Infill 1: Stadsradhus

 

Stadsradhus - tomtkö: småskalig förtätning med privata byggherrar

Den kommunala tomtkön borde byta skepnad från:

Pendlingsavstånd
Ingen närhandel
Inga arbetsplatser
Ingen blandstad
Få offentliga mötesplatser



800-1200 m2 privat tomt på f.d. åkermark, dubbelgarage, solaltan, egen studsmatta, ljust & fräscht & modernt... jo visst. Men det som var modernt igår blir ju omodernt imorgon. (som vanligt). Den gamla inriktningen för den kommunala tomtkön är väldigt utrymmeskrävande och inte minst bilberoende.



Bo här men arbetspendla bort...

Men en ny (eller snarare uråldrig) form av tomtkö kan ju istället generera otroligt många kvaliteter tillbaka till staden som helhet; blandstad, småskalighet, trygghet, uppstartade småföretag, lokalt engagemang...

Standardradhus placerades förr i stora sammanhängande sovområden med likartad bebyggelse omkring. Och planeringen av dessa områden tillgodosåg främst privata behov av parkering & solig trädgård snarare än det gemensammas bästa. Men vad den här skriften föreslår är något annat...

Stadsradhus



2 ½ våning - utan hiss

Stadsradhus är istället en form av radhus som har mer relation med sin omgivning och gatan samt sin tradition i självbyggeri snarare än industriell massproduktion. Stadsradhus kan därför användas där ytorna och antalet blir för små eller för få för de stora aktörerna att investera i. Denna form av radhus är den mest grundläggande byggstenen för alla städer sedan årtusenden...



Catal Huyutuk år 6000 f Kr

Stadsradhus är dessutom väldigt lämpligt att kombinera med verksamhetslokaler för familje- och småföretag. På grund av sin lätthanterliga storlek (ca 4-6m gatufasad & 8-10m djup) kan byggnationen initieras av så väl baugemeinschaft-grupper, lokala byggföretag som privatpersoner. Men för att få förutsättningar till publika verksamheter i bottenplan krävs dock att byggnationen sker längs logiska stråk för gående, cyklister och långsamma bussar/bilister. Man kan tillexempel börja bygga vid de gamla landsvägarna igen som oftast ligger oexploaterade men nära bebyggelse, som t ex vid Lillekärr norra & södra genom Kärra. De gamla landsvägarna är ofta det enda som något så när bilder ihop de avskärmade satellitförorterna ifrån rekordåren med innerstaden.

Kärra 2011-2050?

Kärra och många förorter har byggts med interna tomrum istället för huvudstråk. På dessa impediment ligger idag ofta outnyttjade gräsmattor eller arrenderade parkeringsplatser. Stadsradhus kan t ex användas för att göra gångvägen från nattbussen till bostadsområdet tryggare. Den tysta sidan mot trädgården klarar dessutom en högre bullersituation.



Från trafikled utan trottoarer...



2011



...till stadsradhusgata med trottoarer och butiksmöjligheter.



2050?

Malmö

I sydöstra Malmö finns det några områden kvar med ursprungliga stadsradhus. Här formar stadsradhusen slutna kvarter med tysta trädgårdar vända inåt samt möjlighet till gemensam park. Parkering sker därmed vid gatan, inte inom fastighetsgränsen. På flera fastigheter som vätter mot huvudstråken har verksamhetslokaler helt tagit över. Omvandlingen följer efterfrågan.





Uppsala

I Uppsala ligger stadsradhusen till och med inklämmt mellan stenstadens 5-7-våningshus. Kvartersstadens struktur är så tät och effektiv att kvarteren utan problem kan uppblandas med några stadsradhus. Exploateringsgraden blir skyhög ändå. Titta på bilden vad variationen i hushöjder kan göra för ljusförhållandena på gatan.





Amsterdam

Det finns även en del nybyggda varianter av stadsradhus. Här byggdes ett hamnområde (liknande Ringön) om till bostadsområde i Amsterdam. På grund av de små tomterna fick de flesta dock ha gräsmattan på taket men det uppvägdes med egen båtplats...







Ju större variation av tomter ju större spegling av samhället. Även om stadsplanen påminner om t ex Harlems ”townhouse”-kvarter i New York så har huvudstråken klippts av vilket medför att verksamhetsblandningen blir omöjlig. Detta är ett av de vanligaste problemen som uppstår när man bara planerar ett enda stort område i taget... börja sprid ut byggena över hela stan!

Hur gör vi då i Göteborg?

Det första steget kan vara en offentlig marknadsföring av en ny kommunal stadsradhustomtkö för att locka helt nya kundgrupper. För att sedan uppnå en rejäl täthet och lönsamhet krävs ett förändrat regelverk som blir både friare i gestaltning men mycket mer låst i placering. Tanken är att en stadsplan görs färdig innan några intressenter kommer in. Den visar då exakt var husens fasad börjar, vart brandväggarna mot grannarna ska stå (in-fill) och vart alla ledningar dras. Radhus som ligger vid bra stråk för verksamheter bör ha fasad i liv med gatan medan de bakom istället kan ha små förträdgårdar.



Men det ska inte finnas något övergripande ”gestaltningsprogram”, alla färger och material är valfritt. Även funktion i bottenplan, byggnadshöjd och byggnadsdjup in mot den egna tomten blir en privatsak. Fast mer än 2 ½ våning kräver ju en kostsam hiss och ett för djupt hus bygger samtidigt bort hela trädgården. Tanken är att varje radhus byggs separat med egen bottenplatta, om flera intressenter vill gå ihop i en baugemeinshaft med delad entreprenad så är det kanske ok? Det får funderas vidare på.

Dilemmat är dock att kunskapen hos privatkunder är för låg vilket skapar lång handläggningstid. Detta kan nog effektiviseras bort om kommunen anställer en heltidshandläggare som dels är med vid planarbetet och sedan samordnar alla kontakter under hela genomförandet. Den kommunale handläggaren hjälper kanske till att söka bygglov och etablerar trygga kontakter till upphandlade arkitekter och byggföretag. De upphandlade företagen kategoriseras efter kvalitativa färdigheter som underlättar för köparen; att kunna rita klassiskt, moriskt, lokalt förankrat, trendigt... eller att kunna bygga i trä, betong, tegel och så vidare. Förhoppningsvis går det även att etablera ett lärlingssystem hos de små byggföretagen som kan rekrytera arbetslösa ungdomar ifrån närområdet.

De tomma in-filltomterna används som upplag under byggtiden men det sista radhuset får använda en del av den gemensamma innerparken. När de tomma in-filltomterna inte används för byggnation kan de arrenderas eller lånas ut tillfälligt som lekplats, parkeringsplats, odlingsyta eller som uppställningsplats för mobil verksamhetsbod. Det här kan vara en billig variant för att etablera lokal handel och nya arbetstillfällen.



...och vart?

Längs med många bilvägar som överdimensionerades på 1960-talet kan man ofta slå ihop trafikslagen till en stadsgata och därigenom vinna mycket byggbar mark. De gamla huvudstråken; Riks 2an, Mölndalsvägen, Herkulesgatan, Gamla Tuvevägen, norra delen av Dag Hammarskjöldsleden eller Hjällbovägen (se nedan), ... Staden är faktiskt full med små platser men det kräver ett helt nytt sparsamt sätt att se på yta. I Kungsladugård fick man på 1910-talet plats med 8 st bostäder på samma yta som 1 ½ villatomt idag. Sen behövs nog en god juridisk kunskap för att driva igenom ett in-fillbygge vid t ex Södra vägen... men det är möjligt. Den här sortens luckor skulle även kunna lämnas i alla nya förtätningsprojekt.



8 st radhus på bara 1240m2 i Kungsladugård



Ett lämnat in-fill vid Södra vägen



Hammarkullen inspirerat av Örgryte?