Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Tänk om gör rätt!

 
Under rubriken Krönika publicerar vi opinionsmaterial som uttrycker författarens personliga ståndpunkter, vilka inte nödvändigtvis är Yimbys officiella ståndpåunkter. Dagens krönika är skriven av Daniel Bergqvist.

Att förtäta är en bra strategi för att utveckla staden. Det håller nog de flesta stadsvänner med om, men ibland kan förtätningstanken gå för långt och istället bli ett hot mot den täta, hållbara och attraktiva blandstaden. När lättillgängliga grönområden tas i anspråk och gamla vackra byggnader hotas med rivning måste man ställa sig frågan: är det värt detta?

Gamla hovrätten

 

Ställ er själva frågan när ni beskådar Akademiska Hus idéer för hur centrala campusområdet "Näckrosdammen" ska utvecklas. På GP-debatt (22/10) skriver jag vad jag tycker.

Akademiska Hus har tillsammans med GU och Inobi tagit fram förslag på hur området runt Näckrosdammen, Humanisten och Korsvägen kan förtätas i deras regi. Tyvärr är dessa planer inte särskilt publika (vilket kanske inte är så märkvärdigt med tanke på hur känsligt det är att vilja bygga på bästa parkmark). En trycksak har tagits fram "i första hand för medarbetare vid GU", för att citera innehållet i denna länk: http://www.campusnackrosen.gu.se/justnu/

Broschyren presenterades på Artisten under ”Kulturnatta” härom veckan. Till sitt innehåll är den fullspäckade med vackra ord och en lång lista på alla de parter som bakom stängda dörrar avgör områdets framtid. Så här tänker Akademiska Hus:

Klicka för större bild.

 

Min tolkning av en del av broschyren ovan följer:

Röda fällt påbyggnader av befintliga byggnader. Gult fält möjlig nybyggnad med helt eller delvis rivet landeri. Akademiska hus vill bara bygga ut inom det röda områden trots att det gula området kombinerar både exploatering och bevarande av attraktiv parkmark. Klicka för större bild.

 

Ett citynära Universitet har många fördelar och givetvis skall Campus Näckrosdammen utvecklas till något större och bättre. Att däremot ta bästa parkmark i anspråk när det är möjligt att bygga på höjden, på parkeringsplatser eller på impedimentmark i närområdet så är förslaget ett misslyckande. Ett framgångsrikt universitetscampus ska lyfta fram kulturmiljöer och vackra byggnader – inte omringa dem av ny bebyggelse i glas, stål och betong.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Göran Åhman (23 Oktober 2013 09:25):
Jag ser gärna att man utvecklar campus näckrosen. Att rama in Korsvägen med hög exploatering öster om en förlängd Johannebergsgata och att bebygga bergslänten upp mot Johanneberg skulle kunna ge ett rejält tillskott på universitetslokaler. Samtidigt skulle man kunna frigöra mer parkmark genom att helt riva gamla hovrätten. Nuvarande skisser ser ju helt horribla ut.
 0
Magnus M. (23 Oktober 2013 11:19):
"Parken" som ligger mot Korsvägen måste vara stadens minst använda och mest otillgängliga parker.
+1
Jesper O (23 Oktober 2013 12:26):
Svårt att bedöma. Sluttningen upp mot Johanneberg är trist och skulle kanske kunna användas för utbyggnad. Samtidigt finns då risken att vi får ytterligare en enslig passage under byggnader som är tomma efter mörkrets inbrott. Förtätningar vid artisten och bakom Göteplatsen verkar däremot bra.
Kanske skulle hela parkområdet bli bättre om man som Göran föreslår helt enkelt river gamla hovrätten och omvandlar marken till park och istället bygger på befintliga byggnader med ett par våningar.
 0
Daniel Bergqivst (23 Oktober 2013 12:53):
@Magnus M:

precis! Därför borde Akademiska Hus bygga där istället! Se deras egen skiss, där är vad som motsvarar det gula området ovan inte ägnat för universitet utan för något annat, tex bostäder/kontor.

Landeriparken är inte att betrakta som attraktiv parkpark. Den parkbiten används i stort sätt aldrig och är därmed den typ av parkmark som lämpar sig för exploatering.

Själv föreslår jag alltså att Akemiska Hus bygger i landeriparken och inte runt Hovrätten (med bevarat Landeri).
 0
Patrik Höstmad (23 Oktober 2013 22:41):
Klipper in dagens kommentarer från posten på Facebook:

Anders Dahlgren Bra initiativ till en kritisk diskussion kring detta projekt! Men, kan man inte hävda att en stor del av parken sparas genom att nybyggnaden förläggs till den ganska branta sluttningen upp mot Johanneberg? http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​2433/​dba34969-​3b0​1-​11e3-​ae0​f-​bc30​.​.​

13 hours ago · Edited · Unlike · 2 · Remove Preview

Göran Åhman Jag ser gärna att man utvecklar campus näckrosen. Att rama in Korsvägen med hög exploatering öster om en förlängd Johannebergsgata och att bebygga bergslänten upp mot Johanneberg skulle kunna ge ett rejält tillskott på universitetslokaler. Samtidigt skulle man kunna frigöra mer parkmark genom att helt riva gamla hovrätten. Nuvarande skisser ser ju helt horribla ut.
13 hours ago via mobile · Like

Johannes Hulter Jag har svårt att förstå kritiken. Kolla på planen. Där finns inga planer på att riva landeriet eller exploatera parken. Det är ju mest extremt underutnyttjade gräsremsor utmed husen som man tänker använda.
12 hours ago · Unlike · 6

Leif Nordh Varför är det uteslutet att bygga ut på höjden istället?
12 hours ago via mobile · Unlike · 1

Jesper Hallén Det är ju knappt något alls av parken som offras i planen. Att rama in den fina parkmiljön som finns vid näckrosdammen ser jag bara som positivt.
12 hours ago via mobile · Unlike · 3

Johannes Hulter Jag hade iofs hellre sett att man rivit Humanisten och byggt något mer urbant och markeffektivt än dagens krypande 70-tals blobb. Men att några baksidor och p-platser ersätts med tillbyggnader har jag svårt att uppröras över. Artikeln överdriver extremt och tar i så byxorna spricker.
12 hours ago · Unlike · 4

Anders Dahlgren Ja, det finns principiella frågor här som kommer i skymundan av diskussionen om byggande i/bredvid park. Campusidén, som i detta projekt tas för given, är ett sådant exempel. Från Akademiska hus synvinkel finns ekonomiska argument för att samla sina byggnader på en plats. Däremot är det mer osäkert om campus-enklaver per definition tillför staden kvaliteter.
12 hours ago · Edited · Unlike · 2

Jerker Olsson Viktigast för utbyggnad där, är att byggherren är så omsorgsfull i val av arkitekt som stor arkitekttävling innebär. Byggnadsstyrelsen var föredömlig i det avseende med hur Artisten kom till.
11 hours ago via mobile · Unlike · 3

Johannes Hulter Anders: Ja, precis. Det är ironiskt hur vissa slipsgubbar är helt förtrollade av "campus"-idén, fast tom med Chalmers har börjat inse att man behöver bryta upp sin inåtvända struktur. Jag tror grundproblemet är att man förväxlar "kluster" med "enklav". Man kan ha förtätningar av vissa verksamhetstyper (kluster) men de trivs bäst invävda i en blandad urban struktur (ej enklav). Har skrivit om detta tidigare: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​11/​12/​oppna-​katedralerna_​30​90​.​ht.​.​ Men good luck att få en slipsgubbe att fatta det...

Öppna katedralerna! - YimbyGBG
gbg.yimby.se
Öppna katedralerna!
11 hours ago · Unlike · 4 · Remove Preview

Mattias Jansson Landeriet är väl i konflikt med västlänken om jag förstått det rätt?
11 hours ago via mobile · Like

Gabriel Lindh @Göran: Problemet är att hovrätten används av filosofer och vetenskapsteoretiker. Tror universitetet är halvsugna på bygga nytt åt dem - skapar inga jobb du vet
10 hours ago via mobile · Like

Patrik Sjöberg Jag håller med Jesper Hallén ovan, det är ju inte mycket av parken som åker, och man får ju möjlighet att rama in den på ett fint sätt. Hovrätten idag används väl mest av arkeologerna (med större delen av gamla klassiska institutionen), ligger inte vet...See More
9 hours ago · Like

Patrik Andersson Jag håller också med Jesper Hallén och tycker det är nödvändigt att omgående bygga jämte Landeriet och ner mot Korsvägen - inte för GUs utan för stadens skull. Bebyggelsen behöver ansluta bättre till folklivet vid Korsvägen.
9 hours ago · Like · 5

Patrik Andersson Barackerna var omnämnda i GP-artikeln och "liknas vid att sätta flaggan på månen eller på toppen av världens högsta berg. Signalvärdet till omgivningen och beslutsfattarna är tydligt: här vill Akademiska Hus bestämma över markanvändningen." Vilket är en teori man kan ha. Själv ligger jag närmare hypotesen att barackerna snarare skapar mer aversion mot allt som ska byggas i stan... Förtroendet för planerare och politiker eroderas.
9 hours ago · Like · 3

Johannes Westlund Hönsgård av en fjäder. Knappt någon parkmark exploateras, vi blir som sagt av med lite baksidor. Det ser ju jättebra ut. Parken får en bättre urban inramning! Passa på och bygg bostäder genom att lägga till några våningar. Och lite verksamheter i botten. Då bryter man enklavgrejen, får ett kluster och samtidigt en blandning. Alla vinner!

Varför ska parkkramare alltid ta i från tårna? Det är så svårt att föra en vettig förtätningsdiskussion när några få meter gräsmattor på baksidan blir "hela parken". Ibland undrar jag vad dessa personer gör i staden. Vill man ha orörd natur finns det gott om det på landet. I staden måste man offra onödiga gräsmattor ibland för att bereda plats för mer stad
8 hours ago · Unlike · 5

Patrik Sjöberg Hur funkar parken efter mörkrets inbrott, är det en trygg eller otrygg plats? Är belysningen bra? Är det mycket folk i rörelse i parken efter att Universitetets lokaler stängt? Är det bara hundrastare?
8 hours ago · Unlike · 2

Maria Ilves Alla parkkramare tar inte alltid i från tårna. Just saying.
5 hours ago · Like

Maria Ilves Och park är ju inte orörd natur. Park är park. Tillrättalagd natur.
5 hours ago · Like · 2

Emanuel Alfredsson http:​/​/​i10​0​4.​photobucket.​com/​albums/​af165/​Lemanic89/​GU.​.​ Ett litet förslag här.

4 hours ago · Unlike · 3 · Remove Preview

Göran Åhman Lysande Emanuel! I den bästa av världar hade jag dragit fram Lennart Torstenssonsgatan till Lundgrensgatan och vidare ner till Eklandagatan. Nuvarande universitetsbyggnad rivs delvis och anpassas till ett läge söder om denna gata. Där kan man med hög exploatering på nuvarande tomt och upp mot Johanneberg, samt ner mot Korsvägen som du visar tillskapa de utrymmen universitet kräver. Hovrätten hade jag oxå låtit riva. Därmed kan man skapa mer yta för universitetet, mer parkyta och inte minst bättre samband mellan Korsvägen, parken, Johanneberg och Götaplatsen.
4 hours ago via mobile · Unlike · 1

Johannes Westlund Grymt förslag Emanuel Alfredsson. Osäker på vägen ned till Korsvägen, kommer den fungera? Annars lysande! Precis så tänker jag också
48 minutes ago · Like

Emanuel Alfredsson Det är ingen väg. Det är en trappa. En väldigt stor trappa med gångpassager mellan delkvarteren ovanför. Som vanligt, lokaler i bottenplan för t.ex fik och restauranger mot Parken för lugnet och mot Korsvägen för pulsen.
42 minutes ago · Edited · Like

Johannes Westlund Aha; Det funkar nog ja. Då är jag med.
43 minutes ago · Like

Emanuel Alfredsson Skulle du, Johannes Westlund, kunna göra en 3D-grej av mitt förslag?
39 minutes ago · Like

Johannes Westlund Kanske; men inte på stört. Har två tentor de kommande två dagarna nämligen.
37 minutes ago · Like

Emanuel Alfredsson Ta din tid. Vänta med modellen till helgen då.
36 minutes ago · Edited · Like
+2
Håkan Tendell (23 Oktober 2013 23:51):
Att några oanvända gräsfläckar bebyggs ser jag inte som något större problem (studenterna brukar ju blott vistas på mittenplanen samt runt dammen). Tvärtom är det positivt med förtätning. Göteborg skulle må bra av att fler parker tuktades på liknande sätt.

Vad som däremot gör mig orolig är att skissen tycks innebära att det är extremt låga byggnader som ska uppföras. Detta i centrala stan. Till råga på allt bredvid en framtida Västlänkenstation där man verkligen inte borde slösa bort mark på låghus.

Universitetet skulle kanske inte ha någon extra glädje av skyskrapors överflöd av våningar, men Göteborg som helhet skulle ha det.

Ge universitetet de lokaler de vill ha. Och bygg storstad ovanpå.

Några slanka, fräscha skrapor på 30 - 50 våningar skulle passa fint in i stadsbilden och tillsammans med Gothiaskraporna manifestera porten till den framtida skyskrapekantade boulevarden Mölndalsvägen/Göteborgsvägen.
 0
Sven R (24 Oktober 2013 09:22):
Felet med byggnaderna vid Näckrosdammen är att de är för anspråkslösa för sitt eget bästa. Humanistens 70-talskomplex skulle lika gärna kunna varit ett sjukhus i en mindre stad.

Personligen tycker jag Minneshallen från jubileumsutställningen 1923 borde återuppföras.

http:​/​/​klippan.​hagmanstorp.​com/​Fotogalleri/​Jubileumsut.​.​

Fast i något moderniserad form förstås. Så här ser t.e.x Universitetsbiblioteket i Oslo ut:

http:​/​/​www.​hf.​uio.​no/​ilos/​english/​research/​news-​and-​ev.​.​

Och som Jerker Olsson ovan skrev, anordna en arkitekttävling så att det blir ordentligt gjort.
 0
Sven R (24 Oktober 2013 09:39):
Forts: Anspråkslösheten är nödvändigtsvis inget problem för de enskilda byggnaderna. Men det är ett problem för campuset som helhet. Man förväntar sig att verksamheter som vill spela en viktig roll i stadens liv ska ha anspråksfull form. En öppenhet. En tydlighet. För att åstakomma detta behöver man inte riva det gamla, men tilläggen behöver medveten arkitektur.
 0
Jesper O (24 Oktober 2013 11:29):
I skissen ser volymerna för nybyggnad väldigt låga ut. Kanske skulle samma lokalyta kunna skapas enbart genom att bygga på Humanistens byggnadskroppar(?)
De låga husen i mörkt tegel skulle kunna bli riktigt läckra med 3-4 extra våningar med glasfasader. Ombyggnaden av Stadsbiblioteket t ex anser jag är riktigt lyft för kringmiljön. Skillnaden där är väl att teglet helt har försvunnit i o m den nya fasaden.
 0
Jens Ekengren (24 Oktober 2013 12:29):
Att lägga på ett antal extra våningar borde ju inte vara så problematiskt just i det läget? (Själv har jag bott granne med Språkskrapan ett par år).

Börja med ett par våningar studentbostäder och sen ett par med lägenheter för "riktigt folk"? ;)
 0
Hans-Olof Hansson (24 Oktober 2013 20:20):
Kommentar till inlägg på Facebook-tråden ovan (jag har inte facebook...)

Mattias Jansson Landeriet är väl i konflikt med västlänken om jag förstått det rätt?
11 hours ago via mobile · Like


Nej, Landeriet är inte i konflikt med Västlänken. Den behålls oförändrad.
 0
Hans-Olof Hansson (24 Oktober 2013 20:24):
Det kommer en uppgång från Västlänken/Korsvägen i området. En utbyggd Campus Näckrosen hamnar då i ett utmärkt läge, bygg! Artikelförfattaren överdriver "problemen" med byggnationen.
 0
Patrik Höstmad (24 Oktober 2013 20:35):
Fler kommentarer från Facebook:


Göran Åhman Du har ju hela helgen på dig...
21 hours ago via mobile · Like

Patrik Andersson Missa bara inte att det är en avsevärd höjdskillnad från Korsvägen upp mot GU.
20 hours ago · Like · 1

Johannes Hulter Höjdskillnad Schmöjdskillnad. Jag säger bara: Övre Majorsgatan - http:​/​/​goo.​gl/​maps/​NfDdk

Google Maps
maps.google.se
Visa kartor och sök efter lokala företag på webben.
20 hours ago · Edited · Like · Remove Preview

Göran Åhman Hade varit spännande att se hus klättra upp mot Johanneberg oxå, brant där...
Fast klarar vi Majors- och Nordhemsgatorna klarar vi allt
20 hours ago via mobile · Like · 1

Jerker Olsson Landeriets lär vara väl skyddat som byggnadsminne och svårt att övervinna.
20 hours ago via mobile · Like

Göran Åhman Ställ landeriet på hovrättens plats om det måste sparas. Det är ju inte så att vi har brist på sparade landerier i den stan. Nästgårds finns Lisebergs och Katrinelunds mangårdsbyggnaderna med flyglar kvar.
20 hours ago via mobile · Like

Emanuel Alfredsson Alternativt flytta huset till Slottsskogen Skansen style.
20 hours ago · Like

Daniel Andersson August Kobbsgatan slår Majorsgatorna i höjdskillnad, tror jag. Kombinationen av dem är för övrigt en ypperlig väg för oss som gillar trappor. Lägg till Bergvalls trappor, en tur upp och ner till Skansen Kronan och sedan upp på Nilssons berg och tillbaka samma väg så har ni en fin tur.
20 hours ago · Like

Annette Vejen Tellevi Jag tror man säkert kan hitta en lika bra lösning där landeriet ingår. Riv inte stadens historia bara för att den står i vägen för planformalismen.
20 hours ago via mobile · Unlike · 5

Patrik Andersson Johannes Hulter jag menar inte att det är ett problem med höjdskillnaden, bara att det vore snyggt att illustrera den. Att låta kvarteren klättra upp som det första kvarteret vid Eklandagatans fot.
20 hours ago via mobile · Like · 2

Daniel Andersson Samtidigt är kraven på tillgänglighet helt andra än för hundra år sedan. I synnerhet vid en så välbesöt plats som Korsvägen är det svårt att bortse från. Någon form av offentlig hiss/rulltrappa kanske kan vara del av den planerade stationen för Västlänken?
20 hours ago · Like · 2

Johannes Hulter Patrik: Natürlich!
19 hours ago · Unlike · 1

Johannes Hulter Daniel: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Bergbana
Bergbana (tyska: Standseilbahn, engelska funicular, franska funiculaire) är en typ av spårtrafik med större stigningsvinkel än vad som är normalt för järnväg och spårväg. För att klara stigningen utrustas bergbanan med en eller flera stållinor. Bergbanor förekommer ofta på skidorter, där de byggdes…
19 hours ago · Like · 1 · Remove Preview
 0
Daniel Bergqivst (24 Oktober 2013 21:54):
När man i allmänhet är för förtätning och nybyggnad blir man lätt fartbild. Det kan jag själv drabbats av och jag ser att flera andra på Yimby blir det. Huvudfokus är att Hovrätten ÄR skyddad i gällande detaljplan - av ett skäl: byggnaden anses unik med högt bevarandevärde. Ska nästa plan ta hänsyn till detta eller ska man vika sig för exploatörens intentioner? Det finns ett mellanting mellan att inte göra någonting och att förstöra hela miljön. En mindre tillbyggnad av Hovrätten kan jag därför tänka mig. Resterande universitetsbyggnader kan byggas på utan större begränsningar såvida de inte tar bra parkmark i anspråk. Mindre attraktiv parkmark skall givetvis bebyggas.

För övrigt:

* att exploatera landeriparken vid Korsvägen är självklart! Problemet är att Akademiska Hus INTE vill bygga där, utan i Renströmsparken enligt skissen i blogginlägget. Det är med andra ord bra parkmark som tas i anspråk istället för mindre attraktiv sådan. Hur kan du Johannes Hulter anse att detta är rätt?

* Angående Landeriet: Akademiska Hus vet att även landeriet har ett högt bevarandevärde och kommer stöta på patrull vid rivning. Istället föra att själva ta debatten så låter de staden göra det. Akademiska Hus vill riva landeriet men de anser det vara mer strategiskt att låta staden riva i samband med Västlänken - ty landeriet ska bort oavsett - annat är fel "Hansson" !

@Johannes Hulter, Jesper Hallen mfl: ni skriver att det är extremt underutnyttjande ytor som tas i anspråk. Det är enligt mig helt fel. Har ni varit i parken en varm sommardag? Det är attraktiv och anlagd parkmark där människor har picknick och umgås som inbjuder till lek under årets alla årstider. Dessutom är parkmiljön en del av kulturvärdena kopplat till de kulturminnesvärda byggnaderna. Hur kan ni bortse från detta? Är föreslagen förtätning att jämföra med att bygga på impediment eller parkeringsplatser? Finns inga minusposter?

* Johannes H. önskar att dagens humanistbyggnad rivs och ersätts med något annat. Är det realistiskt?

* Göra Åhman mfl önskar att Hovrätten rivs. Hur kan man föra en seriös stadsbyggnadsdebatt med så absurda tankar? Det påminner om de som ville riva Haga eller riva Valhalla. "Favorit i repris?"

* Generellt kan sägas att det är intressant att se hur många yimbyiters inställning till förtätning inte rimmar väl med den aktuella situationen. Stora kulturvärden hotas och det är märkligt att ingen presenterar kompromissförslag för hur exploatering kan samspela med förtätning.
 0
Daniel Bergqivst (24 Oktober 2013 21:57):
... och igen :)

Akademiska hus vill bara bygga ut inom det röda områden (se skiss) trots att det gula området kombinerar både exploatering och bevarande av attraktiv parkmark.

Vad är yimbys hållning?
 0
Patrik Höstmad (24 Oktober 2013 21:59):
 0
Daniel Bergqivst (24 Oktober 2013 22:01):
Jag tycker Yimby ska inbjuda till en artikelserie om när, hur och var förtätning är bra respektive mindre bra. Det tror jag skulle attrahera många även utanför själva närverket. Även om inställningen till förtätning ibland är subjektiv, går det att hitta en balans som många kan enas kring, tex att man i första hand skal förtäta på impediemtmark, ödetomter och parkeringsytor och i andra hand bra och attraktiv parkmark med tydlig funktion.
 0
Patrik Höstmad (24 Oktober 2013 22:06):
Angående Yimbys hållning så håller vi väl som bäst på att forma en sådan. Väger olika argument mot varandra och funderar över vad som kan vara en bra lösning.

Själv tycker jag inte att det är jätteviktigt att bevara Hovrätten as is eller ytorna runt den. Det viktiga tycker jag är den stora ytan mellan biblioteket och Näckrosdammen och runt själva Näckrosdammen. Ett område som borde exploateras är backen hela vägen upp mot Viktor Rydberg. Det är mest bara svår tillgänglig mark idag.
 0
Johannes Hulter (24 Oktober 2013 23:44):
Daniel B: Det enda underlag jag har att gå på är det du själv presenterat. Och där framgår ju att man inte planerar att bygga *i* parken. Men jag vet inte riktigt vad du räknar till parken. Cykelparkeringen närmast UB räknar inte jag till parken, inte heller p-platserna framför fd Hovrätten eller baksidan mot återvändsgränden. Sedan har vi sluttningen mittemot Artisten, den känns inte heller omistlig. Eller p-platserna vid Stadsteatern eller sluttningen mot Korsvägen. Riva gamla hus tycker jag inte man ska göra, men varför inte bygga till? Humanisten hade dock gärna fått gå, orealistiskt eller ej. Kanske är jag präglad av alltför många år i den tegelsarkofagen...

Själva Näckrosdammen är ju fin och miljön upp mot Lyckans väg mm är ju trevlig. Grässlänten ner från Humanisten är också välanvänd på sommaren. Men vad jag kan se - på den skiss du lagt upp - planerar man inte att bygga där.

Johannes W:s kompromiss tycker jag ser bra ut på det hela taget.

http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​2433/​dba34969-​3b0​1-​11e3-​ae0​f-​bc30​.​.​
 0
Daniel Bergqvist (24 Oktober 2013 23:45):
Det där är ingen kompromiss!
Det tar ju ännu mer anläggd park i anspråk. Att bygga ut universitetsbiblioteket på höjden och i alla väderstreck utan att bygga till hovrätten och landeriet är det. Möjligen kan en liten del av hovrätten byggas till.

Oviljan att bevara landeriet och hovrätten hos inflytelserika yimbyiter vittnar om att man inte anser det värt att bevara kulturhistoriska miljöer. Dock, när det passar vissa, ska tydligen Gårda bevarad till varje pris. Där presenteras välarbetade kompromisset trots föga intresse från allmänheten. Var och en får dra slutsatser av den obalansen.
+1
Johannes Hulter (24 Oktober 2013 23:51):
Jag tycker som sagt inte man ska riva landeriet eller Hovrätten, men det är väl inte heller det som är förslaget? Däremot kan man väl bygga till Hovrätten? Kan man bygga till Konserthuset, Konstmuseet, Stadsbiblioteket och Stadsteatern så kan man väl bygga till den? För min del får man gärna bygga till i Gårda också.
 0
Daniel Bergqvist (25 Oktober 2013 08:41):
@Johannes H: att omringa Hovrätten innebär ju att den inte syns. Då kan man ju lika gärna riva.
Skissen du länkar till är ingen kompromiss. Dessutom är den helt orealistisk, sks byggnaden mot Johannebergsgatan vara 4-5 meter bred? Ska där finnad en ändamålsenlig byggnad krävs en dimension som uppgår till minst häften av avståndet mellan fasad och gata. Skall en tillbyggnad inte ta över helhetsintrycket kan man bara bygga till i ett vädersteck....tex som så som konserthuset eller gamla tingsrätten. Alltså: välj en sida av hovrätten och förläng den. Vill någon rita på det?

Det finns många goda idéer kring och om förtätning här på yimby, men detta handlar om hur man gör på den specifika platsen utifrån de specifika förutsättningar som råder.
 0
Sven R (25 Oktober 2013 09:23):
Daniel B, det känns som du har övertolkat bilden i broschyren. Instreckade områden bedöms som intressanta/möjliga att bygga inom. Det betyder ju inte att allt ska bebyggas.
 0
Daniel Bergqivst (25 Oktober 2013 09:44):
Här kommer ett förslag, se länk:

http:​/​/​www.​ladda-​upp.​se/​image.​php?​id=​74724&size=​full

Förslaget kan kompletteras med viss tillbyggnad på Hovrätten i lämpligt väderstreck.

Vad tycker du?
 0
Daniel Bergqivst (25 Oktober 2013 09:48):
@Sven R: ett riktigt påpekande.

Om vi bortser från de röda volymskisserna i deras broschyr (som redan är beslutade och på G att byggas) önskar AKH att i första hand bygga på sin egen mark. Slänten ned mot Korsvägen äger de inte, likas parkeringshuset på Johannebergsgatan bakom Artisten samt slänten vid fågelsången (Artisten). Kvar att bygga på finns bara markområdet runt Hovrätten samt markområdet mellan Hovrätten och biblioteket. De arkitektskisser jag har hört talas om visar bebyggelse runt större delen av Hovrätten - det vänder jag mig emot!
 0
Daniel Bergqivst (25 Oktober 2013 09:52):
Alternativ 2, med viss tillbyggnad av Hovrätten i syd-ost:

http:​/​/​www.​ladda-​upp.​se/​image.​php?​id=​74727&size=​full

Vad tycker ni?
 0
Sven R (25 Oktober 2013 10:09):
Jag tycker att du visar att det är möjligt att bygga på fler ställen än bara runt hovrätten. Samma som universitets broschyr visar alltså.
 0
Daniel Bergqivst (25 Oktober 2013 10:27):
Återigen, AKH kan tänka sig många lokaliseringar. Men som jag skrev ovan. Det gäller att få AKH att förstå att hela området runt Hovrätten inte ska bebyggas. Du utgår ju ifrån att de bara vill bygga en del, vilket inte stämmer.
 0
Hans-Olof Hansson (25 Oktober 2013 16:50):
@Daniel Bergqivst (I går 21:54):
Landeriet står på berg och Västlänken dras djupt i berget under det. I berget finns även underjordiska bibliotek som tillhör universitetet. Västlänken passerar under dessa också, de berörs inte. Landeriet skall inte rivas. Hur har du kunnat få för dig det???
 0
Daniel Bergqivst (25 Oktober 2013 18:13):
Hansson, så insatt som du är så vet du mycket väl precis som jag att staden planerar att gräva ner trafiken under Korsvägen i samband med Västlänken. Det innebär, precis som de publika ritningarna visar att, att biltunneln kommer att passera rakt under Landeriet. Ska du kunna bygga en tunnel så ytligt under ett hus krävs rejält med bergtäckning.

Här gör Akademiska Hus återigen ett smart strategiskt val: istället för att riva själva, som de vill, inväntar de staden som tvingas lösa in och riva för att kunna bygga sin tunnel. Därefter kan Akademiska Hus bygga mer på den mark där Landeriet står eller sälja marken vidare med god vinst. Helt obegripligt att inte fler genomskådar detta.
 0
Hans-Olof Hansson (25 Oktober 2013 18:29):
Landeriet ligger en 5-6 meter ovan gatuplanet i korsvägen med solid bergtäckning. Redan det räcker som bergtäckning på en tunnel. Ni planerar de att starta tunneln väl öster om Korsvägen och passera under med bra täckning. Det underlättar att ha sett platsen i verkligheten och inte bara på en karta.
 0
Daniel Bergqivst (25 Oktober 2013 19:44):
Beror ju helt och hållet på hur berget är. Är du en av de som tog prover på byggnaden och berget under sommaren? :)
 0
Hans-Olof Hansson (25 Oktober 2013 21:07):
Nej, det är jag inte. Men berget är i dagen. Tag med dig en hammare och slå lite på det. Det är mycket bra berg! Bergen i Göteborg är mycket bra att bygga tunnlar i. Det är tunnlar i snart sagt vart enda berg i Göteborg!
 0
Sven R (25 Oktober 2013 21:42):
 0
Sven R (25 Oktober 2013 22:19):
Daniel B: "Du utgår ju ifrån att de bara vill bygga en del, vilket inte stämmer."

Jag utgår ifrån följande:

- Det är GU som driver projektet Campus Näckrosen, inte AKH. AKH finns med som en partner men att de skulle diktera besluten finns det ingen grund till i materialet som finns publicerat.

- De byggnadsantikvariska aspekterna kommer liksom i alla liknande projekt vägas in. Hovrätten är tydligen listad som bevarandevärd av RAÄ. http:​/​/​www.​akademiskahus.​se/​index.​php?​id=​468&strEstate.​.​

- Jag utgår också från att alla de parter som är inblandade i projektet har kompetens och goda intentioner. Det är bara onödigt att miskreditera AKH innan de ens fått chansen att presentera vad de vill göra.

Det finns även ett lokalprogram att läsa:

http:​/​/​www.​campusnackrosen.​gu.​se/​digitalAssets/​1453/​14.​.​

Jag tycker alla yimbyister borde läsa detta, för att förstå att stadsbildsmässiga aspekter bara är en del vad arkitektur handlar om. Hur dessa kvadratmetrar ska kunna fördelas inom campuset återstår att se. Jag tycker det hade varit bra om man ordnat en öppen arkitekttävling så att vi hade fått se en mångfald idéer för hur man beaktar universitetes önskan om att möta staden, samtidigt som man beaktar de antikvariska aspekterna hos äldre hus som tyvärr är ganska slutna. Men ha lite förtroende! Det går att göra. Johannes H. påminnde föredömligt om Götaplatsen vars hus alla har byggts om och till i modern tid.
 0
Daniel Bergqivst (26 Oktober 2013 09:29):
GU är ingen fastighetsägare. GU bygger inte sina hus. Att de samarbetar med AKH är givet eftersom förhållandet är ömsesidigt, GU är ju AKHs kund. Givetvis vill inte AKH bygga något som GU inte vill använda.

Under kulturnatta på Artisten för två veckor sedan presenterade AKH sina planer. Det var representanter från AKH som presenterade sin broschyr. Så, visst har de fått beskriva vad de vill göra.

Att AKH poängterar Hovrättens bevarandevärde är bra - låt oss då få dem att ta hänsyn till det. Just nu förefaller det inte så. Det finns naturligtvis mer detaljerade skisser än vad som presenteras i broschyren. Volymmässigt är min bedömning att AKH önskar något som påminner om det här: http:​/​/​www.​ladda-​upp.​se/​image.​php?​id=​74816&size=​full

AKH får gärna bygga till en mindre del av Hovrätten enligt goda exempel från andra delar av staden, tex Konserthuset, tingsrätten mfl...
 0
Daniel Bergqvist (26 Oktober 2013 14:33):
Hansson
Ok du kan ha rätt i din bedömning av landeriet. Jag gör bara en bedömning utifrån de ritningar som finns på yimbys forum. Jag tycker det swr självklart ut, men vi får se!
 0
Sven R (28 Oktober 2013 17:22):
Daniel B: Din senaste skiss leder tankarna till hur Chalmers kårhus har byggts till. Onekligen skulle Hovrätten få en ny situation.
 0
Gunnar Einarsson (29 Oktober 2013 19:06):
Skall slänten från universitetsbiblioteket ner mot Korsvägen bebyggas är det viktigaste att Johannebergsgatan knyts ihop med Lundgrensgatan förbi UB på 'baksidan' av det blivande kvarteret.

Gatan behöver inte vara bred, ca 10-12 meter och enkelriktad räcker, men öppnar i så fall upp för fordonstrafik mellan Berzeliigatan och Carlandersplatsen utan att behöva passera Korsvägen.

Lisebergs landeri och det nya kvarteret kan skiljas åt genom en ny elegant trappa upp från Korsvägen, typ Övre Majorsgatan/Lundgrens trappor/Nedre Fogelbergsgatan. Universitetet borde dessutom fixa ytterligare en entré till Universitetsbiblioteket från detta håll.
+1
Gunnar Einarsson (29 Oktober 2013 19:46):
Ungefär såhär med tänkbar tomtindelning:
http:​/​/​www.​ladda-​upp.​se/​bilder/​alcrunnrfhuad/​

Daniel Bergqvist, ser att du är inne på ungefär samma tankegång, men varför bevara en gräsplätt mellan Johannebergsgatans förlängning och kvarteret som vetter mot Korsvägen? Vore det inte bättre att utnyttja ytan maximalt och skapa ett rent stenlandskap där gatan direkt möter husen?
 0
Gunnar Einarsson (29 Oktober 2013 21:30):
Idén med torn var onekligen cool. Fast vad sägs om riktiga hörnhus?

Som du ser på min skiss tänkte jag mig ett ordinärt stenhuskvarter, som skulle ge imponerande och höga fasader gentemot Korsvägen, med möjligheter till bl.a burspråk, tornkupor och vida gjutjärnsbalkonger.

Fast dubbeltorn vore också verkligen häftigt som kontrapunkt åt Gothiatornen.
 0
Patrik Höstmad (29 Oktober 2013 21:36):
Hörnhus funkar, men jag tror Korsvägen med den kommande stationen och allt verkligen skulle må bra av lite högre byggnader som ramar in.
 0
Gunnar Einarsson (29 Oktober 2013 21:42):
Jag tänkte mig högt. Minst 7 men gärna 9 våningar åt Korsvägen i äldre takhöjd (exklusive vind). Hörnhuset Södra Vägen 59 är 7 våningar som jämförelse. Med de massiva, påkostatat ornamenterade och varierade stenhusfasaderna skulle inramningen bli total.

Men de ännu högre tornen (får intrycket av Kungsgatan i Stockholm) är helt klart en idé värd att infoga i sammanhanget.
 0
Daniel Bergqivst (30 Oktober 2013 08:32):
Gunnar Einarsson (I går 19:46): Som du förhoppningsvis känner till så är området brant. Jag tycker bebyggelsen ska följa topografin. Det lämpar sig helt enkelt inte med en fasad så nära inpå UB utan omfattande markarbeten. Jag tycker en gata/platsbildning ska bestå av både sten och träd/grönska.

Någon enkelriktad genomfartstrafik är inte möjlig. Det funkar inte trafikalt, försämrar miljön och är knappast önskvärt av de boende. Givetvis ska gatorna förlängas med en gågata, tillfartszoner och bebyggelse på ömse sidor med entréer.
 0
Daniel Bergqivst (30 Oktober 2013 08:35):
 0
Jens Ekengren (30 Oktober 2013 10:28):
Daniel: en gångfartsgata, kommer den också att släppa igenom för mycket trafik?

Det blir ju lite konstigt ändå, att vi i vanliga fall argumenterar för ett nät av utbytbara gator, men inte här. Jag tror att om man gör en bra gata med hastighetsbegränsningar för bilar så kan det funka rätt bra - det ska vara "lite värre än likvärdigt" att ta den här istället för Korsvägen.
 0
Gunnar Einarsson (30 Oktober 2013 19:09):
Daniel B, varför skulle det inte funka trafikalt, menar du? Exempelvis Nordhemsgatan borde ju fungera på motsvarande sätt i relation till Linnégatan som här Johannebergsgatan visavi Södra Vägen/Eklandagatan. Viktigt är förstås att samtliga fastigheter i kvarteret får tillgång till farbar gata, exempelvis för utryckningsfordon, flyttlass m.m. Alltså måste det bli någon slags gata där i vilket fall och varför då inte en riktig gata på ca 10-12 meter?

Det är brant, men sluttningar utjämnas med markarbeten och avsatser, så att kvarteret klättrar upp på ett antal terrasseringar. En tomtgräns inom ett kvarter utgör exempelvis en given placering för randen på en avsats. Det är sådant man har (eller bör ha) stadsplanering och en kommunal budget till, så vad är problemet?

För övrigt håller jag inte med om att det måste vara träd och grönska överallt. Var ser du grönskan och träden längs Nordhemsgatan för att hålla fast vid exemplet?
 0
Daniel Bergqivst (30 Oktober 2013 19:14):
Jens Ekengren (I dag 10:28): biltrafiken är ett nät av kommunicerande kärl. Varje utrymme täpps till. På så sätt är bilen fantastisk. Ibland medför det problem.
Man måste ställa sig frågan, vill vi ha en trafikbarriär mellan Korsvägen och universitetsområdet, eller en yta endast för gående + cyklister? Är det inte denna trafikantgrupp som har ärenden i området och som drar nytta av miljöns utbud? På vilket sätt förbättras stadsbilden av biltrafik mellan de aktuella gatorna? Jag tror inte alltid på att "sila trafiken" - det beror helt på situationen - vad vi vill uppnå....
 0
Daniel Bergqivst (30 Oktober 2013 22:18):
Gunnar Einarsson (I dag 19:09):
Det krävs mer än bara asfalt mellan de aktuella gatorna. Korsningspunkter måste byggas vid Carlandersplatsen och Berzeligatan (redan belastade trafikmiljöer, hur hantera detta?).
Det finns standarder för kommunala gator. En gata med x tusen bilar ska ha en viss dimension för att anses trafiksäker. Vad blir trafikvolymen? Hur skall trafikvolymen styras för att matcha gatans dimension? Den svåraste frågan av de alla: parkeringsplatser längs med gatorna försvinner, hur ska de ersättas? Vem betalar?
 0
Gunnar Einarsson (31 Oktober 2013 06:30):
Daniel B, nu är jag inte trafikplanerare utan jobbar på bibliotek, så det är möjligt att du ser problem som jag missar, men såväl Johannebergsgatan som Lundgrensgatan tillåter ju trafik idag, så vad skulle vara fel på existerande korsningspunkter?

Gator runt 11-12 meter med fordonstrafik har vi många av i Göteborg redan (förutom de aktuella gatorna som föreslås bindas ihop, Långgatorna till exempel) och det vore verkligen trist och antistadsmässigt om sådana vid behov inte fick anläggas i nutid. Sedan kan jag hålla med om att en optimal gatubredd för mötande trafik ligger uppåt 17-18 meter, men man får ju anpassa sig till omständigheterna och exempelvis enkelrikta.

Trafikeringen på den aktuella gatusträckningen torde inte bli hög utan nyttjas främst av dem som bor längs gatorna ("lokalgata" borde vara rätt begrepp för att tala SCAFT) och parkeringsplatser försvinner inte nödvändigtvis, utan tillkommer tvärtom för Johannebergsgatans förlängning (mellan dagens vändzoner).

"Vem betalar?"

Ursäkta, men betalar för vad? Sist jag kollade var gatukontoret fortfarande kommunalt.
 0
Jens Ekengren (31 Oktober 2013 08:13):
Daniel B (19:14)

Jag är inte säker på att en sådan extra förbindelse kommer att överutnyttjas, som jag får intrycket av att du är rädd för. Gör gatan till 30-zon med farthinder, två-tre platser där man får "förhandla möte", gärna med övergångsställe också, och med smidiga cykelförbifarter runt, så tror jag att de flesta bilister inser att Korsvägen i många fall är den snabbare vägen.

Vi kan ju se det som ett sätt att avlasta nedre delen av Eklandagatan från det (tror jag, i alla fall) relativa fåtal som ska in mot stan och vidare. Om jag ser rätt är Cederbourgsgatan enkelriktad in mot Eklandagatan, men den skulle kanske också kunna vändas för att tillåta folk att svänga mot Mölndal (hur många kör idag Korsvägen, istället för att köra söderut redan ovanför?). Skulle det gå att kolla vilka (hur många) fordon som åker åt vilket håll, av de som passerar Carlanderska neråt?

När jag bodde mittemot Carlanderska såg jag ganska ofta bilköer hela vägen dit, vilket ju också drabbar bussarna.
 0
Daniel Bergqivst (31 Oktober 2013 08:18):
@Gunnar: Idag består den nordligaste delen av johannebergsgatan av dubbelriktad trafik där fordonen måste sakta in vid möte. Resterande del av gatan plus hela Lundgrensgatan är återvändsgator som bara kan hantera enkelriktad trafik, en bil åt gången. Hastigheterna är låga vilket möjliggör parkering längs med gatan på båda sidor. Att släppa på genomfartstrafik är inte möjligt utan omfattande ombyggnad av samtliga gator och korsningspunkter.

Den dag biltrafiken vid Korsvägen går i tunnel uppfattar jag det som att SödraVägen kommer bli bilfritt (se skisser på forumet), dvs Södravägen blir ett kollektivtrafikstråk. Det kommer öka incitamenten för att köra Berzeligatan - johannebergsgatan - Lundgrensgatan - Carlandersplatsen. Vi talar om relativt stora trafikvolymer som skulle kunna vara intresserade för denna smitväg. Om man ska bygga efter denna utgångspunkt krävs helt andra gatudimensioner än vad som är fallet idag. Trafiksäkerhet är ju kommunens utgångspunkt vid planering av nya gator. Dåtidens gator håller inte måttet, såvida inte hastigheterna är mycket låga (<30 km/h, låga trafikvolymer).

Jag måste ifrågasätta ekonomin i att bygga en gata, bygga om alla anslutningar, ersätta parkeringsplatsen med parkeringshus, bara för att tillåta smittrafik mellan de aktuella gatorna. Vad är syftet? Tänker ni er att trafiken ska skapa underlag för handel och verksamheter längs med gatorna? Varför räcker det inte med ett gångfartsområde för samtliga trafikslag för att nå de nå de nya fastigheterna? (se min skiss igen).
 0
Jesper O (31 Oktober 2013 14:39):
Nån typ av förbindelse mellan Johannebergsgatan och Lundgrensgatan vore bra. Men det behöver kanske inte vara en fullskalig gata.
Bebyggelse i slänten (parken?) mellan Korsvägen och UB skulle ge Korsvägen en tydligare inramning samt ge bra utnyttjande av marken - kan inte minnas att jag har sett mer än någon enstaka människa vistas bakom landeriet. Med tanke på topografin och för att minna om det forna villaområdet i Getebergsäng (som totalsanerades så sent som 2001) så skulle jag vilja se moderna bergsklättrande landshövdingehus. Gärna med en tydlig touch av nyrenässans. Det skulle gå bra ihop med landeriet och ge besökare som kliver av tåget en tydlig signal om att de är i Göteborg.
 0
Gunnar Einarsson (31 Oktober 2013 18:11):
Daniel Bergqvist, vi kan ju inte utgå från planer på att göra Södra Vägen bilfri eftersom detta skulle innebära ren sinnessjukdom.

Gatuombyggnaderna du nämner framstår inte som så hemskt omfattande, i synnerhet inte som det är öppet hela vägen på ena sidan av existerande gator (exempelvis för breddning). Göteborgs gator byggs för övrigt om hela tiden, för det mesta helt i onödan, såsom nu senast Nordenskiöldsgatan vid Sveaplan.

Ett visst problem tror jag mig se i att gatusträckningen blir enkelriktad och motsvarande "smitväg" inte erbjuds åt andra hållet. En kompromiss skulle möjligen vara att bredda gatan till 14 meter (inklusive existerande sträckningar). Det borde tillåta två filer med antingen smala trottoarer eller parkering endast längs en sida av gatan. Men visst, tvärställning av bilar får väl då ryka, vilket resulterar i färre parkeringsplatser.

Hastigheterna behöver inte vara högre än 30 km/h. Vad är poängen med höga hastigheter på små smala gator mitt inne i stan? Det skulle ju verkligen bara ge onödiga incitament att överge huvudstråken. Det viktiga är väl att man kommer fram samt att vi har så mycket gata som möjligt som suger upp trafikvolym?

Och slutligen som sagt, "smitvägarna" Landsvägsgatan (åtminstone fram till Järntorgets ombyggnad) samt Nordhemsgatan funkar/funkade ju som parallellgator till ett vältrafikerat stråk som Linnégatan, så varför skulle motsvarande vara omöjligt i relation till Södra Vägen/Eklandagatan?
 0
Gunnar Einarsson (31 Oktober 2013 18:16):
Jesper, vet inte om landshövdingehus hade passat här. Korsvägen är möjligen alltför storstadsaktigt för att det skulle göra sig. Men mera nyrenässans, absolut! :)
 0
Daniel Andersson (31 Oktober 2013 23:37):
Jens Ekengren (I dag 08:13):
Skulle det gå att kolla vilka (hur många) fordon som åker åt vilket håll, av de som passerar Carlanderska neråt?
Göteborgs stads trafikstatistik:
Eklandagatan (1985): 14000 bilar/dag
Södra Vägen mot Korsvägen (1984): 28500 bilar/dag
Södra Vägen mot Mölndal (1984): 16000 bilar/dag
Vilket enkelt ger flödena i de olika riktningarna som:
Eklandagatan-Korsvägen: 13250
Södra Vägen: 15250
Eklandagatan-Södra Vägen mot Mölndal: 750

Trafiken på Eklandagatan har minskat från 14000 år 1985 till 11300 år 2010.
Trafiken på Södra Vägen mot Mölndal har minskat från 16000 år 1984 till 9300 år 2010.

Den mesta trafiken till/från Eklandagatan kommer troligen från Örgrytevägen-E6. Avenyn är avstängd för genomfart med bil och Södra Vägen har endast södergående biltrafik. För trafik mot Viktor Rydbergsgatan och Engelbrektsgatan är Gibraltargatan ett alternativ. Följaktligen är det rimligt att om Lundgrensgatan-Johannebergsgatan enkelriktades i norrgående riktning skulle det bara vara lokal trafik från området runt nedre Eklandagatan som kan vinna på att köra genom.

Även för lokal trafik till P-däcket vid Lorensbergsteaterns övre plan samt till P-däcket mellan Artisten och Stadsteatern som kommer från Eklandagatan kan en väg nedanför UB vara ett attraktivt val.

För genomfart i södergående riktning tillkommer möjligheten att köra söderut på Södra Vägen från Nya Allén. Men, vid normal trafik är även då vägen via Korsvägen snabbast för den som skall mot Eklandagatan. Vid köbildning på Södra Vägen mot Korsvägen är det dock tänkbart att Johannebergsgatan-Lundgrensgatan blir intressant som alternativ väg.
 0
Daniel Bergqivst (1 November 2013 17:06):
@Gunnar: "vi kan ju inte utgå från planer på att göra Södra Vägen bilfri eftersom detta skulle innebära ren sinnessjukdom. "

:) Vad menar du nu? Som jag förstått utgår både staden och staten ifrån att biltrafiken trafikerar Korsvägen under markplan. Då upphör trafiken på södra delen av Södravägen och bilister kör på en ny dubbelriktad Berzeligata till Skånegatan vidare mot Korsvägen.

Gunnar, man bygger inte gator för att det är kul. Det måste finnas ett rationellt syfte. Jag kan inte hitta några skäl till att lokalgator ska bli genomfartsgator när det primära målet är att underlätta och skapa ett nytt gång- och cykelstråk mellan de aktuella gatorna.

Jag tror det blir toppen med ett nytt stråk där UBs baksida + ny bebyggelse i Landeriparken har entréer mot detta stråk. Angöring till fastigheterna ordnas på ett bra sätt och den lågtrafikerade miljön nära parken bibehålls.
 0
Gunnar Einarsson (1 November 2013 18:13):
Jag menar att staden inte skall byggas efter bilen utan bilen får anpassa sig efter staden. För att skapa ett högt genomflöde av all slags trafik och alla slags fordon, inte bara bilar, bör staden genomkorsas av ett stort antal gator och där det finns möjlighet att sammanbinda två återvändsgränder för generell trafik, som i detta fall, så bör det göras, inte avstås ifrån. Stadsplanering och gatunät som skapas idag kommer att vara i hundratals år, bilen är borta om femtio.

Sedan fick jag intrycket av posten ovan att bilfritt på Södra Vägen avsåg gatan i sin helhet, inte bara området närmast Korsvägen till följd av Västlänksplanerna. Å andra sida finns det inget vett i att tvinga trafik från Avenyn ut på en omväg via Skånegatan för att nå Korsvägen heller.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter