Utskrift från gbg.yimby.se
....

Från miljöbyggnad till stadsmiljöbyggnad

 

Miljöcertifieringar kommer på bred front och blir allt vanligare i vårt byggande. Till exempel i de något märkliga turerna kring detaljplanen för Götaverksgatan så dök certifieringen "Miljöbyggnad Guld" upp som ett (felaktigt) argument för att behålla en uppbruten struktur med väl separerade lamellhus. Gles förortsstruktur med maximerade utblickar och till största delen lokallösa gator låter ju knappast som en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stadsutveckling, så det är inte utan att man undrar hur det kan tituleras "Miljöbyggnad". Det är därför av intresse att studera vilka aspekter dessa miljöcertifieringssystem tar hänsyn till, fundera på hur certifieringarna kan tänkas påverka vårt stadsbyggande samt att diskutera en certifiering för stadskvaliteter. Vad är det en byggnad behöver för att uppnå Yimbys "Stadsmiljöbyggnad Guld"?

Certifieringssystem

Det finns en uppsjö av olika (miljö)certifieringssystem där GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED är de vanligast förekommande. De olika systemen har olika ursprung och mycket olika omfattning. GreenBuildling lanserades av EU-kommissionen. BREEAM är den Brittiska certifieringen som fått stor spridning i Europa med olika nationella anpassningar. NCC har primärt använt detta certifieringssystem. LEED kommer från USA och bygger på byggreglerna i USA och i Sverige är det framförallt Skanska som använt det. Miljöbyggnad som används vid Götaverksgatan är ett svenskt system.

 

Certifieringar och deras omfattning (källa Sweden Green Building Council).

 

GreenBuilding är den minst omfattande certifieringen då den endast uppehåller sig vid delar av byggnadens energianvändning. Miljöbyggnad intresserar sig för vissa kvaliteter i den färdiga byggnaden men visar inget intresse för själva byggprocessen, brukarens beteende eller omgivningen. BREEAM och LEED är mest omfattande och tar även hänsyn till vissa kvaliteter i närområdet och involverar den slutliga brukaren. Till exempel är tillgång till grönområden, kollektivtrafik och cykelvänlighet en del av BREEAM.

 

Miljöbyggnad

Låt oss studera det svenska certifieringssystemet Miljöbyggnad lite mer i detalj. Miljöbyggnad är ett ganska begränsat certifieringssystem som är helt anpassat för de svenska byggreglerna och de svenska produktionsmetoderna. Enligt certifieringsorganisationen Sweden Green Building Council så har enkelhet och låg kostnad för den som vill certifiera varit ledande vid utvecklingen av certifieringssystemet.

Miljöbyggnad behandlar energianvändning, innemiljö (ljud, luftkvalitet, termiskt klimat och dagsljus) och material. Det senare handlar om att man ska använda bra material och ha kunskap om vilka byggvaror som är använda. Mer specifikt så är de 15 indikatorer som utvärderas: energianvändning, värmeeffekt, solvärmelast, energislag, ljudmiljö, radon, ventilationsstandard, kvävedioxid, termiskt klimat vinter, termiskt klimat sommar, dagsljus, legionella, dokumentation av byggvaror samt utfasning av farliga ämnen.

Miljöbyggnad kan få betyget Klassad, Brons, Silver eller Guld, där Brons uppfyller BBR. Till viss del kan ett lågt betyg på en indikator kompenseras med ett högre på en annan.

"Miljöbyggnad Guld" i Stockholm.

 

Lite oväntat så visar det sig att de kommunala miljöbyggprogrammen i många avseenden har hårdare krav än Miljöbyggnad. Miljöbyggprogram används vid markanvisningar på kommunal mark. Göteborgs miljöbyggprogram har krav som inte behandlas i Miljöbyggnad, bland annat krav på beständighet för alla byggnadsdelar, krav på elinstallationer, elektriska och magnetiska fält, krav på mätning av varmvattenförbrukning i varje lägenhet och krav på grönytor. Och det kommunala programmet är striktare med vilka material som får användas. Exempel på hårdare krav är att låg-emitterande material och konstruktioner ska väljas, att lack, olja och färg som är baserade på oorganiska lösningsmedel inte får användas, att koppar i tappvattensystem samt i tak- och fasadmaterial inte får användas och att gränsvärden för partiklar och ämnen inomhus underskrids (t.ex. formalaldehyd och ozon).

Det är för övrigt denna typ av kommunala miljöbyggprogram som bostadsminister Attefall vill avskaffa för att få ett mer standardiserat och industrialiserat byggande över hela landet. En promemoria har nu gått ut på remiss med förslag "ett förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, med innebörden att en kommun inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, genomförande av detaljplaner och andra ärenden enligt PBL." Men det gäller bara de krav man kan ställa med hjälp av PBL. Kommuner kommer sannolikt fortfarande kunna ställa egna krav vid försäljning av den mark som man själv äger. Göteborgs kommun äger mycket mark så här kommer särkraven fortsätta att användas vid de flesta projekt.

 

Konsekvenser av miljöcertifiering

För tillfället är det en boom i certifieringar och då speciellt Miljöbyggnad. De positiva aspekterna av en ökad miljöcertifiering är uppenbar. Det är i grunden utmärkt att man på olika sätt försöker höja nivån på vissa aspekter i det man bygger. Speciellt blir det ett sätt för byggherre och byggbolag att ha ett extra fokus på korrelationen mellan intention och utfall.

 

Antalet certifieringar ökar kraftigt för tillfället (källa Sweden Green Building Council).

 

Men det finns också en baksida av certifieringssystemen. Som vi sett är certifieringssystemen och just Miljöbyggnad mycket begränsade i sin omfattning. Det finns en uppenbar risk att fokus helt hamnar på de fåtal parametrar som ingår i certifieringssystemet och att övriga aspekter får en något underordnad betydelse. Det finns också en risk att man försöker använda certifieringen för att sälja in fastigheter som egentligen fungerar dåligt i andra aspekter än de rent tekniska som studerats. Byggnaden pyntas med ett antal bra egenskaper och diplomet visas stolt upp fast byggnaden och bebyggelsestrukturen som helhet inte är något att hurra för – som en form av greenwashing.

Först att få "Miljöbyggnad Silver" i Göteborg - ett punkthus.

 

Ett av punkthusen vid Eriksberg var det första flerbostadshuset i Göteborg att nå "Miljöbyggnad Silver". Och visst kan man med en milljömärkning branda ett punkthus – men ett punkthus är ändå ett punkthus. Framförallt som det står utmed en säckgata med få lokaler och betjänas av ett gigantiskt bilparkeringsgarage. Och som sagt, Älstranden Utvecklings byggkonsortium hävdade i detaljplanen för Götaverksgatan som ställdes ut att certifieringen "Miljöbyggnad Guld" kräver uppbrutna kvarter för att bostäderna ska få tillräckligt med dagsljus.

Kanske det första att få "Miljöbyggnad Guld" i Göteborg - några lamellhus.

 

Hur kommer det sig att en uppbruten struktur som påminner om en kylfläns kan klassas enerieffektiv och med lågt värmeeffektbehov? Jo, både energianvändningen och värmeeffektbehovet beräknas per area innanför ytterväggarna som är värmd till 10 grader C eller mer. Det betyder att man blir inte straffad för att gröpa de hål i det slutna kvarterets struktur som ger en massa extra gavlar. Inte heller tas någon hänsyn till den ökade avkylande vinden genom ett uppbrutet område jämfört med ett mer slutet kvarter.

Det finns en anledning till att de kylflänsar som används i datorer påminner om Götaverksgatans struktur.

 

Yimbys Stadsmiljöbyggnad

Oavsett vad vi tror och tycker om certifieringssystemen och konsekvenserna de kan få för byggandet så är trenden att de kommer bli allt mer frekvent använda. För att de blandstadskvaliteter, som är nödvändiga för en hållbar utveckling på ett högre plan, inte ska hamna i bakvattnet så behöver kanske dess aspekter lyftas fram genom att kvantifieras i ett certifieringssystem. Går det att kvantifiera de komplexa kvaliteter, egenskaper och relationer som en fungerande blandstad innehåller?

Blandstaden är ju snarare en process av mänsklig aktivitet än en färdig fysisk produkt. Hur låter den sig fångas i objektiva mått? Vilka är de egenskper i strukturen som invånarna behöver för att kunna växa samman socialt och ekonomiskt för att tillsammans kunna nå en bättre livskvalitet och en hälsosammare miljö? Några av de kvaliteter som rimligen bör eftersträvas är tygghet, korta avstånd, variation av utbud och uttryck (framförallt i gatuplanet), välkomnande och integrerade, levande och med återhämtningsmöjligheter, tillåtande och utmanande, tillgång till en privat sfär och en offentlig arena.

Vissa grundläggande aspekter som boende- och arbetsplatstäthet, utbud av verksamhetslokaler och tillgång till bra fungerande kollektivtrafik är självklara, men det är långt från självklart hur man kvantifierar dessa och vilka värden på parametrarna som är rimliga.

Hur kan man kvantifiera objektiva parametrar som leder till detta kvalitativa slutresultat?

Eller detta?

Eller detta?

Så att vi inte hamnar i detta ...

...och inte i detta ...

... och inte i detta.

 

Medan Miljöbyggnad bara håller sig till byggnaden så måste en stadsmiljöcertifiering rimligtvis sträcka sig ut i staden. Det betyder att fler parter måste vara inblandade i certifieringen. Ansvaret måste typiskt fördelas mellan stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, trafikkontor, byggföretag, förvaltare och i förkommande fall kommunala utvecklingsbolag. Kanske är det just detaljplanen som ska stadsmiljöcertifieras.

Jag kastar här upp bollen i luften genom att bifoga en ofärdig skiss på Yimbys certifieringssystem Stadsmiljöbyggnad. Listan består av förslag på huvudrubriker och parameterar att kravsätta. (+ betyder en positiv aspekt och – betyder en negativ aspekt).


Markutnyttjande
    – Andel av marken som är impediment
    – Andel av marken som är annan bilparkering (inklusive infart till parkering/parkeringsgarage) än kantparkering
    + Andel av marken som är bebyggd med mer än fem våningar

Täthet
    + Befolkningstäthet (antal bostäder per markyta)
    + Arbetsplatstäthet (antal arbetsplatser per markyta)
    + Lokaltäthet (kvadratmeter verksamhetslokaler per markyta)

Stadsliv
    + Andel av gångstråk som är offentliga stadsgator
    + Byggnadens närhet till gatans trottoar
    + Procent av bottenvåningens fasad som utgör fasad för verksamhetslokaler
    + Antal offentliga sittplatser per meter fastighet mot gatan
    + Kort avstånd till högkvalitativ park
    + Kort avstånd till högkvalitativt torg

Trafik och transporter
    + Bred trottoar
    + Kort avstånd till hållplats för kollektivtrafik
    + Kort avstånd till livsmedelsbutik, apotek, mm
    + Blandtrafik med gångfartsgata eller cykelfartsgata
    + Väderskyddad cykelparkering
    + Kantparkering för bil
    – Antal återvändsgator/säckgator

Privat sfär och återhämtning
    + Slutna kvarter (avstegsprinciper?)
    + Halvprivat innergård
    + Ljuddämpad innergård

Stadsmässig grönstruktur
    + Grön yta på innergården och tak
    + Alléträd

Estetisk variation
    + Begränsad fastighetsbredd
    + Stor variation i fasadens färg och form
    + Kontrast i uttrycket i förhållande till närliggande bebyggelse
    + Procent av bottenvåningens fasad som innehåller verksamhetslokaler
       
Prisvariation
    + Variation i bostädernas pris per kvadratmeter
    + Variation i storlek på lägenheter

...
 

Ta det här för vad det är. En snabbt framtagen skiss för att visa på möjligheten. Frågorna som följer är nu är om idén Yimbys Stadsmiljöbyggnad en god idé att ta vidare? Om 'ja' vilka parametrar bör vara med och hur kan certifieringen utformas? Om 'nej' kan det ändå vara idé att fundera på vilka parameterar och relationer som är viktiga för en blandstad. Om inte annat för att bli klarare på vad som karaktäriserar en fungerande stadsmiljö.

Är det på Heden vi kommer att få se Göteborgs första Stadsmiljöbyggnad? (Ill. Jesper Hallén)

 

Till sist får vi aldrig glömma att miljöarbete på riktigt innebär att skapa hållbara stadsmiljöer. Det räcker inte att begränsa sig till att vissa av materialen eller energiförbrukningen i byggnaden är miljöcertifierade om byggnaden samtidigt är en del av en ohållbar stadsstruktur. Annars sitter vi där med fler välisolerade men glest utsprida punkthus och lameller utan lokaler ovanpå ett stort parkeringsgarage, vilket är en struktur som kräver att vi tar bilen för att nå livsmedelsbutiken i det externa köpcentrumet. Och det är ju något helt annat än den blandstad som är nyckeln till en attraktiv och hållbar stad.

 

Mer att läsa om miljöbyggnad:

- Sweden Green Building Council.
- En jämförelse mellan miljöklassningssystem för befintliga byggnader, Jukubova och Millander (2012)
- En studie om miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad och miljöbyggprogram i Göteborg, Stockholm och Malmö, Ekström och Åslund (2012)

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Matthias H. (7 Oktober 2013 10:49):
Oj vilken bra artikel Patrik! Tack.
+1
RJA (7 Oktober 2013 12:44):
Utmärkt skrivet och jättebra initiativ! Det här skulle kunna bli en viktig faktor i omställning av svensk stadsbyggnadspolitik.

Bra också att ni har med estetiska kriterier - de är viktiga komponenter i en trivsam urban miljö, det räcker inte med rena strukturfrågor.
 0
Daniel Andersson (7 Oktober 2013 13:47):
Funderade på detta med att det enligt Göteborgs miljöbyggprogram inte får användas lack, olja och färg som är baserade på oorganiska lösningsmedel, och blir inte riktigt klok. Vatten, som just är oorganiskt, brukar idag föredras framför flyktiga organiska lösningsmedel. Vilka, andra än vatten, oorganiska lösningsmedel förekommer? Klorerade lösningsmedel kanske förekommer i färg, men till och med perhalogenerade kolväten (där allt väte ersatts med tex klor) räknas som organiska inom kemin. Ett lösningsmedel är flytande i färgen för att avdunsta efter målning. Exempel på oorganiska ämnen med lämpliga smält- och kokpunkter kunde vara: koldisulfid, svavelklorid, svaveldiklorid, sulfurylklorid, tionylklorid, ammoniaklösning, hydrazin, fosfortriklorid, fosforylklorid, trisilan, brom, samt diverse oorganiska syror (vattenlösningar). Kvicksilver har hög kokpunkt, men skulle kanske funka om man värmde upp den målade ytan. Jag har dock svårt att se att någon vid sina sinnens fulla bruk skulle använda dessa ämnen (undantaget ammoniaklösning och vissa syror) i normal husbyggnadsverksamhet.
+1
Daniel Andersson (7 Oktober 2013 13:47):
Tillbaka till artikelns ämne: Många aspekter syns först i slutresultatet, när det visar sig hur området används. Det går att kalla varje gathörn för 'torg' i planen, men först i efterhand visar det sig var underlaget för ett högkvalitativt torg finns. Etc. Konsten är att värdera dessa förutsättningar redan på planstadiet; den kanske inte helt enkelt låter sig kvantifieras. Risken med ett för enkelt verktyg är att man uppmuntras att dutta ut objekt som ger bra poäng utan större eftertanke och utan att det ges förutsättningar för att det skall fungera urbant i verkligheten.
Jag kan också tycka att de föreslagna kraven är väl styrande. Kvartersstad bör inte så uttryckligt ingå i kriterierna, utan vara något som gynnas i slutet pga dess performativa egenskaper. En mer förutsättningslös bedöming vore eftersträvansvärd.
Angående transporter funderar jag på gamla stadskärnor av medeltida snitt. Där är ofta biltrafik hårt reglerad och de har ofta förvandlats till turistområden. Med bedömningen ovan skulle det ses som en förbättring om dessa områden (åter)fick genomfartstrafik och kantstensparkering. Är det vettigt?
Vore det fel att bygga nya områden med liknande karaktär? Jag tycker det kunde vara trevligt, men t.ex. tillgänglighet för rörelsehindrade kan bli ett problem i sådana områden.
+2
Jens Ekengren (7 Oktober 2013 14:28):
Jag skulle vilja få med något om koppling till den omgivande staden, kanske något i stil med

"Sammanhang"
+ genomgående stråk (kopplade till omgivningen) alt./samt
- brytning av befintliga stråk
+ förståelig struktur (tex avsaknad av gator som svänger och "korsar sin egen tvärgata")

Dessa blir viktigare ju större område det handlar om, men är inte oviktiga ens för enstaka hus (som ju kan placeras tvärs över ett invant och välfungerade stråk, tex).
+1
Staffan Bolminger (7 Oktober 2013 17:02):
Mycket bra Patrik!
Detta ska jag grunna på. Tråden kommer väl bli så lång så det kommer bli svårt att följa, sköter du någon sammanställning och gör en kondensering? ;-)
Spontant funderar jag som Jens ovan, sammanhanget med stråk. T.ex. gröna stråk. Det gör att man kan "ledas" till den högkvalitativa parken enkelt och startar en trevlig grön promenad nära hemmet. Också positivt för hälsan då det uppmuntrar till promenad. Och för biologiska mångfalden är det mycket viktigt med sammanhängande stråk (även om det är ett sidospår så är det hållbarhetskvaliteter där staden gör nytta).
Sedan skulle jag vilja lyfta in barnperspektivet där jag ser att hur vi bygger stadsrummet påverkar barns möjligheter att röra sig i staden. Även här kommer stråken in mycket, men även annat. Trygghet för barn betyder trygghet för föräldrar vilket kan göra att vi kan släppa iväg våra barn på små äventyr på egen hand i staden. Vilket i flera led senare kan leda till mindre bilåkande för framtidens Göteborgare.
Och till bilåkande så förstår jag inte riktigt hur man kan få + för kantparkering. Kanske inte - heller. Men det måste finnas fler dimensioner där? Tidsbegränsning? Som ersättande av annat? Kantparkering för bilpool? Ja, lite frågor.

Nu ska jag grunna lite så återkommer jag. Vart kommer diskussionen föras, här eller facebook?
 0
Patrik Höstmad (7 Oktober 2013 17:16):
Staffan, diskussionen förs både här och på facebook. Jag kommer här klippa in diskussionen från facebook med jämna mellanrum så vi inte tappar den dokumentationen.

Lite kort just nu: Jag tänker att kantstensparkeringen är viktig ur ett tillgänglighetsperspektiv.
 0
Patrik Höstmad (7 Oktober 2013 17:17):
Klippt från Facebook:

Anders Genell Jag tror att det som alltid måste till nån monetärekvivalent värdering. ASEK har ju lite att börja i vad gäller samhällsekonomisk kostnad för miljöeffekter, men det behöver nog kompletteras med fler parametrar. Då kunde man låta värdera de boendes önskemål, transporteffektiviteten, serviceutbudet, miljö och klimatnytta mm mm. Den totala kostnadsbesparingen jämfört med dagens och den planerade bebyggelsen kan då vägas mot investeringskostnader för kollektivtrafik mm. Det skulle i stor skall kanske till och med klara att finansiera tunnelbana?
7 hours ago via mobile · Unlike · 1

Patrik Andersson Å andra sidan tar ju byggherrarna frivilligt på sig Miljöbyggnad, BREEAM, etc. för man vet att det "säljer". Stadskvaliteter borde också gå att "sälja" bara man har satt upp ett ramverk för vad det innebär.

Apropå monetärekvivalent värdering så har vi kört ett kandidatarbete på Chalmers och tittat på kostnaden för trafikbuller vid öppet vs. slutna kvarter mha ASEK. Det är förstås otrolig grov uppskattning av samhällskostnaden, men nog den bästa man kan göra idag. Lite finslipning på rapporten återstår innan går den i tryck.
7 hours ago · Like · 3

Johannes Westlund länka gärna om den hamnar någonstans på nätet!
6 hours ago · Like · 1

Patrik Andersson Japp den kommer hamna i tillgänglig i Chalmers databas. Jag skriver kanske ihop ett sammanfattande inlägg också.
6 hours ago · Like · 2

Anders Genell Jag tror att man måste börja med en ganska omfattande informationskampanj om vad stadskvalitéer innebär. Idag är det svårt att vara emot miljö: -"Nej, jag vill inte rädda miljön, jag tycker det är så bekvämt att kasta gamla batterier när jag ändå promenerar i skogen"
Men stadskvalitéer är svårare. "Jag vill hellre bo avskilt och ha det lugnt ock skönt utan insyn".
6 hours ago via mobile · Unlike · 2

Håkan Jonsson Mycket bra initiativ som jag verkligen hoppas utmynnar i en ny byggnadsstandard!
6 hours ago via mobile · Unlike · 2

Rasmus Larsson Tycker vi startar ett Yimbycertifieringsinstitut.
5 hours ago · Unlike · 6

Patric Nilsson Det borde inte vara alltför svårt att sätta upp en checklista för nya projekt, för att uppnå Yimby certifiering.
4 hours ago · Like

Rasmus Larsson Krävs också att man certifierar särskilda certifieringskonsulter.
4 hours ago · Like

Johannes Westlund Men vi behöver ju en certifieringskonsult för att certifiera certifieringskonsulterna? Hur ska det gå ihop sig?
4 hours ago · Like

Rasmus Larsson Det är en rätt lönsam affär.
4 hours ago · Like · 2

Johannes Westlund Vi skulle kunna ta några tusenlappar för att genomföra certifieringen. Skulle kunna gå till serverdrift och inte att förglömma alla konsultarvoden
4 hours ago · Like

Rasmus Larsson 20.000:- minst för att certifiera en certifieringskonsult
4 hours ago · Like · 1

Patrik Andersson Kul att ni entreprenörer redan nosat upp ett business case Men för att det överhuvudtaget ska kunna nå dit så måste vi få fram vilka av blandstadens kvaliteter som låter sig och bör kvantifieras och kravsättas. Är det ens möjligt att fånga blandstaden?
4 hours ago · Like

Rasmus Larsson Det är väl bara att ta Jane Jacobs och göra en checklista av varje kapitel, där finns kategorier att klassa i klart redan från början.
4 hours ago · Like

Rasmus Larsson Sen gör man delvis Heuristiska bedömningar som certifierare förutom vissa formella krav som ska uppfyllas.
4 hours ago · Like

Patrik Andersson "bara att ta Jane Jacobs", är inte ett litet problem att hon mest talar om processen, beskriver sin specifika hembyggd, och ger exempel på vad som funkar och vad som inte funkar än att hon lyckas hitta en kärna i blandstaden som låter sig objektivt bedömas. Jag vill inte att certifierarna blir ett nytt skönhetsråd som dömer på subjektiv känsla. Jag vill se en relevant objektiv kvantifiering.
4 hours ago · Like · 2

Rasmus Larsson Men alla bra certifieringssystem är processinriktade.
4 hours ago · Like

Patrik Andersson Jag menar att Jacobs talar om processer i den existerande staden – stadslivet. Ett processorienterat certifieringssystem måste snarare uppehålla sig vid byggprocessen och det resultat som den levererar till staden. Det är för mig två olika processer. Just leveransens måste kvanitifieras även om man har med instruktioner om hur man ska arbeta med frågorna (dvs instruktioner om processen).
3 hours ago · Like · 1

Rasmus Larsson Men det är tokenkelt. För varje kapitel ställer man tre frågor "Har man utrett bla bla bla (Jane Jacobs kap 3) med tillräcklig insikt och kvaltét?", "Har man kreativt och innovativt tagit tillvara insikterna från utredningen?", "Ligger fattade beslut och förslag till beslut i linje med de insikter och kreativa möjligheter som identifierats?" är svaret JA på alla tre klarar man det kapitlet. Annars får man anmärkningar. Har man klarat 75% av kapitlen så görs en helhetsbedömning av om förslaget tillför mer kvalitéer till platsen än som försvinner. är ration 3:1 eller mer i positivt överskott så får man Certifieringen.
2 hours ago · Edited · Like

Johannes Westlund Jag tror man bör uppehålla sig vid leveransresultat, t ex:
- extrovert bottenplan
- funktionsblandning
- *tillräcklig* täthet
- slutna kvarter
etc

Och så kanske en skön inmixning av kvalitativ utvärdering.
2 hours ago · Like

Rasmus Larsson Det man inte vill ha är ingenjörsmässiga kvantitativa analyser för då öppnar man upp för suboptimering av förslagen.
2 hours ago · Like

Rasmus Larsson Notera att detta inte står i motsats till det Johannes Westlund föreslår. T ay ex "tillräcklig" täthet. Där undersöker man först om de utrett den egenskapen insiktsfullt och med kvalitét. Sen utreder man om de tagit tillvara upptäckten av ett lågt täthetstal genom att kreativt utreda möjligheten att öka tätheten. Och sen tittar man på om de beslutat höja täteheten.
2 hours ago · Like

Patrik Andersson I den bästa av världar skulle jag också vilja se en kvalitativ bedömning i linje med den du skissar på. Även om jag direkt ser hur den kommer att öppna upp för munviga stadsplanerare och arkitekter som vill hävda att den bästa formen på ett hjul är trekantigt. Ett annat problem är att sådana kvalitativa system idag kommer att bli överkörda av de system som innehåller kvantifierade parametrar. Det är ingenjörer och ekonomer som sitter och tar besluten och de är mer trygga i sina kvantitativa analyser.
2 hours ago · Edited · Like · 1

Göran Åhman Mycket bra Patrik! Det är klart att man inte bara kan knô in en "massa" faktorer, och vips har man blandstad. Det är ju beroende av så många saker. Men man kan ju säkert säga att en stadsplan mer eller mindre gynnar blandstad, likaså en detaljplan. Även ner på den enskilda byggnaden kan man ju ganska enkelt se om den främjar stadskvaliteer eller inte. Så absolut. Go for it! Eller, absolut skall vi inom yimby gå för det.
Din lista är en mycket bra början på ett sådant certifieringsystem. Det jag tänker är ju att en byggnad mer eller mindre kan främja stadsliv. Men den är ju oxå beroende av sin omgivning. Alltså, olika faktorer kan på olika platser, vara mer eller mindre främjande.
P-platser med tillhörande garageinfart är ju klart hämmande om det ligger på ett av våra mest centrala torg tex. Medans det i andra områden kanske skulle stärka istället.
Jag tar mitt kära Stigbergstorg som ett annat exempel. Mot Bangatan och Stigbergsliden, lokaler och garage i källarplan, 98% lokaler i bottenplan, kontor en våning upp, och resten bostäder. Mot Kjellmansgatan har det dock bara blivit garage- och lastinfart följt av en öde och otrygg trottoar mot en av få uppfarter till en hel stadsdel, Masthuggsberget.
2 hours ago via mobile · Unlike · 1

Rasmus Larsson Det är just för att hindra ekonomer och ingenjörer från att fatta besluten åt de egentliga beslutsfattarna, dvs politikerna och investerarna, utan tillföra ytterligare perspektiv i beslutsunderlagen som man inte ska använda metoder som ekonomer och ingenjörer är bekväma med. Poängen med ett certifikat är att det när det är utfärdat blir jämställt med deras kvantifierade beslutsunderlag. men dess innehåll behöver för den skull inte vara det.
about an hour ago · Like

Johannes Westlund Men å andra sidan finns det ju en uppenbar risk att det bara blir ett subjektivt godtycke av de kvalitativa analyserna. Och vips så certifierar vi (fritt från mina fördomar nu) jugend med sadeltak oavsett om det är 20 meter gräs framför och en stenmur med järngrind mot gatan. Eller något annat absurt.

Jag är ju förvisso (nästan) ingenjör, så jag tror att man behöver verifierbara mätbara kvaliteter. Och det finns ju en hel del kunskap omkring detta; bl a jacobs och space-syntax. Det borde gå att sammanfatta i en checklista med binära kriterier. Annars blir det otydligt vad det är man certifierar. Och legitimiteten goes south.
about an hour ago · Unlike · 1

Jerker Olsson Den kompetens och ansvar saknas tyvärr mycket här och var; och inte minst hos nationellt ansvariga organ. Vägen till den förändrade klassificering är lång, men skulle vara kul om Göteborg kunde ta till sig din analys och bli landets ledande i hållbarhet på riktigt. De "falsarier" som förekommer nu är närmast genant.
about an hour ago via mobile · Unlike · 1

Rasmus Larsson Organisationsutvecklare jobbar nästan helt med kvalitativa metoder och så fungerar även certifieringssystemen inom den sektorn. Det fungerar minst lika bra som andra system och har dessutom gjort att deras "mjuka" värden allt mer respekteras av ekonomerna eftersom resultatet av det kvalitativa arbetet blir ett slutresultat som fungerar kvantitativt. Dvs det går att pricka av i en cheklista. Dvs det kan i checklistan stå "Är projektet Yimby-certifierat?" får man ett kryss där så kan ekonomen lugnt räkna med att risken att det blir en dålig investering har minskat och ingenjören kan utgå ifrån att risken för omprojektering minskar kraftigt.
about an hour ago · Edited · Like · 1

Rasmus Larsson Vad gäller att certifieringen skulle falla i kvalitet över tiden är den rätt liten om man gör rätt. Dvs håller nere antalet certifierade utredare och dessutom lanserar årliga nya versioner med krav på utbildning för att få behålla statusen som certifieringskonsult. Då kommer olika planer att ha certifieringar som heter någpt typ Yimby 2014 Urbancertifikat och Yimby 2017 Urban++ genom att uppgradera ofta håller man kvalitén uppe och drar in mer pengar.
about an hour ago · Like

Johannes Westlund Jag tar och drar in lite forskning. En harvardklassiker:

"So too with productive reasoning about human behavior. The standard of analysis is
just as high. Human resource programs no longer need to be based on ‘‘soft’’ reasoning
but should be as analytical and as data-driven as any other management discipline."

Argyris, Chris. "Teaching smart people how to learn." Harvard business review 69.3 (1991).

Det indikerar att forskningen rör sig bort från det där med "mjuka" värden och istället hittar "hårda" förklaringar. Det samma verkar också hända med stadsbyggnad där vi har t ex space syntax som vad jag förstår ger hårda förklaringar på det som tidigare var ett "mjukt" område.
about an hour ago · Unlike · 2

Patrik Andersson Vi kan kanske köra en kompromiss eftersom byggbranschens övrig certifieringssystem ser ut som de gör idag. På den lägsta nivån med betyget "Brons" finns ett antal kvantitiva parametrar som bara måste uppfyllas för att ta bort de värsta avarterna. Hjulet ska vara runt. Sedan på de högre nivåerna "Silver", "Guld", "Titan" kan det mer och mer gå över till kvalitativa utvärderingar. Vi får en snygg fälg, mindre buller och ett lågt rullmotstånd. På nivån "Titan" får du köra din strategi fullt ut Rasmus Larsson!
about an hour ago · Like · 1

Rasmus Larsson Alltså, kolla på SpaceSyntax. det är en blandning av hård matematik och kvalitativa bedömningar. Det är den utvecklingsriktning allting går mot just nu. I grunden bygger det på samma metod som man använder när man skapar dataspel.
about an hour ago · Like

Rasmus Larsson Jo förresten. det stora utvecklingssteget inom organisationsutveckling skedde efter 1991.
about an hour ago · Like

Rasmus Larsson För att förtydliga, själva protokollet är så klart en checklista med binära alternativ, uppfyller uppfyller inte. Men bedömningen av svaren måste vara en ganska kvalitativ expertbedömning för annars blir systemet suboptimeringsbart och innovatiosnhämmande.
about an hour ago · Like

Rasmus Larsson Genom att skapa ett sånt system tvingar man även fram en ny yrkeskategori som måste finnas med i alla projekt och se till att de kommer klara certifieringen.
57 minutes ago · Like

Johannes Westlund Ja; det ligger uppenbart i expertens intresse att göra sig själv behövd. Det är en del i den inherenta spänningen mellan expertkunskap och regler som t ex Per Lundin filosoferar omkring lite allmänt i inledningen av avhandlingen Bilsamhället. Men frågan är om man inte bara landar i ett godtycke, att enskilda lika fall behandlas olika utan grund. Jag tycker mycket av den motivering du framlägger mest bygger på att värna om expertens möjligheter att slå mynt. Vilket är trevligt om man är expert men...
53 minutes ago · Unlike · 2

Anders Genell Det finns också en annan risk med att kräva kvalitativa expertbedömningar och det är att eftersom tjänstemännen inte vet vilka kriterier som måste uppfyllas så undviker de problemet genom att utveckla och bygga så lite som möjligt.
41 minutes ago via mobile · Like

Patrik Andersson Ja, det värsta är om tjänstemännen börjar workshoppa med oändliga diskussioner kring kvaliteterna. Det behövs en tydlig grund att utgå ifrån i arbetet.
24 minutes ago · Like · 1

Rasmus Larsson Fast det är exakt det som behövs att tjänstemännen börjar worksoppa. Hela grejen med Yimbys existens har ju att göra med bristen på kvalitativa analsyer inom stadsbyggnad. Och det är inte för att värna experternas inkomster jag föreslår en ny expertroll utan det beror på att jag gör en maktanalys. För att balansera de nuvarande makthavarnas intressen behöver man tillskapa nya expert-makthavare som representerar ett annat perspektiv. Och de måste ges resurser för att kunna utöva den rollen. Och enda sättet att göra det på ett ekonomiskt hållbart sätt är att manipulera marknadens mekanismer. Varför tror ni att det är miljö och hållbarhetskonsulter i vartenda projekt nuförtiden, som dessutom kostar en massa pengar. Jo för att kravet på miljökonsekvensanalyser skapar en marknad för dem.
 0
Alexander Åkerman (7 Oktober 2013 20:10):
Bra artikel och tankvärd certifieringskriterier! Det enda miljöcertifieringarna gör bra är att de höjer betalningsviljan hos eventuella hyresgäster. Att en byggnad klassas som Leed platinum behöver inte betyda att byggnaden är hållbar, det enda det betyder är att byggnaden försetts med en massa dyr teknik. Problemet med denna dyra teknik är att själva produktionen av byggnaderna blir mer och mer energikrävande. I många fall blir utsläppen från produktionen så stora att den dyra tekniken trots lägre uppvärmnings/kylkostnader aldrig kommer att kompensera för utsläppen i produktionsdelen.

Våra byggnader står för cirka 30 % av våra utsläpp av koldioxid. Hälften av det kommer från uppvärmning och den andra hälften från nybyggnad. Om man vill bygga hållbart måste man minska kostnaderna för båda två.
+1
Daniel Bergqvist (7 Oktober 2013 21:33):
Alexander Åkerman (I dag 20:10): surprise! Att öka värdet och/eller betalningsviljan för en fastighet är inget ont. Länge har en energieffektiv hyresfastighet varit mer värd än annat. Hittar branschen metoder för att tolka miljöproblem i ekonomiska termer är hälften vunnet. Det är en nyckel till förändring.

Har du några belägg för att energivinsterna med god isolering + effektivt installations- och energisystem äts upp av energibehov vid framställning? Vad jag vet är det precis tvärt om inom ett relativt brett spektrum.
 0
Håkan Tendell (7 Oktober 2013 22:36):
Mycket bra initiativ! (och bilden på Heden var som balsam för själen)

Skulle man kanske även kunna införa graderingar för vissa parametrar i systemet?

Typ 20-49 % av bottenvåningslängd mot trottoar alt. torg som utgörs av dörr och skyltfönster för publika lokaler ger 1 plus.

50-74 % ger 2 plus.

75 % eller fler % ger 3 plus (75 % får ju anses vara ett mycket bra tal med hänsyn till att en viss del av bottenvåningslängden mot trottoar alt. torg även behöver bestå av port/portar till ovanpå byggda lägenheter och/eller kontor (eller hotell) (hotellobbyfönster på bottenvåning får lov att räknas som skyltfönster för publik lokal)

1-19 % ger plus minus noll.

0 % ger 20 minus (så att planerare och beslutsfattare verkligen får anledning att beakta tesen om hur viktiga publika lokaler är för att skapa potential för levande stadsmiljöer).
 0
Alexander Åkerman (7 Oktober 2013 22:50):
@Daniel.

Inget ont om att tjäna pengar eller för den delen ambitionen om att bygga mer energieffektiva hus - det senare är en nödvändighet. Men som dessa certifieringssystem är utformade så främjas dyr teknik framför en hållbar helhetslösning, i många fall leder detta till rent ohållbara slutresultat. För att ta ett uppenbart exempel på ohållbara byggen i hållbarhetens namn där systemen går före en hållbar helhet: http:​/​/​www.​solarregion.​se/​index.​php?​id=​185

"På Sege Park i Malmö finns Sveriges numera näst största men mest spektakulära solcellsanläggning. Anläggningen, som stod klar under sommaren 2007, omfattar 1250 kvm solceller med en toppeffekt på 166 kW. Den består av två system som är monterade på stora stålställningar. Ytan är utformad som en stor vinge vilket ger den ett spännande och uppseendeväckande utseende. Stålställningarna är uppbyggda av ett tredimensionella fackverk med en vikt på vardera 77 ton."

Det finns inte en chans att energivinsten från solcellerna kan betala tillbaka den energiförlust som skapats av att bygga den brokonstruktion som i detta fall krävs för att hålla solcellerna uppe. Om femtio år eller tidigare när husen/konstruktionen är uttjänta kommer det fortfarande finnas ett stort energiunderskott.
 0
Daniel Bergqvist (8 Oktober 2013 09:05):
@Alexander: håller med om solcellsexemplet. Att se till hela kedjan är inte byggbranschens paradgren. Men solceller får väl fortfarande betraktas som en extremlösning vid sidan av värmepumpar, FTX-aggregat och solpaneler som är de metoder tillsammans med god isolering som i första hand tillämpas för att nå energiklass "guld".
Sedan får vi inte glömma att energi är ett av tre områden som prövas inom "Miljöbyggnad". Ljudmiljö, luftkvalité, fukt, termiskt klimat, ljus och vatten är faktorer inom "innemiljö". Det krävs ingen dyr teknik för att uppnå höga betyg inom ovan område.
 0
Patrik Höstmad (8 Oktober 2013 09:47):
En ny omgång kommentarer från facebookgruppen:

Jerker Olsson Rasmus, finns inte ansvarig arkitekt som kan de värden och kvaliteter som vi efterfrågar; och har rätt integritet och mandat, hjälper inga "checklistor".
15 hours ago via mobile · Unlike · 1

Håkan Jonsson Rasmus, worksoppa låter mustigt och gott, kan man få receptet
13 hours ago via mobile · Unlike · 1

Rasmus Larsson stavfel, men rätt ändå.
12 hours ago · Like

Rasmus Larsson Jerker, det är ju just för att de inte kan som det krävs en helt ny grupp expertkonsulter. Som stöds av ett certifieringssystem både för certifiering av dessa konsulter och för certifiering av projekten. Experterna finns ju i Yimby så Yimby, eller en avknoppad organisation är de som kan göra det. Dvs vi.
12 hours ago · Like

Patrik Andersson Jag ser vissa problem med att få legitimitet i det där förfarandet. Vi har inga kvantitativa mått som ni kan nagelfara utan bara kvalitativa mått som ni får rådfråga oss om, och lämna det bara helt till oss så blir allt bra. Trust us, vi vet vad vi gör....
12 hours ago · Like · 2

Jerker Olsson Rasmus, tyvärr fungerar inte ditt recept alls, och måste därför anta att du inte kan "branschen". Jag själv har över trettio års erfarenhet i det jobbet.
12 hours ago via mobile · Like

Rasmus Larsson Jag kan hur man skapar certifieringssystem. Det har inte ett dugg med en viss bransch att göra utan är till stor del en fråga om Politik, PR och Varumärkesbyggande. När TCO införde sina certifieringar för datorskärmar så gjorde de det på direkt kollisionskurs med hela datorskärmsbranschen. 15 år senare var de flesta skärmar för professionellt bruk TCO-certifierade i hela världen därför att kunderna i hela världen anammade principen om att de bara köpte in TCO-certifierade skärmar. Likadant är det med Svanenmärkning, Krav-märkning och en hel massa andra märkningar. I byggbranshen har man försökt undvika detta genom att branschorganisationer tagit fram egna certifieringar som de själva kontrollerar. Men inget hindrar att andra börjar ställa krav på branschoberoende certifieringar.
11 hours ago · Like

Rasmus Larsson Om medborgarna och politikerna börjar ställa krav på YIMBY-certifierade projekt spelar det ingen roll om byggbranschen vill ha kvantifierbara kriterier.
11 hours ago · Like

Jerker Olsson Rasmus, tyvärr tror jag att vi inte kommer längre, då vi är på helt olika spår, varför meningslöst att fortsätta i den delen.
10 hours ago via mobile · Like

Rasmus Larsson Jerker, vilket spår är du på?
10 hours ago · Like

Patrik Andersson Både TCO och Krav körde väl en kvantitativ certifiering?
10 hours ago · Like

Patrik Andersson Det låter som vi ska reduceras till att bli uttolkare av Jane Jacobs heliga skrift. Blandstadens självutnämnda prästerskap.
10 hours ago · Like · 1

Rasmus Larsson Ja, men det hade ingenting med genomförbarheten att göra. Motståndet från branscherna var massivt oavsett.
10 hours ago · Like

Rasmus Larsson Problemet är att ni som pratar kvantitativa mätkriterier inte vet hur man mäter kvalitativa kriterier. De är faktiskt mätbara de också med metoder som är repeterbara och ger samma resultat oavsett vem som utför mätningen så länge den som mäter har rätt utbildning. Om det man ska mäta är en kvalitativ egenskap ska man mäta med en metod som mäter kvalitativa egenskaper, inte hitta på ett kvantitativt mått som approximerar och förenklar egenskapen. Du Patrik Andersson kritiserar ju faktiskt själv i artikeln de olika miljöcertifieringarna för att de leder till suboptimering, dvs att man bara uppfyller de kvantitativa villkoren men andra egenskaper ignoreras.
9 hours ago · Like

Rasmus Larsson En kvantitativ mätning kräver förövrigt också en person med rätt utbildning för att bli korrekt.
9 hours ago · Like

Johannes Westlund Fast suboptimeringen uppstår på grund av förekomsten av kriterier, förutsatt antagandet att det är omöjligt att kriterierna på ett exakt sätt fångar en optimal lösning. Den saken, att kriterierna i sig ger en bias åt vilket håll arbetet strävar, kommer man inte ifrån.
9 hours ago · Like

Rasmus Larsson Det blir mycket värre om man försöker omvandla kvalitativa egenskaper till kvantitativt mätbara kriterier.
9 hours ago · Like

Göran Åhman Som sagt, man kan göra en hel vetenskap av det. Ju mer kvalitativa variabler vi för in desto svårare blir det att hantera och vinna respekt för produkten/certifieringen. Tror att vi, iaf till en början, skall nöja oss med basic mätbar kvantitet. Och förklara varför vi valt just de områden/företeelser som vi valt att mäta.
Det kan vara, slutet eller öppet, vilket ger mer eller mindre buller, privat sfär för invånarna. Det kan vara tillgänglighet, både kollektiv såväl som gång, cykel och med bil. Det kan vara andel av fasad som vänder sig mot gatan (lokaler) osv. Basic som sagt
9 hours ago · Like

Rasmus Larsson Hur mäter man att det är en privat sfär? Skiljer sig en stor sluten innergård med 200 boende mot en liten sluten innergård med bara 20 boende? Är den ena mer privat än den andra? Eller hur mäter man att att en byggnad vänder sig mot gatan? Vänder sig en byggnad mer mot gatan om den ligger i ett hörn och vänder sig mot två gator med skyltfönster men bara har entréer mot den ena än om den bara har skyltfönster mot en gata men entréer mot två? Eller entrén på hörnet? Upplevs det lika på alla hus i alla lägen eller är det situationsberoende hur man upplever det? Är de enkla kvantifierbara kriterierna egentligen så enkla och kvantifierbara?
6 hours ago · Like

Göran Åhman Som sagt, man krångla till det... Ursäkta om jag var otydlig. En sluten innergård är privat, en öppen är det inte. Bullret torde vara mer varierande, men det är å andra sidan "enkelt" att räkna ut. En fastighet som har publika lokaler i 80% av sin totala fasadlängd vänder sig till 80% mot gatan. En hörnfastighet har oftast längre fasad mot gatan, och är också ofta attraktiva etableringspunkter för affärslokaler osv, de utgör vidare ofta oxå en viktig roll för stadslivet just på grund av sin placering. Självklart kan och bör man också ställa särskilda krav på dessa fastigheter. Men det behöver ju inte ge direkta effekter på hur man utformar själva certifieringsystemet.
Grundläggande, enkelt att certifiera och enkelt att förmedla, enkelt att få acceptans för och därmed enklare att få genomfört, för allas vår skull.
6 hours ago via mobile · Unlike · 1

Anders Genell Man behöver nog bestämma sig för vilket som är viktigast: Att det snarast möjligt kommer igång byggande av stad med några få enkla kvantifierbara kvalitéer, eller att det som (så småningom) byggs är av yppersta yimbystadskvalitet. Jag tror personligen på att hjälpa tjänstemän och byggherrar (och arkitekter?) genom att ge dem ett verktyg de kan förstå och använda. Sen kan man parallellt med detta jobba med certifieringsidén så att när de enkla reglerna fått genomslag så kan man införa krav på certifiering som kräver experter.
2 hours ago via mobile · Unlike · 1

Patrik Andersson Ja, som jag skrev förut, sätt några grundläggande kvantitativa krav. Vi vet ju till exempel att helt lokallösa gator inte blir bra stadsliv. Vi vet att gigantiska markparkering är förödande. Vi vet att uppbrutna strukturer utan privat innergård ger ytor som få använder. Etc. Är detta uppfyllt kan man gå vidare med en kvalitativ analys.
27 minutes ago · Like
 0
Daniel Andersson (8 Oktober 2013 10:18):
EDIT: Jag har tagit bort detta inlägg (med missade avklippta delar av facebookkommentarer) efter Patriks justering enligt nedan.
 0
Patrik Höstmad (8 Oktober 2013 10:47):
Daniel, tack jag har redigerat in det i kommentaren ovan.
 0
Patrik Höstmad (8 Oktober 2013 11:01):
Försök till sammanfattning so far...

Rasmus Larsson som säger sig kunna certifiering tror stenhårt på Yimbyutbildade experterkonsulter som utifrån Jane Jacobs gör en kvalitativ utvärdering, för att kvaliteterna inte enkelt låter sig kvantifierias, för att främja utveckling och innovation, för att förhindra suboptimering.

Flertalet (inkl. Jerker Olsson med mångårig erfarenhet i byggbranschen) som tror på åtminstone en viss kvantitativ utvärdering, för att få genomslag i branschen, för att få objektiva mått som kan diskuteras, för att få legitimitet, för att få bort de värsta avlaterna.

Jag är egentligen en förespråkare för Rasmus idé men ser vissa problem med att få genomslag och accpetans för den i byggbranschen. Jag föreslår att det åtminstone finns ett antal kvantitativa parameterar på den lägsta nivån, med man kanske kan köra kvalitativ utvärdering för högre nivåer.

Antalet kvantitativa parameterar att kravsätta bör nog hållas så lågt som möjligt.
 0
Johannes Hulter (8 Oktober 2013 12:22):
Tror mer på kvantitativa normer som ska uppfyllas. Certifieringen ska ligga i objektiva kriterier i själva byggnaden, inte i huvudet på en konsult (som ju då måste ha en certifierad Yimbyutbildning, vem ska stå för den?). Men jag kan förstå att konsulterna hellre vill ha det tvärtom... ;)
 0
Johannes Westlund (8 Oktober 2013 15:36):
Jag tror, som Johannes Hulter, på kvantitativa kriterier, som den (nästan) ingenjör jag är. Jag tycker vidare att man bör välja att hålla det minimalistiskt. Det finns flera skäl till det bland annat:

- Lättare att anamma i projekten
- En baseline för en fungerande stad är egentligen enkelt
- Vem som helst kan förstå kriterierna
- Entreprenörer kan lätt förstå kriterierna och deras syfte
+2
Patrik Höstmad (8 Oktober 2013 16:02):
Rasmus hade en riktigt bra idé på Yimby Sverige och det var att vi helt enkelt testar stadsmiljöcertifieringen på våra yttranden. Istället för att som idag jobba ostrukturerat kvalitativt där vi tar upp de konstigheter som vi spontant reagerar på så kan vi istället jobba med en mycket mer strukturerad analys där vi går igenom kvalitetet efter kvalititet. Genom att göra så kan vi testa live olika kvaliteter beskrivna med eller utan associerade kvantiteter. Det blir en iterativ process för att se hur bra olika analyser och mått fångar blandstaden.
 0
Alexander Åkerman (8 Oktober 2013 20:41):
^^hur ska Yimby certifieringen ta hänsyn till platsen? Att skapa urbanitet bygger ofta på att ta tillvara på platsens potential, vilket kan se mycket olika ut i olika miljöer. Och bedömningen bör ju rimligtvis prisa sådant som gör det bästa möjliga av platsen, vilket inte alltid resulterar i nån sorts stenstadsstandard enligt kriterierna ovan. Tillexempel är kanske helt slutna kvarter rent av dumt på en liten tomt med speciella förutsättningar.

Stadsbyggnad kan ju både handla om nybyggnad av stadsdelar och små tillägg i befintlig miljö. Dessa små tillägg har jag svårt att se hur de ska bedömas enligt kriterierna i artikeln. Kanske att de får egna kriterier. Men ett litet tillägg i en stadsdel som tillför något nytt, som i sin tur gör stadsdelen mer blandad, livlig och attraktiv behöver ju i sig självt inte vara funktionsblandad, räknas som tät o.s.v.
 0
Johannes Hulter (8 Oktober 2013 20:47):
Alexander: Stenstad behöver det ju inte vara. Trähus går också bra. Och annat än 6-10 våningars kvartersstad med lokaler i botten kan säkert passa bra i vissa fall (townhouses tex). Men var skulle det vara fel med kvartersstad menar du?

Hursomhelst så är ju det teoretiska problem du tar upp enkelt att lösa. Det är ju bara för exploatören att inte ansöka om certifiering. Så var det problemet löst. Häpp! :)
 0
Alexander Åkerman (8 Oktober 2013 21:15):
^^Johannes: Ett "Yimby-stadsmiljöbyggnad" bör ju gynna det som utvecklar stadens urbana värden mest. Att utveckla urbanitet i en befintlig gles förort eller i ett nybyggnadsprojekt kan se mycket olika ut. Detsamma gäller självklart projektens karaktär. Ett renoverings/upprustningsprojekt i ett miljonprogramområde är ju självklart annorlunda än nybyggnad. Så både platsen och projektens karaktär spelar in.

Jag anser att "Yimby-stadsmiljöbyggnad" bör sträcka sig längre än till att bedömma nyuppförda byggnader.

För att ta ett exempel: Den åtgärd i Hammarby Sjöstad som mest skulle utveckla stadsliv är ju inte nybyggnation av flera kvarter, snarare att bygga en bro över till södermalm så att stadsdelen får en genomströmning av människor... Yimby-stadsmiljöbyggnad bör givetvis gynna den åtgärd som gynnar urbaniteten mest ifall det skulle stå i motsats till någon annan åtgärd, som trots allt i sig självt skulle kunna uppfylla "yimby-stadsmiljöbygnad: Guld"...
 0
Patrik Höstmad (8 Oktober 2013 21:29):
Funderar på vad som är viktigast för oss att bevaka och som andra bevakar det dåligt, jag landar i
- funktionsblandningen på kvartersnivå
- tätheten (bostad, arbetsplats, verksamheter)
- kopplingen mellan fastighet och gata (verksamhetslokaler, bred trottoar)
- den kontinuerliga gatunätstrukturen
+1
Johannes Hulter (8 Oktober 2013 21:38):
Som jag skrev i FB-tråden, en certifiering är ett golv, inte ett tak. Det är betydligt viktigare med en juste urban lägstanivå än att enstaka projekt är optimala. Bla därför bör man hålla sig till ett fåtal, konkreta och kvantifierbara parametrar som är enkla att bedöma. Vaga, filosofiska resonemang om vad som är lämpligt avseende olika platsers inbillade "karaktär" ligger definitivt utanför det.
 0
Patrik Höstmad (8 Oktober 2013 22:03):
Jag håller med dig Johannes. Åtminstone på en lägsta nivå i certifieringen ska det finnas ett antal tydliga kvantiteter som inte går att diskutera bort.
 0
Patrik Höstmad (8 Oktober 2013 22:07):
Staffan Bolmingar, "gröna stråk" är problematiska om det inte görs starka urbana kopplingar över dessa. De gröna stråken choppar upp stadsväven och bildar otrygga barriärer mellan stadsdelar/områden. Gångtrafiken stängs av under dygnets mörka timmar. Det är t.ex. många som försöker undvika att passera över Kungsparken till fots under de mörka timmarna, inte ens längs gatorna över finns tillräcklig trygghet. En fråga som jag har ställt om och om utan att få svar på är i vilken mån kan man skapa "gröna nät" genom att relativt konsekvent köra med gröna tak, innergårdar, alléträd och kvartersstora parker. Jag ser framförmig att detta skulle ge en grönstruktur som inte smular sönder de urbana kvaliteterna på samma sätt som "gröna stråk", urbana kvaliteter som är så viktiga för trygghet och stadsliv. Dessutom skulle alla få en grönstruktur precis utan dörren.
 0
Johannes Westlund (8 Oktober 2013 22:15):
Man kan ju försöka göra kriterierna lite flexibla. Om man till exempel fastställer en poängskala i tio steg på i vilken grad man uppfyller målet så får man ju "partial credit" för att gå i rätt riktning. Och så summerar man på slutet och så ska man ha haft minst 60 procent av möjliga poäng för att uppnå nivå Brons eller ja, något i den stilen.
 0
Staffan Bolminger (8 Oktober 2013 22:44):
Patrik

Som jag ser det är gröna stråk något som leder fram till parker stora som Kungsparken (trygghetsaspekten håller jag med om men det är en annan fråga). Stråk kan vara smala så länge de är sammanhållna, ned till cykelbanebredd med någon meter vid sidan om de är smart utformade. Men en variation i bredd och kvalitet höjer upplevelsen. Huvudsaken att de lockar till rörelse för det ger bättre hälsa vilket vid sidan av utbildning och arbete (ekonomi) är viktigaste sociala aspekterna. Kompletterade med gröna väggar och tak så blir de även bra förutsättningar för biologisk mångfald. Något som kanske i stadsbyggnad kan verka märkligt men det är i staden den biologiska mångfalden finns när landsbygden är reglerat med åker- och skogsbruk.

Sedan åter till kantparkeringen och tillgänglighet. Det finns lagar, krav och riktlinjer som reglerar tillgänglighet så om man bara vill åt tillgänglighet så är det inte ett mått jag tycker vi behöver ha i stadsmiljöcertifiering. Kantparkering är dock bra ur besökarsynpunkt eftersom det blir så tydligt för besökaren, men då tid- och avgiftsreglerad.
 0
Staffan Bolminger (8 Oktober 2013 23:16):
Alexander och Daniel

Hur stor CO2-andel som belastar produktion kontra drift är extremt beroende på med vilket energislag man använder och vilket energislag man räknar med att man sparar in vid lägre driftenergi! Men det finns ingen forskning eller beräkningar jag sett som ens varit i närheten av att visa på att energieffektiviseringar varit "olönsamma" ur CO2-synpunkt. Snarare har de väldigt snabb "avbetalning", några få år. I Hamnhuset halverade vi energianvändningen med mer teknik och tjockare väggar. Den CO2-belastningen "betalades av" på 3 år när vi var kopplade till fjärrvärme för uppvärmning! Snabbare avbetalning vid sämre energislag.
Traditionellt säger man 20% från produktion och rivning, 80% drift. De mest effektiva husen närmar sig 50/50.
 0
Johannes Westlund (8 Oktober 2013 23:19):
Staffan Bolminger: Det finns ju undersökningar som visar på att det är människor som bor i en stadsmässig miljö som rör på sig mest i sin vardag. Medan de som bor i en villaförort full med häckar längs vägkanterna och massor gräs överallt (gröna stråk eller vad?!) gör 80 procent av sina ärenden med bil. Hur kommer det sig? Det motsäger ju gröna stråkens förmåga att inbjuda till motion. Istället verkar det vara det här med täthet, funktionsblandning och kontinuerlig variation som man bara får på en stadsgata vara det som skapar viljan att motionera. Dvs din idé om grönstråk för att inbjuda till motion är en självmotsägelse. Varför inte satsa på mer stadsmässig miljö istället för att uppehålla sig vid dessa otrygga impedimenten vissa envisas för att kalla "gröna stråk"?
 0
Staffan Bolminger (8 Oktober 2013 23:32):
Om man verkligen vill skapa en hållbar stad och en Stadsmiljöbyggnadscertifiering måste man lyfta in BARNKONSEKVENSER och SOCIALA KONSEKVENSER. I Göteborg har vi kommit långt i det arbetet tack vare S2020 som tagit fram analysverktyg för detta.

Stadsbyggnadskontoret har ansvar att dessa konsekvensanalyser görs i alla detaljplaner.

Kolla på matriserna för detta. Det kan vara intressanta ur flera aspekter, innehållsmässigt men också hur de är upplagda med tanke på om man vill skapa en stadsmiljöcert. Det finns t.ex. olika skalor. Det är ett intressant arbetssätt som vi använder i andra sammanhang. Sakfrågor påverkar olika beroende på i vilken skala det är man ser på. T.ex. tycker jag att det Patrik anger i "Privat sfär och återhämtning" är väldigt beroende på om man pratar byggnadsnivå, kvarter, stadsdel eller stad.

Här finns matriserna: http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​invanare/​bygga-​o-​bo/​komm.​.​
 0
Sven Renquist (9 Oktober 2013 02:37):
Staffan, jag har ett förslag. Låt en medborgarpanel med representanter från olika delar av samhället utföra de här matrisanalyserna åt er. Analysmetoden är väl mer att betrakta som kvalitativ än kvantitativ (ursäkta min okunnighet i vetenskapliga metoder), och då blir ju utfallet beroende av utförarnas subjektiva uppfattningar. För att få en objektiv bild hur en god stad ser ut borde ni låta fler vara med.
 0
Johannes Hulter (9 Oktober 2013 07:57):
Inga certifieringar tar ju upp *alla* tänkbara parametrar. Man gör ett urval av vad som ska prioriteras och sätter gränsvärden för det. Det gör systemet lättöverskådligt och enkelt att applicera. Populariteten i "Miljöbyggnad" är väl ett utslag av det (och att det är låga krav).Det finns ingen anledning att försöka täcka in varje aspekt i certifieringen. Alldeles bortsett från att det är praktiskt omöjligt så skulle det göra certifieringen ohanterlig.
 0
Patrik Höstmad (9 Oktober 2013 17:50):
Staffan, det är mycket att diskutera samtidigt som min tid tyvärr är lite begränsad för närvarande, men vi har väl ingen tidspress ;). Jag börjar här med att svara om de gröna stråken.

Vi har tidigare diskuterat det där med att den biologiska mångfalden är större i städerna än på virkesåker och havreåker. Gröna kilar och stråk är väldigt hett nu, men det är också ett problematiskt eftersom de skapar barriärer i den urbana strukturen. Upprätthållandet av biodiversiteten i städer är också ofta energi- och kemikalieintersiv, om man jämför med t.ex. ängsmark betad av djur. Som vi skrev i vårt yttrande över Grönplanen som var ute på remiss "Huvudansvaret för att värdefulla livsmiljöer skyddas ligger inom jord- och skogsbruket (med erforderligt stöd); det får inte lastas över på städerna, även om vi skall värna de "nya" miljöerna." och att "Grönplanen bör även behandla i vilken utsträckning de uppsatta målen (lätta att nå för göteborgarna, rika upplevelser, ge möjlighet till ett hälsosamt liv, rikt växt och djurliv, förlänga de gröna kilarna in i den täta staden, etc.) kan nås med hjälp av gröna innergårdar, gröna tak, gröna fasader, alléträd längs gator och små stadsparker inom 300 m."
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​6/​goteborg-​20​35-​yimbys-​yttr_​.​.​

Gröna väggar, gröna tak, alléträd, gröna innergårdar - ja gärna, det är oproblematiskt och önskvärt ur ett urbant perspektiv.

Gröna stråk - då måste vi vara extremt tydliga med vad vi menar och vara säkra på vilka effekter det får på de urbana kopplingarna. Vi får inte hamna i den typ av gröna GC-stråk som försöker, men misslyckas, att binda ihop funktionalismens bostadsenklaver.
+1
Patrik Höstmad (9 Oktober 2013 17:52):
Jag måste även citera Johannes Hulters kommentar från inlägget "Centralenområdet behöver stadsplanering" som jag tycker sätter fingret på det:

"Det hänger väl ihop med att någon sorts söndagsflanörs-perspektiv av någon anledning blivit default inom planeringsvärlden. Utgångspunkten är den avkopplande (sommar)söndagspromenaden genom parken som uppenbarligen antas vara den dominerande formen av fysisk aktivitet i centrum av en storstad. Det är en sorts drömbild som dröjt sig kvar från Le Corbusiers visioner. I verkligheten så är det ju bara en mikroskopisk del av mänsklig urban aktivitet under ett år som är planlöst parkströvande. Men det är den vi planerar för och pga den som vi suboptimerar allt annat."

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​6/​centralenomradet-​behover-​_​.​.​
 0
Matthias H. (9 Oktober 2013 22:09):
Ja Patrik, det du hänvisar till som Johannes skrev är verkligen huvudet på spiken.

Staffan, det är oerhört centralt och viktigt att ni tar till er det så vi inte hamnar i planering o byggande för söndagsflanören, oerhört viktigt.
 0
Staffan Bolminger (9 Oktober 2013 23:46):
Sven, god idé!
I framtagandet av Vision Älvstaden var det 2800 göteborgare + lokala och internationella expertteam inom olika discipliner som deltog. Då togs ett stort grepp. Men det är en bra idé att köra någon slags dialogform runt dessa matriser även när vi kommer ner på mindre detaljplaner! Jag tar med mig den idén.
 0
Staffan Bolminger (10 Oktober 2013 12:19):
Johannes W, Patrik och Matthias.

Hu! Nej, jag vill verkligen inte se odefinierade parker för söndagsflanörer! Tro inte det. De finns bara på arkitekternas skisser. Men där är de i majoritet! ;-)
Urban grönska som gör nytta vill jag se!

Jag har läst studien om hur stadsborna rör sig mer än de som bor nära naturen. Och där är det ju inte själva mängden av grönska som är problemet utan snarare bilberoendet vilket gör att de åker från dörr till dörr medan en stadsbo springer till bussen några gånger i veckan... I alla fall gör jag det. Och tar några extra steg till nästa hållplats i väntan på nästa buss.
Men grönska måste finnas även i staden. Det finns många studier som visar på starka samband mellan tillgång på grönområden och positiva effekter på människors fysiska och psykiska hälsa. Och de har även luftrenande, partikelbinande, ljuddämpande, vattenbindande mfl egenskaper.
Angående biologiska mångfalden håller jag med dig Patrik, staden kan inte bära allt det ansvaret. Men allt kan heller inte skjutas över till landsbygden, staden måste också bidra. För just inom biologisk mångfald är vi långt utanför de planetära gränsvärdena vilket är alarmerande för mänsklighetens överlevnad. Kan vi skapa förutsättningar för pollinerande insekter i staden har vi bara genom detta gjort en stor insats. Och fördelen med ytor som har mycket biologisk mångfald är att de inte ska skötas så mycket. De ska vara lite vilda. De är därmed inte energi- eller kemikrävande. Det finns väldigt många dö-ytor i en stad som kan nyttjas för detta.

Men som sagt, inga odefinierade parker för söndagsflanörer. Gröna högkvalitativa stråk och små parker i serier som leder till större. Kvantitet kan aldrig ersättas med kvalitet så vi måste även ha lite större parker i staden. För vart skulle vi annars husera Way-Out-West? ;-)

Patrik, nej ingen brådska alls. Staden är aldrig färdigbyggd! ;-) Men låt oss inte fastna i vissa spår (som t.ex. det gröna) utan låt oss resonera runt så många aspekter som möjligt för att belysa positiva och negativa sidor. För det har de alla.
+2
Matthias H. (10 Oktober 2013 13:19):
Staffan, jag tycker att vi redan har dom större parkerna vi behöver. Vi behöver ingen mer Ängårdsbergen, Trädgårdsförening, Slottskogen och Keillers Park. Dom finns där och är utmärkta men vi behöver ingen till park i den storleken. Det vi behöver är förtätning av staden mellan dessa parker.

Jag kan gå med på en park i Vasaparkens storlek i Frihamnen men allt större än det är enormt resursslöseri.
+2
Tobias Axelsson (10 Oktober 2013 15:17):
Men vad innebär egentligen ett "grönt stråk"? Att man har gräsmatta på vardera sida av sin GC-bana? Vem glädjs av det?

Jättegärna trädkantade alléer och små planteringar däremellan, varje dag i veckan. Men några små gräsremsor behövs sannerligen inte. När man är ute och går i staden vill man väl i de flesta fall (om man inte är söndagsflanör fem söndagar om året) komma fram till sitt mål på ett effektivt sätt. Därför bör alla former av impediment, gröna eller ej, minimeras.

Parker i olika storlekar, gärna små fickparker, kan ju göra gott. Men det ska vara tätt mellan gatumiljö och parkmiljö: Gata, trädrad/parkering, trottoar, gjutjärnsstaket och sedan vips är man i parken. Inte gata, parkering, trädrad, impediment, cykelbana, impediment, trottoar, impediment, lokalgata, impediment, nätstaket och sedan park.

Ta Savannah, Georgia som exempel, där övergår det till och med direkt från gata till park utan något emellan.
http:​/​/​www.​savannahgetaways.​net/​Rental_​Listings/​Savann.​.​
http:​/​/​goo.​gl/​maps/​tmGeJ
 0
Niklas S (10 Oktober 2013 16:23):
Mattias lista kan kompletteras med Hisingsparken (Göteborgs största!). Och jag håller med om att dom stora parkerna vi behöver redan finns, och dessutoma är fullt tillräckliga även vid en kraftig befolkningsökning.

I övrigt tycker jag man ska se över underhållet av befintliga parker, stora som små, innan man börjar fundera på att anlägga nya. I te.x. korsningen långängen/godemansgatan finns en "pocket park" som kunde rustas. Finns säkerligen massor av fler exempel där behovet finns och där det går att åstadkomma mycket med ganska små medel, utan att ta i anspråk ny mark.

Herkulesparken är väl ett exempel där man faktiskt påbörjat en rustning, vilket är positivt. Fast jag är lite orad av att bulleraspekter kanske bidrar till att nyttjandegraden ändå inte kommer att vara särskilt hög.
+2
Sven R (10 Oktober 2013 17:32):
Staffan, det är lite svårt att få en bild av vad du egentligen tycker. Å ena sidan är du emot odefinierade parker, å andra sidan förespråkar du serier av gröna ytor för bl.a biologisk mångfald. Det bästa sättet att kommunicera när det gäller arkitektur och stadsplanering är att visa konkreta exempel tycker jag. Här är en bra förebild för de centrala ytor ni är satta att statsutveckla:

http:​/​/​www.​nyrens.​se/​projekt/​hornsbergs-​strandpark

Parken fick Sienapriset 2012 (årets bästa utemiljö i Sverige). Så ska vi tala stadsmiljöcertifieringar så verkar denna ligga bra till, enligt Sveriges Arkitekter iallafall. Hela området är trevligt konstaterade jag vid ett besök nyligen.

Vad har ni på Älvstanden Utveckling för förebilder? När du skyller på att arkitektskisser visar odefinierade grönytor så blir jag orolig. Det är ju ändå ÄU och SBK som är beställare. Det är ju NI som bestämmer hur det ska se ut och det är NI som ska kommunicera vilka lösningar som är aktuella! Arkitekter levererar bara det som förväntas, som ger chans till jobb. Jag kan t.ex förstå att utländska arkitektkontor lämnar in tävlingsförslag på gigantiska träskparker i Frihamnen eftersom ni hittills inte visat någon intention på Norra Älvstranden att skapa tät och sammanhållen stad.

Så för att bringa lite ljus, vad har ni för förebilder?
+2
Sven R (10 Oktober 2013 17:59):
Och som jämförelse med 2012 års mottagare av Sienapriset, här är jubileumsparken i Frihamnen:

http:​/​/​2.​bp.​blogspot.​com/​-​i9xiMrwWhAY/​UWWFURX-​dEI/​AAAA.​.​

Känns inte som en framtida pristagare...
+2
Matthias H. (11 Oktober 2013 11:24):
Ja Staffan, jag håller med Sven. Både du och Bo Aronsson pratar om att ni vill bygga stad men sättet ni uttrycker det på lämnar hela tiden möjligheten för er att ni framöver kan glida undan. Ni är inte konkreta och det oroar mig mycket.

Vi ska inte/ni får inte bygga in fler otrygga grönytor i staden, absolut inte. Det finns tillräckligt med sådana som det är idag redan. Göteborg behöver mer stad, inte mera grönytor. Detta måste ni förstå.
 0
Emanuel Alfredsson (11 Oktober 2013 12:15):
Jag hade gått med på "jubileumsparken" och den övriga planeringen för Centrala Älvstaden jag sett om den hade anlagts på ett mer lämpligare ställe, som vid Långedrag, Fiskebäck eller Askim/Nästet. Där är kravet på stadsmässighet och kontinuitet inte lika stor, men dock närvarande.
+1
Tobias Axelsson (11 Oktober 2013 12:17):
Staffan Bolminger (I går 12:19):
"[...] Och fördelen med ytor som har mycket biologisk mångfald är att de inte ska skötas så mycket. De ska vara lite vilda. De är därmed inte energi- eller kemikrävande. Det finns väldigt många dö-ytor i en stad som kan nyttjas för detta."


Varför ska vi ha vilda naturområden inne i staden, räcker det inte att ha vilda naturområden utanför staden?
Som det är nu har vi stora ytor "stadskontaminerad" natur pga stadens gleshet med långa avstånd och trafikleder mellan staden och förorterna. Gynnas inte den biologiska mångfalden mest och bäst om staden är tät och naturen får så mycket utrymme som möjligt utanför?

Håller med om att det finns väldigt många dö-ytor i vår stad, men jag tycker inte att de ska finnas och verkligen inte nyttjas till sly.
+3
Johannes Westlund (11 Oktober 2013 13:08):
Parker är viktiga i en stad. I Göteborg har vi dock väldigt gott om parker. Det finns mycket annat som är viktigt i en stad. Fastigheter till exempel där stadens människor kan bo, arbeta och leva ut alla aspekter av vardagslivet.

Generellt sett tycker jag att parker inte behöver tillföras. Dock tycker jag att utvecklingsområden såsom Ringön, Frihamnen och Gullbergsvass kan undantas detta. Där behövs park, men inte i form av nån enorm jubileumspark. Vi har redan de stora parkerna. Ett fåtal Pocketparker! Små oaser för närliggande kvarter. Och så får man inte glömma innergårdarna, som kan bli fantastiska parker för de boende.
+5
Patrik Höstmad (14 Oktober 2013 22:46):
Staffan, om barnperspektivet. Som jag ser det är det fordonstrafiken som är det enskilt största hindret för barn. Både i staden och i villamattan. Dels direkt som olycksrisk och att trafikapparaten tar plats och skapar större avstånd och dels indirekt genom hälsoeffekterna (luftföroreningar, partiklar, buller). Barn är känsligare än vuxna, men i stort sett alla studier är gjorda på vuxna och gräns- och riktvärden är satta utifrån studier på vuxna (värden som mer med regel än undantag överskrids i Göteborg).

Biltrafiken måste minska och röra sig långsammare för att skapa en trygg miljö för barn där de kan i viss mån röra sig själva.

Ett första steg som ligger på kommunal nivå är gator skyltade med max 30 km/h, icke-subventionerad parkering (dvs. ingen p-norm och parkeringsplatser får inte subventioneras via lägenheterna) och satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik.

I de yngsta åldrarna passar den slutna gröna innergården. Först med föräldrarnas närvaro och sedan självständigt med övervakning som succesivt minskar. För rörelse mellan kvarter är stora breda trottoarer viktiga eller ännu hellre gångfartsgator. Vi måste få en kritisk massa av lekande vuxna och barn på våra gator så att bilisten hela tiden är beredd på interaktion och inte får känslan av led, plats reserverad för mig och jag är prioriterad. I Göteborg, även på gator med låg trafikmägnd så vågar inte vuxna och barn ta över gatorna.

Försöken till att skapa enklaver med gångreservat har visat sig fungera dåligt av den enkla anledning att både bilister och barn i mycket har överlappande målpunkter. Den kaotiska biltrafiken och de fulla parkeringarna vid Plikta är talande, liksom vid lämning och hämtning vid förskolor. (T.ex. bakom Dr. Fries Torg, herregud vilken röra där bilar i stress kör snabbt och använder både gräsmattor och skogen för att få plats. Parents, plz get a grip!). Den andra aspekten med reservat är att barns umgängeskrets och målpunkter, precis som vuxnas, inte begränsas till innanför matarleden som planeraren drog upp runt enheten.

Låga hastigheter är det enskilt effektivaste sättet att minska olycksrisk och allvarliga skador. Varför är inte allt skyltat 30 km/h innanför tullarna i Göteborg? Egentligen obegripligt. Jag kan rekommendera Anders Hagsons avhandling "Stads- och trafikplaneringens paradigm : en studie av SCAFT 1968, dess förebilder och efterföljare".

Vad av detta ska man reglera på projekt/detaljplane nivå och kan därmed vara aktuellt för en certifiering? Tja, för det negativa hotet från trafiken så behövs alla krav som leder till tillgänglighet genom närhet (istället för genom hög hastighet). Och även direkta utformningen med kanske max 30 km/h alt. gångfartsgata, satsningar på breda trottoarer (min bredd 5 m?) och cykelvänlighet, icke-subventionerad bilparkering (kräver ändrad P-norm) och gärna begränsat utbud av bilparkering.

För den positiva möjligheten har vi den gröna slutna innergråden, den breda trottaren, gångfartsgatan, närhet till många målpunkter genom hög täthet, kort avstånd till högkvalitativ park, mm. För de äldre barnen är det viktigt att det finns offentliga platser och miljöer i staden (trottoarer, gator, parker, torg) som de tillåts att nyttja för sina aktiviteter i samspel med det övriga stadslivet (dvs. hellre skejt vid Esperantoplatsen än i en speciellt designad skejtreservat gömt för allmänheten i park bakom Bergakungen.)

Det blev visst långt.... :)

Kort, jag tycker barnperspektivet till stora delar ryms i den skissade stadsmiljöcertifieringen. Möjligen skulle man lyfta bilproblematiken tydligare. Är det något som du Staffan, eller ni andra saknar?
+2
Johannes Westlund (14 Oktober 2013 23:40):
Jag är för att lyfta barnperspektivet tydligare genom att titta på just det Patrik Andersson nämner:

- Innergården
- Närhet till offentliga platser och miljöer där det finns utrymme och acceptans för barn och vuxnas aktiviteter
- Gatan som allmänning snarare än som trafikled och parkeringsplats
- Mobility Management-åtgärder för att minska bilismen i området
- Gång/cykel-vänlighet och målpunkter så att gott om människor rör sig omkring och många ögon ser
- Och ingen subventionerad parkering
 0
Staffan Bolminger (16 Oktober 2013 17:05):
Hej!

Jag har varit extremt upptagen senaste veckan och inte hunnit med denna intressanta diskussion. Och det är pga att jag precis efter detta inlägg checkar ut och växlar upp föräldraledigheten från 20 till 100% en dryg månad. Datorn stängs då ner några veckor.
Men jag lovar att komma tillbaka i diskussionen och svara på de frågor och diskutera de påståenden som riktats till mig.
Adios amigos!
/Staffan
+1
Vanessa (23 Oktober 2013 16:17):
Härligt skrivet! Tack för att ni kämpar för att göra Göteborg bättre!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter