Krönika: Göteborgs Stad behöver allmännyttiga nybyggnadsbolag

Göteborgs Stad har stora allmännyttiga bostadsbolag, som inte bygger nya bostäder, för att de skall bygga nya hyreslägenheter, så kommer det att krävas att Göteborg Stad startar allmännyttiga nybyggnadsbolag.

Det verkar som Göteborgs Stad verkat beslutat sig för att de tre stora allmännyttiga bostadsbolagen Poseidon, Familjebostäder och Bostadsbolaget inom Framtidenkoncernen skall sluta bygga nya bostäder. Ett förmodligen vettigt beslut, då de under de senaste åren, ändå inte sett till att det byggts nya hyreslägenheter i någon större omfattning. Dessutom har dessa bolag stora underhållsbehov under kommande decennier och det är kanske bäst att låta dem prioritera detta.

Men nu råder det ju en minst sagt skriande brist på just hyreslägenheter i Göteborgsregionen och vem skall bygga dessa? De befintliga privata hyresvärdarna är tämligen ointresserade att bygga nytt.

De stora byggjättarna bygger hellre bostadsrätter. De två kommunala förvaltningarna Stadsbyggnadskontoret och Fastighetskontoret är trögarbetade kolosser, som om de nu får fram något som kan leda till nya hyreslägenheter, så är dessa planer urvattnade och bara leder till att bra byggbar mark, ändå bara blir bebyggd av glesa hyreshus med hyror som bara välbärgade personer har råd med. Ändå strävar Göteborgs Stads mot att det skall byggas mycket och framför allt i närheten av befintlig infrastruktur.

Göteborgs Stad behöver nya instrument för att se till att byggandet av hyreslägenheter ökar. Jag tror att det krävs att kommunen ser till att det också görs. Jag tror inte att någon av de befintliga kommunala organisationerna kan se till att det görs billigt, snabbt eller lyckat. Jag anser att det måste till något nytt för att bäst kunna förvalta de gemensamma medlen på bästa sätt.

Jag föreslår att Göteborgs Stad inrättar inte bara ett nybyggnadsinriktat allmännyttigt bostadsbolag utan tre stycken. Var ett och ett av dessa har sin egen inriktning. Att det är mer än ett är att jag misstänker att ett stort kommunalt projekt bara riskerar att stupa på sin egen byråkrati redan i uppstarten. Det är bättre med flera mindre organisationer som sen kan växa organiskt om de är lyckade. Att ha tre stycken gör att det sämsta kan läggas ner om det fallerar utan att det blir ett totalt fiasko.

De tre förslagen är som följer:

AB Kvartershem

Det nya kommunala bolaget som faktiskt är inriktad på nyproduktion. Bygger hus som folk vill bo i. Bygger nytt i gamla områden, för att bygga blandstad. Ett bolag som är stort nog att ha produktion i egen regi. Egen produktion för att kunna utmana byggbranscholigopolen. Huvudsaklig inriktning är slutna kvarter. Håller mest till i mellanstaden och ytterområdena. Kan byta byggda hus mot outnyttjad mark som den övriga allmännyttan sitter på. Är inte främmande för att ibland sälja sina hus till bostadsrättsföreningar, för att sprida upplåtelseformerna i förorten.

Smuttbostäder i Göteborg AB

Det kommunala bolaget som planerar, ritar och ser till att det byggs bostäder på alla de små bitar mark som blivit över, även kallade smuttar. Bolaget som bygger på mark som är nära trafik och som är störd av den. Bolaget bebygger även mark som är bergig, öde parkeringsplatser, gräsytor som bara glädjer de lokala gnagarna och andra impediment. Bolaget som köper in markplättar av olika ägare för att få ihop mark till ett litet flerbostadshus. Ett bolag som kan klämma in och maximalt utnyttja markytor som inte är kvadratiska. Triangulära hus eller en krökt långsmal byggnad mellan ett spårvagnsspår och en genomfartsgata är ett exempel på projekt för Smuttbostäder. Ett bolag som mestadels ägnar sig åt små projekt, där även mindre byggfirmor kan konkurrera med anbud. Mycket av det som byggs är små lägenheter för de som inte har ekonomiska möjligheter och de som inte har lust att bli bilägare. Smuttbostäder bygger för kategorier som har det svårt på bostadsmarknaden, exempelvis studenter och ungdomar. Smuttbostäder bygger ettor och tvåor som passar den som inte har råd med mer. Smuttbostäder förvaltar bara långsiktigt de fastigheter som passar in. De som bättre passar att förvaltas av andra, överförs dit.

Stiftelsen Nära, Integrerat & Modernt Byggande (förkortat NIM-bygg)

Jag har här valt stiftelseformen för att kunna vara lite mindre styrd av politiker. Kommunala bolags styrelser består ju mest av politiker, som ofta tar väljarhänsyn. En stiftelse kan, om den planeras rätt från början bli mer självständig och kan ta modiga beslut.

NIM-bygg är den uthålliga och modiga kommunala bostadsstiftelsen, som inte räds utdragna processer för att bygga på mark tätt intill befintlig bebyggelse. Stiftelsen är inte främmande för att bygga hyreshus i villaområden. Det är en bostadsstiftelse som förtätar och förskönar och därmed blandar och ger till alla. NIM-bygg kan och vågar, bygga högt för att få ihop ekonomin. NIM-bygg är inte heller främmande för att sälja det till sist byggklara projektet till högstbjudande, dock med färdigställandegaranti. Har ingen egen byggverksamhet, men det som byggs av stiftelsen, läggs ut på i förväg upphandlade byggföretag. Förvaltar inte långsiktigt utan tanken är att egna fastigheter skall överföras till övrig allmännytta eller säljas.