Det våras för Heden

Imorgon lördag 7/12 presenteras de fem förslagen på ett framtida Heden hos Stadsbyggnadskontoret. Redan igår kunde vi dock läsa om dem i GP. I Yimbys Facebook-grupp riktades stundtals hård kritik mot att det bortom den färgglada ytan, och de inklippta bilderna på lyckliga människor, ofta finns en bristande koppling till den befintliga stadsstrukturen.

Samtidigt är det viktigt att påpeka att det inte handlar om någon tävling där en vinnare skall koras, utan staden kommer att kunna använda idéer och de delar av förslagen som anses intressanta. Besök gärna utställningen och ge synpunkter:
 

Tankar kring Heden

Text: Olof Antonson
Bildmontage och video: Jesper Hallén

Samtidigt är detta Yes In My Backyard, så det vore konstigt om vi inte tog tillfället i akt att presentera ett eget konstruktivt förslag nu när Heden återigen är på tapeten. Vi har skrivit om detta ämne otaliga gånger tidigare, och det har funnits många idéer och tankar kring platsen: Somliga har argumenterat för att successivt bebygga hela ytan, medan andra velat se att stora delar bibehålls.

De gemensamma dragen har dock varit ambitionen att koppla samman stadsväven — läka ihop om man så vill  — genom att stärka stråk och få in fler stadskvaliteter, bostäder, funktioner etc. Detta är även något som framkom i diskussioner under vår stadsvandring i området 2009.



Yimby Göteborg på stadsvandring i Gamla Allén i januari 2009



Heden är paradoxalt nog en förändelig yta där allsköns bröte byter plats hela tiden, men ungefär så här ser det ut idag om man lägger till några förskolemoduler (förstora genom att klicka)



Grönt = tillgänglig yta idag. Rött = Parkeringar, byggnader och övrigt.

Hur bebygger man då Heden  — och tillför värden  — utan att samtidigt förstöra befintliga kvaliteter? Jag har länge funderat kring detta. Många betraktar Heden som en plats där absolut ingenting får förändras, andra vill se en total omdaning. Helst igår. Är det möjligt att hitta en gyllene medelväg?

Jag vill hävda att det finns värden i Heden som en relativt öppen plats omgärdad av träd och stadsgator. Man kan färdas längs dessa gator och se in mot Heden; det skapas en rumslighet, och det finns få byggnader som förhindrar denna visuella koppling. Husen längs gatorna kring Heden fungerar som rummets väggar. Problemet är dock att denna rumslighet är enorm, och på den norra sidan finns knappt en tillstymmelse till inramning. Jämfört med Engelbrektsgatan i söder ebbar den norra delen ut i ett ingenting.



I kontrast till den norra delen av Heden, där blicken försvinner ut i intet, ramar bebyggelsen i Albert Lilienbergs plan för Kålltorp in den kvarterstora parkytan


Denna stora och odefinerade volym som är Heden, med brist på koppling till omgivande stadsstruktur, leder till att platsen upplevs som ett markant avbrott i stadsväven; det är en plats där allting tar slut snarare än en parkmiljö i staden. Det är på många sätt en barriär mellan Avenyn och "Evenemangsstråket" längs Skånegatan. För att Heden skall kännas som en plats i staden behövs det helt enkelt mer stad runt omkring. För mer utförliga resonemang kring detta hänvisar jag till kapitlet om parkens funktioner i vår bokcirkel om "The Death and Life of Great American Cities" av Jane Jacobs.

Förslag: Norra Heden

Arkitekten Gunnar Anjou skrev en debattartikel om Heden i Göteborgs-Posten 2008 (tyvärr går den inte att komma åt längre på GP.s hemsida, men vi har grävt fram den här) där han argumenterade för att ytan delas upp i två delar: Vasagatan med spårvägsdragning förlängs tvärs över, och marken norr om gatan bebyggs. Resten sparas för fotboll, diverse aktivitetsytor och rekreation.

Att bebygga den norra sidan har flera förtjänster, och jag skulle här vilja utveckla mitt resonemang kring detta:

Den norra delen utgörs till stor del av markparkering: Kopplingen mellan Avenyn och Skånegatan har fullständigt cederats!



Grönt = användbar yta genom detta förslag. Blått = nya stadskvarter.



Utanför vallgraven och Nya Allén löper stenstaden som en mur från Järntorget till Avenyn, där den sedan abrupt tar slut. Avenyn i sin tur skjuter ut som en sträng från 1600-talsstaden. Står man vid Kungsportsbron och blickar ut framstår Heden som den plats där staden tar slut: Plötsligt sticker inga tak längre upp ovanför träden!


Det talas ibland om tomheten, om upplevelsen av att befinna sig på Heden, men inte så mycket om upplevelsen av att bevittna Heden på håll. Detta är en aspekt jag tänkt mycket kring: Vad gör det egentligen för intrycket av exempelvis Avenyn att allting tar slut bara ett eller två kvarter från vår så kallade paradgata? Det är inget annat än en västernkuliss i stenstadens tappning! Det behövs en struktur som kopplar samman stenstaden tvärs över Avenyn och Heden för att bryta barriäreffekten. Både rent fysiskt  som mentalt.



Här gapar det tomt där det borde varit stadskvarter ...



Genom att bebygga Vasagatans förlängning mellan Södra Vägen och Sten Sturegatan kopplas stenstaden samman, såväl visuellt från staden inom vallgraven, som fysiskt mellan Avenyn och Skånegatan. Varför dessa kvarter inte redan byggts är en gåta (Montage: Olof Antonson. Förstora genom att klicka)


Vasagatan övertar Parkgatans roll som inramande gata i angränsning till "parkmiljön" när den norra delen av Heden bebyggs. Kvaliteten i att ha en rumslighet med träd, gator och byggnader bibehålls, samtidigt som denna förstärks genom att ytan förminskas och förädlas. Heden blir en plats i staden snarare än en gräns där staden tar slut. Innehållet på den resterande parkdelen rymmer ungefär motsvarande aktivitetsytor som i dagsläget. Samtidigt innebär förslaget ingen motsättning till att bebygga även den södra delen av Heden i framtiden. Om detta är önskvärt vill säga.

Lisebergshotellet rivs, och verksamheten kan istället rymmas i något av de nya kvarteren. Markparkeringarna grävs ned eller förläggs i någon form av parkeringshus med publika bottenvåningar. Att satsa på en större parkeringsanläggning vid Nya Allén och Heden är förvisso dyrt, men kan ha en del stadsmässiga fördelar: En bilist som parkerar bilen övergår till att bli fotgängare. Att vara tvungen att gå en bit, och inte kunna parkera precis bredvid slutdestinationen, tillför på så vis stadsliv och potentiella kunder för verksamheterna på vägen.



Bohusgatan med Nya Ullevi i fonden som en förlängning av Vasagatan



Heden i dagsläget



Genom att stadskvarter och esplanad förbinder stenstaden över Heden skapas ett naturligt stråk i Vasagatans förlängning. Här kopplas även spårvägen samman från Valand till Skånegatan. Nej, det är nog ingen som tror att bebyggelsen kommer att utföras i nyrenässans. Men många skulle inte ha något emot det. Kvarteren skulle dock lika väl kunna hysa den nya hockeyarenan som Wingårdhs senaste höghusförslag vid Exercishuset. Att bebyggelsen inordnas i en urban struktur är det viktigaste! (Montage: Jesper Hallén)



Storgatan förlängs rakt igenom bussterminalen ...



... över Heden och ända till Stureplatsen



Vid Exercishuset skapas en torgyta



Parkgatan förstärks genom ny bebyggelse på den högra sidan



Blått = befintlig spårväg. Grönt = möjlig spårväg över Heden som förbinder Valand med Skånegatan. Detta ger möjlighet att exempelvis köra linjer från Valand till östra Göteborg utan att behöva köra omvägen via Brunnsparken eller Korsvägen. (Montage: Jesper Hallén. Förstora genom att klicka)



Heden före (förstora genom att klicka)



"Norra Heden" (Montage: Jesper Hallén. Förstora genom att klicka)

Sammanfattning

• Vasagatan och spårvägsdragning förlängs över Heden till Skånegatan.
   
• Stenstaden byggs ihop, vilket ger stärkta kopplingar tvärs över Avenyn och Heden. Gärna högt, tätt och variationsrikt.
   
• Avenyn framstår inte längre som västernkuliss från Kungsportsbron när den norra delen av Heden bebyggs. Att enbart bygga i den södra delen vid Engelbrektsgatan kommer dock inte att råda bot på detta!
   
• Hedens kvaliteter som en stor flexibel aktivitetsyta bibehålls.
   
• Hedens rumsliga dimension förbättras i och med bebyggelsen längs Vasagatans förlängning; platsen ramas in av träd, gator och byggnader. Att enbart bebygga den södra delen längs Engelbrektsgatan kan förvisso stärka gatan, men det kommer även att bryta den rumsliga upplevelsen av Heden.
   
• Flexibel och generell stadsstruktur: Den södra delen kan byggas ut med gator och kvarter om det anses önskvärt i framtiden.

Slutligen bjuder vi på en enkel film som illustrerar det hela: