Utskrift från gbg.yimby.se
....

Yttrande över Program för Sahlgrenska och Medicinareberget

 
Extra! SBK har hört av sig till de som har stöttat Yimbys yttrande och meddelat att information hänvisad via länkar inte beaktas i planarbetet. Därför behöver alla som stöttat Yimbys yttrande komplettera sitt stödmail genom att skicka in Yimbys yttrande som en pdf. Här finns nu Yimbys yttrande som pdf att ladda ner.

Yimby har just skickat in ett yttrande över Program för Sahlgrenska och Medicinareberget. Yttrandet är ett resultat av diskussionerna på forumet. Vi har tidigare skrivit om programförslaget som går i riktning mot stad längs Guldhedsgatan och Ehrenströmsgatan men också mot en ännu starkare monofunktionell klusterbildning för sjukhuset och Göteborgs Universitet. På Medicinareberget och längs huvudgatorna finns stora möjlighet att både förstärka klustret och samtidigt blanda upp det med mer stadsmässighet. Låt oss ta den chansen. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Senast idag, tisdagen den 22 oktober!

Du kan t.ex. skriva

Ämne/Subject: Synpunkter på Program för Sahlgrenska och Medicinareberget (Diarienummer SBK: BN0361/12)


Hej,

Jag skriver angående Program för Sahlgrenska och Medicinareberget (Diarienummer SBK: BN0361/12). Jag instämmer i Yimby Göteborgs yttrande som bland annat förespråkar mer fokus på en stadsmässig utformning med institutioner blandade med bostäder och verksamhetslokaler på Medicinareberget och längs Per Dubbsgatan.

Yimby Göteborgs yttrande finns att läsa här:
https://gbg.yimby.se/2013/10/yttrande-over-program-for_3393.html


Med vänliga hälsningar
*ditt namn*
*ev. din adress*


Yttrandet följer i sin helhet. Bilder och bildtexter är infogade i efterhand och är inte del av yttrandet – om ej annat anges.

 

Yttrande

Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra intentioner och de övergripande inriktningarna är rimliga, men det finns också sådant som skulle kunna förbättras.

 

Programmets utformning

Programmet är i många avseenden löst formulerat med många möjligheter och många "eventuellt". Det är många hänvisningar till studier i framtida detaljplaner. Det är därför mycket som lämnas öppet för framtida tolkning. Detta leder till ett demokratiskt problem då det är svårt att ge bra återkoppling på något som i många avseenden är diffust formulerat. Ett diffust formulerat program riskerar också att leda till att medborgare missuppfattar planens intention och att en stor besvikelse kommer i detaljplaneskedet med starka protester som följd. Ett mer konkret formulerat program skulle underlätta medborgares möjlighet att ge återkoppling och i nästa skede underlätta de framtida detaljplanernas genomförande.

 

Programförslaget

 

En viktig del som saknas i programmet är uppgifter om antalet boende, antalet arbetsplatser, dess fördelning över området och en analys av detta kopplat till behov/utbud av urbana verksamheter respektive serviceverksamheter. Detta borde utredas på programnivå, speciellt som det lyfts fram att området främst är aktiverat på dagtid och att det saknas service och mötesplatser.

 

Stadsmässighet även på Medicinareberget

Programmet talar om "integration mellan akademi, sjukvård, näringsliv och omgivande stadsmiljöer" och att "Det finns behov av att komplettera verksamheterna med lokaler för universitetet och näringslivet, patient- och anhörighotell, student- och forskarbostäder, kårhus med mera."  Det innebär att stora delar av området är vikt för sjukhustets/universitetes ändamål och att detta område inte ses som stadsmiljö. Programförslaget går i riktning mot en ännu starkare klusterbildning (mot Life science etc.), istället för att blanda upp denna centrala stadsdel med bostäder så riskerar det bli ett ännu mer monofunktionellt område. Vi har redan Chalmers Johanneberg, Chalmers Lindholmen och Sahlgrenska-området som idag är monofunktionella kluster. Men på Medicinareberget finns verkligen chansen att både förstärka klustret och samtidigt blanda upp det med mer stadsmässighet.

Vi tycker att det vore rimligt att eftersträva att Medicinareberget i sig blir mer stadsmässigt. Området innehåller idag byggnader som fjärmar sig från gatusystemet och skapar konstiga ödeytor, buskage och bilparkeringar mellan byggnad och gata. Vi ser gärna att dessa ytor bebyggs med fastigheter med bostäder och verksamheter som tydlig ansluter mot gatorna. Bilparkering bör uteslutande finnas i yteffektiva parkeringsdäck, kanske under mark, och endast ett fåtal utmed gatorna som kantstensparkering (med hänsyn till tillgänglighetsaspekten).

Exempel på ytor mellan gator och befintliga byggnader på Medicinareberget som skulle kunna bebyggas med stad: (de följande fem fotografierna har bifogats det inskickade yttrandet)

 

 

Vid en eventuell överdäckning av Per Dubbsgatan framhåller programmet att överdäckningen ska bebyggas med "byggnader för kreativa miljöer för forskning, vård, utbildning och näringslivsutveckling inom Life-Science...". Per Dubbsgatan är ett naturligt stråk mellan Linnéplatsen och Sahlgrenska som idag tyvärr har en svag koppling och är otrygg mörka kvällar pga trafikapparaten och att inga bostäder finns längs gatan. De alternativa stråk som pekas ut fungerar inte bättre eftersom koloniområdet är otryggt och ödsligt större delen av året och en eventuell koppling över Medicinareberget kommer innebära en avsevärd höjdskillnad. Det är därför ytterst viktigt att Per Dubbsgatan får en stadsmässig utformning och att den eventuellt tillförs bostäder och framförallt publika verksamheter för att bli en trygg sträcka under årets många mörka kvällar. Just det bristfälliga utbudet av restauranger, kaféer, affärer och intressanta aktiva trottoarsträckningar har nog alla som besökt Sahlgrenska upplevt.

 

Per Dubbsgatan är allt annat än attraktiv ...

... och kopplingen ner mot Linnéplatsen är svag, framförallt längs gatans norra sida.

 

Att skapa bussfiler på Per Dubbsgatan ser vi som positivt. I de framtida utredningarna om överdäckning eller tunnel vill vi föreslå att fokus framförallt sätts på att skapa en effektiv och planskild kollektivtrafik. Omfattande investeringar bör snarare göras i kollektivtrafik än i biltrafik. En tunnellösning som förenklar för biltrafik riskerar att leda till inducerad trafik och därmed ökad trafik i hela området.

 

Slutna kvarter och verksamheter i gatuplan

Programmet skriver uttryckligen att Guldhedsgatan och Ehrenströmsgatan ska utvecklas till stadsgator med trygga och attraktiva trottoarer. Detta mål borde, i samstämmighet med översiktsplanen, gälla alla gator i programområdet.

Programmet skriver att "Huvudentrén till Änggårdskolonin går över den befintliga parkeringsplatsen mellan koloniområdena. Anslutningen från Guldhedsgatan är en öppen yta som ger koloniområdet en bred entré och samtidigt en viktig siktlinje över området och bort mot höjderna och Wallenbergssalen och Lyktan." Varför denna siktlinje är viktigt finns inte motiverat. Siktlinjer i en stad är av underordnad betydelse. Entrén till kolonin kan inte vara överordnat allt annat i sin omgivning. Då är det inte längre stadsplanering, utan snarare en sorts byplanering. Kolonier är förstås trevliga och uppskattade inslag i staden, både av användarna och av förbipasserande, men det är i första hand kolonilotternas funktion som är väsentligt. Inte att de ska få dominera stadsplaneringen runt omkring, eller ens att de måste ligga precis där de ligger. Kolonier är trots allt en slags "bonus" i staden, inte en av dess elementära delar.

På samma sätt, för Guldhedsgatan står nämnt att "behåll gröna och upplevelsemässiga värden i form av visuell kontakt med kolonierna". Dessa värden existerar inte i verkligheten. Det är bara några buskar och ett litet hustak som syns från gatan. Någon visuellt kontakt från Guldhedsgatan behövs således inte värnas. Låt istället koloniområdet bli en oas att upptäcka. För att verkligen få en entré till området föreslår vi en gedigen stadsgata in från Guldhedsgatan. Platsen i den korsningen skulle bli som ett lokalt "downtown" och gatorna därifrån (mot norr och söder) skulle bli förtydligade och sambanden mellan områdets olika delar skulle stärkas.

 

Siktlinjer eller lokalt downtown?

 

En positiv sak är att programmet är tydlig med att trädrader/alléer längs stadsgator fungerar för att binda samman grönområden. Det är bra att det har blivit klargjort att de gröna kopplingarna kan utformas på ett urbant sätt.

Kilen som reserveras för bebyggelse utmed Ehrenströmsgatan östra sida, bör göras tillräckligt bred för att möjliggöra slutna kvarter. Med de höga trafikbullernivåer som redovisas kommer inte punkthus eller lameller att ge ett gott ljudlandskap. I programmet har en grön remsa mot Mossberg sparats, men grönområdet forstätter utanför programområdet hela vägen upp till Dr. Fries torg. Det bör således inte vara några problem att reservera en något större yta för bebyggelse som möjliggör slutna kvarter.

De beräknade trafikbullernivåerna utmed Guldhedsgatan och Ehrenströmsgatan är mycket höga på direkt exponerad sida och kommer så vara även med användandet av de gröna lösningarna från EU-projektet HOSANNA som programmet hänvisar till. De beräkningsmodeller som används inkluderar inte diffraktion runt hörn på lameller och punkthus och underskattar därför ljudnivåer på den skärmade sidan. För att säkerställa ett gott ljudlandskap borde programplanen tydligt påpeka behovet av slutna innergårdar, eller åtmintone U-fromade kvarter som ger en ljuddämpad yta för rekreation och återhämtning.

Programmet borde även nämna behovet av lägre hastighet genom skyltning 30 km/h och införandet av hastighetsbegränsande åtgärder, samt att bottenvåningen och kanske fler våningar måste innehålla verksamheter och kontor. Den lägre hastigheten ger inte bara en minskning av trafikbuller utan är även bra ur trafiksäkerhetssynpunkt och tillgänglighetssynpunkt, speciellt då fler oskyddade trafikanter kan väntas korsa gatan efter en omdaning.

I programmet står det att "Bebyggelsen bör utformas med aktiva bottenvåningar med varierat innehåll som gör det intressant att röra sig längs gatan och gör att sträckan upplevs som kortare."  Denna skrivelse är otydlig och det är inte klart var som konkret avses. Är ett avfallsrum följt av ett garage ett varierat innehåll? Räcker det med portar vända mot gatan för att den ska aktiveras? Det behöver förtydligas att verksamhetslokaler i bottenplan ska vara en utgångspunkt för hela området och definitivt längs stråken Guldhedsgatan, Ehrenströmsgatan och Per Dubbsgatan.

 

Medicinarebergets topp och koppling till Linné

"Bergstoppen är ett tydligt landmärke när man kommer in i staden på Dag Hammarskjöldsleden och bergets högsta delar undanhålls från bebyggelse." Det är inte rimligt att en vy från en bil på en motorled kan få ha en avgörande påverkan på den lokala lösningen uppe på Medicinareberget. Bergstoppen bör sparas som park/grönområde motiverat med områdets behov. Idén om att en publikdragande verksamhet, t.ex. en restaurang, etableras på toppen är bra.

En koppling mellan Linnéplatsen och Medicinareberget som innehåller bostäder med verksamheter i bottenplan är en nödvändighet för att bryta Medicinarebergets isolering. Vi hoppas att det möjliga förslag som presenteras i programmet utreds med så fort som möjligt.

För den som inte kan området sedan tidigare finns det många återvändsgator och stigar som inte leder ner från Medicinareberget. Generellt behövs fler trappor inom Medicinareberget och mellan Medicareberget och omgivningen.

 

Från Konstepidemin finns en av få gångstigar upp till Medicinareberget ...

... men den går genom ett ...

... parkeringsdäck.

Vi ser fram emot att tät och finmaskig stad byggs i sluttningen i förlängningen av Arvid Wallgrens backe som skapar en god koppling upp på berget och tillför en stadsmässighet som väl uppväger de naturvärden som försvinner. Vi ser ett värde i dalgången med ädellövskog längs Ängårdskolonin.

Stråket genom de båda koloniområdena borde göras till tydliga gång- och cykelstråk, speciellt vore det trevligt med även ett cykelstråk rakt genom Änggårdskolonin. Koloniområdet är öde stora delar av året och är ett otryggt område efter mörkrets inbrott. En tanke vore att öppna upp för att använda kolonistugor året runt. Någon kunde kanske bli kaffestuga. Det skulle göra det livligare i området, möjligen ge fler bostäder, ge prydligare tomter och fler ögon som ger trygghet.

Yimby Göteborg ser med spänning fram mot de detaljplaner som vi hoppas dyker upp omgående.

 

 

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Johannes Hulter (22 Oktober 2013 10:48):
Fantastiskt bra yttrande! Har såklart skickat in till SBK.
+1
Anne Johansson (22 Oktober 2013 14:26):
Solklart ett bra yttrande, som jag stödjer till 100%.
+1
Mikael Van Den Hoogen (22 Oktober 2013 20:39):
Mycket bra. Bra att det är tydligt med argument varför vi förespråkar olika saker. Skickat in mitt stöd!
+1
Daniel K (22 Oktober 2013 20:49):
Fantastiskt yttrande. Jag stödjer er till fullo!
+1
Jesper O (23 Oktober 2013 12:31):
Bra formulerat! Medicinareberget är en enklav som verkligen skulle må bra av att integreras bättre med omgivningen. De enda bostäderna som finns där idag är väl ett studenthem?
+1
Bengt Svensson (24 Oktober 2013 19:30):
Ännu ett strålande yttrande som jag sympatiserar helt med!
Härliga formuleringar om siktlinjer och kolonier.
 0
Staffan Larsson (30 Oktober 2013 10:49):
Svar från SBK:

"Vi har tagit emot ett yttrande ifrån er under samrådet av Program för Medicinareberget och Sahlgrenska. Yttrandet innehåller hänvisning till information via en länk till en webbsida. På grund av osäkerheter gällande material på webben kan information hänvisad via länkar inte beaktas i planarbetet. Endast ”skriftliga” yttranden kan beaktas i planarbetet. Vi skulle därför vilja be er att inkomma med den här informationen ”skriftligen”, det vill säga i form av text i mail, worddokument, pdf eller dylikt. "

Kan någon lägga upp en PDF?
 0
Patrik Höstmad (30 Oktober 2013 15:43):
Jag har nu lagt upp den PDF som Yimby skickade in till SBK. Länken till pdf:en finns överst i inlägget och här:
http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​2432/​0​397e7a8-​4164-​11e3-​ae0​f-​bc30​.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5552 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter