Utskrift från gbg.yimby.se
....

Guldmyntsgatan: Vinnare, förlorare och framtiden

 

För någon vecka sedan vann Okidoki arkitekter markanvisningstävlingen vid Guldmyntsgatan. I Yimbys facebookgrupp fick förslaget ett blandat mottagande och generellt var åsikten att det fanns en hel del hade kunnat göras bättre vad gäller strukturen och urbaniteten. Det kan därför vara intressant att titta vad det var för förslag som valdes bort – var något av dem bättre ur ett urbant perspektiv? De bortvalda förslagen har dessutom blivit högintressanta sedan Byggnadsnämndens ordförande Mats Arnsmar sagt att de ska gå vidare även med de byggare och arkitekter som inte vann.

Markanvisningstävlingen

I tävlingsprogrammet så var det förstås fokus på de billiga lägenheterna, lösningarna inom fastigheten, fasader, ekonomi, parkering och genomförande. Dessutom önskar man att

En nutida arkitektur som tar fasta på de kvaliteter som finns i närområdet ska vara en utgångspunkt för bebyggelsens gestaltning. Naturen med berghällar och stora träd nära inpå bebyggelsen utmärker denna del av Högsbo. Tävlingsförslaget ska visa på god terränganpassning, känslig detaljutformning och nätta proportioner.

Bland de 17 listade bedömningskriterierna finns bara tre som med lite god vilja kopplar till strukturen: "Förhållningssätt till den omgivande bebyggelsen, entréer och mötesplatser för social samvaro samt bebyggelsens anslutning till marken/naturen." Några kriterier som ens med bästa vilja kopplar till urbanitet står inte att hitta.

Dessutom har detaljplanen som varit ute på samråd varit styrande för de tävlande. I vårt yttrande kritiserade vi prioriteringen att överordna bevarandet av den glesa strukturen framför att skapa nödvändig täthet för att skapa underlag för service, handel och verksamheter. Det är snarare strukturen (som lämnades fri) än exploateringstalet (som låsts fast) som har en avgörande påverkan på hur stadsmässig och attraktiv platsen upplevs – varför det är rimligare att ställa krav på det första. Vi lyfte fram att det låga exploateringstalet måste höjas och föreslog slutna kvarter där det helst ska vara krav på lokaler längs alla kvarterssidor.

Men så blev det inte riktigt.

 

Wooden it be nice

Med dessa förutsättningar så blev det vinnande förslaget Wooden it be nice från Okidoki arkitekter tillsammans med Svanström Fastigheter AB och Almgren Fastighets AB.

"Vi tar utgångspunkt i den naturanpassade bebyggelsen i Högsbo men utvecklar grannskapsenheten till en mer samtida och urban prägel. Vi tillför riktiga upplysta gator för ökad trygghet och tydligare gårdsrum för en känsla av tillhörighet och "besittningsrätt"."

"Med material och kulörer hämtade från närliggande bebyggelse fångar vårt förslag en del av Högsbos identitet utan att bli en efterapande pastisch."

"Levande bottenvåningar. I vårt förslag ger vi bostäderna på nedre botten små privata trädgårdar med egen utgång i syfte att skapa liv i området vilket samtidigt ger dessa bostäder en extra boendekvalitet genom direkt tillgång till så väl privata uteplatser som gemensamma utomhusytor på gården. Dessutom placeras lokaler längs det östvästliga gångstråket."

 

Dessutom håller de med oss om att exploateringstalet borde öka.

Vi anser att tävlingsområdet tål en ökad exploatering utan att ge avkall på bostadskvalitéer och vårt förslag överskrider den föreslagna exploateringen på 9900 m2 med ca 5 %.

Det är mycket som är bra i förslaget: materialvalet, variationen i byggnaderna, bostadslösningarna och de låga hyrorna. Och vi ser bra intentioner där strukturen vill närma sig kvartersstaden, men vågar tyvärr inte ta hela steget ut. Byggnaderna tar ett lätt avstånd från (gång)vägar, bostäder läggs i markplan, och kvarteren förblir lätt uppbrutna. Det är riktigt bra att Okidoki har inkluderat två verksamhetslokaler i förslaget trots att det inte stod en rad om detta i tävlingsprogrammet. Men samtidigt hade det kunna vara fler lokaler för att stärka det gatuliknande stråket som de skapat i Silvermyntgatans förlänging. Rickard Stark på Okidoki har i facebook-tråden skrivit att de ska ta med sig att försöka att få in ytterligare verksamhetslokaler mot Silvermyntsgatans förlängning. Det låter lite hoppfullt.

I juryns motivering står bl.a. följande skrivet:

Förslaget visar på en nutida version av grannskapsenhet i kombination med prisvärda lägenheter.
Vilket visar att man inte riktigt lyckats skaka av sig paradigmet med gannskap i enhet och dess funktionsseparering. Har vi inte sett detta försök förut? Den referens som jag direkt kommer att tänka på är strukturen i Angered. Variationen är större i Okidokis förslag men knappast urbaniteten. Räcker variationen och omgivning till för att livgöra och trygga detta område?

Uppbrutna kvartersstrukturer i Angered ...

... till stora delar utan lokaler och med gröna remsor av "privata uteplatser" mot gatorna.

 

Det är förhoppningsvis orättvist att järmföra med Angered, men visst finns det en viss oro i hur detta förslag kommer att ta sig uttryck i verkligheten och hur det kommer att fungera i praktiken. Det är en bra bit till en riktigt kvartersstadstruktur:

Wooden it be nicer? (mod. Jesper Hallén)

 

Det är nu extremt viktigt att Guldmyntsgatan får verksamhetslokaler längs hela sträckan från Axel Dahlströms torg upp till Silvermyntsgatan. I detaljplanens alla skisser är fastigheterna tyvärr placerade ovan för det lilla berget och helt skilt från gatan (se fastigheten i vitt längst ner till vänster i skissen just ovan). Det skulle definitivt göra tävlingsområdet till en isolerad enklav som få förutom de boende har anledning att söka upp och som inte ens kommer att ha en handfull lokaler i sin närhet. Vi får innerligt hoppas att Okidoki lyckas få in fler verksamhetslokaler för det finns ingen lokalgaranti längs Guldmyntsgatan.

Verksamhetslokaler utmed Guldmyntsgatan är ett absolut krav, men samtidigt finns en stor risk att det bara är en önskedröm... (ill. Johannes Hulter)

 

Våra politiker har blivit stärkta beställare

Det bästa tävlingen har fört med sig är att våra politiker har fått råg i ryggen att beställa det de vill se av "marknaden". Ulf Kamne, ordförande i Fastighetsnämnden, sa till Direktpress att den största lärdomen var "Framför allt att det finns en förmåga som gör att det inte behöver bli jättedyrt. Vi har underskattat och varit rädda att ställa tydligare krav i våra förfrågningar".

Perfekt! Vi kan få marknaden att ta fram billiga bostäder. Men precis som fallet är med de föreslagna bostadsmodulerna vid Första Långgatan så är det här ett ensidigt tal om bostäder. Det behövs mer än billiga bostäder för att skapa en hållbar stad. Varför är inte billiga lokaler en integrerad del av tänket? Kanske kan vi ställa krav på verksamhetslokaler i gatuplan? Kanske kan man ställa krav på en stadsstruktur? Kanske attraktiv kvartersstad i enlighet med översiktsplanen? Kanske kan våra politiker vara tydligare gentemot både "marknaden", kommunala bolag och förvaltningar? Just sayin'...

Så vad är nästa steg? Det som redan har hänt är att Byggnadsnämndens ordförande Mats Arnsmar sagt de ska gå vidare även med de byggare och arkitekter som inte vann. Det gör även de 12 bortvalda förslagen högintressanta. Så hur ser dessa ut? Vi börjar med en översikt

Typologi?
Punkthus: 5
Lamellhus: 5
L-hus/vinkelhus: 2
Uppbrutna kvarter: 1 (vinnaren)
Kvartersstad: 0

Noterbart är att tre förslag diskades eftersom de inte klarar kravet på en genomsnittlig hyra under 1400 kr/månad. Två av dessa var förslag med klassiskt ordinära punkthus. Det verkar som dessa har chansat med att lämna in sina standardsystem och sedan satt sig och hålla tummarna.

Blandstad?
Funktionsseparering: 11
Förberett för funktionsblandning: 1
Funktionsblandning: 1 (vinnaren har två verksamhetslokaler!)

Här behöver vi med eftertryck konstatera att losers are losers och att vi inte ska ha någon "andra chansen" med de liggande tävlingsbidragen. Fokus bör snarare ligga på att Fastighets- och Byggnadsnämnderna blir tydligare och mer krävande i sina beställningar. Och varför inte utlysa framtida tävlingar som handlar om blandstad med väl utvecklade urbantjänster bestående av billiga lokaler?

Det här bådar gott!

 

Tävlingsförslagen

Vi  avslutar med en översiktlig presention av de 12 ratade tävlingsförslagen genom ett par illustrationer och lösryckta citat per förslag. Fokus är framförallt satt på typologin, strukturen och urbanitet (eller snarare avsaknade av denna). Förslagen bygger på drömmen om hur staden borde fungera och inte på hur staden de facto fungerar. Jag rekommenderar alla att ta ett djup andetag och om punkthuspaniken kommer så ta gärna en ordentlig paus. Let the horror begin!

 

1. Kloka, moderna och formmässigt spännande hyresrätter med tydlig miljöprofil

Bygg Vesta AB tillsammans med Arkitekt Kirsh och Dereka Arkitekter

"Öppna ytor. Fria siktlinjer, stora gröna rum som skapar till en trygg utemiljö är av stor betydelse för lägenheterna. Här ska de boende lockas till att vistas ute och träffa grannar."

"Återvändsgatan gestaltas som en småstadsgata med en förgårdsyta mellan hus och gata. Här ryms planteringar lätttillgänglig sophantering i moloker, cykelförvaring och några bilar. Det blir ett aktivt gaturum med mycket rörelse och möten."

 

2. Limmet

Nordfelt Invest AB tillsammans med White arkitekter AB i Göteborg

"Entrétorg och lågfartsgata. Gatan mellan husen kommer fyllas av passer- ande gång- och cykeltrafik och utformas som ett entrétorg. 16 lägenheter har entré mot torget och den privata sittplatsen längs huset samsas med grönska, vistelseytor, lekande barn och passerande människor. Behörig trafik framförs med låg hastighet helt på de boendes villkor."

"Limmet förenar "hus i park" med "kvartersstad"."

 

3. Gyllene boende för alla

(Diskat då det ej klarade en genomsnittlig hyra under 1400 kr/mån.)

Tornet Bostadsproduktion AB tillsammans med Contekton Architects and Planners AB

"Inspiration. Södra Guldheden med sin 50-tals arkitektur är själva sinnesbilden för folkhemmet med sitt ursprung i 30-talets funktionalism."

 

4. Guldläge på höjden

FO Petterson & Söner Byggnads AB och Robert Dicksons stiftelse tillsammans med FO arkitektkontor AB och Meter Arkitektur

"Entrévåningen har generellt 3 meters fri takhöjd, (...). Den höga tak höjden ger en flexibilitet att kunna nyttja lägenheterna i entréplanet till butiker eller lokaler."

"Stadskvalitet, förslaget bygger på täta kvarter med gatustråk och gårdar. Entréer är riktade mot gatan men de gemensamma trapphusen nås både från gatan och gården. Gårdarna har intima mått och rymmer både privata ytor samt gemensamma."

I alla fall en underbar illustration!

 

5. Tre gårdar

Stena Fastigheter Göteborg AB tillsammans med Kanozi Arkitekter, Tornstaden AB och jagvillhabostad.nu

"Fasader utförs i prefabricerade betongelement. Utsidan utförs i ett intrikat mönster av färgfält som definieras av avtryck i betongytterskivan som väver in elementen i ett komplext mönster. Entréparti och sockel markeras med fält i avvikande material."

"Byggnaderna formar sig som L runt tre grönskande och gemensamma gårdar med bästa solläge. Husen med sina fem våningar smälter väl in i områdets befintliga lamellhusbebyggelse i såväl skala som placering och formspråk, medan fasaderna har ett samtida uttryck."

 

6. Vi ses hemma

(Diskat då det ej klarade en genomsnittlig hyra under 1400 kr/mån.)

Wallenstam AB och Sjögren arkitekter AB

"Vårt hus är lite speciellt. Det kombinerar det egna livet i lägenheten med radhuslängans gemenskap."

"Vår planidé tar sin utgångspunkt i platsens befintliga rörelsemönster och strävar efter att ge stöd och riktning åt befintliga gång- och cykelvägar. De södervända gårdarna skapar en luftig och väldefinierad vistelsezon. De vinkelställda huskropparna bildar kvarter tillsammans med de nya byggnaderna längs Guldmyntsgatan. Karaktären på området ansluter till helheten med mycket grönska nära byggnaderna."

 

7. Wooden it be nice

Svanström Fastigheter AB och Almgren Fastighets AB tillsammans med Okidoki arkitekter.

Vinnaren som redan diskuterats.

 

8. Triss i rött

AB Mölnlycke Bygg 365 tillsammans med Inobi AB

"I detta förslag har vi sökt ge ett realistiskt svar på hur moderna bostadshus, som tar fasta på dagens tekniska och sociala förutsättningar, kan se ut. De tre husen är utformade efter de bestämmelser som den föreslagna detaljplanen presenterar. Deras form och konstruktion medger en rationell byggprocess och mycket låga uppvärmningskostnader."

"Husens placering skapar ett tydligt gaturum i förlängningen av Silvermyntsgatan. Mot denna gata läggs entré till två av husen, liksom handikapps- och cykelparkering."

 

9. Med små medel

(Diskat då det ej klarade en genomsnittlig hyra under 1400 kr/mån.)

Husvärden AB tillsammans med Fredblads Arkitekter och K21 Entreprenad

"Bostadsgårdarnas öppna struktur och gröna innehåll samspelar med det genomgående gång- och cykelstråket och förenar grönområdena i norr och söder till en sammanhängande park som är öppen, ljus och trygg."

"Söder om den anvisade byggrätten finns en möjlighet att inrymma ett femte hus. Då skapas en sammanhängande rytm tillsammans med de befintliga punkthusen i söder och den nya gårdsmiljön når ända fram till Rubelgatan."

 

10. Granngården

Sverigehuset i Göteborg AB i sam- arbete med White Arkitekter AB

"Husens exteriörer tar avstamp i omgivande bebyggelses karaktär och får ett enkelt och chosefritt uttryck. Fasaderna består av bearbetade målade sandwichelement för hög långsiktig kvalité och energieffektivitet, kompletterade med inslag av värmebehandlad träpanel vid trapphus och balkonger."

"Placeringen av huskropparna skapar en tydlig sekvens av bebyggelse, gångvägar och grönytor, som är lätta att orientera sig i."

 

11. Tillsammans för fler

Familjebostäder i Göteborg AB, Skanska Sverige AB och White arkitekter AB

"Vi tror att vi genom bevarandet av det tidstypiska i bebyggelse och landskap, tillsammans med en överbryggande gemenskap mellan upplåtelseformer och trygga gångstråk inbjudande för alla, kan skapa plats för fler."

 

12. Guld åt folket

Botrygg Göteborg AB och Tengbom AB

"Området kring tomterna präglas till stor del av lamellhus i tegel och puts, typiska för sin tid. Tegel och putsfasader har en lågmäld färgskala med arbetade ytor kring entréer. Med den föreslagna bebyggelsen vill vi addera ytterligare en årsring till området. Det innebär att vi behåller lamellhuset som form men väljer ett modernare fasaduttryck."

"Med gårdshuset placerat i korsningen mellan lokalgata och gång/cykelväg markeras en plats, ett ”mitt i byn”. Vi har gett platsen namnet "Silvertorget"."

 

13. Ett rikare liv

MS Strand AB tillsammans med Tengbom Göteborg

"De flesta bostadshus i omgivningen har sin första bostadsvåning en halv trappa upp, något som är svårare med dagens tillgänglighetskrav. Vi har valt att ställa entréplanen direkt på mark och skapar trygghetskänsla och insynsskydd till de boende på annat sätt."

"Den föreslagna bebyggelsen ger förnimmelse om den relation som finns idag i Högsbo mellan låga lamellhus längs gatan och fritt placerade högre punkthus. Ambitionen är att föra traditionen vidare med modern tegelarkitektur, med stilrena fasader och omsorgsfullt gestaltade entréer; en vidareutveckling av punkthusets tradition med ett modernare uttryck."

 

Om detta är en värdemätare på svensk arkitektur, byggindustri och fastighetsförvaltning så har vi fortfarande en lång väg att vandra. Okidokis förslag var outstanding och det givna valet av vinnaren. Vi ser också att det finns innovation, lösningar och framåtanda i det vinnande förslaget som löste den givna uppgiften. Det är därför framförallt en fråga om att vi måste börja formulera uppgiften på ett ännu bättre sätt. Att vi, via våra politiker i nämnderna, börjar våga ställa relevanta krav som leder till översiktplanens attraktiva blandstad med publika bottenvåningar – med början idag.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Gunnar Einarsson (2 December 2013 07:39):
13 fail av 13 möjliga...

"Om detta är en värdemätare på svensk arkitektur, byggindustri och fastighetsförvaltning" så finns det ingen anledning för byggnadsnämnden att i framtiden tillfråga byggindustrin och etablerade arkitektkontor när stadsbebyggelse skall uppföras, skulle jag snarare uttrycka det.

Dessa kan ju inte leverera. Vad har de då i en planprocess att göra?
 0
Matthias H. (2 December 2013 10:10):
Herregud vilka urusla förslag. Okidokis är det minst urusla men det är fortfarande långt ifrån bra.
 0
Simon (2 December 2013 10:15):
Håller helt med Gunnar. Total miss i samtliga fall. Hur kan det bli så fel? I ljuset av alla andra förslag är däremot vinnaren "bäst".
 0
Martin (2 December 2013 12:47):
@Patrik:

Vilka står bakom övriga förslag?

Ni borde ange både byggherre och arkitekt. Båda för att det är intressant och ur upphovsrättssynpunkt.
 0
Robin Andersson (2 December 2013 13:06):
Fy fasen vad illa det ser ut! Nog för att 1400/månad i snitthyra låter som en utopi. Men man kan väl åtminstone bygga ihop kvarteren för att öka chansen (öka exploateringsgraden). Byggnaderna behöver väl inte vara arkitektoniska mästerverk. Det räcker med ordinära byggsystem a la moelven eller nåt. 4-6 våningar beroende på gatubredden, varav bottenvåningarna för verksamheter (butik, restaurang, förskola, etc.)
 0
Patrik Höstmad (2 December 2013 13:10):
Martin: Tävlingsbidragen som jag fått av FK är anonymiserade. Jag har mailat FK och hört om man kan få ut info om byggherre/arkitekt i efterhand. Återkommer.
 0
Patrik Höstmad (2 December 2013 16:16):
Martin: Nu är inlägget uppdaterat med byggherrar och arkitekter.
 0
Fredrik Rosenhall (2 December 2013 16:24):
Innan ni dömer ut förslagen bör ni sätta er in i tävlingens förutsättningar. Utgångspunkten var att åstadkomma mycket billiga bostäder inom ramen för ett detaljplaneförslag. Jag delar fullt ut yimbys kritik mot att planförslaget genom specificering av max brottoarea aktivt motarbetar lösningar som "kostar area" utan att ge direkt uthyrningsbar boyta. För exploatörerna blir alltså verksamhetslokaler mot Guldmyntsgatan en ren ekonomisk börda. Tävlingstomten ligger dock inte mot denna gata, utan inne i kvarteret. Jag menar att verksamhetslokaler mot Guldmyntsgatan är oerhört mycket viktigare för platsens urbanitet än verksamhetslokaler inne i kvarteret. Att merparten av förslagen består av breda punkt- eller lamellhus beror på att det är rationella byggnadstyper som går att producera till låga priser, vilket är en förutsättning för att kunna hålla hyrorna så låga som programmet krävde. Maxytan som planen ställer upp styr också arkitekturen mot former där man får ut mycket fasader med fönster eftersom det ger mer ljus boyta än i slutna kvarter där mycket yta i hörnen blir mörk och svårare att planera, i synnerhet om man vill ha smålägenheter. Nu lyckades Okidoki/Almgren/Svanström räkna hem en mer komplex bebyggelsestruktur och det känns helt rätt att de vann. Trots detta skulle jag vilja påstå att en grupp rationella punk- eller lamellhus med en stor mängd billiga hyreslägenheter skulle ha funkat bra på platsen, under förutsättning att de omgavs av mer urbana gathus med öppna bottenvåningar framför allt mot Guldmyntsgatan och Axel Dahlströms torg. Kan även nämna att vi på inobi (som är varma anhängare av levande, funktionsintegrerad stad) ligger bakom förslaget "Triss i rött".
 0
Johannes Westlund (2 December 2013 17:50):
Helt chockerande att ett arkitektförslag till en tävlingstomt i Sveriges andra största stad talar om ett "mitt i byn". Det är för fasen inte Grebo (by utanför Linköping) vi är och ritar i nu...
+2
Patrik Höstmad (2 December 2013 18:43):
Fredrik, tack för din intressanta återkoppling. Det jag menar är att det borde funnits lokaler även längs sträckan mellan Silvermyntsgatan och Dollargatan. Speciellt som flera förslag talar om denna sträcka som en livlig gata, torg och har dragit in biltrafik. Det skulle kunna vara ett viktigt stråk för hela Högsbo. Det jag skrev om Guldmyntsgatan handlade snarare om hur man nu kan rädda situationen.

För att göra det klart så ligger mycket i den framförda kritiken just i hur tävlingen var riggad. Jag skulle vilja säga att den var riggad för punkthus och lameller, vilket också var det två förslag som SBK hade med i detaljplanen. Samtidigt skulle jag ha velat se betydligt mer i tävlingsbidragen i fråga om struktur, nytänkande och innovation. Varför kunde bara Okidoki ta sig utanför boxen?

En hypotes är att via den kontextualism (http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​2/​kontextualism_​3234.​html) som härjar härjar inom planarkitektskrået (och arkitektskrået) så riggade tjänstemännen på FK och SBK i princip detaljplan och tävlingsprogrammet för glest med punkt- och lamellhus. Juryn å andra sidan domineras av våra folkvalda politiker och de valde det förslag som mest efterliknar kvartersstad. Om man ska vara ärlig så är frågan om inte det vinnande förslaget är absolut sämst uppfyller tävlingsprogrammets önskan om naturanpassning och förhållning till omgivande bebyggelse, om det alls gör det. Jag anar en stor diskrepans mellan inblandade tjänstemän och politker. Tänk om denna tävling och detaljplan hade varit riggat även utifrån tanken på kvartersstad som en möjlig lösning. Punkt- och lamellhus är bara rationella till att skapa billiga lägenheter men inte så speciellt mycket mer. Men en stad är mer än bara bostäderna. IMO.
 0
Sven Renquist (2 December 2013 20:20):
http:​/​/​sverigesradio.​se/​sida/​artikel.​aspx?​programid=​10​.​.​

I P4 använder man ordet succé. Jag blev lite full i skratt eftersom det bara är när husen är inbodda och hyrorna satt sig som man kan veta detta. För det är väl inte politikerna som sätter hyror? När husen väl står där så har byggaren rätt att sätta dem på vanligt sätt med förhandlingar och presumtionshyror. Eller?

Trots allt så verkar det funnits flera som tog förutsättningarna på allvar och levererade trovärdiga lösningar. Det vinnande förslaget är troligt det som har minst chans att hålla låga hyror genom sin komplexitet, men det är ju juryns rätt att väga kvaliteter mot kostnader.

Förslaget ser trevligt ut, påminner om en del kvarter i Västra hamnen i Malmö. Men jag håller med Fredrik Rosenhall, den mest logiska lösningen hade varit att fortsätta bygga enkla volymer i minsta samma skala som omgivningen. Det vinnande förslaget har puttinuttiga delar som kostar.
 0
Jesper O (2 December 2013 22:09):
Fy f-n, rena skräckläsningen. Jag hade hellre sett en stor skatepark än något av detta. Jag får mest en stark känsla av NIABY (NotInAnybodysBackyard)...
+2
Johannes Hulter (2 December 2013 23:07):
Tack Fredrik för värdefull input. Det finns många intressanta frågor i detta, men det avgörande är ju som vi kommit fram till den märkliga förutsättningen i form av e-tal. Varför, varför, varför är det så viktigt att hålla ned e-talet? Jag kan egentligen bara se en enda anledning och det är precis det Patrik lyfter fram: Det är uppenbarligen oerhört viktigt för tjänstemännen att karaktären av grannskapsenhet inte förändras. Högsbo får under inga omständigheter bli mer stadsmässigt. Det man undrar är ju hur medvetet detta är. Är man verkligen bara ett viljelöst redskap för den modernistiska ideologi man är hjärntvättad i? Eller är det mer kalkylerat?
 0
Robin Andersson (2 December 2013 23:14):
Har jag förstått det rätt att man delar upp det byggbara området i flera delar, varav tävlingen gäller de byggrätter som är placerade mitt i området? Varför gör man i sådana fall så?

I min värld så missar man på detta sätt möjligheten att skapa en bra helhet. Varje del blir en suboptimering av området som helhet.
+2
Johannes Hulter (2 December 2013 23:18):
Frågan om hur tänkandet bakom planeringen egentligen ser ut är som sagt intressant. Men det är närmast ett Sisyfos-arbete att försöka få någon struktur i hur de tänker i dessa grundläggande frågor. Kommer att tänka på de här gamla intervjuerna:

http:​/​/​s.​yimby.​se/​gbg/​2271/​55968ecb-​3bc8-​11e1-​917a-​fe2.​.​

http:​/​/​vimeo.​com/​1550​0​127
+1
Robin Andersson (3 December 2013 08:06):
Johannes (Hulter?): Fy tusan att höra sådana resonemang. Deras "blandstad" är inte alls något som understödjer stadsliv eller skapar attraktiva och trygga stadsmiljöer. Dessutom skyller de på "marknaden" för att det som byggs inte är bättre (mer finsmaskigt) blandat.
+2
Hans Jörgensen (3 December 2013 22:55):
Intressant jämförelse med Angered. Skillnaden anser jag är att Angered Centrum är mer stadsmässigt då det ligger ett affärscentrum precis intill "kvarteren". Själva centrumet är förresten också kvarter förutom det inbyggda affärscentrumet som förvisso utgör större delen av Angered C. Men i gränsområdet där affärscentrumet övergår i bostadsvkvarter finns faktiskt något som liknar klassisk kvartersstad/blandstad, med ett par helt slutna kvarter med verskamheter och restauranger längs gatan och kontor samt bostäder ovanpå. Detta gjordes i slutet av 70-talet. Det är förmodligen fortfarande ett av de mest lyckade exempel på kvartersblandstad som uppstått i Gbg under efterkrigstiden. Östra Eriksberg har möjligen något liknande, samt kanske snart då Östra Kvillebäcken.

Men i Högsbo inspireras man av Högsbo och Mölndals förorter istället. Bostadsområde kompletteras med bostadsområde. Den här delen av Högsbo är kanske den med mest möjligheter till att få den där kvartersblandstaden som så många vill se. Det här platsen i närheten av södra Kungsladugård är ju en av de strategiska platser Gbg där staden ska försöka bindas ihop.
 0
Johannes Hulter (3 December 2013 23:31):
Hans: Det finns faktiskt exempel på riktigt bra blandstad i GBG från -70, -80, -90 och -00-talen. Men de har det gemensamt att de ligger i den befintliga kvartersstaden: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​10​/​infillism_​3189.​html

Det går uppenbarligen alldeles utmärkt att bygga det. Problemet är (bla) att arkitekter och planerare inte för sitt liv kan acceptera att det går att bygga där det inte redan finns funktionsblandad kvartersstad bredvid. För då respekterar man ju inte "kontexten": http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​13/​0​2/​kontextualism_​3234.​html
 0
Ragnar Lind (4 December 2013 00:25):
Att ta hänsyn till ett områdes karaktär kan, i alla fall enligt mig, ibland innebära att området med enkla medel berikas med något annat. Således mår högupplösta, identitetslösa förorter bäst av att kompletteras med (små)stadsmässighet som ger struktur och identitet åt området. I Göteborgs fall skulle det kunna innebära "rätt" placerade landshövdingehus i förmodernistisk stil för att läka gaturummen och öka stadskänslan. Förslaget Limmet ovan skulle då kunna tillämpas på rätt många håll i ytterstaden - med tillägget dock att bebyggelsen bör vara förmodernistisk. "Hörnen"är också ett gott medel att skapa trevliga gaturum.
Resonemanget att strukturlöshet ska ökas på med mer strukturlöshet (och dessutom, av rådande arkitekturideal att döma, med mer fulhet), är förödande för vår stad.
+2
Håkan Tendell (4 December 2013 22:36):
Ska förorterna aldrig få lov att omvandlas till riktig stad bara för att de en gång var offer för det stora misslyckade experimentet?

Förorter kan bli stadsmässiga. Bygg ihop huskropparna så gott det går till slutna kvarter med publika lokaler i bottenvåningarna på sammanfogningskropparna. Asfaltera gräsmattorna närmast husen till ett finmaskigt rutnät av gator med trottoarer. Spara lite natur här och var till små parker. Voila! Bergsjön blir Berlin. Hammarkullen blir Hong Kong. Frölunda blir Frankfurt. Sannegården blir San Francisco.
 0
Martin (6 December 2013 13:35):
@Patrik.
Kanon med uppdateringen. tack
+1
Hans Jörgensen (6 December 2013 17:20):
Johannes: javisst det är ju mkt tydligt i Gbg (och Sverige i övrigt), skillnaden mellan nyexploaterad mark och nutida/sentida ombyggnad av/i befintliga förmodernistiska stadskvarter. Men det har ju provats i vissa nyexploateringsprojekt med iallafall viss ambition (bland annat Angered C, Eriksberg, och nu kanske Guldmyntsgatan om det lobbas för lokaltäthet), synd att det inte tycks gå att ta hela steget ut.
+1
Ragnar Lind (6 December 2013 23:12):
Inte kan jag påstå att jag älskar all denna fulfunkis som presenteras i nästan alla illustrationer på nybyggen, överallt, oavsett vilket område det gäller. Tacka vet jag detta:

http:​/​/​s.​yimby.​se/​se/​774/​d9965f26-​fb8e-​11e1-​be27-​bc30​5.​.​
 0
Patrik Höstmad (7 December 2013 00:43):
Ragnar L: Vackert. Var kommer den illustrationen ifrån?
+1
Ragnar Lind (7 December 2013 13:54):
Patrik: den finns på Yimby Sth presentation av Lindhagensplanen 2.0. Ja, den är fin!
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter