Utskrift från gbg.yimby.se
....

Grönt är inte allt som grönskar

 

Blandstad? Förtätning? Urbanitet? Närhet? Korta avstånd?

Göteborgs stad har just antagit ett Miljöprogram med åtgärder som ska genomföras under de närmsta åren. Det är intressant att studera programmet för det stakar ut ett fleratal mer eller mindre konkreta återgärder som kopplar till stadsbyggnad – framförallt när det gäller trafik och gröna inslag i staden. Men tyvärr har stadsstrukturens direkta och indirekta inverkan på miljön helt tappats bort i programmet. Frågan är om inte miljöprogrammet beskriver en bibehållen gles stad där vi ska cykla snabbare för att överbrygga de stora avstånden.

 

Under de senaste åren har stadens förvaltningar arbetat med något som kallas för ett Miljöprogram och den 5 december beslutade kommunfullmäktige att anta det. Miljöprogrammet finns här att läsa i sin helthet. Programmet ger en fingervisning om vart vi är på väg, eller snarare vart våra politiker och förvaltningar vill att vi ska gå. Handlingsplanen bjuder så väl på okonkreta formuleringar som på en hel del konkreta åtgärder, positiva överraskningar och progressiva idéer.

Miljöprogrammet är framförallt till för stadens förvaltningar och bolag och det innehåller total 212(!) åtgärder som ska genomföras här och nu – åtminstone i god tid innan 2020. Vissa av åtgärderna är konkreta och redan i full gång medan andra är mer oklara och handlar mer om utredningar eller lobbying som ska genomföras.

Vi hoppar över de flesta av åtgärderna (som t.ex. handlar om klimat, livsmedel, kemi, återvinning, biologisk mångfald, jord- och skogsbruk) och fokuserar endast på de åtgärder som är intressanta och som kan tänkas ha en direkt bäring på stadsbyggnad, vilka framförallt relaterar till trafik och gröna inslag i staden. Föga förvånande är åtgärd Nr 1 i handlingsplanen att ta fram ännu en vision... i detta fall en vision för Göteborgs miljöarbete.

Snart ännu en vision!

 

Lägre hastighet och separerad bilparkering

Under rubriken Ökad andel hållbart resande har glädjande nog Hastighet blivit en helt egen underrubrik. Yimby har tidigare skrivit om hur viktigt det är med låga fordonshastigheter för trafiksäkerheten, för stadsmiljön och stadslivet i stort och speciellt för barns tillgänglighet till staden. Åtgärderna lyder:

33. Sänk hastigheten i staden
För att göra staden öppen och inbjudande för gång- och cykeltrafik, samt för att minska bullret, ska hastigheten för bilar i tättbebyggda delar av staden sänkas. Det uppnås genom en kombination av skyltad hastighet och fysiska åtgärder i gatumiljön så att farten dämpas till lämplig nivå.

34. Verka för sänkta hastigheter på infartslederna
Vi ska utreda vilken hastighet som ger störst miljöeffekt på respektive vägsnitt utifrån de nya hastighetsgränserna som nyligen införts på infartslederna. Efter utredningen ska vi verka för att dessa hastigheter införs.

Under rubriken Gång och cykel nedan kommer dessutom åtgärder om att bygga fler gångfarts- och cykelfartsområden.

Fordonshastigheterna kommer bli lägre i Göteborg. Malmö har redan infört 40 km/h på alla gator innanför Inre Ringvägen.

 

Också för Parkering finns många progressiva åtgärder (34-40). De två mest intressanta är att kommunen ska verka för att belägga arbetsplatsparkering med en kommunal avgift och att kommunen utreder möjligheten att särskilja parkeringsplatser från hyres-/boendekostnaden. Det första för att få incitament för pendlare att välja andra sätt att resa än med bil. Det skulle troligen kräva svensk lagändring. Det andra på grund av det vi alltid upprepar: Det är ineffektivt att koppla ihop bilparkering med bostäder då det hämmar bostadsbyggandet. Det är dessutom svårare att få till en socioekonomiskt blandad stad om kostnader för bilparkering i nyproducerade fastigheter även läggs på alla personer som inte äger bil. Med rapportens ord:

37. Utred möjligheten att särskilja parkeringsplatser från hyres-/boendekostnaden
Idag får hyresgäster utan bil vara med och subventionera de som har bil. Åtgärden handlar om att utreda om och hur det skulle kunna fungera ekonomiskt och avtalsmässigt att till exempel ställa krav i avtal att parkeringskostnaden inte får ingå i hyran/avgiften/priset på nybyggda lägenheter utan ska bekostas av användarna.

Sedan ska Göteborgs stads parkeringspolicy utvärderas och vid behov skärpas, söktrafiken ska minska genom vägledning till lediga platser, attraktiva parkeringshus ska skapas för att få bort bilparkering från gator och testområden för automatisk fordonsparkering ska tas fram.

Under rubriken Luft hittar vi även att kommunen ska lobba för att få möjligheten att införa en dubbdäcksskatt i Göteborg för att kunna uppnå lägre halter av hälsofarliga partiklar i luften (87).

 

Supercykelbanor och gatuparkering för cykel

Gång och cykel är nästa rubrik av intresse. Gångtrafikanterna får tre åtgärder: Det ska tas fram en fotgängarplan, det ska skapas fler gångfartsgator i centrum och gångstråk i centrala Göteborg ska stärkas (61-63).

Cyklisterna får inte mindre än 13 åtgärder! (48-60) Det ska byggas ett "cykelcentrum" vid Centralstationen som erbjuder bevakad cykelparkering, service, uthyrning, mm. Staden har inte heller gett upp ambitionen på en lågbro för gång och cykel över älven. Den ska byggas och gå i Östra Hamngatans förlängning till Frihamnen.

Gång och cyklebro har varit på gång tidigare men trots ihärdig entusiasm från stadens politiker fick bron 'nej' av först Miljödomstolen år 2008, sedan av Miljööverdomstolen år 2009 och slutligen av Högsta Domstolen år 2010.

 

Staden ska få fler cykelfartsgator och nya "supercykelbanor". De senare är breda cykelbanor till bostadsområden i ytterområdena i första hand, men även till kranskommunerna. Dessa supercykelbanor ska vara huvudstråk för cykling till och genom staden. Det ska även skapas fler cykelparkeringar. Tidigare har fokus främst varit parkering i anslutning till kollektivtrafik men nu vänds fokus mot gator i anslutning till exempelvis affärer, muséer, biografer och restauranger. Enligt programmet:

I dagsläget finns två olika möjliga lösningar. En lösning är cykelställ för två-tre cyklar som affärsinnehavare kan köpa och märka upp och ställa på trottoaren utanför. Detta är vanligt i Köpenhamn. En annan lösning är att ta en parkeringsplats för bil (gatumarksparkering) och omvandla till cykelparkering. Detta finns till exempel i cykelstaden Portland och kallas Bike Corral. På vissa platser kan det även finnas behov av låsbara cykelboxar.

Två bilister eller 20 cyklister? i Luleå. (Foto: Sandra Vikström)

 

Det finns också lite vaga formuleringar som att förbättra framkomligheten för cyklister och att verka för att cyklister ska kunna ta med cykeln kostnadsfritt på viss kollektivtrafik.

Och det finns en stor positiv överraskning:

56. Tillåt cykling på vägbana även om det finns cykelbana
Idag är det som cyklist inte tillåtet att cykla på vägbanan om det finns en intilliggande cykelbana. För alla de cyklister som vill cykla fort och använda cykeln som ett alternativ till bilen är detta mycket hämmande, då Göteborgs cykelbanor inte är gjorda för att cykla fort. Vidare skulle en sådan lösning avlasta befintliga cykelbanor som börjar bli trånga av det ökande antalet cyklister. De cyklister som vill cykla i en beskedligare hastighet känner sig tryggare när de slipper cyklister som prioriterar fart!
 

Kollektivtrafik

Åtgärderna för kollektivtrafiken handlar bland annat om utredningar över hur kapaciteten med kollektivtrafik kan höjas i centrala staden (automatbana nämns) och förutsättningarna för att bygga linbana (65-66), samt hur kollektivtrafikbiljetter kan packeteras. Det blir inte mer spännande än så.

 

Gröna inslag i staden

Vad gäller gröna inslag i staden så hittar vi för det första ett antal åtgärder som kopplar till stadsnära odling (13-15). Odlarföreningar ska organiseras i nätverk och de ska kunna odla mer på kommunal mark i Göteborg. Vi har tidigare publicerat ett inlägg om just ett sådant odlingsprojekt vid Skäpplandsgatan som blev mycket lyckat. Dessutom ska Park- och Naturförvaltningen plantera mer fruktträd och bärbuskar på allmän mark som ska vara fria för allmänheten att plocka av.

 

Under rubriken Bostadsnära parker hittar vi ambitionen att ha fler gatuträd i stadsmiljön (154). Parkeringsplatserna vid kanalerna ska ersättas med aktivt stadsliv och grönska (155).

För Stadsdelsparker (156-162) talas det om att skapa ett nätverk av gröna platser i Älvstaden. Bad i staden ska utredas och kajkanterna i Älvstaden ska göras promenadvänliga och varierade. Små gröna platser ska kopplas till de större parkerna och vattnet. Det är oklart vad som avses med "kopplas". Det kanske finns det risk för små gröna kilar som spräcker upp det urbana nätverket? Vi får hoppas att det handlar det om att koppla ihop pocketparker och stadsdelsparker med de gatuträd som nämndes tidigare.

Vidare så ska parker utvecklas och skyddas från exploatering i parkplaner. Slottsskogen ska skyddas än hårdare genom ett långsiktigt skydd.

Det står tydlig att Jubileumsparken ska anläggas som en ny stadspark i Frihamnen:

"För att göra Älvstaden öppen och inbjudande ska vi etablera en stadspark i ett centralt och attraktivt läge. Göteborg saknar en stor park vid älven och en park i ett sådant läge skulle kunna vara en länk som sammanfogar de båda sidorna av älven. En park i ett älvnära läge skulle även kunna fungera som ett stort dagvattenmagasin och vara fylld av ekosystemtjänster som är bra för staden.

När ska våra tjänstemän inse att grönområden inte är något som sammanfogar en mörk kväll i december? Det är urbana stråk som skapar tygghet som binder samman, vilket vi skrev om här och illustrerade för Frihamnsplanen här. Och uppenbarligen finns idén om en träskpark fortfarande kvar, om än i mindre format och med namnet dagvattenmagasin. Är detta en bra användning av central mark ur ett mer övergripande perspektiv?

 

Var är stadsstrukturen?

Miljöprogrammet saknar tyvärr det övergripande perspektivet med koppling till stadsbyggnad. Som redovisat så finns det intressanta åtgärder i miljöprogrammet, men samtidigt saknas en tydlig koppling mellan stadsplaneringen och miljöprogrammets åtgärder. Det står faktiskt inte ett ord om förtätning, blandstad, närhet, urbanitet, lokala verksamheter eller korta avstånd (jo, det senare till växt- och djurliv förstås).

Men hur vi blandar eller separerar bostäder, arbetsplatser, handel och gröna inslag har en avgörande betydelse för transportbehovet. Hur tätt vi bygger staden har också en avgörande betydelse för transportbehovet, och dessutom hur dessa transporter kan anordnas och hur mycket handel och verksamheter som kan finnas tillgängligt inom gångavstånd. Tätheten bestämmer också hur mycket vi kan låta vara orörd natur och hur mycket parkmark vi har råd att underhålla. Istället har programmet ensidigt fokus på skydd för grönområden och att förhindra exploatering.

Är de inblandade politikerna och tjänstemännen införstådda med den politiskt beslutade översiktplanen eller den nya trafikstrategin? Har de inblandade en annan syn på lösningen? Hur kan man arbeta fram ett miljöprogram inom Göteborgs förvaltningar utan att använda orden förtätning eller blandstad? Ställer inte Miljöförvaltningen och Park- och Naturförvaltningen upp på förtätningstanken? Eller är de inblandade helt enkelt inte speciellt intresserade av stadsbyggnadsfrågorna? Det är kanske helt enkelt mycket intressantare att få arbeta med anläggandet av planteringar som gynnar fjärilar (som är en av åtgärderna)? Ja frågorna blir många.

Hela att miljöprogrammet riskerar att sätta för hårt fokus på lokala miljöåtgärder medan större strukturella frågor inom stadsbyggandet undviks. Det lokala åtgärderna riskterar att bli kosmetiska åtgärder som lokalt ser bra ut men som ur ett övergripande perspektiv är kontrproduktivt för miljöarbetet. Yimby har tidigare skrivit om hur lokala miljöhänsyn i ett enskilt byggprojekt kan missa globala miljöaspekter kopplade till stadsstruktur.

Ett ännu glesare Göteborg med ännu större avstånd? (Fotomontage: Jonas E, flickr.com)

 

Frågan är om inte miljöprogrammet beskriver en gles stad med gröna kilar, bevarade grönområden, växt- och djurliv inpå knuten och en träskpark i Frihamnen. Och de stora avstånden i denna glesa stad ska lösas genom uredningar om snabbare kollektivtrafik och anläggandet av supercykelvägar?

Det är hög tid att stadens miljöarbete kompletterar miljöprogrammets fina åtgärder med att även börja ta hänsyn till stadsstrukturens inverkan på miljöbelastningen. Staden måste låta detta starkt påverka utformningen av såväl miljöprogrammets åtgärder som utformningen av staden i sig.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Erik Funck (16 December 2013 16:13):
Punkt 148 "Inför en grönytefaktor i Göteborg
verktyget kan användas i planprocessen för att säkerställa en viss andel grönyta vid nyexploatering"

en stadsytefaktor som komplement? :)

Synd att de i övrigt inte fick med något konkret om "gröna" väggar, tak etc (utöver träd som nämndes) i stadsmiljön. Sådant som inte riskerar att bli en gräsmatta mellan (punkt-/lamell-)huset och trottoaren.
 0
Daniel Andersson (16 December 2013 17:24):
Angående parkering (punkt 37: parkeringskostnaden inte får ingå i hyran/avgiften/priset på nybyggda lägenheter utan ska bekostas av användarna.), det är svårt att avtala fram en icke-marknadslösning som fungerar. Ser framför mig hur bilägare i nya hus blir påtvingade dyra platser i p-garage, samtidigt som det förblir billigt att parkera på gatan utanför. Det gör det lockande för dem att bli icke-bilägare och "låna" någon släktings bil och ha den parkerad på gatan. Och p-garagets tomma platser får ändå betalas av alla boende.

Att bygga på markparkeringar gör staden tätare till gagn för miljön. Men, att ersätta gatuparkering med parkering i garage må vara bra för stadsmiljön (på ställen där det ger förutsättningar för mer stadsliv), men naturmiljön vinner inget på att det byggs en massa betongstrukturer för att förvara plåtlådor, tvärtom. Möjligen ökar bilarnas livslängd i garage, men med den snabba teknikutvecklingen av bilar är det knappast en fördel för miljön.

Nu har jag inte läst programmet, så det kanske står där, men lägenhetsvis debitering av upvärmning och varmvatten borde kunna ge incitament till en del energibesparingar. Duschar som återanvänder vattnet, till exempel: http:​/​/​orbital-​systems.​com/​
+1
Håkan Tendell (16 December 2013 22:02):
Fotomontaget med Läppstiftet påminner om hur Gbg City skulle se ut efter hundra år om människorna övergav staden. En fantastisk miljö för lövgrodorna, kornknarrarna och inte minst våra kära daggmaskar: ja, helt enkelt varenda kotte i den svenska faunan. Här kan vi verkligen prata om sustainable Gothenburg. Super-eco-low-footprint-best practice in the 22nd Century.

Jag blir dock inte lika bekymrad som förr av alla gröna visioner med shiny happy people holding hands i de centralt placerade gigantiska buskage som en del vill ha i stället för tät, pulserande, dynamisk, människoutvecklande storstad.

Det är så många i vår stad som har insett fördelarna med riktigt stadsbyggande att utvecklingen inte längre går att hejda. Mer och mer kommer det att komma förslag som Gamlestadstorget, Norra Masthugget och Karlavagnsplatsen. Det är så att säga naturens gång. Den urbana evolutionen gynnar de städer som bäst kan anpassa sig till den rådande verkligheten. Och Göteborg är en sådan stad tack vare sina många kloka, kreativa och driftiga invånare.
+1
Patrik Höstmad (16 December 2013 23:39):
Exempel på ytterligare fyra åtgärder som jag gärna ser i ett snart uppdaterat Miljöprogram:

213. Inför en blandstadsfaktor i Göteborg
Ett arbete med att ta fram en blandstadsfaktor för Göteborg ska startas under år 2014. Verktyget kan användas i planprocessen för att säkerställa en viss funktionsblandning vid nyexploatering och därigenom närhet till alla typer av funktioner.
Ansvarig: Byggnadsnämnden

214. Inför en täthetspolicy för Göteborg
Ett arbete med att ta fram en täthetspolicy för Göteborg ska startas under år 2014. Policyn ska säkerställa att all nyexploatering utnyttjas för att skapa nödvändig täthet för att få en robust och väl fungernade blandstad.
Ansvarig: Byggnadsnämnden

215. Utred möjligheten att införa en verksamhetslokalnorm/verksamhetslokalpolicy
Verksamhetslokaler är viktiga för den hållbara blandstaden genom att skapa möjligheter för nära service, handel och andra verksamheter vilket minimerar transportbehovet. Genom en tydlig versksamhetsnorm/policy formuleras krav på verksamhetslokaler vid nyexploatering.
Ansvarig: Fastighetsnämnden, Byggnadsnämnden

216. Utred möjligheten att låta GöteborgsLokaler förvalta verksamhetslokaler i gatuplan hos nyproducerade fastigheter i B-, C-, och D-lägen genom tredimensionell fastighetsindelning
Verksamhetslokaler är viktiga för den hållbara blandstaden genom att skapa möjligheter för nära service, handel och andra verksamheter. Nystartade företag, ideella föreniningar och andra behöver billiga lokaler i B-, C-, och D-lägen för att kunna gro. Då det i bostadsbristens Göteborg är kortsiktigt ekomomiskt fördelaktigt för Bostadsrättsföreningar och hyresvärdar att använda all tillgänglig yta till bostäder förvaltar GöteborgsLokaler gatuplanet och säkerställer där de för blandstaden nödvändiga verksamhetslokalerna.
Ansvarig: Fastighetsnämnden, Förvaltnings AB GöteborgsLokaler
+2
Niklas Öhrström (17 December 2013 00:16):
Det hela påminner om "Den gröna promenadstaden" som är ett "grönt komplement" till Stockholms översiktsplanen.

Problemet är, förutom att författarna påstår att en gles struktur är klimatsmart, att den helt motsäger det som står i översiktsplanen.

Det finns skäl att misstänka att det finns en hel del tjänstemän som inte varit med på det som står i Stockholm och Göteborgs översiktsplaner. Här gäller det att politikerna är vaksamma och inte låter sig luras/förföras av greenwashingknepet och att försätta sig i en situation där två dokument totalt mtosäger varandra och det inte finns några regler att förhålla sig till när det gäller stadsbyggande.
 0
Krister (17 December 2013 07:07):
Räkna med stora förändringar:
Vi befinner oss i övergången till det post-industriella samhället. Tillverkning kommer i fortsättningen att ske i utlandet eller i några få helautomatiska fabriker som är mycket kapitalintensiva men har få anställda. Frontlinjen inom teknikutvecklingen centraliseras till några få multinationella företag. Europa och Sverige kommer att marginaliseras. Levnadsstandarden kommer att sjunka. Externa stormarknader långt utanför stadskärnan kommer att avvecklas då ingen har råd med privatbilar. Det blir nödvänigt att bromsa investeringar i vägar och öka investeringar i kollektivtrafiken. Vi kommer även få en kollaps av priserna på bostadsmarknaden.
 0
zoo (17 December 2013 15:08):
God Jul på dig också Krister:-)
 0
Daniel Andersson (17 December 2013 16:22):
Krister: Det där gäller redan nu: Mycket tillverkning sker i utlandet, fabrikerna är högautomatiserade med få anställda och multinationella företag spelar en stor roll. Men istället för att säga att Europa och Sverige kommer att marginaliseras, se det som att Asien återtar sin rättmätiga roll mätt till befolkningen. Och att Levnadsstandarden kommer att sjunka gäller bara på områden där kakan är konstant (eller minskande). Troligen kan vi inte slösa råvaror och energi lika mycket i framtiden. Men, vår skog, malm och energiproduktion ökar i värde i en värld med knappa resurser, vilket gör oss rikare som land. Och, vi har i alla fall under lång tid kunnat bygga upp en omfattande materiell infrastruktur. Var tacksam för det och tänk på dem som inte har den fördelen, istället för att se oss som förlorare.
 0
Peter B (17 December 2013 18:13):
Krister: Dina fortune cookies à la samhällsutveckling är intressanta. De är dock ännu intressantare om de håller sig till trådens ämne.
 0
cyklist (22 December 2013 19:12):
Intressant att cykling kan komma att tillåtas på vägen även om cykelbana finns. Förklaringen att det skulle vara för att vissa vill cykla fort och att flanerarna på cykel då skulle känna sig otrygga köper jag dock inte. Bifogar en liten länk på ämnet:

http:​/​/​gbgcyklaren.​com/​20​13/​december/​film-​gyttjan-​lang.​.​

Andra anledningar till varför man som cykelpendlare gärna undviker cykelbanan i göteborg: Den tar tvärt slut mitt i ingenstans, den leds rakt in i en vägg, den leds på sätt som kombinerat med hur andra trafikanter beter sig gör det livsfarligt att cykla på den, underlaget (inte ovanligt att cykelbanan fortfarande är uppgrävd/oasfalterad över 6 månader efter vägbanan asfalterats om), osv....

Det pratas ofta och gärna om hur mycket pengar det investeras i cykelbanor i Göteborg och hur många meter cykelbana det byggts. Tyvärr är ju dock cykelnätet i göteborg så eftersatt att ens med den prioriterade takt som det byggs idag så kommer det dröjja länge innan det finns vettiga sätt att ta sig fram på cykel i denna stad. Flera nya cykelbanor som byggt undrar man ju också som cyklist hur eller om någon tänkt innan de byggdes. (Själv ser jag mest byggandet av cykelbanor i Göteborg som en övning för stadens planerare, snarare än att resultatet skulle vara något som folk faktiskt vill cykla på i dagsläget.)
 0
Bo Norrman (25 December 2013 12:30):
Det här är en form av förtätning som jag tycker det skrivs för lite om på Yimby
http:​/​/​www.​viralnova.​com/​lawn-​garden/​
 0
Emanuel Alfredsson (25 December 2013 14:02):
Regreening enligt dem premisserna skulle kunna bli verklighet i stadens preferi. Som ett sätt för kolonilottskulturen att bli lite mer urban t.ex.
 0
Patrik Höstmad (25 December 2013 14:19):
Bo Norrman, helt klart viktigt att fundera kring hur vi på bästa sätt kan utnyttja de ytor som inte bebyggs. Det är oändliga mängder med gräsmattor som bara ligger där utan att användas speciellt mycket. Odling kan då vara ett bra alternativ. Det är dock inte helt oproblematiskt efter som det kan innebära en form av halvprivatisering av allmän mark. Vi skrev om odlingsprojektet vid Skäpplandsgatan.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​10​/​fran-​ode-​plats-​till_​3398.​h.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter