är ju vad vi har här! ...så jag drar igång en yttrandetråd om någon vill ta tag i det:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​2538

Som sagt är det framförallt bra om så många som möjligt kontakta så många som möjligt av politikerna i Byggnadsnämnden och Älvstranden Utvecklings styrelse.

Älvstranden Utvecklings styrelse: http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​om-​oss/​styrelse/​
Byggnadsnämnden: http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​enheter/​fackforvaltning/​.​.​

Tyvärr saknas vissa e-postadresser och vissa är inaktuella. Men med lite googlande går det att nå alla berörda.
 0
Anders Nilsson (10 Juli 2013 17:18):
Stämmer förvisso att modernistisk stadsplanering och arkitektur passade bra ihop med den socialistiska utopin, men är kanske inte speciellt konstruktivt att debattera vänster/höger i den här frågan i dagsläget. Numera kan man hitta stöd för den täta kvartersstaden oavsett partifärg.. även om miljöpartister mer än andra verkar tro att en god stad innebär glest placerade hus med mossa på taken!!

Däremot ett problem i dagens debatt är att från vänsterhåll vurmas det väldigt mycket om att fattiga måste kunna ha råd att bo i nybyggda lägenheter. Som om en nybyggd lägenhet skulle vara någon slags mänsklig rättighet. Jag har aldrig bott i en nybyggd lägenhet, men kan inte påstå att jag lider så hemskt mycket av det. Något jag däremot tror fler lider av är att bostadsbristen gör att man får vara nöjd med att överhuvudtaget ha någonstans att bo.
 0
Patrik Höstmad (10 Juli 2013 18:07):
Anders: Fast det är ju lite intressant att förstå vad som gick snett då så att vi inte hamnar i samma läge igen om några år då "bostadsbristen" är den hetaste valfrågan.

Som jag ser det är det positivt för en stadsdel (även en nybyggd sådan) om den blir så socioekonomiskt blandad det bara är möjligt. Jag baserar inte det på någon form av rättighetsargument utan därför att jag tror att det gynnar samhället i stort. Det främjar arbete, integration, utveckling, kunskap, stabilitet, transportkostnader, mm. Bygger man glest som här på Götaverksgatan (eller lågt som på Skeppsbron) i områden med dyra grundläggningskostnader så kommer det driva upp bostadspriser, bostadshyror och lokalhyror. En högre täthet hade gett området bättre förutsättningar för att bli socioekonomiskt blandat och en blandstad som fungerar.
 0
Daniel Bergqvist (10 Juli 2013 18:43):
Hannes Johansson (I går 23:24):

Jag brukar vurma för slutna kvarter just för deras höga sociala och ekonomiska poäng. Dock innebär ett kvarter, som är slutet till ca 3/4, att det folkliv som pågår på innergården kan beskådas/upplevas från allmän plats/gata. På så sätt blir miljön tryggare och mer livfull, i alla fall på dagar och kvällar under sommarhalvåret.
Jag säger inte att delvis uppbrutna kvarter är bättre än helt slutna kvarter, men att det ibland har en poäng. På den specifika platsen i fråga är ju tillgången och närheten till vattnet något som legitimerar uppbrutna kvarter för att ta till vara på utsikten. På andra sidan Lindholmsallén finns inget sådant dragplåster varpå kvarten givetvis bör slutas kring en lummig och stor innergård.

Jag gillar ljus! Till skillnad från många byggare och arkitekter tror jag det går att tillfredsställa även med slutna kvarter - sålänge de är tillräckligt stora till sin yta.
 0
Daniel Bergqvist (10 Juli 2013 18:51):
...tilläggas skall att jag aldrig har haft höga förväntningar på ett stadslikt NorraÄlvstranden. Det ligger för långt från staden och etablerade stadskvarter. Skall man åstadkomma ny tät blandstad måste man utgå ifrån den befintliga bebyggda miljön och ta till vara på dess stråk, mönster och struktur. Centrala Älvstaden kan däremot utvecklas till tät blandstad redan från början - tack vare sitt läge.
Älvstranden har alltid varit en plats där byggare fått fria tyglar att smälla upp nästan vad de vill - svårt att ändra på när politikerna i första hand drömmer om fler bostäder.
 0
Anders Nilsson (10 Juli 2013 19:21):
Patrik A: Håller helt med om att man ska uvärdera vad som kanske blivit mindre bra tidigare, men man behöver inte nödväntigtvis leta syndabocker. Det är andra tider nu och dagens socialdemokrater bär givetvis inget ansvar för miljonprogrammet. Det här är inte längre någon höger/vänster-fråga så det bästa är givetvis att tvärpolitiskt jobba mot samma mål tillsammans.
 0
Hannes Johansson (10 Juli 2013 19:33):
Daniel Bergqvist: Min fråga kvarstår, kan du hitta något exempel på en miljö med uppbrutna kvarter där folklivet på innergården gynnar stadsrummet på gatan utanför? :) Jag kan det då inte. Uppbrutna kvarter brukar enbart, enligt all erfarenhet jag har av dem, bidra till att en miljö där det är svårt att avgöra var gränserna går mellan privat och offentligt och som därför blir något obekväm att vistas på. Dessutom blir ju tryggheten på innergården minskad, och min erfarenhet är också att innergårdar som inte är omslutna av hus mer sällan har något "folkliv" att tala om.
 0
Daniel Bergqvist (10 Juli 2013 19:33):
För de som vill veta mer om Miljöbyggnad så ingår följande indikatorer:

1 Energianvändning
2 Värmeffektbehov
3 Solvärmelast
4 Andel av energislag
5 Ljudklass
6 Radonhalt
7 Ventilationsstandard
8 Kvävedioxid
9 Fuktsäkerhet
10 Termiskt klimat vinter
11 Termiskt klimat sommar
12 Dagsljus
13 Legionella
14 Dokumentation av byggvaror
15 Ufasning av farliga ämnen

...fördelade på följande aspekter:

Energianvändning
Effektbehov
Energislag
Ljudkvalitet
Luftkvalitet
Fukt
Termiskt klimat
Dagsljus
Legionella
Dokumentation
Utfasning

...som avgör betyg på de 3 huvudområdena:

1. Energi
2. Innemiljö
3. Material

Jag har jobbat en hel del med systemet och upptäcke av en ren tillfällighet att det krävdes minst silver på indikator 12 (dagsljus) TROTS guld på alla andra indikatorer för att att erhålla slutbetyg GULD.

Tyvärr förefaller det därmed som att Miljöbyggnad inte är optimalt för slutna kvarter med små innergårdar/tajta gaturum. Dock är det ju positivt ur tex energisynpunkt att bygga slutna kvarter eftersom klimatskalet blir mindre till sin yta. Slutsats: en byggnad bör värderas efter område energi, innemiljö och material, inte ett samlat snittbetyg!
 0
Daniel Bergqvist (10 Juli 2013 19:47):
Hannes Johansson: jag känner igen mig i din beskrivning. Dock tycker jag de flesta områden med delvis uppbrutna kvarter kan bidra till ökad trygghet på så sätt att man ser fler människor...ett exempel är väl de inre delarna av VästraHamnen i Malmö: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​nGjdD
...där ytterst få kvarter är slutna, men man upplever det så. Möjlighet finns att blicka in på innergårdarna där många uppehåller sig för sol och lek.
+1
Anders Nilsson (10 Juli 2013 19:53):
Förstår inte vitsen med att de som bor 200 meter från älven måste kunna skymta lite vatten när dom hänger sig ut över balkongräcket. Är ju mycket bättre att bygga högt och tätt intill vattnet i så fall.

Istället för öppna kvarter så skulle kvarteret kunna vara några våningar lägre i söderläge. Nedan är några bilder på Maxwell Place i Hoboken, New Jersey. Har en fantastisk utsikt över Manhattan!!

http:​/​/​content.​uniquehomes.​com/​wp-​content/​uploads/​20​10​.​.​
http:​/​/​farm4.​staticflickr.​com/​30​0​6/​2910​412693_​b7ea1223.​.​
http:​/​/​www.​nytimes.​com/​imagepages/​20​10​/​10​/​0​6/​business/​.​.​

En annan sak som är rätt så vanlig med nybyggda lägenhetskomplex i USA är att man istället för en innergård på markplan har en terass på någon av mellanvåningarna.
+3
Gunnar Einarsson (10 Juli 2013 19:58):
Heh, Daniel Bergqvist, ett slutet kvarter betyder givetvis ett slutet kvarter, dvs slutet till 100%, inte 75%, vilket är ett uppbrutet kvarter. Vadan nyspråket?

Sedan tycker jag som infödd göteborgare sedan några generationer tillbaka att planeringslingons vurmande för "närhet till vattnet" är närmast komisk (ur vilken insmickrande försäljningsfolder från 80-talet hämtade dom det där!?). Visst, vyn kan väl vara cool om man råkar bo i kvarteret närmast intill kajen, men jag behöver verkligen inte närhet till den industriella och smutsiga dyngälven för att må bra. Ge mig ljusen och bullret på den stökiga boulevarden, anyday!

Lindholmsallén utgör givetvis dock inget dragplåster eftersom den förbjuds att utvecklas till ett sådant till följd av rådande planeringsparadigm, vilket leder till slutsatsen att den inte är något att satsa på, för det är ju inget dragplåpster, osv, osv in aeternam... Själv börjar jag bli mer och mer övertygad om att de som ursprungligen drog ut gatan aldrig någonsin tänkte sig att meningen faktiskt var en superurban Parisboulevard (på båda sidor), vilket givetvis alla andra utanför proffstyckandets skyddade pappskallelåda direkt utgick ifrån. Snarare var väl bilden på deras kollektiva näthinna motorvägen förbi firmaklustret på väg hem till villamattan, så det är också precis vad vi får och detta blickfång i sin tur motiverar ju självfallet ingen "utsikt".

Apropå utsikt och ljus, förresten. Jag vill då inte ha något ljus som sticker i ögonen på morgonen. Är det okej? Hade varit utmärkt nöjd med ett rum och kök i gårdshus, även så långt ner att ljuset dit aldrig når. Hade nämligen passat min nuvarande budget bra. Badrum vore välkommet, men hiss saknar egentlig betydelse, i alla fall så länge jag kan byta det mot högt i tak och stuckatur. Gasspis och kakelugn hade funkat bra det också.
 0
Gunnar Einarsson (10 Juli 2013 20:23):
Vilket leder mig till slutsatsen att hela älvstrandsplaneringen i själva verket är felvänd. Den vänder sig utåt mot den öppna och livlösa älven som det viktiga och betraktar Lindolmsallén som sin baksida, medan varje egentligt urban planering självklart hade vänt sig inåt, mot livet och rörelsen längs boulevarden.
+3
Anna Eriksson (10 Juli 2013 22:32):
Daniel Bergqvist, jag håller inte med dig om att Norra Älvstranden skulle sakna förutsättningar för att bli stadslikt för att det ligger för långt från redan etablerad stad. Tyvärr tror jag det är just det resonemanget som delvis ligger bakom de i mitt tycke dåliga planerna för Stora Torp, Kviberg, Bjurslätts park mfl. Jag tror att man absolut kan utgå från noll och bygga funktionsblandad kvartersstad bara man vill. Allt behöver ju inte bli den där jättetäta blandstaden som vi drömmer om i nya Älvstaden men man kan absolut sluta kvarteren och planera för verksamheter i bottenplan i större utsträckning än vad man gjort på Norra Älvstranden. Såg reklam för nåt nytt bygge på Norra Älvstranden en gång där man marknadsförde med "Eriksbergs köpcentrum ligger bara drygt en kilometer bort". Tänk om man istället för att satsa på det köpcentrat försökt få in de verksamheter som finns där i det som nu främst är bostadsområden. Jag tror t ex inte det finns nåt apotek i i Eriksberg, däremot finns det ett på köpcentrat. Jag tycker det varit en oerhört sorglig utveckling de senaste 20 åren med dessa köpcentrum som rycker undan fötterna för blandstaden.
+3
Anna Eriksson (10 Juli 2013 22:44):
När det gäller det där med Miljöbyggnad tycker jag det verkar vara nåt rätt subjektivt. Jag vet inte mer om det än vad som skrivits här, men vad är det som säger att just de där kriterierna gör världen bättre och människorna lyckligare? Det som påverkar miljön, alltså hur mycket vi smutsar ner är naturligtvis viktigt att vara så bra på som möjligt. Men om man lyckas få toppoäng på energianvänding i gles bebyggelse, vad är det som i slutändan säger att det är det bästa? Själva exploateringen måste ju påverka vår miljö på en massa olika sätt, och då är det förstås bättre ju fler människor man kan inhysa på området man exploaterat. Annars måste man ju göra flera exploateringar för att inhysa samma antal personer i slutändan. Och om man har låg energiförbrukning i gles bebyggelse (borde ju egentligen bli högre energiåtgång i uppbrutna kvarter eftersom värmen går rätt ut där kvarteret inte är slutet) som inte är funktionsblandad, ja då kommer folk att köra mer bil för att handla, ta sig till jobbet osv, än om man bygger tätt och funktionsintegrerat.

Och vad det gäller ljusinsläpp, vad är det som säger att det är så himla viktigt? På dagarna är jag på jobbet, om det är fint väder när jag är ledig går jag ut. Jag har hellre en lite mörkare lägenhet i kvartersstad än en där där är "ett härligt ljusinsläpp" som det brukar stå i annonserna, i kvartersstad. Jag bryr mig inte heller om ifall temperaturen går upp en bit över 20 grader inomhus på sommarn.
 0
Hannes Johansson (10 Juli 2013 23:27):
Daniel Bergqvist: Som sagt, min erfarenhet är definitivt att det i princip alltid blir så att både folklivet på gatan och folklivet inne på gårdarna blir lidande av att ha öppna kvarter. Vilket ju betyder att det inte finns så många människor på varken gatan eller innergården som det hade funnits om kvarteren vore slutna. Och i samma utsträckning som man då eventuellt skulle förhöja trygghetskänslan på gatan av att öppna kvarteret, skulle man ju sänka trygghetskänslan på innergården. Jag har bara varit i Västra Hamnen någon enstaka gång och under kort tid, så jag har inte så bra koll, men det var ganska ödsligt när jag var där. Både på gata och innergårdarna. Betydligt mer ödsligt än i kvartersstaden närmre centrum. Men, tack för ditt balanserade svar, i alla fall :)
 0
Håkan Tendell (10 Juli 2013 23:51):
Oavsett hur det går den här gången (jag pendlar mellan hopp och defaitism), hoppas jag att man i fortsättningen tar bättre vara på Lindholmsalléns existens. Den är som gjord för att kantas av ståtliga skyskrapor. När jag går där i kvällningen i framtiden vill jag se de jättelika affischerna från premiärbiografen, de glittrande ljusen från teatrarna, känna vibrationerna och luftdraget från den passerande spårvagnen, se de dinerande paren vid fönsterborden på tvåvåningsrestaurangerna, skyltfönstren med saker och frukter från världens alla hörn, den lilla secondhandbutiken på hörnet, höra gatuartistens sång och ackord, se kunderna komma ut ur den nattöppna frisersalongen för avantgardefrisyrer, de många neonskyltarna utmed de efter regnskuren våta fasaderna, känna doften av parfym från kvinnan i den röda regnkappan, och smaken av senap, ketchup och mos från den halva specialen i min hand.
+1
Patrik Höstmad (10 Juli 2013 23:52):
Anders Nilsson: ".... dagens socialdemokrater bär givetvis inget ansvar för miljonprogrammet" Faktum är att jag snackat med en som var med och tog besluten och som är aktiv idag :) Men bara för att göra det klart så handlar det inte om att misskreditera socialdemokraterna utan om att förstå vilka idéer som ledde fram till miljonprogrammet. Jag utgår från att alla inblandade var djup övertygade om att ge gjorde något mycket bra. De lyckades faktiskt lyfta bostadsstandarden radikalt och att lösa bostadsbristen i storstäderna. Det senare är något som vi inte tycks förmå att lösa idag. Vad gäller din känga till miljöpartister så finns det även miljöpartister som ser den täta staden som lösningen.

Min tes är: Modernism + industriellt byggande + socialism = miljonprogram (vilket stämmer enligt facit :)
+1
Emanuel Alfredsson (11 Juli 2013 01:18):
Modernism + Industriellt Byggande + Nyliberalism = Täbymodellen, eller?
 0
Krister (11 Juli 2013 08:19):
ÄUAB:s integritet bör ifrågasättas:
När delar av den kommunala verksamheten läggs i nya driftsformer utanför den övriga kommunala verksamheten ökar behovet av att upphandla tjänster, och ett ökat inslag av upphandling ger ökade möjligheter till korruption.
Särskilt riskutsatta områden är offentliga myndigheters relationer med aktörer i byggsektorn, kollektivtrafiken, offentlig upphandling och inom områdena tillståndsprövning och tillståndsgivning. Kontrollen av bolagen ligger också utanför den ordinarie kontrollen som utföres av kommunrevisionen. Rapporteringen av dessa kontroller kommer aldrig till kommunledningens kännedom.
 0
Krister (11 Juli 2013 08:50):
Många frågar sig varför stadsbyggnadskontoret lagt över ansvaret till ÄUAB, som inte driver allmänhetens intressen utan istället samarbetar med byggoligopolet, I GP säger stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson, tidigare vd för Älvstranden Utveckling, "att han inte vill sitta och rita detaljplaner som Byggföretagarna ogillar."
 0
Johannes Hulter (11 Juli 2013 18:14):
Det där med modernismen och socialismen: Det är inget nödvändigt samband, det är parallella företeelser. Man kan lika gärna koppla samman modernism och kapitalism, och det är lika fel.
 0
Matthias H. (11 Juli 2013 18:35):
Krister, Lars Ivarsson? D va rätt många år sen, ibland förstår jag mig inte på dina inlägg...
 0
Sven Renquist (11 Juli 2013 19:37):
Johannes: Kapitalism går att koppla ihop med vad som helst som vunnit maktens gillande eftersom kapitalism är kulturlöst. Socialism växte däremot fram under 1800-talet samtidigt med andra progressiva rörelser inom t.ex konst och vetenskap. Ofta var de inte bara parallella företeelser utan de delade samma idévärld och utopier om det moderna samhället. Ledande företrädare bekände sig till hela paketet. William Morris är ett exempel. Bauhaus-skolan som tvingades flytta från det borgerliga Weimar är ett annat. Många modernistiska arkitekter flyttade från väst till Sovjet under 20-talet.

Under min utbildning till arkitekt träffade jag flera vänsteraktitekter som var med och byggde miljonprogrammet och som fortfarande idag är stolta över detta. Lars Ågren är ett exempel. Sven Thiberg (som signatur Daniel tyckte skrev så fint i Arkitekten om samhällsansvar) är ett annat. Jag tycker det är märkligt att ni försöker hyckla om att Socialdemokraterna omfamnade modernismen fullt ut i Sverige. Miljonprogrammet var, som Patrik klokt påpekar, det sätt man trodde på då. Och man löste onekligen den latenta bostadsbristen. Att blanda in Moderaterna som Daniel gjorde är lika löjligt som då Sofia Arkelsten försökte ge M credit för ATP-systemet eller Apartheids avskaffande. Målen kan ha varit de samma men knappast medlen.
 0
Daniel Bergqvist (11 Juli 2013 19:57):
@Anna Eriksson: Miljöbyggnad är en av flera förekommande system. Breem och Leed värderar betydligt fler aspekter, tex närhet till grönska, kollektivtrafik och servicenäringar. Miljöbyggnad säger inget om huset i sitt sammanhang utan fokuserat på tekniska. Givetvis är det positivt med bra värden och betyg på de indikatorer Miljöbyggnad klassar...eller vill någon bo i ett hus med dåligt ljusinsläpp, radon och gifter? Fukt och drag? Dålig ventilaton? Obegripligt hur man kan ifrågasätta detta. Om alla bodde i sunda hus skulle både hälsa och miljö förbättras.
 0
Sven Renquist (11 Juli 2013 20:35):
Daniel B, det som kritiseras av Anna är att "Miljöbyggnad" inte bedömmer helheten när det gäller hållbarhet. Byggbranchen har själv utformat certifieringens kriterier så att det ska passa deras objektorienterade synsätt.
 0
Johannes Hulter (11 Juli 2013 20:44):
Sven: Har vi inte haft den här diskussionen tidigare? :) Jag förstår att man gärna (om man gillar eller ogillar modernism och socialism) vill koppla ihop dem ideologiskt, och det har också många tidiga modernister gjort, men det förändrar inte det faktum att det är parallella fenomen. Vilket bevisas av att man kan ha det ena utan det andra. Det är det som kännetecknar två ömsesisdigt oberoende fenomen. Däremot har de rent historiskt varit hopblandade en hel del, men det är en annan sak.
 0
Johannes Hulter (11 Juli 2013 20:56):
Sven: Det är väl ingen som förnekar att S omfamnade modernismen fullt ut? Men det gjorde ju de flesta partier. Det var en korporativ överideologi i alla industrialiserade länder. Man måste kunna skilja strukturella kulturella och teknologiska paradigm i sig själva från hur de koncipieras i propaganda eller i enskilda aktörers självförståelse. Så tänker jag som idehistoriker iaf...
 0
Sven Renquist (11 Juli 2013 21:14):
Man kan ha det ena utan det andra... Verkligen? Hjällbo hade inte kunnat byggas utan den bostadspolitik och det bostadsindustriella komplex Socialdemokraterna hade utvecklat sedan 30-talet.
 0
Daniel Bergqvist (11 Juli 2013 21:19):
Sven,
Vad jag läser ifrågasätte Anna E. de tekniska aspekterna som ljus och energi.
 0
Sven Renquist (11 Juli 2013 21:34):
Daniel B: Hon skriver hon tycker att det hela är subjektivt. Då ställer hon förmodligen ljus och termisk komfort i relation till andra boendekvalitéer, inte att det är oviktigt.
 0
Hans Jörgensen (11 Juli 2013 21:35):
Egentligen ska det inte behöva argumenteras för slutna kvarter. Det går att rada upp fördelarna som vi brukar göra.
De som föreslår uppbrutna kvarter får helt enkelt förklara varför den äldre stadens slutna kvarter inte duger.

Och som sagt, till och med Lindholmen har exempel på nybyggen med nästan helt slutna kvarter, alltså vid Lindholmsalléns sydvästra ände:

http:​/​/​www.​hokerumbygg.​se/​wp-​content/​uploads/​20​12/​0​7/​L.​.​

Återigen är det inte frågan om det ska vara 98% eller 100% slutet (som jag ser det), utan det viktiga är
* tätheten av boende,
* täthet och diversitet av verksamheter
* gatuplanets kontinuitet (visuellt och verkligt) dels längs med gatan, dels i snittet gata-trottoar-bebyggelse.
* kontinuerligt och lagom finmaskigt gatunät, dvs kvarter ska helst omringas av gator som är öppna för flera olika trafikslag.

Nämnda nybyggen tycker jag är bland det bästa exemplen i Gbg (efter ung. år 2000), tillsammans med Friggagatan. Fast ingen av dessa kammar hem full pott på nämnda punkter.

Så, det visar att det går att bygga urbant i Gbg även idag.
ÄU:s förslag är väl inte rakt igenom illa då bebyggelsen mot de två största gatorna ser ut att vara tät och kontinuerlig. Bristen är förstås att man inte genomfört det rakt igenom området, med riktiga gator emellan istället för husipark. Det gick ju bra på andra sidan av Lindholmsallén.
 0
Johannes Hulter (11 Juli 2013 22:07):
Sven: Visst, och S lade också grunden till efterkrigstidens massbilism i vårt land. Men det gör inte bilismen "socialistisk".
 0
Anna Eriksson (11 Juli 2013 22:10):
Daniel Bergqvist, egentligen är ditt inlägg om mitt inlägg om miljöklassningen så dumt att jag inte borde bemöta det, jag kan inte se att jag någonstans skrivit att det skulle vara oväsentligt huruvida det finns gifter, radon, drag och dålig ventilation i ett hus. Däremot ifrågasätter jag att just de kriterier som är uppsatta för just Miljöbyggnad Guld är de viktigaste för alla människor. Nu vet jag som sagt var inte mer om den där klassificeringen än vad som står här men jag är helt övertygad om att det finns människor som är beredda att acceptera ett lite sämre ljusinsläpp och att lägenheten blir lite varm på sommaren (inte helt ovanligt i landshövdingehus) om det finns andra saker man upplever som fördelar såsom att bostaden har en trevlig sluten innergård och ligger i en levande blandstad.

Och jag är övertygad om att de boende i en villa av typen passivhus som ju ska ha väldigt liten energiförbrukning ändå belastar miljön mer om de på grund av läget kör bil vart de än ska, jämfört med en person som bor i en lägenhet med mer normal energiförbrukning men som transporterar sig till fots eller med cykel för det allra mesta gör.
 0
Sven Renquist (11 Juli 2013 22:13):
Johannes: Jag håller med dig.
 0
Matthias H. (11 Juli 2013 22:24):
Ja, att byggindustrin har hittat på ett egetkomponerat miljöcertifieringsverktyg som går ända upp i Göteborgs högsta stadsbyggnadsinstanser är så dumt så det inte är sant. Det ger ju bara byggindustrin alibi för att kunna fortsätta bygga skit, skit och skit.

Hur kan politikerna tro på det? Är ingen av dom rädda för att allmänheten snart sparkar bakut och helt enkel kräver riktiga slutna stadskvarter då fördelarna är så många fler än med det hemska husiparkbyggnadet.
+1
Daniel Bergqvist (11 Juli 2013 22:49):
Jag tror certifieringsmetoderna förtjänar ett helt eget blogginlägg här på Yimby. Trenden med klassificering är på uppgång och det finns all anledning att analysera det närmare. På många bygg-, plan- och arkitektutbildningar inkluderas dessa system i det dagliga arbetet. Lärare och forskare predikar om det. Studenter lär sig att ständigt matcha sin slutprodukt mot dessa system. Det finns poänger, men det förutsätter ju att systemet är rationellt och, på något sätt, objektivt.
 0
Daniel Bergqvist (11 Juli 2013 22:51):
@Matthias: tillräckligt många blir glada för ett nytt boende som är "ljust och fräscht". Ytterst få är så engagerade i den byggda miljön som skribenter på Yimby. Däremot finns stor potential i att öka intresset hos allmänheten eftersom många är intresserade av miljö och hur det ser ut i och kring sitt boende.
 0
Patrik Höstmad (11 Juli 2013 23:05):
Daniel Bergqvist: Vi har funderat på ett blogginlägg om certifieringssystemen. Miljöbyggnad verkar vara väldigt begränsat och blekt i jämförelse med tex BREEAM. Men du verkar ju bättre insatt. Kanske du vill skriva?
 0
Johannes Hulter (11 Juli 2013 23:55):
Sven: There's a first for everything. :) Trevligt!

Ang Miljöbyggnad: Poängen i inlägget är ju att certifieringen *inte* står i motsats till slutna kvarter. Det är ÄU som påstår det, men enligt SGBC stämmer det ju inte. Men jag ser gärna ett inlägg om de många olika certifieringarna och deras påverkan på stadsplaneringen.
 0
Krister (12 Juli 2013 07:08):
Angående SBK:s roll i stadsplaneringen:
I stället för att bedriva planeringen inom stadsbyggnadskontoret med byggnadsnämnden som uppdragsgivare har kommunstyrelsen valt att lägga uppdraget hos ÄUAB där besluten fattas av bolagets styrelse, utan insyn från medborgarna. SBK borde ha det övergripande ansvaret och kompetens att själva leda utvecklingen.
 0
Johannes Westlund (12 Juli 2013 10:26):
Ett problem med kommunala bolag är insyn. Ett bra skäl att flytta verksamhet till bolag är alltså att man slipper insyn. Vad gör det med demokratin? Varför tillåts kommuner göra konstruktioner där de kan fuska sig bort från insynskraven? Varför agerar inte lagstiftare?
+1
Matthias H. (12 Juli 2013 20:39):
Kjell Björkqvist sitter med i styrelsen för Älvstranden. Samme man som har förespråkat ett bevarande av Gårda. Kjell, om du är härinne och läser får du gärna skriva hur du tänker för jag har trott att du förstått det här med vad som skapar stad. Och sen ser jag att du sitter i styrelsen för ett av de värsta bolagen jag nånsin stött på...hur rimmar det?
+6
Anna Eriksson (12 Juli 2013 21:06):
Jag mejlade ju alla ledamöter i Byggnadsnämnden och politikerna i Älvstranden Utveckling AB (utom ordförande Owe Nilsson vars e-postadress jag inte hittat). Nu har jag fått svar från Tina Wallenius (mp). Hon skriver:

"Hej Anna, vi har försökt att förändra förslaget i en mer kvarterslik form, men det finns många överväganden att ta in i bilden, exempelvis vad de som projekterar området har för önskemål och de som finansierar det. Vi har även belyst om det skulle fungera med mer lokaler i bottenvåningarna och har nått lite längre än det ursprungliga förslaget även där, på samma sätt som med kvarteren som blir mer av sluten karaktär än vad det var från början. Men med ett inglasat cykelhus med organeri ovanpå. En ganska trevlig lösning, tycker jag. MVH Tina Wallenius, (mp) ledamot i Byggnadsnämnden"

Jag har svarat henne att jag uppskattar att hon och hennes kollegor försökt förbättra planen. Jag skrev också att hennes svar bekräftade det jag misstänkt, att miljöbyggnad Guld var ett svepskäl och att det verkliga skälet till att kvarteren inte slöts och att lokalytan blev liten var att exploatörerna ville ha det så. Jag skulle uppskatta om man var lite mer ärlig mot göteborgarna och sa som det var istället för att komma med svepskäl. Jag uppmanade också henne att tillsammans med sina kollegor ta sig en funderare på vad detta kommer att innebära när andra områden som Norra Masthugget och Älvstaden ska exploateras. Blir det samma sak då, att kommunen vill ha stad med exploatörerna vill bygga glest och få lokaler och då blir det så. Upplyste om att Älvstrandsmodellen inte är någon naturlag utan att det finns andra vägar att gå, som att upprätta en stadsplan, ge lite spelregler och sedan låta dem som är intresserade bygga.
+4
Patrik Höstmad (12 Juli 2013 22:23):
Bra skrivet Anna! Tina svarade mig också något liknande och jag blir glad av att se att hon formulerat unika svar till oss båda. Jag svarade tillbaka att det framförallt aktuell byggares önskan som har vägts in i detta fall, majoriteten har ju varit emot det öppna förslaget med mycket goda argument. Byggarna optimerar sin vinst vid försäljning och tar därför inte hänsyn till de boendes bästa, stadens bästa eller framtidens behov. Kvarteren (eller det som borde vara kvarter) kommer stå där i 100 år. Det är ni som politiker i byggnadsnämnden som ska bevaka det allmännas intresse. Det är dags att sätta ner foten. Det gäller bara att ta mod till sig och våga göra det. :)

Charlotte Holm tackade för synpunkterna.
Tom Heyman argumenterade helt emot och hyllade förslaget.
Johan Zandin har gett sin syn på det hela på twitter.
...annars har det varit tyst - men det är ju semestertider.

Vad gäller styrelseordförande i ÄU så kan man prova med
owe.nilsson@bahnhof.se
som kommer från denna sida
http:​/​/​aktuellt.​alvstranden.​com/​tillforordnad-​vd-​utsed.​.​
Jag har inte fått svar från någon i ÄUs styrelse.
 0
Jonas Lindberg (12 Juli 2013 23:08):
Anna: Jag fick exakt samma svar från Tina..
+4
Gunnar Einarsson (13 Juli 2013 02:28):
Grundproblemet som röjs av Tina Wallenius svar är att svenska politiker inte förstår sin roll. Det politiskas uppgift är inte att vädja till, jämka samman och kompromissa mellan finansiärer, sig själva och allmänhetens önskemål utan tvärtom att dra upp villkoren, det vill säga sätta ramarna, för det privatas/övrigas verksamhet.
En stadsplan gör just det senare; den svenska 'älvstrandsmodellen' däremot inbjuder bara till halvdana kompromisser som ingen är nöjd med samtidigt som det ger de stora elefanterna i olika sammanhang ett i praktiken dominerande inflytande. Slutresultatet av att inte våga utöva makt liknar mest en slags ostyrbar instutionaliserad rättslöshet i form av informella maktstrukturer, präglad av byråkratisk tröghet.
Hade det varit lite råg i ryggen på det svenska politikeretablissemanget så hade byggnadsnämnden enbart ryckt på axlarna åt en situation som den ovan och sagt att då får det väl vara då. Området får förbli obebyggt tills någon dyker upp som vill fylla kvarterens tomter med fastigheter enligt stadsplan. Med sådana enkla och klara besked hade även the usual suspects snart nog radat upp sig med förslag till SBK ändå.
+2
Gunnar Einarsson (13 Juli 2013 02:46):
Apropå ett Frihamnen med fritidsbåtsdjup, ytan skall alltså inte kunna nyttjas för bebyggelse, men inte heller skall förmågan att ta emot oceangående fartyg bevaras? Låter som ett lose-lose.
+2
Gunnar Einarsson (13 Juli 2013 12:16):
Certifieringskultur = Ökad komplexitet hämtad från offentlig värdegrundsfostran där manin i detaljstyrningen står i omvänd proportion till det sakliga underlaget för målsättningarna. Verkar för att göra offentliga processer trögare, dyrare, kantigare, mer svåröverskådliga och försvåra möjligheten att utkräva ansvar. Det är ju bara att skylla på kraven som ställs i cerifikatet.

Den fråga man behöver ställa sig i relation till stadsbyggande och certifiering är följande: Gick det 1910 att bygga städer utan certifikat? Om ja, är certifieringar i bästa fall irrelevanta, i annat fall skadliga och till hinder.
+3
Rasmus Larsson (13 Juli 2013 15:31):
Det lär finnas domstolsutslag på att Kommunala bolag omfattas av samma offentlighetsprincip som de kommunala förvaltningarna. Det ska alltså inte längre gå att stoppa in verksamheter i bolag för att slippa insyn.
+4
Håkan Tendell (14 Juli 2013 02:08):
Skönt att det blev utklarat hur processen går till i verkligheten. Det är ju först när en diagnos är fastställd, som man med störst chans till framgång kan sätta in botemedel av rätt sort och dos.

I det här fallet är det sannolikt hårda nypor som krävs. Annars blir det som i filmen World War Z. Konsortiets och Älvstranden Utvecklings påtryckningsmetoder sprider sig från Lindholmen till Frihamnen, och innan vi hinner bygga en mur mellan Hisingen och fastlandet infekteras även Norra Masthugget och Gullbergsvass av viruset. Sen är det ajöss med kvartersstaden Göteborg. Hur fort kan det gå? Det kan gå väldigt fort nu när Konsortiet och Älvstranden Utveckling har märkt vilken makt de har. Översiktsplanen kan trotsas. Önskemål från berörd SDF kan trotsas. Tydliga direktiv från byggnadsnämnden kan trotsas. Förmodligen upplever Älvstranden Utveckling sig nu vara il capo dei capi.

Nu bör de folkvalda lägga handen på hjärtat och ställa sig två frågor: Vad vill vi med Göteborg? Och är det sannolikt att det kommer att finnas byggherrar på jordklotet som är intresserade av att bygga i den här stan, även om vi skulle råka bestämma vilka riktlinjer byggherrarna måste hålla sig till, och även om vi skulle upplysa dem om att de aktörer som inte förmår följa riktlinjerna kommer att få lämna tillbaka stadens nycklar i receptionen?
+2
Gunnar Einarsson (14 Juli 2013 08:46):
Rasmus, prejudicerande domar på detta område skulle egentligen inte behövas. Lagen har alltid varit klar och tydlig på denna punkt. Kommunala bolag är precis som andra offentliga verksamheter underkastade den sedan 1700-talet rådande offentlighetsprincipen. Det enda som kan undanhållas offentlig insyn är arbetsmaterial och sekretessbelagt material.

Allmän handling kan för övrigt inte sekretessbeläggas hur som helst utan måste bedömas från fall till fall enligt gällande lagstiftning (Personuppgiftslagen, Sekretesslagen etc) och skall på själva hemligstämpeln äga uttrycklig hänvisning till aktuell lagparagraf.

Om lagstiftningen sedan följs är en annan fråga och därför har det väl i praktiken varit möjligt att undgå granskning genom att stoppa in verksamhet i kommunala bolag. Försök gå till Higab t.ex och be att få granska diariet. Lycka till! Möjligen tror kommunala bolag ibland att de snarare är en del av det privata näringslivet än offentlig verksamhet med förpliktelser mot medborgarna.
+1
Johannes Hulter (14 Juli 2013 10:46):
Ja, bolag där kommunen är majoritetsägare är likställda förvaltningar vad gäller off. Men vad gäller stadsplanering spelar det inte så stor roll eftersom vi har något som kallas "förhandlingsplanering" i Sverige, där planeringen sköts genom odokumenterade förhandlingar mellan tjänstemän och exploatörer. Det är därför omöjligt att utvärdera processen i efterhand.
+1
Rasmus Larsson (14 Juli 2013 11:06):
Nuförtiden sker mycket av förhandlingarna per e-mail. Vilket leder till att tidigare muntlig information förvånansvärt ofta är dokumenterad. Och e-mail som skickas till eller från organisationen är alltid allmän handling.

Ofta finns dessutom hela kedjor av mejl citerade i ett och samma mejl så om någon har vidareskickat eller blandat in någon tjänsteman på en förvalting som följer lagen när det gäller att lämna ut handlingar så kan man få ut deras mejl och där även se mejl mellan andra parter.
+1
Hans-Olof Hansson (16 Juli 2013 00:44):
Det var nog det mest förvirrande stadsbyggnadsförslag jag någonsin sett. Total oreda och nästan omöjligt att orientera sig i, usch! Hur kan det gå så illa?

YIMBYs förslag är däremot mycket mer stadsmässigt! Flera guldstjärnor i kanten! (Politikerna tycks ju också vara inne på det spåret, så det bådar gott!)
 0
Olle Jansson (24 Juli 2013 10:03):
Sven R. (11/7): "Kapitalism går att koppla ihop med vad som helst som vunnit maktens gillande eftersom kapitalism är kulturlöst."
Kapitalism är kulturlös, hur tänkte du där?
 0
Erik (26 Juli 2013 13:26):
Tror Älvstrandens dekonstruktivt uppbrutna former i planen kan fungera på ytan, med semi-offentliga ytor nära kontorslandskapet en bit bort. Brukar inte alltid gilla deras projekt, men tycker det i detta fallet fungerar väl. Har ingen ideologisk förkärlek för vare sig slutna eller öppna rum - beror helt på sammanhanget. Med rätt arkitekt - t ex mäster Wingårdh som får lägga handen över alldeles för få projekt på norra älvstranden - skulle det kunna bli mycket bra bostadskvarter. Tyvärr belönas oftast kontor med medelmåttiga ambitioner av älvstranden-modellen, där byggbolag väljer de med mjukaste ryggarna och störst kompromissvilja. Se där ett inspel i den allmänna kören av Jane Jacobs-troende romantiker. :-)
 0
Matthias H. (26 Juli 2013 15:35):
Erik, om 80-90 pct av det som byggts i Göteborg senaste 30-40 åren hade varit slutna kvarter så hade kanske inte mitt motstånd mot uppbrutna kvarter varit så stort. Men eftersom max 5 pct har varit slutna kvarter så tycker jag att varenda uppbrutet kvarter som läggs fram i planer går fetbort.
 0
Johannes Westlund (26 Juli 2013 16:49):
Frågan är i själva verket väldigt enkel. I den här planen är byggnadernas interaktion med gatan svag. Många fastigheter ligger inte ens ut mot gatan. Dessutom har man bestämt att merparten av de fastigheter som trots allt råkar möta gatan inte ska ha ett bottenplan som interagerar med gatan.

För aspekten stadsliv är detta helt förödande. Området kan naturligtvis bli mer eller mindre dåligt beroende på arkitekturen, men oavsett kommer det här aldrig upplevas som stadsmässigt. Det kommer bli ännu en slumrande förort utan liv och rörelse som få utomstående någonsin kommer hitta till.

Samtidigt är visionen att stadskärnan ska spänna över älven. Det lär inte hända så länge bebyggelsen tillåts ha så här låg stadsmässighet. Varför ska folk ta sig över älven när det enda de kommer mötas av är slumpmässigt utkastade hus på en gräsmatta i stort sett i avsaknad av besöksmål?
+1
Göran Åhman (28 Juli 2013 03:56):
Man kanske skulle begära ut all mejlkonversation som de aktuella handläggarna i bolag och sbk haft det senaste, samt inte minst styrelseledamöter och nämndledamöter för att se om det varit turer som inte sig bör..?
 0
Hannes Johansson (28 Juli 2013 09:34):
Erik: Avvikande åsikter är varmt välkomna, såväl som kritik mot Yimbys ståndpunkter. Bara man håller det sakligt, men det gäller ju även för de som håller med om Yimbys åsikter.

Men vad ser du för fördelar med uppbrutna kvarter i det aktuella förslaget, och vad anser du om de fördelar som Yimby har menat kommer med slutna kvarter? Man kan naturligtvis "tycka att det funkar", men varför tycker du att just detta förslag funkar bättre än det slutna förslaget?
 0
Hans Jörgensen (28 Juli 2013 21:04):
Erik m.fl.
Jag kan hålla med om att "älvstrandens förslag", som det ser ut i skissen ovan, inte är sämsta tänkbara. Det tar vara på de två huvudgatorna (Lindholmshallén och Götaverksgatan), som är de enda egentliga gatorna i området.

Men det viktigaste anser jag vara befolkningstäthet och verksamhetstäthet. Och då att möjliggöra fler sorters verksamheter än de sorter som det idag finns gott om i området.
Sedan tillkommer de andra stadsfaktorerna som Gatunät, visuell tydlighet och så vidare för att området ska bli riktigt stadsmässigt. Men gatunätet finns som sagt i stor grad redan, återkommer till det.

Befolkningstätheten för just detta lilla delområde borde vara högre än vad det är i nuvarande innerstad, eftersom befolkningstätheten i hela Lindholmsområdet idag är betydligt lägre än så. Det nya delområdet skulle alltså höja snittet för hela området. Tillsammans med fler blandstadsområden norr om LHA borde målet vara att ge en befolkningstäthet som den i nuvarande täta innnerstadsdelar.

Så hur ska befolkningstätheten kunna bli så mycket högre?
Antingen genom tät och/eller hög bebyggelse. Bebyggelsehöjden har berörts lite grann i diskussionerna och nämns väl något om det i yttrandet, men jag tror man skulle behöva specificera en åtminstone genomsnittlig bebyggelsehöjd.
Det inses lätt att den behöver vara betydligt högre än den i nuvarande innerstad om vi ska kunna nå en högra befolkningstäthet och samtidigt kunna ha innerstadskvarter med gårdar. Det fina här är att höjd inte är något "problem" i detta området, med hänseende till hur mycket den kan störa omkringliggande bebyggelse, då det inte finns några närliggande bostadshus som eventuellt kan skuggas.
Så här kan det verkligen byggas högt, jag sätter fingret i luften och säger snitt 15 våningar.

En invändning då är ju faktiskt att slutna kvarter kan ge små innergårdar (i förhållande till höjden) med dåliga ljusförhållanden. Lösningen, om man fortfarande måste ha slutna kvarter, blir större kvarter. Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att detta delområde blev ett enda eller kanske två stora kvarter. Som jämförelse kan tas de relativt stora innerstadskvarteren längs Andra Långgatan, 150x60m, där bara nästan två sådana skulle rymmas i aktuellt område.
Fördelen med ett enda stort kvarter är att det kunde ge en bra (privat) innergård med sjyssta ljusförhållanden och stora lekytor som är helt ostörda från trafik.
Samtidigt tas kvarterets yttersidor tillvara där stadslivet kan fokuseras kring de angränsande gatorna.
De inre gatorna i Yimbys förslag skulle kanske ändå inte bli några riktiga stråk, för andra än de boende, eftersom de stråkbildningar som redan idag finns går längs områdets ytterkanter, och det finns inte så många vinster med att gena i ett finmaskigare gatunät genom detta relativt lilla område.
Förutom LHA och Götaverksgatan tycker jag Anders Carlssons gata (öster om Götaverksgatan) med dess västliga förlängning (idag "bara" cykel/gångstråk) förbi Radisson och vidare mot Science Park, är just ett sådant stråk som skulle kunna förstärkas. Där kan man tänkas se problem/risker med Älvstrandsförslaget att det stråket inte blir tillräckligt tydligt då bebyggelsen inte riktigt ingår i dess struktur (risk för visuell otydlighet ifall bebyggelse "hattar upp" området).
Men samtidigt alltså, jag tror inte det räcker med några "landshövdingekvarter" (3-4-vånings) i detta delområde - det blir helt enkelt en för liten befolkning i en från övrig bostadsbebyggelse isolerad ö.

Sammantaget: ambitionen bör inte vara mindre än att detta ska bli en del av blivande innerstad (som Johannes H betonade i GP-krönikan nyss). Det kan möjligen vara lite diffust att se det framför sig idag, men då får man tänka att det inte bara handlar om detta lilla delområde, utan om att sedan även blandstadsbebygga norr om Lindholmsallén (alltså bygga vidare på den goda start som faktiskt gjorts vid alléns sydvästra del).
P-ytorna norr om LHA utgör ungefär samma yta som det aktuella området.
 0
Andreas Larsson (31 Juli 2013 20:32):
Jag tycker grundtanken i Yimbys förslag är bra, men jag tror det kan bli bättre. Det som saknas på Lindholmen för att skapa en urban miljö är en naturlig centrumpunkt, ett gammalt hederligt torg helt enkelt. Och då menar jag ett verkligen ett gammalt hederligt torg som stadsdelstorgen såg ut i sina glans dagar, Masthuggstorget, Landala torg, Olskrokstorget.
Det tror jag är en förutsättning för att bebyggelsen med slutna kvarter med lokaler i gatuplan ska kunna blomma, torget blir en magnet i mitten som skapar den levande staden runtomkring.

Jag tänker mig torget omgärdat av hus på tre sidor och vattnet på den fjärde. Valv öppnas upp för passage in och ut från torget i alla tre huskropparna. Då skapas också många fina hörnlägen för butiker och restauranger. I mitten öppen plats för torghandel, fontän, sittplatser etc.
Det finns ju ett gyllene läge för ett torg att blomstra just här med så mycket arbetsplatser runt omkring. All närservice som tandläkare, frisör etc för att inte tala om lunchrestauranger. Torghandel och specialbutiker som exvis fisk, frukt och grönt skulle göra att många som arbetar i området skulle nyttja torget på väg hem från jobbet. Hotellet och de boende bidrar till att det finns liv på helger och kvällar och torget ger ju ett ypperligt läge för uteserveringar.

Husen kring torget lite lägre kanske 4 våningar men sen högre hus i ett triangelformat slutet kvarter mot Lindholmsallén. På andra sidan Götaverksgatan tycker jag Yimbys förslag är bra med höga slutna kvarter.

Jag vet inte om det redan planeras för ett torg på Karlavagnsplatsen på andra sidan Lindholmsallén? Men jag tycker man här har ett gyllene läge att lägga torget mot vattnet och också en liten bit ifrån Lindholmsallén så man skapar liv i kvarteren på vägen dit. Jag tro det skulle kunna bli en riktig trevlig plats i Göteborg och kanske t om kan få boende längs hela Norra Älvstranden att cykla till Lindholmens torg istället för att ta bilen till Eriksbergs köpcentrum.

Jag la in samma förslag i forumet där med en bild också:
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​2538
 0
Johannes Hulter (1 Augusti 2013 20:46):
Andreas Larsson: Bra idéer! Sedan bör man ha med sig att torg är trevliga - när de fungerar. Och för att de ska funka krävs ordentligt med tät stad runtomkring. Vi har ju faktiskt enormt många torg i Göteborg, och det är få som kan sägas funka riktigt bra. Harry Hjörnes Plats och Järntorget, är väl de jag kommer på på rak arm. Sedan har vi en herrans massa torg som inte funkar. Torg är lite som ketchup. Det kan vara en pricken över i:et på en halv special, men du måste ha den där halva specialen under. :)

För ett torg är ju egentligen bara en öppen plats, det definieras helt av det som finns runtomkring. Kanozi har visionerat om en torgbildning på andra sidan Lindholmsallén, som ju i sig är en gigantisk öppen plats, 90x800 meter. Kommer oundvikligen att tänka på vad Jane Jacobs sa om open spaces:

"In orthodox city planning, neighborhood open spaces are venerated in an amazingly uncritical fashion. Ask a zoner about the improvements in progressive codes and he will cite incentives toward leaving more open space. Walk with a planner through a dispirited neighborhood and though it be already scabby with deserted parks and tired landscaping festooned with old Kleenex, he will envision a future of more open space.

More open space for what? For muggings? For bleak vacuums between buildings? Or for ordinary people to use and enjoy? But people do not use city open space just because it is there and because city planners and designers wish they would."
 0
Krister (9 Augusti 2013 08:21):
Bilen möjliggör utglesning av bebyggelsen, men gör också sitt
för att upprätthålla den. Bilar kräver mycket mark i stadsbygden, vilket hindrar förtätning. Dåliga kollektivförbindelser anges ofta som skäl till att man föredrar att använda bilen även för kortare resor.

Den ökande bostadsytan per person gör att det bor allt färre människor i varje bostadsområde, även i äldre tättbebyggda delar av staden.

Zoneringen med uppdelning av olika funktioner på olika platser och skyddsavstånd emellan skapar också större avstånd.

Slutsatsen av ovanstående bör vara att för att åstadkomma en tät stad måste i första hand kollektivtrafiken förbättras.
 0
Stockholmspaketet (13 Augusti 2013 08:26):
Det verkar gå lättare att få saker gjorda i Stockholm:
Det planeras en massiv utbyggnad av tunnelbanan.
Ny tunnelbana till Nacka, utbyggnad av tunnelbana till Solna och Barkarby, samt en avgrening mot söderort via Gullmarsplan.
Samtidigt skall det byggas cirka 75 000 nya bostäder i berörda kommuner. Paketet innebär en tunnelbanesatsning på ungefär 17 miljarder med planerad byggstart år 2016. Diskussionerna med berörda kommuner ska skötas av regeringens särskilda förhandlingspersoner HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman. Hur detta skall finansieras framgår dock icke.

http:​/​/​www.​nyteknik.​se/​nyheter/​bygg/​anlaggningsbyggen/​.​.​
 0
Krister (13 Augusti 2013 08:43):
Tillägg till ovanstående 08:26:
Sammanställt av Krister
 0
Rasmus Larsson (13 Augusti 2013 23:53):
Finansieringen av Stockholmspaketet bygger till stor del på en höjning och omläggning av trängselskatten i Stockholm.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.