Yttrande över Program för Bostäder vid Godhemsberget

Yimby har just skickat in ett yttrande över Program för Bostäder vid Godhemsberget. Yttrandet är ett resultat av diskussionerna på forumet. Programmet ser i det stora hela bra ut men vi har förstås gett många förbättringsförslag. Mycket av vårt fokus är på att skapa bättre kopplingar, stråk och "stadsväv". Tyvärr menar programföslaget att svårigeter med att ordna bilparkeringsplatser kan leda till att det blir färre nya bostäder än de ca 400 som är planerade. Vi föreslår att som ett pilotprojekt ska bostadsfrågan skiljas från bilparkeringsfrågan i detta program. Då till och med kan (och bör) antalet planerade nya bostäder i programmet öka. Du kan stödja vårt yttrande genom att använda formuläret på Stadsbyggnadskontorets hemsida eller genom att maila sbk@sbk.goteborg.se. Senast tisdagen den 26 november.

Programområdet

Du kan t.ex. skriva

Yttrandet som måste bifogas som pdf finns att ladda ner här.

Yttrandet följer i sin helhet.

Yttrande över Program för Bostäder vid Godhemsberget

Diarienummer SBK: BN0642/12

Alla kartbilder i yttrandet baseras på kartor i programmet gjorda av Ida Lennartsson, Stadsbyggnadskontoret.

Allmänt

Yimby ser med glädje fram emot planerna på mer bebyggelse i detta område som ligger strategiskt mellan Stigbergstorget, Chapmans torg, Mariaplan och Linnéplatsen. En ytterligare stark potentiell koppling finns söderut, via Ekedalsgatan, som i framtiden förhoppningsvis omgärdas av tät stadsbebyggelse, och vidare på ett nytt stråk bakom Slottsskogskolonin till Högsbo. 

Sammanfattning

I det följande ges en sammanfattning av våra viktigaste synpunkter på programmet. Synpunkterna behandlas och utvecklas i mer detalj senare i yttrandet.

I programmet lyfts möjligheten att ordna bilparkering fram som en kritisk fråga för bostadsbebyggelse i programområdet. Det står uttryckligen att bilparkeringsbehovet är styrande för hur många bostäder som kan komma att byggas. Yimby anser att antalet bostäder måste frikopplas från boendeparkeringsfrågan. Vi förespråkar att parkeringsnormen som subventioner bilparkering avskaffas och att detta program kan få vara ett pilotprojekt för att testa bostadsbebyggelse utan krav på bilparkering (men med möjlighet till bilparkering om exploatören finner det lämpligt). Genom detta kan och bör även antalet föreslagna bostäder i programet ökas. Parkering längs gator för tillgänglighet, gods och angöring ska tillgodoses av det allmänna där möjligt och god tillgång på lediga platser styrs genom lämplig parkeringsavgift. Vi har även uppskattat att det finns möjlighet till 450 nya gatuparkeringsplatser i området.

Yimby uppskattar när stadsbyggnadskontoret betraktar ett större område i ett sammanhang. Vi ifrågasätter generellt "frimärksplanering" med små detaljplaner initierade av exploatörernas intresse och förespråkar någon variant av stadsplan med förhandsplanering. Genomgången av områdets förutsättningar med till exempel olika former av service i närheten är bra, men den borde kompletteras med en analys av viktiga stråk och noder som kopplar programområdet till resten av staden, då det är viktigt att byggandet medverkar till en sammanhängande "stadsväv".

Yimby stödjer planen på en successiv utbyggnad av området och att tills vidare lämna naturområdet på bergets topp obebyggt. Det är dock av stor strategisk betydelse att den planerade bebyggelsen inte blockerar möjligheterna att i framtiden bygga på berget, där den kuperade terrängen med branter i väster och öster starkt begränsar möjliga gatusträckningar.

För gående och cyklister är ett finmaskigt nät av stor vikt. Den äldre bebyggelsen i området passar väl med dessa mål, medan husen på Haråsgatan och Dahlströmsgatan sticker ut som renodlat biltillvända bostadsenklaver med dåliga kopplingar till omgivningen. Programmet talar om hur naturen på berget skall göras mer tillgänglig, men det är anmärkningsvärt att inget nämns om hur de stora bristerna i gång- och cykeltillgänglighet i områdets norra del skall rättas till. Bland annat bör "återvändsgator" för gående byggas bort och attraktivare gångvägar till kollektivtrafik skapas – gärna med en gatuliknande utformning.

I programmet påstås att det inte går att göra husen på berget tillgängliga. Det skulle rent teoretiskt kunna gå att ordna med en lång och svagt lutande ramp, men den riskerar kanske att bli dyr, lång och opraktiskt. Hissar kan då vara ett bättre alternativ, vilket är något som bör utredas på programnivå.

I det följande kommer mer detaljerad information om 
- hur viktiga stråk och noder kan stärkas och utnyttjas,
- hur den förslagna bebyggelsen kan undvika att förhindra framtida exploatering,
- hur förbättrade gång- och cykelkopplingar till omgivningen och kollektivtrafik kan skapas,
- hur områdets olika delar kan göras tillgänga för de med nedsatt rörelseförmåga och alla andra
- hur förslagen för programmets olika delområden kan förbättras i detalj, och
- hur bilparkering bör och kan lösas.

Viktiga stråk och noder

Yimby uppskattar när Stadsbyggnadskontoret betraktar ett större område i ett sammanhang. Vi ifrågasätter generellt "frimärksplanering" med små detaljplaner initierade av exploatörernas intresse och förespråkar någon variant av stadsplan med förhandsplanering. Genomgången av områdets förutsättningar med till exempel olika former av service i närheten är bra, men den borde kompletteras med en analys av viktiga stråk och noder som kopplar programområdet till resten av staden, då det är viktigt att byggandet medverkar till en sammanhängande "stadsväv". Området domineras idag av bostäder och för att skapa blandstad är det önskvärt med mer lokaler för verksamheter. Vi ger här kortfattat vår syn på utvecklingen av några stråk och noder som direkt påverkar programområdet. Lite mer visionära idéer för Ekedalsgatans framtid presenterar vi här.

Korsningen mellan Ekedalsgatan och Såggatan
Här korsar två stråk varandra vilket skapar goda förutsättningar för stadsliv. Platsens betydelse kommer att öka med föreslagen bebyggelse samt framtida förtätning längs Ekedalsgatan. Denna utveckling förstärks ytterligare om andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer i stadsdelen ökar. Platsen är en idealisk placering för en större matbutik som skulle kunna fungera som "dragare". Den ligger nära Majvallens spårvagnshållplats och många boende i Majorna som jobbar på till exempel Sahlgrenska eller Chalmers passerar här på väg från jobbet när de cyklar eller går genom Slottsskogen. För dem vore en mataffär här idealisk. Platsen kompletterar också väl läget för befintliga butiker vid Stigbergstorget, Karl Johansgatan och Mariaplan så att många skulle få närmare till en större mataffär vilket ger fler människor bättre förutsättningar att gå eller cykla när de handlar. Utrymmet väster om Majvallen skulle kunna vara lämpligt. Byggnaden kan även inhysa lokaler för aktiviteterna på Majvallen samt flera våningar med bostäder. Mot Ekedalsgatan bör det finnas lokaler som trappar med gatan.

Området väster om Ekedalsgatan mot Mors Backe borde lämpa sig för verksamhetslokaler. De blir bitvis ensidiga vilket gör dem mindre lämpliga för boende. Fönster mot sydost ger ljus på morgon och vid lunch, samtidigt som husen skyddas mot ytterligare, potentiellt besvärande, uppvärmning under resten av dagen.

Såggatan utgör en viktig entré till Majorna för gående och cyklister. På grund av kuperingen finns få alternativa vägar på sträckan mellan Ekedalsgatan och Godhemsgatan. Den sträckan utgör därför ett extra strategiskt läge och stråk i staden. Därför är det mycket viktigt med verksamheter och bostäder längs denna sträcka. Samtidigt ger berget och bergskärningarna sträckan en unik karaktär och unika möjligheter. Ett förslag är att norr om gatan, vid gatans krön där det idag ligger markparkering och upp mot Godhemsberget, anlägga en liten amfiteaterliknande plats. Bergssidorna terrasseras likt i en amfiteater runt ett "scengolv" med diamantsågning direkt i berget så att åskådarläktare skapas. Vilket magnifikt intryck det kunde ge! Kopplingen mellan gata och berg framhävs. Amfiteaterns "scen", som består av rent slätt berg, skulle kunna få en mycket diversierad användning, t.ex. torgförsäljning/marknad, bollplan (fotboll, tennis, volleyboll och basket), olika kulturevenemang, speakers corner, skejtaktiviteter, mm. Amfiteaterns läktare skulle även ge en söder/väst-vänd plats för att sol och picknick och via dess trappor som leder upp på berget skapas en välkomnande koppling till Godhemsbergets topp. Programmet bör generellt lämna bebyggelsehöjder öppna, speciellt viktigt är detta vid Såggatans krön för att lämna det öppet för att låta krönet kantas av höga byggnader som kan markera krönet, ev. bro och ev. amfiteater.

Djurgårdsplatsen
Här korsar gångstråket Fjällgatan-Oljekvarnsgatan stråket längs Bangatan vid Fjällgatans spårvagnshållplats. Cyklister och bilister har sin nod i cirkulationsplatsen en bit söderut. Det är en plats med utvecklingspotential. Vi föreslår att Fredbergsgatan kopplas till platsen via en smal, ganska brant, gata där det idag finns trappor. Denna gata inramas lämpligen med hus på båda sidor.

Öppningar mot framtiden

Yimby stödjer planen på en successiv utbyggnad av området och att tills vidare lämna naturområdet på bergets topp obebyggt. Det är dock av stor strategisk betydelse att den planerade bebyggelsen inte blockerar möjligheterna att i framtiden bygga på berget, där den kuperade terrängen med branter i väster och öster starkt begränsar möjliga gatusträckningar. En naturlig utgångspunkt är då att fortsätta Dahlströmsgatan söder om "borgen". En annan, mer krävande, anslutning kunde vara från Såggatan i söder, se skissad sträckning på kartan nedan. Minst två anslutningar bör krävas av tillgänglighets- och sårbarhetsskäl.

Från Såggatan har två uppfarter markerats. Varianten med hårnålskurva på platån ovanför Såggatans skärning hamnar i konflikt med programmets planer för bebyggelse mot Såggatan. Den rakare västra uppfarten  är  brantare, vilket möjligen utesluter det alternativet. Ytterligare en variant kunde vara en bro till Södra godhemsberget och anslutning till Såggatan via Paternostergatan. Uppfarterna hamnar ovanför randskogen och branten samtidigt som de ligger i nederkant av  den öppna heden vilket bör vara en fördel. På bergets östra sida ligger det brantaste partiet högre upp varför en uppfart där skulle hamna nedanför branten (smalare linje på kartan). Den kan då inte samtidigt  fungera som angöringsgata för framtida hus på bergsplatån. I nordöst skulle en östlig gata gå genom en rasbrant och intrånget i randskogen skulle bli påtagligt. Gatan skulle inte komplettera befintlig uppfart via Dahlströmsgatan lika bra som en västlig uppfart. En uppfart på bergets östra sida  är därför mindre lämplig.

Förbättrade gång- och cykelkopplingar till omgivningen

Stadens ambition är befäst i Översiktsplanen: "Inriktningen ska vara att bygga stad och blanda bostäder, arbetsplatser och service i en attraktiv miljö." Den regionala planeringen, med till exempel K2020, bygger på att den ökning av resande som förväntas när Göteborgsregionen växer skall ske med gång, cykel och kollektivtrafik. För gående och cyklister är ett finmaskigt nät av stor vikt. Den äldre bebyggelsen i området passar väl med dessa mål, medan husen på Haråsgatan och Dahlströmsgatan sticker ut som renodlat biltillvända bostadsenklaver med dåliga kopplingar till omgivningen. Programmet talar om hur naturen på berget skall göras mer tillgänglig, men det är anmärkningsvärt att inget nämns om hur de stora bristerna i gång- och cykeltillgänglighet i  områdets norra del skall rättas till. Bland annat bör "återvändsgator" för gående byggas bort och attraktivare gångvägar till kollektivtrafik skapas. Några uppenbara förslag finns på kartan nedan. Vissa av dessa förslag ligger utanför programområdet men påverkar funktionen inom programområdet så starkt att vi valt att redovisa dem här. 

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Nya gator (ljusblå linje på karta):   
–En hel del nya gatstumpar vid den nya bebyggelsen
–Fredbergsgatan-Djurgårdsplatsen — Idag en trappa; stråket bör göras om till en riktig gata så att det  går att cykla och köra bil där.
–Kolumbusgatan — Idag en gångväg med trappa: stråket bör om möjligt göras om till en riktig gata så att det går att cykla och köra bil där.

För gående (lila prickad linje på karta): 
(Befintliga gångvägar och stigar vars funktion bör bevaras och som skall vara öppna för allmänheten är markerade med röd linje). 
–Trappa från Haråsgatan mot Galateagatan.  
–Trappa från Haråsgatan mot Koopmansgatan/Karl Johansskolan. P-platsen på  Haråsgatan vid denna gångpassage bör tas bort per omgående.  
–Trappa söder om Haråsgatans västra hus.  
–Trappa i Oljekvarnsgatans förlängning söder om Haråsgatans östra hus.  
–Trappa från Dahlströmsgatan (borgens nordöstra hörn) mot Haråsgatan.  
–Trappa från Dahlströmsgatan mot Stenklevsgatan.
–P-platserna vid Fredbergsgatans ände bör tas bort; de blockerar gångstråket från Djurgårdsplatsen.
–Gångväg  innanför husen söder om Dahlströmsgatan
–Gångväg vid 'Borgens' sydöstra hörn. Idag måste man kliva över ett räcke för att gå runt huset där.

För cyklister (blå prickad linje på karta): 
Svårt med kuperad terräng, men bättre branta cykelvägar än inga alls. De  kan också användas som reservvägar för (lättare) utryckningsfordon. Att  bara ha en uppfart är sårbart. 
–Haråsgatan-Koopmansgatan (alternativt mot Oljekvarnsgatan). 
–Dahlströmsgatan-Haråsgatan

Gångpassage från Haråsgatan ner till Koopmansgatan. Troligen en frekvent använd "skolväg" för barn. P-platsen framför borde tas bort.

Gångpassagen från norra sidan.

Naturligt stråk från Haråsgatan västerut i Majorna. En ganska tydlig stig finns, och sälgen och räcket gör det förhållandevis enkelt att komma över staketet. Här borde det vara en trappa.

Kollektivtrafik

Flera av de föreslagna trapporna ger kortare gångväg till Fjällgatans spårvagnshållplats. Förslaget att bygga nedanför berget ger enklare gångväg till kollektivtrafik än vad nya hus uppe på berget skulle få. Närheten till hållplats Majvallen talar för mer byggnation i områdets södra del. En intressant jämförelse är att från Majvallen till Brunnsparken tar det femton minuter med spårvagn. Det är lika lång tid som pendeltåget tar från Lindome till Centralstationen. En uppsnabbning av spårvagnstrafiken, till exempel med Allélänken, skulle gagna området. Andra större projekt som skulle förbättra väsentligt är Stor-kring i tunnel mellan Fjällgatan och Linnéplatsen samt en bro till Hisingen, mellan Stigbergstorget och Slottsberget.   

Tillgänglighet

I programmet står att det inte går att göra husen på berget tillgängliga. Naturligtvis går det att bygga en svagt lutande ramp om den görs tillräckligt lång. Men en lång ramp tar tid att passera. Det skulle krävas en hel del sprängning och konstarbeten i den bergiga terrängen. Den måste också hållas fri från löv på hösten och snö och is på vintern. Kanske är det orimligt. En hiss är då ett bättre alternativ, vilket är något som bör utredas på programnivå. En möjlighet är en lokalisering i eller vid det föreslagna parkeringshuset i "Slänten" (Den skulle säkert uppskattas även av lata bilister.), ett annat alternativ västerut mot Klareborgsgatan. I båda fallen bör hissen anslutas med ramper till såväl Dahlströmsgatan som Haråsgatan. 

Godhemsberget behöver bättre förbindelser med omgivningen. Inspirationsbild, the Guatape Rock, Colombia. Foto: ricerchen, tumblr.

Då en stor del av berget skall lämnas obebyggt, är det av stor vikt att naturen kan komma många till del, vilket framhålles i programmet. Det är viktigt att allmänheten även fortsättningsvis kan gå runt i skogskanten nedanför berget samt gå runt "borgen" uppe på platån. Skapas privata utemiljöer, får vettiga stigar ordnas utanför dessa. Idag är det ovanligt med låsta portar och grindar i området. Med bra offentliga stråk och tydlig markering av vad som är (halv)privat respektive allmänt, samt lite hänsyn och sunt förnuft bör det kunna gälla även framöver. För att det skall vara någon större mening med den storslagna idén om gångbro till Södra Godhemsberget, måste grinden mellan Mors backe och gångvägen från Paternosterkyrkan låsas upp. 

Kommentarer till programmets olika delområden

Förslag till ändringar för husen som planeras är markerat med svart i kartan.

1. Att sluta kvarteren ter sig naturligt. Samtidigt finns det  rimligen en anledning till att det inte gjordes från början. Behöver det sprängas? Att ha fönstret mot en bergskärning är inte så kul. Vi förutsätter att det fortsatt kommer gå att gå innanför kvarteren utan några trappor. 

2. Den nuvarande passagen genom bergsskärningen på Såggatan är inte speciellt attraktiv. Byggnader med bostäder och verksamheter vända mot gatan är viktigt för att stärka stråket. Det är samtidigt viktigt att dessa byggnader inte blockerar en framtida gata upp på berget. Samtidigt är det bara här berget når fram till en större gata. Det är också ett läge där flera gångstråk möts. Det är viktigt att platsens potential tas till vara, till exempel med den av oss föreslagna amfiteatern. Hur lösningen än blir så bör en koppling och ett stråk upp till berget från Såggatan tydliggöras.

3. Det förslag som gör störst anspråk på grönområdet. Kan bli konflikt mellan boendes önskemål om privat utemiljö och allmänhetens tillgång till området vid bergets fot. Ekedalsgatan är den mest trafikerade gatan i området och har även spårvagn, varför huset mot gatan behöver en ljuddämpad innersida. Det vore därför lämpligt att angöringsgatan till det föreslagna huset går väster om detta, men det verkar tveksamt att det finns plats för det. Det råder också brist på god planerad utemiljö för befintligt hus vars norra del vetter mot en bergsskärning på västra sidan. Det är viktigt att utemiljön för befintligt hus åtminstone inte försämras.

En central aspekt är att ett nytt hus inte gör det svårare att i framtiden bygga högre längs Ekedalsgatan som har stor potential som urbant stråk och en gatubredd som medger betydligt högre hus än idag. Ett bättre alternativ kan vara en lamell i delområdets norra del längs höjdryggen, med angöringsgata som en breddning av befintlig gångväg.

Ur bullersynpunkt vore det önskvärt att sluta kvarteret mot Dahlströmsgatan samt att skapa hörn vid öppningarna mot Ekedalsgatan. Ett alternativ kan vara bullerdämpande glasväggar i hushöjd med goda genomgångsmöjligheter mot Ekedalsgatan.

4. Vi ser gärna att båda hörnen mot Djurgårdsplatsen bebyggs och att befintlig gångväg med trappa görs om till en gata. (Ett sämre alternativ om lutningen anses vara för hög, är att göra en ramp för cykel från trappans övre del i en sväng ner mot Ekedalsgatan söderut.) På platsen för den föreslagna kompletteringen där finns ett flertal träd med murgröna samt två äldre granar som ger karaktär åt hela omgivningen. På hörnet norr därom finns istället en gammal betongstödmur, en transformatorstation och en markparkering. Om endast ett hörn bebyggs vore det därför bättre att börja med det norra. Ett intimare gaturum skapas och mer yta kan bebyggas om den föreslagna kompletteringen placeras norr om gaveln på huset på Fredbergsgatans östra sida. Ny bebyggelse mot Djurgårdsplatsen bör bli en tillgång för platsen med hög arkitektonisk kvalité och lokaler i bottenplan. Husen kan bygga vidare på traditionen från de detaljerade landshövdingehusen på Djurgårdsgatan och samtidigt reflektera övergången mellan klassisk och modernistisk stadsbyggnad på platsen.

Det finns plats för ytterligare bebyggelse i det stora utrymmet mellan landshövdingehusen och de modernistiska husen. Två punkthus är markerade på kartan. Huset mot Kolumbusgatan skulle ge "ögon" mot gatan. Det andra huset ger ett tydligt avslut på en blindgata mellan husen och tydliggör uppdelningen mellan gaturum och gård. Det är viktigt att dessa hus ansluter väl till den kuperade terrängen.

Längre söderut på Fredbergsgatan kan även gapet på gatans västra sida byggas igen. Gapet är kort, men gavlarna saknar fönster vilket bör underlätta en sammanbyggning. En slutning av kvarteren även mot Dahlströmsgatan skulle kunna övervägas, bland annat av bullerskäl.

5. Bra att bygga på våningar om det fungerar strukturellt. Uppe på berget är bakgrundsljudet från staden påtagligt. Åtgärder som minskar bullerstörningarna från till exempel Älvsborgsbron, Högsboleden, Oscarsleden och Hamnen, såsom sänkt och säkrad hastighet genom boulevardisering eller uppsättning av bullerskärmar vore värdefulla för området. Kan utsidan av "Borgen" räknas som ljuddämpad sida? Om inte, skall gårdssidan vara ljuddämpad, så att till exempel trafiken på gården begränsas. En eventuell framtida förlängning av Dahlströmsgatan söderut får i så fall ske på "Borgens" utsida.

Längan rakt över gården verkar klumpig; det blir mörkt där den ansluter till befintlig  huskropp. Ett alternativ med vinklat hus är markerat på kartan. Ett hus i form av en cirkelbåge kunde vara ett alternativ. Dessa förslag utnyttjar redan hårdgjord mark (bilparkering), medan den berghäll som finns på gården bevaras. 

6. Förslaget i programmet skär av de ovan föreslagna gångförbindelserna i Oljekvarnsgatans förlängning samt västerut från Djurgårdsplatsen. Ett något mindre hus skulle lämna dessa passager fria. Som enda uppfart till området är det viktigt att Dahlströmsgatan är trevlig att gå längs. Det är inte riktigt fallet idag. Tillkommande bebyggelse måste skapa en attraktiv miljö (för främst gående) på gatorna de ligger längs. Det är högst tveksamt att ett storskaligt P-garage gör det. Här krävs arbete på detaljerna, såväl som på grundfrågan: bilparkeringen. Ytterligare bebyggelse eller andra åtgärder bör övervägas för att göra gatorna trevligare. 

7. Programmets förslag blockerar ett gångstråk från Oljekvarnsgatan till Ankargatan. Flyttas det föreslagna nya huset in lite på gården så lämnas passagen fri. Möjligen kan ett hus även byggas söder om passagen. Haråsgatans uppfart är inte heller så kul. Ett nytt kvarter väster om den skulle utnyttja marken effektivare och rama in gatan. En annan möjlighet är ett hus mot Karl Johansskolan som kanske kan bli aktuellt om skolan behöver expandera. 

Bilparkering

Ett genomgående dilemma i programmet verkar vara hur bilparkeringsfrågan skall lösas. Det är problematiskt att mycket angelägna nya bostäder skall stå och falla med att det byggs bilparkeringsplatser. Vi anser att lovgivningen för ny bebyggelse helt skall frikopplas från bilparkeringsfrågan. 

Första prioritet borde vara att minska behovet av bilparkeringsplatser genom att bygga gång-, cykel- och kollektivtrafikvänligt, så att färre väljer att ha bil, med ett mer finmaskigt nät till exempel med nya trappor enligt kartan ovan. En del av föreslagen bebyggelse bryter tyvärr av möjliga stråk. 

Yimby förespråkar att bilparkeringsnormen (successivt) avskaffas. Normen innebär en subvention av bilparkering vilket missgynnar ickebilister i strid med stadens mål. Skäliga krav på tillgängliga bilparkeringsplatser för rörelsehindrade och framkomlighet för utryckningsfordon skall behållas. Parkering längs gator för tillgänglighet, gods och angöring ska tillgodoses av det allmänna där möjligt och god tillgång på lediga platser styrs genom lämplig parkeringsavgift. 

Vi har uppskattat att nuvarande månadsavgift för boendeparkering (taxa 5-7) i området inte ens skulle täcka kostnaden för markparkeringsplats (markpris, ränta, avskrivning och  driftskostnader), än mindre skulle p-hus eller garage under bostaden kunna bli ett ekonomiskt attraktivt alternativ. Det innebär en onödig kostnad som belastar byggandet och i slutändan får betalas av de boende, med eller utan bil. En tänkbar alternativ strategi är därför att, möjligen med undantag för det största projektet "borgen", hänvisa boende med bil till gatuparkering. Priset får fortlöpande justeras för att balansera efterfrågan med utbud. En inventering vi gjort visar stor potential till ökad gatuparkering i närområdet. Det går att utnyttja utrymmet på gatorna mer effektivt. Vi har uppskattat att det finns möjlighet för 450 nya gatuparkeringsplatser. Analysen är grov, men, jämfört med de 260 platser som skapas i det garage som föreslås i programmet, visar den ändå på den betydande potential som finns i utökad gatuparkering med breddade gator. 

Se bilaga 1 för detaljer om kostnader och intäkter för olika parkeringslösningar och en grov utredning om möjliga platser för gatuparkering.

Ekonomiska konsekvenser

Våra synpunkter innehåller många förslag på åtgärder inom programområdet. Det behöver utredas vilka som är ekonomiskt rimliga. Det kan finnas skäl att prioritera åtgärder för att tillgängliggöra staden framför att tillgängliggöra berget. Många åtgärder handlar om att rätta till brister i befintlig utformning av området. Givetvis är det inte rimligt att de kostnaderna i större utsträckning skall belasta den tillkommande bebyggelsen. Investeringar som framförallt gagnar det allmänna ska även finansieras av det allmänna. Möjligen kan man även tänka sig att befintliga fastigheter som har en "försumlighetsskuld" i form av till exempel bristande kopplingar till omgivande stad och vars värde höjs av åtgärderna kan medfinansiera. Det kan också vara tänkbart att använda vinster från P-avgifter, då många av de föreslagna åtgärderna syftar till att göra gående och cykling mer attraktivt och som följd minska bilanvändningen i området.

Bilaga 1: Utredning om bilparkering

I närområdet finns idag boendeparkering med taxa 5-7, dyrast i nordost, billigast vid Majvallen. Det motsvarar en månadskostnad på 335-520 kr.  Enligt Malmö stads parkeringspolicy är totalkostnaden för en p-plats 700  kr/månad för markparkering, inklusive markpris, ränta, avskrivning och  driftskostnader. För p-hus och garage kostar det 1500-4500 kr per plats och månad. Stockholms markkontor uppskattar att en garageplats under huset kan kosta 200 000 - 400 000 kr att bygga (Stockholms markkontor. Tjänsteutlåtande. Ökade bygg- och bostadskostnader med höjd p-norm). Det visar alltså att med dagens avgift för boendeparkering är det inte ens ekonomiskt att bygga markparkering, framför allt inte parkeringsgarage. Det innebär en onödig kostnad som belastar byggandet och i slutändan får betalas av de boende, med eller utan bil. Rent krasst medför det också en minskad intäkt för staden då efterfrågan på gatuparkering blir mindre än utan P-hus. 

En tänkbar alternativ strategi: Då området bebyggs etappvis bör det,  möjligen med undantag för det största projektet "borgen", fungera att hänvisa boende med bil till gatuparkering. Priset får fortlöpande justeras för att balansera efterfrågan med utbud. Staden bör inte bara försöka vinstmaximera, utan vara öppen för att utöka gatuparkeringen när boendeparkeringsavgiften nått en nivå som motsvarar kostnaden för detta. En inventering vi gjort visar stor potential till ökad gatuparkering i närområdet. Det går att utnyttja utrymmet på gatorna mer effektivt. På Kompassgatan tillämpas dubbelsidig kantparkering på en (kort) sträcka med sju meters körbanebredd. På Backegatan är det dubbelsidig parkering på 7.5 meter bredd med tät busstrafik. Om det behövs, går det också att bredda många gator, till exempel finns i området gott om gator som omges av förträdgårdar som ofta används i liten omfattning. En lista bifogas på slutet med uppskattade möjligheter för 450 nya gatuparkeringsplatser. Analysen är grov, men, jämfört med de 260 platser som skapas i det garage som föreslås i programmet, visar den ändå på den betydande potential som finns i utökad gatuparkering med breddade gator. Andra tänkbara möjligheter till fler P-platser: 
*Gör cykelfartsgata och omvandla tidigare cykelbana till parkering 
*Parkering på skolgårdar nattetid 
*Gör om förhyrda parkeringsplatser till betalparkering/boendeparkering med högre beläggningsgrad.

Mer gatuparkering måste dock ställas mot till exempel kulturhistoriska och estetiska aspekter. Inte minst är de boendes och verksammas inställning i frågan viktig. Betalningsviljan för parkering måste på varje plats ställas mot värderingen av att behålla oförminskade förträdgårdar och andra, mer levande, sätt att nyttja gaturummet. Staden skall också vara lika öppen för att minska gatuparkeringen (och kanske göra gator smalare) när andra värden värderas högre, som för att utöka gatuparkering där det finns efterfrågan på det.  

Många befintliga P-platser på tomtmark, till exempel tidigare förträdgårdar, är förfulande eller blockerar för gående. Bilar direkt vid husfasad kan utgöra en brandrisk. I samband med en kontrollerad ökning av gatuparkering är det angeläget att anläggande av olämpligt  utformade P-platser på tomtmark förhindras och att tidigare på tomtmark anlagda, mindre lyckade, P-platser tas bort så att marken återges sin ursprungsfunktion. En översyn av gatornas profiler bör även omfatta trottoarernas bredd. I området finns många en meter breda trottoarer vilket är för smalt. Minst 1,5 meter bör vara norm och två meter på stråk. För det fåtal gator som har enkelsidiga trottoarer bör starkt övervägas att anlägga trottoar på gatans båda sidor. På gator utan större biltrafik som inte heller utgör stråk för cyklister är ett alternativ att göra gångfartsområde av gatan. 

När priset för parkering nått en nivå som motsvarar kostnaden för P-hus, blir det ekonomiskt intressant att bygga P-hus. Tomten i slänten ligger i en brant nordostsluttning och är troligen inte särskilt attraktiv för boende. Därför borde den med sitt strategiska läge kunna reserveras för parkeringsändamål. En särskild aspekt är att "borgen" ligger högt upp  och att en hel del boende där kan förväntas sätta ett betydande värde i  att slippa springa upp och ner för långa trappor till bilen. Det kan påskynda ett byggande av P-hus. 

Kraven på byggare att ordna P-platser innebär en kostnad. Att plötsligt, eller i godtyckligt valda fall ta bort dessa krav innebär ett otillbörligt gynnande av berörda byggare. En utfasning är därför lämplig.  De flexibla metoder som diskuteras i programmet verkar vara mycket intressanta. De pengar som byggare betalar för att slippa krav på bilparkering, bör komma området till nytta, förslagsvis genom att bekosta de välbehövliga investeringarna i bättre gång- och cykelförbindelser. Även eventuella vinster från gatuparkering borde kunna användas för detta och andra stadsmiljöfrämjande åtgärder i området. 

Exempellista över möjligheter till ökad markparkering (OBS! Yimby tar inte ställning till dessa förslag)

–Gata innanför Slottskogskolonin: (450 meter -> 112.5 P-platser)++   

–Övriga nya gator med dubbelsidig kantparkering: (450 meter -> 112.5 P-platser) 
 Hamneskärsgatans förlängning österut 
 Vingagatans förlängning österut 
 Parallellgata till Klareborgsgatan innanför kvarter 
 Gatstump mellan befintligt kvarter och område 2 i programmet 
 Gata innanför norra delen av område 3 i programmet 
 Gata på 'borgens' storgård 

–Gator som saknar gatuparkering där det kan införas (550 meter -> 68.75 P-platser)  
 Fjällgatan 
 Dahlströmsgatan, övre del 
 Haråsgatan, backe upp 
 Paternostergatan

–Gator där enkelsidig gatuparkering kan ökas till dubbelsidig  (eventuellt även till vinkelparkering om gatubredden medger det): 1150  meter -> 145 P-platser  
 Söderlingsgatan 
 Spetsbergsgatan 
 Vitögatan 
 Fredbergsgatan 
 Stenklevsgatan, nord-syd 
 Dahlströmsgatan, nedre del 
 Klareborgsgatan  
 Djurgårdsgatan, vid Vita Björn 

++Åtta meter per kantparkerad bil är uppskattat från att hyfsat tätt parkerade bilar tar sex meter, samt att en fjärdedel av gatan antas ha  parkeringsförbud vid korsningar.