Utskrift från gbg.yimby.se
....

Hur betalar vi världens dyraste jubileumspark?

 
Idag har GP ett söndagsreportage om stadsutvecklingen fram till Göteborg 2021 och där Yimbys Johannes Hulter bland annat lyfter behovet av en gammadags stadsplan med kvarter. Samtidigt skriver jag på GP debatt under rubriken "Jubileumsparken riskerar att bli en gökunge" om vad som behövs för en hållbar stadsutveckling i Frihamnen. Här följer en text med samma innehåll men som är lite mer utvecklande och som är illustrerad med bilder.

Till Göteborgs 400-årsfirande år 2021 har Göteborg & Co spånat fram en räcka av jubileumsförslag för oss göteborgare. Vi hittar förslag på allt från jubileumsodlingslotter på Göta älvbron till jubileumsparaplyautomater. Ett av dessa förslag är att inrätta en jubileumspark i Frihamnen. En park låter oproblematiskt, man planterar lite träd och buskar, man lägger ut jord och sår en gräsmatta, man sätter upp några gungor. Men det finns ett stort problem med parkmark i just Frihamnen. På grund av extremt dåliga grundläggningsförhållanden kommer parken snarare att bli världens dyraste jubileumspark. Och någon finansiell lösning kom inte med förslaget. Hur ska vi göteborgare betala vad den kostar? För att betala – och det ordentligt – kommer vi att få göra på ett eller annat sätt.

Flyga på flamingor? Det är kanske billigare för kommunen att dela ut lite roliga jubileumspiller. (Güller Güllers förslag från RiverCity-workshopen inom projekt Centrala Älvstaden.)

Göteborgs sämsta parkmark

Samtidigt som Frihamnen är Göteborgs kanske mest attraktiva mark är det stadens sämsta mark. "Förstudie inför utveckling av Frihamnsområdet" beskriver Frihamnen som ett utfyllnadsområde med upp till 100 m djup lera som har svåra grundläggningsförhållanden och kajkonstruktioner i dåligt skick. Förstudien betonar att det till och med kan bli nödvändigt att grundförstärka mark som inte bebyggs. Vi kommer högst troligt använda strategin att lägga på ytterligare fyllnadsmassor eller betongdäck för att höja markplan som skydd mot framtida högvattennivåer. Enligt uppgift är många av de gamla träpålarna så angripna av skeppsmask att de är helt av och att pirarna börjar bli farliga att använda. I stort sett alla pålar i området måste ersättas. Till detta kommer att området har förorenad mark och muddermassor. Dessutom har Göteborgs Hamn fått tillstånd att dumpa ännu mer förorenade muddermassor i Lundbyhamnen. Saneringen av hela Frihamnsområdet bedöms preliminärt kosta 50 miljoner men osäkerheterna är mycket stora.

SLA/HLAs träskparksförslag från RiverCity-workshopen inom Centrala Älvstaden projektet.

GüllerGüllers träskparksförslag från RiverCity-workshopen inom Centrala Älvstaden projektet.

 

Det var ingen tillfällighet att arkitektteamen SLA/HLA, Güller Güller med flera föreslog att göra hela Frihamnen till en träskpark. En idé som tjänstemännen nu förhoppningsvis helt och hållet har slängt i papperskorgen. Tyvärr har Centrala Älvstaden-processen också odlat föreställningen om att det är okomplicerat att göra marken grön medan vi väntar på processen att få fram stadsbebyggelsen. Park i Frihamnen har framställts som en lågt hängande frukt. Inget kunde vara mer fel.

SLA/HLA hävdar att vi kan göra Frihamnen grön på måndag.

 

Faktum är att all mark i Frihamnen, gammal som ny, parkmark som bebyggd, måste höjas och pålas till mycket stora djup för att få skydd mot höga vattennivåer och för att få stabilitet i både byggnader och marken i sig. Även en jubileumspark kommer behöva grundförstärkas för att minska risken för sättningar och skred ut i älven. Grundläggningen av parkmarken kommer att bli mycket dyr och utan exploatering som kan täcka kostnaden. Ett teoretiskt alternativ är förstås att vi återgår till ursprungsförslagen och låter Frihamnen förfalla till en grön men farlig och otillgänglig träskpark. Men att slänga bort möjligheterna att bygga en hållbar stad på en svårtillgänglig träskpark kan väl ingen i praktiken ta på allvar.

 

Hur betalar vi för en jubileumspark?

Hur kan man finansiera en jubileumspark? Det finns i huvudsak två alternativ som praktiseras i Göteborg. Vi kan ta pengar ur den kommunala kassan eller vi kan låta exploatörerna betala i samband med markköp i planområdet. Det första blir allt ovanligare i en kommun med dålig utveckling på förvärvsinkomster (och därmed även skatteintäkter) och med allt större kostnader för väldfärdens finansiering. Möjligen kan kommunen vara med och delfinansiera men sällan ta hela kostnaden.

Den senaste anlagda större parken i Göteborg är Färjenäsparken. I projektet Västa Eriksberg bekostade konsortiet med byggherrar och Norra Älvstranden Utveckling AB i stort sett allt i Färjenäsparken. Denna kostnad täcktes av intäkter från försäljning av tomtmark för fastigheterna så det är till slut de boende i Västra Eriksberg som har betalat för parken. Givetvis belastar den idag den kommunala kassan. There's no such thing as a free lunch. Park och naturförvaltningen har årligen utgifter för investeringar, underhåll och drift. Det ska också sägas att Färjenäsparken verkar vara en mycket lyckad park. Se Yimbys rapport från 2010.

Färjenäsparken: Lyckad, anläggningskostnaden på de boende, driftskostnader på oss alla.

 

Det finns en tydlig social hållbarhetsaspekt i detta förfarande. Stora parker där vi låter exploatörerna betala driver upp försäljningspriser och hyror. Både bostäder och verksamhetslokaler kommer att bli dyrare i området. Speciellt om anläggningskostnaden är så extremt dyr som i Frihamnen. Om vi spetsar till problematiken så ska vi idag ställa oss frågan om vi vill att Frihamnen ska vara en enklav främst förunnad de med tjockare plånböcker eller om vill vi att Frihamnen ska vara socioekonomiskt blandad? För Yimby är svaret enkelt: Den blandstad vi vill se ska vara så socioekonomiskt blandad det bara går. Eftersom det redan för normala projekt är svårt att få nybyggda områden blandade så det är mindre smart att driva upp försäljningspriser och hyror ytterligare med gigantiska arealer av dyr parkmark.

Ett aktuellt exempel med dyra anläggningar och relativt låg exploatering är Skeppsbron. Man planerar ett betongdäck och kajkonstruktion som är kolossal, ett utomhusbad och aktiviteter längs kajen. Kostnaderna försöker man till stor del lägga på exploatörerna och i förlängningen de 400–450 nya bostadsinnehavarna. Med den omfattande grundläggningen och de få och låga kvarteren gör att det idag ändå officiellt saknas i runda slängar 150 miljoner i det havererade projektet. Ryktet gör gällande att det till slut snarare kommer att landa på 500 miljoner som fattas. Majoriteten vill köra igång bygget även om det är oklart var ur den kommunala kassan de hundratals miljonerna ska tas. Moderater och kristdemokrater har med över 1/3 av rösterna lyckats återremittera projektet till byggnadsnämnden. De har skickat med uppmaningen att se över projektet en gång till och framförallt att utreda möjligheten tillfoga fler bostäder så att projektet i högre grad ska kunna finansiera anläggningarna.

Yimby har tidigare i yttrandet över Skeppsbron påpekat behovet av fler bostäder genom högre byggnader. Visst hade fler bostäder varit lämpligt vid Skeppsbron men å andra sidan är frågan om det är läge i detta sena skede att låta planeringsprocessen dra ut ännu längre på tiden. Det är också lämpligt att fundera på i vilken grad anläggningar som kan utnyttjas av alla göteborgare ska betalas av de kommande boende inom detta enskilda projekt och till vilken grad det ska finansieras av gemensamma medel. Oavsett vilken sida (om någon) man tycker agerar rimligast så visar problematiken på att dyra anläggningar och låg exploatering skapar stora finansiella och politiska problem som ger farsartade planeringsprocesser.

 

Det stora behovet av bostäder

Vi har även alternativkostnader för att anlägga park. Den viktigaste alternativkostnaden är färre nya bostäder. I samband med en historisk översikt av befolkningsutvecklingen gjorde vi en grov uppskattning endast baserat på de som flyttat till Göteborg som visade på att det idag saknas över 15.000 bostäder i Göteborg. Göteborgarna tänger ihop sig, delar bostäder och bor kvar hos föräldrar och sina ex. I dessa 15.000 bostäder har vi varken med behovet från de som aldrig får möjligheten att komma till Göteborg eller från de som vill bo i en stad men blir hänvisade till förort eller kranskommuner. Jag vill minnas att i någon debatt har stadsarkitekten Björn Siesjö har talat om att vi saknar 50.000–60.000 bostäder för att fylla dagens behov.

Vi har snart över 150.000 personer registrerade på Boplats Göteborg och förra året ökade antalet registrerade med över 22.000. Under 2012 annonserades 7822 lägenheter vilket är mer än 1000 lägenheter färre än 2011. I genomsnitt söktes varje lägenhet av 960 personer vilket är 130 personer fler. Medeltiden hos allmännyttan är 5-6 år för att få 2 r.o.k. i centrum. Hur många som under den tiden gett upp och dragit någon annanstans vet vi inte. Hur många som väljer ett att bosätta sig i ett område de inte alls gillar vet vi inte.

Vi kan fråga någon av de 10.000-tals som letar bostad i Göteborg om de vill ha en billig lägenhet i en central stadsmiljö eller fler kvadratmeter parkyta skapad av Älvstranden Utveckling och Göteborg & Co.

 

Dagens utgångspunkt

Just nu tas beslut på tjänstemannanivå för att få fram ett förslag angående parkens avgränsning och finansiering. Förslaget ska presenteras för politikerna till hösten. Enligt Bo Aronsson på Älvstranden Utveckling är det West8/Whites förslag från i april som är utgångspunkten. Det är glädjande att se att parkytan under resans gång har minskat till förmån för bostäder.  Men den täcker fortfarande ungefär en femtedel av Frihamnen och den består till stora delar av nyskapad mark som måste fyllas ut grundförstärkas. Dessutom är det konkreta målet bara 9.000 boende och 10.000 arbetsplatser. Yimby har tidigare skrivit om att detta ger en akut risk för underexploatering.

West8 / Whites förslag för Frihamnen.

 

Lösningen

Lösningen är lika uppenbar som enkel. Vi måste bygga fler bostäder i Frihamnen och vi måste göra parken till en mindre stadsdelspark. Desto mindre parken blir och desto fler bostäder vi bygger desto lättare är det att finansiera parken och desto högre skatteintäkter får vi till välfärdens finansiering och framtida parker. Självklart ska vi ha en park för göteborgarna och för de boende i Frihamnen men den behöver inte ta upp en femtedel av Frihamnens yta. Inte ens 10%. Inte ens 5%. Den ska snarare ha storleken av några kvarter som Vasaparken eller Trädgårdsföreningen. Det vi inte heller får glömma är att Frihamnens gröna är blått. Det är vattnet som är den rekreativa miljön. Det är vattnet som har den biologiska mångfalden. Det är vattnet som ger mikroklimatet. Det är vattnet som också är hotet vi måste bemästra.

Nybyggt i Stockholm: Hornsbergs strand med sin prisbelönta strandpark ...

... som har blivit väldigt populär. Hornsbergs strand är en del av Västra Kungsholmen som full utbyggt ska ha bostäder för 20.000 personer och 35.000 arbetsplatser, vilket kan jämföras det aktuella förslaget om att Frihamnen ska ha 9.000 boende och 10.000 arbetsplatser. Västra Kungsholmens yta är endast något större än Frihamnen.

 

Men vi kan väl inte bygga tätt och högt på ett tjockt lager av dålig lera? Det här kommer kanske som en överraskning men när marken är dålig är det ekonomiskt fördelaktigare att bygga högt. Till en viss gräns. Med en tung betongkonstruktion kommer man till området Porslinsfabrikens 17 våningar men och man kan nå betydligt högre med en konstruktion med inslag av stål.

Vi kan passa på här att ännu en gång konstatera att grundläggningen varken tekniskt eller ekonomiskt sätter stopp för fler eller högre hus. Kostnaden för den dyra landhöjningen och den dyra grundläggningen som måste göras även med ett fåtal våningar kan delas av fler bostäder vid fler våningar. Det som istället är svårt är att grundförstärka och stabilisera utan att bygga något som genererar tillräckligt med intäkter.

Dessutom är idén om parkstråk förödande för stadslivet eftersom de urbana kopplingarna bryts. Framförallt är detta ett problem efter mörkrets inbrott, vilket vi skrev om i samband med presentationen arkitektteamens förslag för Centralenområdet. West8/Whites förslag klipper av Frihamnen från Lundbystrand/Lindholmen.

Det föreslagna parkstråket kommer efter mörkrets inbrott skapa en mörk, öde och otrygg barriär mellan Frihamnen och Lundbystrand/Lindholmen.

 

Snarare ska vi snegla på Yimbys stadsplan för området eller Håkan Cullbergs Viking Green City. Vi har gott om bostäder i vårt förslag. Vi har gott om park i vårt förslag. Barn och vuxna kan med fördel leka och njuta i någon av dem, eller kanske ännu oftare på sin egen innergård som ofta till stor del är just park. I vår lite större park vid vattnet som vi kan kalla jubileumspark har vi både badstrand och friluftsteater som exempel på vår skiss. Storleken är sådan att parken får en rimlig kostnad för kommunens kassa och/eller de boende – oavsett hur fördelningen mellan vem som betalar ser ut.

Yimbys stadsplan för Frihamnen.

 

Sedan ligger vad som kanske är stadens vackraste park en kort promenad därifrån: Keillers park. Det är en stärkt urban koppling till Keillers park som är den lågt hängande frukten och nyckeln till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsutveckling i Frihamnen.

Vi avslutar med en stärkande promenad i Keillers park ...

... och högst där uppe på Ramberget sätt vi oss ner, pustar ut och beskådar förundrat hela den centrala stadsutvecklingen från första parkett.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Kristian (25 Augusti 2013 07:24):
Fantastiskt bra skrivet!

Fler myskoxar i Keillers park och färre i framtida Frihamnen!
+1
Matthias H. (25 Augusti 2013 09:09):
Mycket bra skrivet Patrik
+1
Håkan Cullberg (25 Augusti 2013 09:33):
Stort grattis till denna välskrivna och innehållsrika analys av förutsättningarna i Frihamnen!
+1
Daniel Bergqvist (25 Augusti 2013 09:52):
Bra skrivet!

Vi har redan Slottsskogen och Trädgårdsföreningen som "eventparker" i staden. Jag kan inte förstå hur den nya parken skall fyllas på bekostnad över sämre beläggning i de andra. Parkstråk typ "Hornsbergs Strand" i kombination med en större platsbildning räcker gott och väl.
+1
Tobias Axelsson (25 Augusti 2013 10:07):
Mycket bra! Hoppas den sätter igång en ny följetong på GP Debatt.
 0
Patrik Höstmad (25 Augusti 2013 10:48):
Och vi har som sagt Keillers park. Tobias, ja vi får verkligen hoppas att frågan kommer upp till en seriös diskussion.
 0
Gunnar Einarsson (25 Augusti 2013 10:58):
Utmärkt välskriven och innehållsrik artikel. Mycket att kommentera. Inleder med några ord om Frihamnen. Att projektet kommer att bli alldeles för dyrt och kostnaderna övervältrade på de fåtaliga borättsinnehavarna har jag tidigare påpekat.

Anser att det i själva verket är mycket bra om nuvarande planering kan rivas upp, eftersom ett radikalt förenklat alternativ skulle ta relativt kort tid att framställa. Den ledande principen bör nämligen vara att förutom lokalyta klämma in maximalt antal bostäder med minimala ingrepp i omgivningen. Inga äventyrsbad, onödiga parkremsor, lervällingsgarage eller myskoxhagar alltså. Helst heller ingen kajförhöjning. Lägg istället en (totalt sett mycket mindre) mängd krut på att snygga upp Skeppskajen som sådan. Därtill borde det endast byggas hyresrätter, inklusive billiga smålägenheter.

Det systematiska fördyrandet av alla projekt i centrala Göteborg, som ligger implicit i diverse träskparksplaner och som artikeln så förtjänstfullt belyser, verkar nästan ske med en outtalad baktanke. Under det befolkningsökningen å ena sidan officiellt ses som positiv, så skall framtida nyinkomna och bidragsklienter i alla fall inte få bo nära 'oss' miljonärer i innerstaden.

En sådan praktik finns det inga skäl att stödja.
+1
Michael Hjortstierna (25 Augusti 2013 11:51):
Ja, mycket bra skrivet Patrik, förstår inte kommunens hållning när det gäller alla dessa parker. Gröna stråk absolut, men gigantiska parker som denna när vi behöver bostäder, nej tack!
 0
Hannes Johansson (25 Augusti 2013 12:12):
Jag tror det till stor del är någon slags röstfiskeri. När man frågar stadens nuvarande invånare vad man skulle vilja se mer av i staden så brukar ofta svaret bli "mer grönt". Men det beror på hur man ställer frågan. Man ger liksom inga begränsningar eller förutsättningar när man ställer frågan, därför blir svaret egentligen "mer av allt". Man vill ha "mer grönt", men man vill också att man ska lösa bostadsbristen, ha billigare bostäder och få in mer pengar till välfärden. Det de flesta vill ha är, när man ställer frågan så förenklat och förutsättningslöst, ett stort, billigt hus i en park mitt i stan.
 0
Gunnar Einarsson (25 Augusti 2013 12:28):
Hannes, de som svarar "mera grönt" tolkar jag som de inte har någon åsikt. Inte alla är intreseade av stadsplanering. I så fall svarar de bara som de blivit programmerade, eftersom vi lever i en pastoral- och Heliosdyrkande kultur.
 0
Krister (25 Augusti 2013 12:48):
Södra älvstranden är en ren skandal. Från Järntorget till Klippan är vi avstängda från älven. På Norra Älvstranden finns möjligheter. En mindre park är inte fel, men viktigast är att skapa fungerande stad med utbyggd kollektivtrafik. Bästa förslaget hittills är höghuset vid Karlavagnsgatan. Det kan tjäna som "ikon" för vidare utbyggnad på Norra Älvstranden. Vad gäller södra sidan blir det nog till att vänta länge eftersom Stena Line bromsar alla förslag som kommer upp. Även för Ringön, Gullbergsvass och Marieholm blir det nog lång väntan innan något händer. Se på Malmös område Västra Hamnen.
Även om Turning Torso inte blivit en ekonomisk succé har det bidragit till att hela området runt om blivit explaterat. En liknande effekt är att vänta om Karlavagnsskrapan blir byggd. En stor park har inte samma dragningskraft på etableringar.
 0
Hannes Johansson (25 Augusti 2013 12:50):
Gunnar: Precis, de flesta är nog inte intresserade av stadsplanering. Och därför framstår mantrat "mer grönt!" som röstfiske.
+2
Sven R (25 Augusti 2013 19:02):
Bra debattartikel! Hur smart är det att anlägga en ny stor landskapspark när Keillers park redan finns i närheten? Park o naturförvaltningen har inte obegränsade resurser och Keiller behöver verkligen en uppfräschning. Men gärna en liten men naggande god strandpark!
 0
Daniel Bergqvist (25 Augusti 2013 21:25):
Vid närmare eftertanke kommer även Karlavagnstornet vila på en markplätt av sämsta möjliga kvalité.

**inte kasta sten i glashus**
 0
Håkan Tendell (25 Augusti 2013 22:25):
Jag blir ledsen i hjärtat av de ständigt återkommande förslagen på ytterligare storgrönytor mitt i Göteborg. Samtidigt finns det de som blir ledsna om det skulle byggas byggnader mitt i stan. Hur kan vi göra för att så många som möjligt ska bli nöjda?

Lösningen: Ge alla vad de vill ha. Maximalt med bostäder till de bostadssökande och maximalt med parker till de parksökande.

Frihamnspirarna skulle kunna fyllas med skyskrapor med platt tak, och på dessa platta tak skulle man kunna anlägga parker. Taken (i olika höjder för variationens skull) skulle kunna vara ihoplänkade med hjälp av broar i luften och rulltrappor och hissar och linbanor och där uppe skulle folk kunna vandra från park till park, tältcampa, jaga fjärilar, plocka blåbär, resa midsommarstänger och allt annat som är tjusningen med livet i storstan.
 0
Hans Jörgensen (25 Augusti 2013 23:32):
Att göra en stort parkområde av en stor del av Frihamnen är lite som att Göteborg ger upp. Vi ger tillbaka den centrala marken till naturen, och en Jubileumspark av de slag som presenterats signalerar att
"Den här stan har slutat. Hisingen är en ö ute i Kattegatt som vi inte kan ta hand om. Den som söker sig hit till Gbg i tro om att ha en sin framtida utveckling här kan vända, för stan har gett upp hoppet om förtätning och högre befolkningstäthet".

Så dystert behöver det förstås inte bli, men jag får oftare känslan av att de som styr i lekstugan Gbg har tappat greppet. För bara några år sedan talades det med tillförsikt om de stora möjligheter till förtätning som ges av de stora lågexploaterade områdena i centrala älvstaden.

Man kan hoppas att Patriks mycket läsvärda artikel sätter igång lite funderingar hos "beslutsfattare" av olika slag.
 0
Christopher (25 Augusti 2013 23:35):
Bra skrivet. Som Michael skrev finns det redan flera stora parker i staden, och så har vi ju dessutom också Heden som även den gör en av stadens mest attraktiva tomter helt öde. Vore det inte bättre att i stället bygga om Heden till en jubileumspark? Då slår vi hela fyra flugor i en smäll.

1) Vi kommer äntligen fram till en lösning gällande Heden.
2) Vi får en jubileumspark (Heden).
3) Vi får attraktiv innerstadsmiljö på Frihamnen.
4) Bostadsbristen dämpas (eller löses?) då Frihamnens till stor del bebyggs med hyresrätter
 0
Sven R (25 Augusti 2013 23:56):
Park på Heden? Men det är ju samma grej där. Varför bygga en park stor som halva Vasastan när Trädgårdsföreningen redan finns ett stenkast bort?
 0
Hans Jörgensen (26 Augusti 2013 01:10):
Det finns fler aspekter på parkmark kontra stadsförtätning/bebyggelse; de klimatologiska. Det är för övrigt ett område som jag inte är expert på, men som jag skulle vilja höra mycket mer om i stadsutvecklingsdebatten, eller att det överhuvudtaget studerades mer.

Vad som brukar nämnas om träd/grönytors funktion (i städer) är bland annat:

* De renar luften (från partiklar med mera).
* De har en avkylande effekt.
* De dämpar vindar.
* De har en lugnande verkan på människan.

Jag gissar att det är ungefär så. Dessa egenskaper är väl i sig bra, fast den avkylande effekten är kanske inte så väsentlig på vår breddgrad.


Men även stadsbebyggelse har effekter, bland annat dessa brukar nämnas:

* Värme-ö.
Koncentration av byggnader i sten/tegel/betong ger värmetröghet, att de lagrar den instrålande energin från dagen och att en långsam utstrålning följer under natten. Det innebär att värme bibehålls på kvällen långt efter att solen gått ner. Ungefär som en varm sten som tas ut från elden och läggs i skugga.
Det är en av anledningarna till det som ofta kallas "Urban Heat Island", att en stor stad med tätbebyggd kärna i dess inre kan vara flera grader varmare än omgivningen. Speciellt då på höst, vinter, vår och kvällar/nätter. Effekten minskar antagligen av blåst, nederbörd eller om solinstrålningen är låg (vilket ibland kan vara fallet i Gbg), men även här i vår glesa stad kan vi se vissa tecken på urban heat island i innerstan så som att vårtecknen ofta visar sig tidigast där och att grönska hänger kvar längre in på hösten, samt att snötäcket är mindre än längre ut.

* Vind. Bebyggelse sägs öka vindenshastigheter (drag genom kanalerna som bildas t ex i gatustråk) samt i en del fall även ge kastvindar (till exempel de där som kan kännas när man går runt hörnen). Men bebyggelse borde även kunna dämpa vind, det vet vi ju från till exempel innergårdar, "kungspassager", eller läsidor i allmänhet. Speciellt tydligt i Gbg är det kanske när man från innerstan närmar sig södra älvstranden, hur en relativt lugnt väder plötsligt blir ordentligt blåsigt.
Kuggen på lindholmen är ett exempel på uttalad försök till klimatdesignad bebyggelse, där dess runda form skulle bryta ner draget från älven. Jag vet inte om effekten har utvärderats, men jag gissar att det har en viss sån verkan.

* Nederbörd. Har hört olika teorier, både att stadsområden ökar nederbörd genom "molnbildning" (närmare bestämt genom att partiklar från utsläpp blir initieringspunkter för droppbildning, bland annat har teknologi utvecklats för att skapa nederbörd över torra områden utan naturlig molnbildning).
Men jag har även läst någonstans (wikipedia tror jag) att tätbyggda stadskärnor (med urban heat island) får den lokalt uppvärmda luften att stiga uppåt och skapa ett lokalt lågtryck, som dock inte medför nederbörd precis där det skapas utan tvärtom kan hålla undan nederbörd lokalt för att sedan med vindens hjälp föra ut den uppvärmda luften till stans omland. Det sägs ge större risk för nederbörd nedströms vinden ett stycke utanför stan ("downwind" from city).


Så, vad kan det här betyda i fallet Frihamnen?
Jag tror att tät bebyggelse är det som sammantaget kommer ge bäst effekter på lokalklimatet. Vi har som alla vet redan gott om grönområden (naturliga och skapade) som borde kunna ta hand om den mängden partikelutsläpp vi har. Vad som kunde behövas mer är kanske fler mindre grönområden eftersom de vi har ofta är stora och jag gissar att den renande effekten är som effektivast då träd finns intill utsläppskällan (dvs grönskan i en större parks mitt har inte lika stor effekt som träd längs en gata).

Sedan ska det kommas ihåg att flera av grönområdenas positiva effekt gäller under vår gröna årstid, dvs i bästa fall halva året. Jag misstänker att när det målas upp fina bilder av tänkta grönområden, så har man purfärsk majgrönska som förebild. Lika mycket måste vi ju tänka oss hur en Jubileumspark ter sig från slutet av oktober till mitten av april. Nitton nyanser av grått, brungrått och smutsgult.
Jag tror en stor park så som de föreslagna skulle vara mer passande i ett sydligare land. Där den gröna säsongen är längre, och där dessutom svalkan faktiskt behövs. Här i Göteborg borde vi snarare bygga med strävan att maximera "urban heat island" och minska reducerande verkan från t ex parker.
Tät bebyggelse kan ju faktiskt stärka den grönska som vi ändå ska ha (längre grön säsong på grund av värmeväxling mellan byggnader och grönska).
Med rätt utformad bebyggelse kan dessutom vinden brytas ner, detta skulle vara en perfekt utmaning eller rentav ett forskningsområde för Göteborg att utvecklas inom.

...det blev många ord, men i alla fall ett försök att vara konstruktiv efter min förra kommentar.


Fotnot:
jag är själv en stor gillare av naturupplevelser, både bortom staden och i dess fina mer centrala park & grönområden. Men det betyder inte att all grönyta är bra, (lika lite som att vatten överallt skulle vara bra på basis av att det är trevligt att åka båt eller bada i på väl valda tilfällen och platser), men i stadsbyggnad gäller det att göra val. I Frihamnen har vi ett tydligt val och där är valet stad självklart för mig.
Göteborg har annars rätt unika egenskaper i sin naturliga omgivande närbelägna naturmiljö (kombination av kust, skog, frodiga dalar, karga berg och lagom stor kupering) som jag tycker borde göra ett mycket större nummer av när vi riktar oss till besökare än vad som görs idag.
 0
Johannes Westlund (26 Augusti 2013 03:35):
Träds renande effekt är kraftigt överdriven. Jane Jacobs skriver klarsynt:

"The first necessity in understanding how cities and their parks influence each other is to jettison confusion between real uses and mythical uses - for example, the science-fiction nonsense that parks are "the lungs of the city". It takes about three acres of woods to absorb as much carbon dioxide as four people exude in breathing cooking and heating. The oceans of air circulating about us, not parks, keep cities from suffocating.

Los Angeles, which needs lung help more than any other American city, also happens to have more open space than any other large city; its smog is partly owing to local eccentricities of circulation in the ocean of air, but also partly to the city's very scatter and amplitude of open space itself. The scatter requires tremendous automobile travel and this in turn contributes almost two-thirds of the chemicals to the city's smog stew.
[...]
The air and open land paradox, and it is obviously not a temporary paradox, is this: in modern cities generous scatters of open space promote air pollution instead of comating it."

James Howard Kunstler har ett pedagogiskt TED-talk där han säger en del vettigt om vad träd egentligen gör i städer. Han menar att de är till för att definiera yta, skydda fotgängare från fordonstrafik, mjuka upp de hårda byggnaderna och skapa ett vackert välvt *tak* för fotgängarna. Ingenting annat. Hela snacket är intressant, om än ojämn kvalitet, men från [10:30] så börjar snacket om grönyta som leder till träd.
http:​/​/​www.​ted.​com/​talks/​james_​howard_​kunstler_​dissect.​.​

Det går att säga ytterligare saker om just träd och deras renande effekt. Samtidigt som träd tar upp partiklar så hindrar de också blåst, vilket gör att partiklarna stannar kvar i de förhållandevis trånga gatuutrymmena. Detta kan leda till en försämring lokalt.
http:​/​/​hd.​se/​helsingborg/​20​13/​0​4/​0​2/​trad-​kan-​forsamra-​.​.​

Så vad göra? Minska bilåkningen tycks vara det hetaste alternativet => vi behöver tät blandstad.
 0
Svempa (26 Augusti 2013 06:20):
Var uppe på Ramberget och njöt av utsikten häromdan. Ska bli fantastiskt att inom kort kunna sitta och avnjuta morgonkaffet till morgonbönen från minarettornet alldeles nedanför.
 0
Fredrik R (26 Augusti 2013 11:46):
Svempa: Det här är Yimby och inte Avpixlat. Lätt gjort att ta fel! :)
 0
Fredrik R (26 Augusti 2013 11:53):
För övrigt får du gärna räkna upp alla byggnader på Hisingen som är vackrare än moskén...
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2013 12:11):
Svempa/Fredrik: Det där får ni gärna ta någonannanstans. Om man tycker att någon trollar så är det klokaste alltid att inte mata...
 0
Hans Jörgensen (26 Augusti 2013 12:46):
Johannes W:
Fast det beror nog på vilken renande funktion som avses. När man pratar träd i städer är det väl inte koldioxid som främst avses utan partiklar av olika slag. Och jag är som sagt själv inte direkt insatt, men det man hört senaste åren är att träd är värdefulla i städer just av den anledningen. Sen kan det ju ha hänt en del i forskningen på det här området sedan Jane J:s.

Men jag gissar att vegetation är bättre att ha på mindre ytor fördelade över staden än i några få stora parkytor, i syfte att vara renande. Sen kan stora parkytor som Slottsskogen ha andra värden så som att de ger stora obrutna marker för promenad, picknick etc. och bullret försvinner i dess inre delar.

Det här med att träd minskar "ventilation" i gaturummet är kanske inte något större problem i just Göteborg där det ofta blåser eller fläktar från något håll ändå. Jag skulle hellre välja en planterad och mindre dragig gata än ett öppet spjäll. Var hamnar de ventilerade partiklarna i det senare fallet, någonstans ska de ju ventileras i väg. Antingen på husfasader, fönster eller i oss som använder gatorna.
Att det finns olika idéer och teorier belyser väl bara att det behövs mer forskning och empiriska studier inom området, för att ge bästa möjliga lösning för en viss plats.
 0
Patrik Höstmad (26 Augusti 2013 13:37):
Träd kan fånga upp partiklar (vägdamm), få det att fastna och falla till marken vid regn. Men träd minskar också vindstyrkan och därmed luftomväxlingen och då ökar koncentrationen av luftföroreningar (ozon, kväveoxider, etc) lokalt vid gator.

Den här förvaltningsrapporten från Stockholm gick igenom läget 2009. Den reffar tillvetenskaplig literatur som jag inte kollat närmare på. Slutsatsen landar i "Som framgått av presentationen ovan blir den samlade bedömningen av trädplanteringars effekter inte enkel eftersom det finns många faktorer att beakta. En del är av liten eller rent av försumbar betydelse, medan andra kan vara avgörande och väga upp effekten av att träden tar upp föroreningar."
http:​/​/​slb.​nu/​slb/​rapporter/​pdf6/​slb20​0​9_​0​0​2.​pdf

Kolla den här diskussionen hos Yimby Stockholm för mer referenser och diskussion (tyvärr krävs facebook)
https:​/​/​www.​facebook.​com/​groups/​yimbystockholm/​permali.​.​
 0
Håkan Tendell (26 Augusti 2013 22:57):
Om Göteborg ska ha en roll som klimatanläggning tycker jag att det där med urban heat island låter bra här i det svala Skandinavien. Det var nog inte det Björn Siesjö syftade på när han under sitt framförande vid Speaker's Corner under Kulturkalaset sa att han vill att "Göteborg ska koka!" men allt som leder till att Göteborg på många sätt blir en varmare, hetare stad är bara av godo.
Så till kärnfrågan. Hur mycket mark ska få bli park i Frihamnen?
Om jag minns rätt finns det en tes om att genomsnittsstadsbon mår bra av att ha en park inom 300 - 500 meters gångavstånd. Så är det säkert, men hur stor måste parken vara?
Det vinnande konceptet i en stad som redan har Botaniska trädgården, Slottsskogen, Vasaparken, Näckrosdammen, Liseberg, Burgårdsparken, Trädgårdsföreningen, Keillers Park med mera, torde vara att i övrigt bara pytsa ut enstaka småparker på 10x20 meter eller kanske upp till max 50x50 meter i nybyggda områden.
Tänk för övrigt om man kunde skövla den södra grönlängan i Allén och boulevardisera Parkgatan med hjälp av små stenstadskvarter i pastellfärger utmed Parkgatans norra sida (där det idag till och med saknas trottoar så att man inte ens kan flanera och njuta ordentligt av den befintliga arkitekturen på sydsidan). Vilket lyft det skulle bli för den delen av stan (och hundratals bostadssökande).
 0
Patrik Höstmad (26 Augusti 2013 23:05):
Jag skulle vilja veta vad väldesignade (gröna?) innergårdar gör för välbefinnandet vs. en park.
 0
Johannes Hulter (26 Augusti 2013 23:12):
Där har vi väl lösningen? Se till att alla kvarter har en fin grön innergård. Så har vi löst "300 meter till park"-frågan.
 0
Hans-Olof Hansson (28 Augusti 2013 20:09):
Bra skrivet. Bygga träsk och släppa ut Myskoxar. Var tror de att de är egentligen? Glesbygden i övre bortre Norrland, eller???
 0
zoo (29 Augusti 2013 11:14):
Nej Hansson, glesbygden i nedre främre Västra Götaland, alltså Göteborg.
 0
Hans Jörgensen (29 Augusti 2013 22:55):
Ja zoo, lokalt är Frihamnen en sorts glesbygd.
Det är därför vi ska börja täta upp den :)
Ett litet stycke söder om älven hittar vi dock några av de absolut tätast befolkade stadsdelarna i Sverige.
Så vill vi ha det även på norra sidan.
+1
Gunnar Einarsson (1 September 2013 18:12):
Patrik Andersson, bra fråga. Och de behöver inte ens vara väldesignade. Nästan alla gröna innergårdar har ju tillkommit av en slump. Före 80-talets renoveringar och borättsetableringar utgjordes ju allt av stenlandskap med skiljemurar mellan varje tomt.

Vidare behöver gröna innergårdar inte ens ta hela kvarter i anspråk. Hög mysfaktor uppnås även i kvarter där gårdsflyglar styckar upp arealen i mindre ytor.

Frihamnen förtjänar typ en park - av kvartersstorlek - max.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter