Utskrift från gbg.yimby.se
....

Viktigt med tidig, tät och bred dialog

 

Under rubriken "Vi vill ha en verklig dialog om det nya Göteborg" har vi på GP-debatt efterfrågat en dialog om stadsbyggnadsfrågorna med våra politiker. Byggnadsnämndens vice ordförande Kjell Björkqvist (FP) och ledamot Carl Otto Lange (M) svarade på GP-debatt under rubriken "Bättre dialog är på gång". Idag publiceras vår slutreplik "Viktigt med tidig, tät och bred dialog" på GP-debatt. Texten återpubliceras även här:

Det är glädjande att Kjell Björkqvist och Carl Otto Lange delar Yimby Göteborgs uppfattning om att det behövs en bättre dialog mellan medborgare och politiker i stadsplaneringsprocesserna. Det är också glädjande att de har tagit det omnämnda initiativet i Byggnadsnämnden som är ett litet steg för en bättre dialog. Samtidigt behövs större steg och tydligare konkretisering av både form och innehåll.

Låt oss därför bli konkreta. Vi föreslår att senast tio veckor efter att byggnadsnämnden gett ett uppdrag om planarbete presenterar stadsbyggnadskontoret en "dialogplan" med planbestämmelser samt illustrationer och en grov uppskattning av ekonomin i planen. Det är givetvis för kort tid för att allt i planen ska vara utrett, men poängen är inte att den är korrekt i alla sina delar. Poängen är att de konkreta intentionerna klart framgår och att det är tydligt vad våra politiker ser framför sig. Presentera dialogplanen på en hemsida, i Älvrummet och på närmaste stadsdelskontor. Bjud efter ytterligare två veckor in till ett antal dialoger över planen.

De direkt berörda som agerar utifrån egenintresse kommer att komma objudna oavsett formen. Fokusera därför extra hårt på att fånga upp den ofta stora grupp av direkt berörda som är inaktiva och som oftast har en positiv inställning till utveckling av sin närmiljö. Bjud även in alla indirekt berörda som har ett intresse av stadens utveckling i stort eller som har ett desperat behov av en bostad i planområdet. Diskutera. Lyssna. Argumentera. Revidera planen och repetera dialogen så många gånger det behövs tills planen blivit mogen att gå på samråd.

Likt dialogplanen är beskrivningen av processen ovan inte korrekt i alla sina delar, men den konkreta intentionen bör framgå liksom vad det är vi ser framför oss.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Sven R (29 Januari 2014 09:47):
Jag tror inte alls på den här idén. För att få kvalitet i kreativa designprocesser krävs att man får arbetsro. Om kommunens planarkitekter tvingas sitta på fikastunder med "berörda" varje vecka så skulle än färre arkitekter vilja välja denna bana. Jag förstår inte heller viken funktion samråden skulle ha om planen redan fulländats på dessa fikastunder. Fördelen med samråd är att folk måste tänka till innan de yttrar sig och sedan får de tala (läs skriva) till punkt.
 0
Woyland Wallin (29 Januari 2014 11:41):
Som svar till Sven R, skulle jag vilja relatera till ett byggprojekt, som vi arbetade med för några år sedan.
Vi hade ett förslag om att på en fastighet bygga hus i tre rader bredvid varandra. Vi hade möte med plankontoret och de tyckte att vi skulle utöka med att bygga i två mindre cirklar i stället. Vid nästa möte en och en halv månad eller mer senare, presenterade vi förslaget och fick då veta att det inte såg bra ut, utan försök minska antalet hus i den yttre cirkel. Tillbaka efter några månader fick vi veta att den inre cirkeln, borde husen ligga på annat sätt, än här redovisat. Vid nästa besök på plankontoret tyckte man att, kan Ni inte lägga husen i tre rader bredvid varandra ???!!!

Det hade nu tagit större delen av ett år och nu var vi till baka på samma punkt, som vi startade. Kostnaden för oss i detta läget var att vi hade utgifter för mark, markåtgärder,
skatt på marken och kraftigt utebliven omsättning för bolaget. När vi på talade vår situation talade vi med flera
öppna munnar och frågefyllda ögon, som inte hade en aning om vad vi försökte säga.
Gud ske lov, nu till våren kommer det nya förslaget att gå igenom hoppas alla byggherrar, som säger att man inte behöver ha planarbete, utan kan gå direkt på bygglov från den gällande Översiktsplanen.
Äntligen börjar vi komma i närheten av vad de har i andra länder, när de som vill och kan bygga, söker bygglov, TACK OCH VÄL.
WW
 0
Woyland Wallin (29 Januari 2014 12:08):
Hej igen
Kan inte låta bli att här kopiera ett mail från Kjell Björkqvist.
K B har under många år suttit som v ordf. i Fastighetsnämnden.

-"Du är välkommen att återkomma med det Du skriver om små företag. Där har Du vad jag förstår både rätt och fel. Det finns inget uttalat direktiv, vad jag vet om att inte planlägga för mindre byggnationer och mindre byggare. Däremot så är det så att, stora planer ger fler lägenheter och när man nu har den stora bostadsbrist, som finns så planerar man planer till stor del, som ger lite volymer. I den bemärkelsen kommer mindre byggare i kläm. Kostymen på kontoret med att hinna med alla planer, som man vill ha gjorda från alla håll, är alldeles för liten".-

Enligt en uträkning har Fastighetskontoret klarat av 0,3 marktilldelningar under fem år per anställd.
Antalet anställda på kontoret är förutom de politiker, som sitter i nämnden 210+- till antalet.
Enligt vårt sätt att se det, är de Fastighetskontoret, som är de ytterst ansvariga för bostadsförsörjnings programmet och även den största orsaken till de låga utbudet av bostäder och den skenande kostnadsökningen i byggsektorn.
WW
 0
KRISTER (29 Januari 2014 18:27):
Förslag till Weilon Wallin:
När Skanska kommer med sina ritningar och förslag så befinner sig SBK i underläge.
När däremot en mindre känd fastighetsägare/byggare kommer med sina förslag tas pekpinnen fram och SBK har åsikter om förslaget. Alltså sälj tomten till Skanska så blir bygget snabbt godkänt!
 0
Patrik Höstmad (29 Januari 2014 21:57):
Sven R, arbetsro.... in your dreams. Det är ju just korridorsplaneringen som ska bort. Planarkitekterna får 10 veckor på sig att vara hur kreativa som helst. Om det sedan inte passar arkitekter att arbeta utifrån en dialog med beställarna (medborgare och politiker) så är det något fel på självbilden. Men jag tvivlar att de generellt har den inställningen som du hävdar. Erik Berg på inobi var tydlig i Pennypodden. Arkitekter är lakejer som arbetar på beställarens uppdrag.

Samråden idag fyller bara en ren kontrollfunktion. När det gått så långt som till samrådet så rättas rena felaktigheter till men that's it. Funktionen kommer vara kvar som dels juridiskt gällande och dels som kontrollinstans för nämnda felaktigheter där bland annat förvaltningar, bolag, myndigheter och länsstyrelsen granskar. Förhoppningsvis blir det lite mindre gnäll om den föreslagna dialogprocessen har verkat innan. Men det kan man ju inte veta. Det är till sist politikerna som ska ta beslutet och med den föreslagna dialogprocessen är de väl informerade om vad ett brett spektrum av medborgare tycker.
 0
Matthias H. (29 Januari 2014 21:58):
KRISTER, vad menar du med din kommentar 18:27. Inte bara missar du namnet på den jag förmodar du tilltalar, ditt "förslag" är ju heller inget förslag utan goddag yxskaft.
 0
Patrik Höstmad (29 Januari 2014 22:04):
Woyland Wallin, mycket intressant information du kommer med. Jag har hört liknande tongångar om att små projekt skulle vara ineffektiv ur SBKs synvinkel. Det är något djupt fel i tankesättet. Visst blir det jobbigt att planera en massa små projekt om man ska hålla på med en massa ovidkommande detaljer. Men varför inte köra ett ganska standardiserat planförfarande. Eller ännu hellre börja förhandsplanera en stadsplan över stora områden så det i förhand är klart vad som gäller.
 0
Sven Renquist (30 Januari 2014 03:53):
Patrik: Du blandar ihop två saker. Att vara samhällets lakej är en sak. Att ha effektiva arbetsformer är en annan sak.

Om planerarna skulle lyda folkets vilja, som den skulle uttryckas på dessa tidiga dialogmöten, så skulle bebyggelsen bli mycket gles och småskalig. De oftast de som är helt avoga som orkar masa sig iväg till sådana möten.
 0
Håkan Tendell (30 Januari 2014 21:17):
Det vore mycket bra om man som medborgare på ett tidigt stadium kunde få ett hum om vad som planeras och lämna sina åsikter redan då. Som det är idag hjälper det inte att jag under det vanliga samrådet beträffande ett område motiverar varför 7-9 våningar är för lågt och att kvarteren i stället borde nå upp till ca 30-40 våningar om det redan är spikat att det ska vara 7-9 våningar eller att det ska vara ett ordinärt kafé i botten av operans tillbyggnad i stället för en snurrande restaurang på toppen med publikdragande utsikt över byggandet av Frihamnens skyskrapelandskap. Att jag kan få tycka till om utformningen och placeringen av stuprören är trevligt men inte direkt vad just jag är ute efter när jag vill dela med mig av vad jag tror är det bästa för området i fråga och Göteborg som helhet och varför jag tror det. Sedan jag insåg det har jag slutat ge mina synpunkter.

Det goda undantaget är proceduren med Heden. Mer sånt.
 0
Patrik Höstmad (30 Januari 2014 21:25):
Sven R, jag ser i din första kommentar att du missuppfattade förslaget. Det är inte tanken att planarkitekterna ska interagera "varje vecka". Jag förslog att de skulle få 10 veckor på sig att köra sin process. Men den tiden kan ju åtminstone delvis anpassas till planarkitektens önskemål och planens komplexitet - men bara lite. Även planarkitekter behöver tydliga deadlines för att kunna prioritera bort oviktiga detaljer i arbetet. Sedan är det dags för medborgare och politiker att stämma av och ge nytt input.

Som sagt är våra politiker som tar besluten och inte medborgarna. Poängen är inte direktdemokrati utan bara att politiker blir informerade om medborgarnas önskemål. Och att medborgarna kan vara med och påverka i ett skede när det faktiskt går att påverka. Medborgarna blir informerade i ett tidigt skede. Och som jag påpekade så ska kraften läggas på att fånga upp de direkt berörda som är inaktiva. Det måste gå att hitta former för att åtminstone till viss det lyckas med det. Men även om det kommer 20 närboende nimbys och 1 yimby så ska ju politikerna väga in dels hur rationella argumenten är och dels hur många respektive egentligen representerar i sitt beslut.
+1
Johannes Westlund (1 Februari 2014 01:42):
Jag kommer från mjukvarusidan och vill dela med mig av en grej som är otroligt stort i "min" värld; "Agila"-metoder, specifikt något som kallas "SCRUM". Det är en reaktion mot att större delen av alla mjukvaruprojekt som kördes för ett par decennier sedan gick käpprätt åt skogen. De utvecklades enligt den välkända "vattenfall"-processen:

Krav->Design->Implementation->Verifikation

Faserna genomförs (idealt) linjärt sekventiellt i ordning. Först Krav, sedan Design osv. Den processen går i ett typiskt mjukvaruprojekt mellan 3 månader och 1,5 år. Kund inbjuds att delta i fasen "Krav" och fasen "Verifikation". Merparten av tiden får uvecklarna sitta inlåsta för sig själva på kontoret. Nu till problemen och skälet till att mjukvaruprojekten blev så fel. För det första tar processen inte hänsyn till att kunden är dålig på att uttrycka sina verkliga behov och för det andra tar den inte hänsyn till att kundens behov förändras snabbt.

Lösningen handlar om att köra alla de där faserna ovan fast i korta iterativa så kallade "sprintar" om 2-4 veckor. Idealt får kunden möjlighet att komma in i processen efter varje sprint. De får då se en "Potentially Shippable Product Increment" (PSPI), en körbar prototyp, och ge sin input. Processen svarar både på föränderliga behov OCH gör det lättare för kunden att uttrycka sina behov genom att de får testa på vad de trodde att de behovde och ofta då förstå att det inte riktigt passade.

Det man upptäckt är att projekten ofta blir mer lyckade och kunden blir mer nöjd med resultatet.

Let the city-planning go agile!

Planerna skulle kunna läggas ut "as is" som en PSPI varje månad. Respons skulle kunna samlas in, sorteras och prioriteras med hjälp av ett webbsystem. Det skulle gå att utveckla smarta algoritmer för att aggregera informationen och presentera koncis och användbar input till planeringsprocessen. Planerarna tar detta med sig in i nästa "sprint" och varje PSPI skulle kunna läggas ut med en kommentar "vi uppfattade a,b och c som efterfrågat och prioriterat av allmänheten och gjorde därför förändringar x,y och z". INTE svar på varje enskild idé, utan på en "högre" abstraktionsnivå. Jag tänker ett stycke på 5-10 rader. Det borde man klara av utan att tiden springer iväg.

Den extra tiden som investeras i processen betalas idealt av minskade problem med överklaganden och att medborgarna upplever att de inbjuds att delta och att deras input tillvaratas, tas på allvar. Därför är den där kommentaren så viktig, så att allmänheten ser att planerarna tagit till sig av input och får återkoppling på det.
 0
Sven Renquist (1 Februari 2014 16:08):
Johannes W, det där skulle ni kunna testa när ni tar fram yttranden. Plattformen finns ju redan i form av webbforat. Det enda som krävs är att ni öppnar det så alla kan läsa och ge förslag. Och försök aktivt få in fler som inte tycker som ni, för ökad demokratisk legitimitet. Jag tror som sagt inte att kvalitativ stadsplanering kan bedrivas på det viset, men det skulle vara kul att se hur ett sådant planförslag växer fram.

Om man säger så här, Nationalteaterns framgång berodde inte på att alla fick vara med utan på att det fanns två talanger i bandet (Näslund och Dageby). Om du såg "Så mycket bättre så" vet du vad jag pratar om. Tillslut får man nog med lekstugan och söker sig till ett jobb där ens yrkeskunskap respekteras.
+2
Håkan Tendell (2 Februari 2014 15:43):
Även om jag är vän av enhetliga rutiner, är jag inte främmande för experiment med alternativa metoder för stadsplanering. Under en tjugoårsperiod skulle Göteborgs stad kunna tillämpa tre metoder samtidigt och sedan utvärdera vilken som gav bäst resultat i olika avseenden.

Metod 1 (stadsplan) skulle kunna tillämpas på Hisingen. Man tar en karta över Hisingen som bara består av dess konturer, och ritar ett rutnät över hela ön med kvarter och fastigheter i blandade storlekar. Därefter suddar man här och var, lägger in enstaka gator på snedden, lite skeva torg och småparker för att få ytterligare variation. I nästa steg lägger man denna ritning ovanpå en detaljerad karta av Hisingen i samma storlek. På de platser där det visar sig att staden inte förfogar över obebyggd mark suddar man ut ritningens streck. Det kvarvarande får bilda stadsplan med fastigheter till försäljning där vem som helst får bygga i princip vad som helst som uppfyller grundkravet publika lokaler i gatuplanet.

Metod 2 (omröstningsplan) skulle kunna tillämpas vid alla planer på fastlandet norr om Söderleden. Arkitektbyråer uppmanas att ge förslag på ett område som staden ämnar bebygga. Förslagen presenteras. Folkets synpunkter inhämtas. Arkitektbyråerna ges tillfälle att justera sina förslag om de upplever att de med hjälp av folkets synpunkter har sett saker och ting i ett nytt ljus. De justerade förslagen läggs ut till folkomröstning på nätet. Folket röstar fram de tre bästa planerna. Av dessa tre väljer en internationell jury ut de två bästa. Av dessa två utser byggnadsnämnden segraren.

Metod 3 (dunkelplan) skulle kunna tillämpas vid alla planer söder om Söderleden. Man kör på ungefär som i dag även om det inte är tydligt dokumenterat hur det kan gå till i praktiken. Kanske wining and dining. Byggjättar dikterar villkoren för stadens utveckling.
+1
Mats O. (2 Februari 2014 17:07):
Naturligtsvis har Sven R rätt.

Det kommer alltid att vara dom mest engagerade, som oftast är Nejsägare, som orkar masa sig iväg till "möten".
+2
Johannes Westlund (2 Februari 2014 18:19):
Jag avser replikera Sven Renquists kommentar och reda ut vissa missuppfattningar.

Processen jag föreslår syftar inte till att skapa lekstuga. Läs gärna på om agila processer, så kanske det klarnar. Om man för ett ögonblick bortser ifrån att våra stadsplanerare i själva verket tycks sakna all form av yrkeskunskap, eftersom de misslyckats i cirka 70 år med att skapa stad, så finns ändå inget i den process jag anför som syftar till att skapa hinder för tjänstemännen. Det är lika löjligt som att få för sig att agila mjukvaruutvecklare skulle ha kunder inne och rota i produktionskoden, det är en fullkomligt absurd tanke. Det hade blivit lekstuga. Processens idé är att göra vissa anpassningar efter "kunden", intressenter, och hur de fungerar för att kunna utvinna information (krav, önskemål) för att skapa en bättre lösning. Processens idé är inte att skapa en lekstuga på SBK eller någon annanstans. Det kanske är tydligare i mitt blogginlägg där jag utvecklar detta något:
http:​/​/​minvision.​blogg.​se/​20​14/​february/​lat-​stadsplane.​.​

När det gäller Yimby's process är samma angreppssätt poänglöst. SCRUM förutsätter att det finns en uppdelning av beställare/utförare, där jag räknar även medborgarna som beställare eftersom de finansierar och politiskt delegerat makten över stadsplaneringen på förvaltningar. Därav skapas behovet av att låta utförarorganisationen arbeta iterativt och att skapa fixa punkter där iterationen slutar och återkoppling sker.

Yimby har inte den här uppdelningen, nätverket är sin egen beställare/utförare när det kommer till att producera artiklar, yttranden och liknande. Yimby jobbar ganska nära någon form av open-source-modell. Vilket i och för sig kan kallas agilt, agilitet i sig själv handlar bara om att hantera sena förändringar. Hur som helst är det öppet för vem som helst att bidra. Nätverket ställer inga som helst krav för medlemsskap, vilket är det enda som krävs för att få delta i nätverkets arbete med till exempel yttranden. Nätverket som sådant behöver dock inte ha en demokratisk legitimitet då nätverket inte arbetar inom det politiska systemet och inte heller vare sig finansieras eller arbetar på uppdrag av väljare. Yimby är en gräsrotsrörelse som bedriver påverkansarbete. Legitimerande faktorer är rörelsens oberoende, medlemmarnas samlade höga kunskap och kompetens samt den högkvalitativa faktabaserade (logos-) argumentation rörelsen använder. Jag tycker inte det är önskvärt att arbeta särskilt för att nå någon slags "demokratisk legitimitet". Den som vill är välkommen. Nätverket hindrar inget. Vill du se någon annan infallsvinkel så bli medlem och verka för den.
 0
Sven Renquist (3 Februari 2014 08:04):
Johannes W: Agila metoder var ett nytt begrepp för mig. Men arbetssättet (täta återkopplingar mot en beställare) är så arkitekter ofta arbetar. Skissprocess skulle jag kalla det. Även SCRUM känns väldigt likt projektering i byggbranschen.

Sen får jag tacka för inbjudan till Yimby. Jag har iofs varit medlem seden nätverket bildades och det har väl inte undgått någon att jag emellanåt verkar för min ståndpunkt...

Till sist, du missförstod mitt förslag. Det handlade inte om att Yimby ska söka "demokratisk legitimitet" för sin kommunikation. Det var bara ett hypotetiskt förslag om att beta-testa din modell. Ett experiment för att tex ta fram ett planförslag för Frihamnen. Modellen ställs ju inte ordentligt på prov innan helt disparata synpunkter läggs in.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter