Utskrift från gbg.yimby.se
....

Svar från Älvstranden Utvecklings VD Lena Andersson

 

I samband med gårdagens inägg "Stora Torp och det offentliga rummet" ställde vi en konkret fråga tilll Ävstranden Utvecklings VD Lena Andersson. Vi underade om bolagets framtida utvecklingsprojekt endast kommer att leverera tät, levande och urban blandstad. Vi har fått ett omfattande svar och vi har fått en mycket intressant inbjudan.

Mailet som skickades till Lena Andersson:

Hej,

jag heter Patrik Andersson och representerar ett nätverk som heter Yimby Göteborg och som arbetar för en mer urban och hållbar stadsplanering.

Grattis till det nya jobbet! Vi har som du kanske vet under årens lopp riktat en hel del kritik mot Älvstranden Utveckling och de projekt som företaget legat bakom. Som vi ser det har bolaget i de allra flesta fall misslyckats grovt med att skapa den levande, urbana blandstad stadens översiktsplan föreskriver. Vid många tillfällen har olika representanter för Älvstranden Utveckling lovat bättring men tyvärr har inte mycket hänt konkret.

Stora Torp är kanske det tydligaste exemplet. Det går knappast att förneka att man här planerat en klassisk bostadsenklav av modernistiskt snitt. Möjligtvis kan man skylla på att planprocessen startade innan den nya ÖP blivit antagen. Men nu är det snart fem år sedan den nya ÖP antogs. Med anledning av den förestående byggstarten av Stora Torp skulle vi därför vilja ha ett tydligt ställningstagande från dig, som ny VD på Älvstranden Utveckling:

Kan du lova att det nu är slut med introverta bostadsenklaver utan verksamheter i gatuplan och att ni i fortsättningen enbart kommer att leverera tät, levande och urban blandstad, med ett integrerat gatunät och stor blandning av funktioner i gatuplanet?

Vi ser fram emot ditt svar och kommer att publicera det på vår hemsida.

Vänligen,

Patrik Andersson
Samordnare
Yimby Göteborg

 Lena Andersson svarade:

Tack Patrik!

Jag känner väl till Yimby Göteborg och ert engagemang för att påverka planering och byggnation mot en mer stadsmässig och levande stad. Och har läst flera av era välskrivna yttranden i olika planärenden.

Jag är också väl medveten om er kritiska hållning till Älvstrandsmodellen. Men i den diskussionen har ni mer förvånat med er okunskap. Älvstranden Utveckling driver inte egna planer! Det är alltid stadsbyggnadskontoret och byggnadsnämnden som äger planfrågan och som fattar beslut.
 
Har vi inte varit med och påverkat då kan man ju undra?
Jo, till en del men långt ifrån så mycket som vi önskat. Älvstranden Utveckling har först och främst haft rollen att hålla byggtakt och volym uppe med högsta möjliga kvalitetsnivå. Jag har i min tidigare yrkesroll varit med i ett flertal konsortier och vet vilken central och avgörande roll bolaget har - inte minst i hållbarhetsfrågor. Att större projekt som du, Patrik, tycker är en smärre katastrof är för andra högst attraktiva platser. Det är bara att titta på andrahandsmarknadens prisnivåer och säljsiffror i dessa ”misslyckade” områden.

Samtidigt har vi ju en gemensam syn på stadsutveckling. Vi tror på en stad med många olika sorters karaktärer, en stad som är rik på upplevelser och som erbjuder boende, handel och arbetsplatser i en mängd former.

Men jag tror också på att varje tid ska få sätta sitt uttryck på staden.
Ingen typologi är den enda sanna. De områdena som du nu kritiserar är planerade i ett specifikt samband och utifrån resonemang som finns tydligt presenterade och beslutade av byggnadsnämnden i en sedvanlig demokratisk process.

Att vi är flera som inte tycker att områdena nått ända fram, utifrån vår egen bild av den optimala staden, ger oss inte rätt att döma ut områden som misslyckade. Vi ska däremot kritiskt granska och analysera det som gjorts och använda erfarenheter i arbetet framåt. Själv står jag för uppfattningen att vi måste planera för en tätare och mer komplex stad med större mångfald för att kunna uppnå de kvaliteter som du, jag och Göteborgs stad vill uppnå.

Vision Älvstaden är tydlig. Den anger en annan riktning än det som varit. Den är präglad av det nya hållbara tänkesätt som just nu gäller och som kommer att forma Göteborg i några decennier framöver. I Älvstranden Utvecklings nya ägardirektiv är uppdraget lika glasklart; Vision Älvstaden ska genomföras. Så jag kan garantera dig att jag ska göra allt jag kan på mitt nya jobb. Vi ska bidra rejält till att Göteborgs stad når så långt som möjligt, att det som är beslutat verkligen realiseras. Vad behöver vi då göra för att styra mot vårt gemensamma mål?

Ja, inte är det mindre av Älvstrandsmodellen som behövs - utan mer! Modellen är i sig själv enkel och självklar. Det handlar om samverkan och att genom denna samverkan så tidigt som möjlig analysera förutsättningarna i form av ekonomi, juridik, teknik och hållbarhetskrav. Då kan byggherrar och staden effektivt arbeta mot samma mål. Konsortiesamarbetet har bevisligen lett till utveckling och spetskompetens inom hållbarhetsområdet. Normnivån är i dessa områden högre än genomsnittet och flertalet byggherrar ser det säkert som positivt att de ”tvingas” lyfta sig i dessa frågor tack vare Älvstrandsmodellen.

Där modellen inte alltid lyckats är i planfrågans gestaltningsdel. Samverkan i de frågorna har genom åren haft sina brister. Du nämner Stora Torp och det är med stor sannolikhet det område som ligger längst ifrån Älvstrandsmodellen. Där drevs det parallella uppdraget från staden och Älvstranden innan konsortiet bildats och byggherrar hade bjudits in. Alltså utan den tidiga samverkan som jag hävdar är kärnan i Älvstrandsmodellen. Vi måste tillbaka till en tidig och tydlig samverkan! Sedan måste vi dessutom lägga till en större mångfald av aktörer som ska ingå i de framtida konsortierna. Och bättre kommunicera vad vi gör för att skapa intresse för dialog och delaktighet av olika intressentgrupper. Öppenhet och transparens är ledord. Vi har börjat kalla detta utvecklade arbetssätt för Älvstadsmodellen för att markera betoningen på dessa värden.

Kompetensen att processleda stadsutveckling från idé till färdig byggnation måste vara hög. Kunskap i genomförandefrågor och tidig samverkan med olika byggherrar och stadens förvaltningar är grunden för ett gott resultat. I det arbetet har Älvstranden en nyckelroll, vi är stadens förlängda arm som håller ihop vilja, ambition och krav. Arbetet handlar om att se till att alla delaktiga får bästa förutsättningen för att bidra till att Vision Älvstaden uppnås.

Nu skruvas tempot upp från 500 lägenheter till minst 1 000 om året i Älvstaden. Komplexiteten ökar. Det är inte bostadsområden som ska skapas utan tät blandstad, en stad för alla som ska stärka kärnan, hela staden och möta vattnet. För att kunna göra det behövs tydlighet, dialog, kompetens och genomförandekraft. Vi behöver också hjälp att föra diskussion och dialog kring vad Vision Älvstaden är, konkretisera innehåll och form. I det arbetet är allas åsikter mycket värdefulla. Inte minst Yimbys.
Så jag är nyfiken. Vill ni ta den här diskussionen ett steg till?  Kanske i form av en serie öppna möten nu i vår i Älvrummet, under valfritt tema?

Vi vill. Vill ni?

 

Vänliga hälsningar
Lena Andersson
VD
______________________________________
Älvstranden Utveckling AB

 

Vi tackar Lena Andersson för det mycket omfattande svaret. Det är glädjande att Lena Andersson står för uppfattningen att vi behöver en planera för en tätare och mer komplex stad med större mångfald. Vad gäller frågeställningen så fick vi inget tydligt löfte, men väl en riktningsförklaring mot tät blandstad. Frågan är om det räcker. Blandstad har använts som begrepp sedan stadsarkitekten Gunnar Jansson dagar på 1990-talet. Norra Älvstraden byggdes under begreppet blandstad. Goda intentioner och sämre utfall.

Om vi vill ta den här diskussionen ett steg till? Vill vi? Klart vi vill! Vi måste konkretisera innehållet.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Krister (4 Februari 2014 08:38):
Indirekt erkänner Lena Andersson att byggkonsortierna Skanska, NCC och HSB har haft alltför stor inverkan på planeringen av Stora Torp.
Citat:
"Sedan måste vi dessutom lägga till en större mångfald av aktörer som ska ingå i de framtida konsortierna. Och bättre kommunicera vad vi gör för att skapa intresse för dialog och delaktighet av olika intressentgrupper".
+1
Ragnar Lind (4 Februari 2014 09:03):
Stora Torp-planen måste kunna göras om, om än i sista stund! Det finns bra alternativförslag att bara kopiera av, så det kan inte medföra något nämnvärt extra arbete eller kostnader. Ingenting är byggt, än är det inte för sent!
+6
Johannes Hulter (4 Februari 2014 11:01):
Det här är en nyckelmening: "Att större projekt som du, Patrik, tycker är en smärre katastrof är för andra högst attraktiva platser. Det är bara att titta på andrahandsmarknadens prisnivåer och säljsiffror i dessa ”misslyckade” områden."

Ja, det är "bara" att titta på säljsiffrorna. Om man inte bryr sig om hur mycket mer man kunnat tjäna på en mer urban utformning med högre exploatering. Eller vilken sorts stadsmiljö man skapar för alla som inte bor där. Eller hur området bidrar till ett mer hållbart samhälle. osv osv.
+2
Hans H (4 Februari 2014 12:30):
Problemet är ju att det inte handlar om personliga preferenser, utan kritiken handlar om hur dåligt området kommer fungera som en del av en stad. Jag tycker området är ett av de sämst planerade områdena på länge, i synnerhet som det är ett ganska centralt område (till skillnad från andra katastrofer som Kvibergsstaden och Kvibergs Ängar)... men skulle jag kunna tänka mig att flytta dit? Jodå absolut, om jag inte hade ett bättre val. Men att jag skulle kunna tänka mig att bosätta mig där betyder inte att området inte är en stadsmässig katastrof. Dels för att det är ett nästan renodlat bostadsområde som avskärmar sig mot omgivningen, vilket inte fungerar om man ska bygga en stad, och dels för att området är helt oflexibelt på så sätt att det omöjliggör en framtida förtätning eller utvidgning i närområdet utan omfattande rivningar (i likhet med nästan alla andra modernistiska bostadsområden).

Och vad gäller säljsiffrorna, så hade man fått betydligt bättre säljsiffror och lönsamhet om exploateringsgraden hade varit betydligt högre, vilket dessutom hade varit passande med tanke på att bostadsbristen i Göteborg inte längre bara är ett problem för Göteborgarna, utan håller på att närma sig nivåer som får förlamande effekter på Göteborg.

Om jag tycker att huvudansvaret för misslyckandet är Älvstrandens? Nä, jag ser inte varför de som organisation skulle ha kompetens för hur man bygger en stad, det är kommunen som borde stå för den biten iom att det är kommunen som har planmonopol och som har ansvaret att se till att Göteborg som helhet fungerar.

Jag begär inte att att man ska bygga perfekta stadsdelar och kvarter som till och med skulle få en Holländare att mysa (även om det egentligen hade varit en lämplig ambitionsnivå, varför nöja sig med mindre?) Men någon sorts miniminivå måste uppnås, och det gör man absolut inte i Stora Torp. Och den miniminivån hade varit att Stora Torp fått en koppling till Delsjövägen i stil med hur Munkebäcksvägen ser ut i Kålltorp, samt att området haft ett gatunät och kvartersstruktur som möjliggör en hypotetisk framtida förtätning och utbyggnad av området utan användandet av bulldozers för att totalsanera.
 0
Jan Lenander (4 Februari 2014 13:58):
Det är väldigt tydligt att Älvstranden vill hålla dörren öppen för andra visioner än den Yimby står för. Försvaret av Torp tycker jag tyvärr visar på avgörande kunskapsbrister. Vi behöver förstås förstå deras marknadsmässiga perspektiv på stadsutveckling där de har ytterst lite av visioner utan i mångt och mycket vill behålla flexibilitet i förhållande till markägare och andra intressenter.

En serie möten i vår verkar oerhört intressant men jag tror att vi skulle behöva ett internt tankearbete kring varför markägare, byggherrar kan välja lösningar som stora Torp. Finns det några ekonomiska drivkrafter som gör att det blir fördelaktigt. Argumentationsexemplet: "Det är bara att titta på andrahandsmarknadens prisnivåer och säljsiffror i dessa ”misslyckade” områden." kan ju avslöja faktorer som gör att valda Torp strukturen framstår som ett fördelaktigt val. Kanske kan lamellerna med långt till service avskräcka köpare som byggherren inte önskar.
 0
Sven Renquist (4 Februari 2014 17:36):
"Konsortiesamarbetet har bevisligen lett till utveckling och spetskompetens inom hållbarhetsområdet. Normnivån är i dessa områden högre än genomsnittet och flertalet byggherrar ser det säkert som positivt att de ”tvingas” lyfta sig i dessa frågor tack vare Älvstrandsmodellen."

Nej, tvärtom. Det innebär ökade kostnader som inte motsvaras av högre intäkter. Det leder till att fastighetskapitalet avhåller sig ifrån nya projekt eller söker sig till andra kommuner. Det är det de själva säger.
 0
Sven Renquist (4 Februari 2014 17:52):
Jag har ett förslag: Älvstrandsmodellen handlar tydligen om att tvinga in exploatörer i ett konsortium så att de tvingas uppfylla vissa kommunala särkrav. Så varför inte höja ribban ytterligare? Låt oss skapa Yimby-modellen! Vi bildar konsortium som expoloatörerna (och Älvstranden AB) måste gå med i för att få bygga. Vi kommer helt enkelt att lägga en miniminivå för vika urbana kvaliteter som planeras. Uppfylls inte dessa så stoppar vi dem genom att överklaga byggloven. Det är enligt PBL lika legitimt som den makt Älvstranden utövar genom sina konsortier. Det är så den svenska politiska modellen ser ut. Så det går inte att säga att medborgarna inte har någon makt över planering, vi har väldigt stor makt. Eftersom Älvstanden AB bara går vissas ärenden så finns det ett stort demokratiskt värde i att skapa Yimbymodellen.
+2
Sven Renquist (4 Februari 2014 18:58):
Ytterligare en sak som Lena Andersson skriver:

"Men i den diskussionen har ni mer förvånat med er okunskap. Älvstranden Utveckling driver inte egna planer!"

Det är inte så konstigt att folk tror detta. Älvstranden har ju tagit på sig ansvaret att kommunicera stadsbyggnad mot allmänheten genom olika webbplatser. Även ett projekt som den nya Hisingsbron redovisas på deras blogg nästan som om det vore deras eget. De har onekligen haft planarkitekter anställda som uttalat sig offentligt.
 0
Johannes Hulter (4 Februari 2014 21:59):
En anledning är ju också att de de facto hade det uppdraget fram till 2013, då de fick nya ägardirektiv.

Jfr: "Älvstranden Utveckling AB är ett helägt kommunalt bolag med uppgift att leda och driva arbetet med utvecklingen av Norra och Södra Älvstranden. Vi ser till att planer och visioner blir verklighet – alltid med den goda staden som ledstjärna"

http:​/​/​www.​alvstranden.​com/​images/​Alvstr20​12/​Om-​oss/​Ha.​.​
+4
Hans Jörgensen (4 Februari 2014 22:51):
Flera funderingar:

Det är alltså Tjänstekontoren/SBK (professionella planerare och arkitekter) samt BN (politiker) som driver planer.
Bra det är ju så det borde vara. (Fast uppdelningen mellan tjänstekontoren vs. politiker kan dock säkert förtydligas).

Då tycker jag det är dit, mot de kommunala förvaltningarna och politikerna, som ljuset ska riktas, främst.
Om dessa hade haft en stark och fungerande plan (inte bara en ÖP men gärna en Stadsplan) så hade eventuella bekymmer inom genomförandet inte behövt bli avgörande (i exvis ÄU, sen finns också resten av GBG som inte ÄU hanterar).

Så vad är då "tidig samverkan" om inte nån form av planarbete? ÄU skulle alltså gärna vilja påverka mer än idag, dvs göra sådant som tjänstekontoren (borde) göra idag.
Nu verkar det finnas risk för dubbelarbete. Dvs staden tar fram en ÖP och visioner och skisser för önskade blandstadsdelar. En tid senare går bollen vidare till ÄU (om det är den delen av Gbg), där man kör "tidig samverkan" för fullt. Vad mer än det tjänstekontoren har gjort behöver göras i denna fas? Finns anledning att omarbeta delar av det som tjänstekontoren gjort?

Nej, som jag ser det måste SBK och övriga tjänstekontor återta initiativet. Den yttersta beställaren är dock Göteborgs invånare, genom dess valda politiker. Det är de (vi) som ska tala om vilken typ av stad vi vill att SBK planerar. De hade lämpligen kunnat göra en Stadsplan (enligt den modell Yimby har föreslagit). Sedan rullar bollen till genomförandet, och då behövs inte längre någon fas kallad tidig samverkan. Däremot kan det behövas en kontinuerlig dialog - under hela genomförandet - mellan Tjänstekontoren och Genomförarna, för att lösa problem och eventuellt rätta till frågetecken (från bådas sida).


På något sätt lyckades staden för 100 år sedan skapa stadsdelar som Kungsladugård, Gamlestaden, Majorna, Kvillestaden... utan vare sig någon som kallades processledare eller Powerpoint-presentationer.
(Det är bara en reflektion, men jag tror att 'processledarna' behövs i dagens mer komplexa värld. Men man bör väl sträva efter att förenkla och förbättra processer så långt det går).

Dessa blandstadsdelarna uppskattas än idag av de allra flesta. Det kallar jag hållbart stadsbyggande. Långt innan begreppet fanns.
 0
Johannes Hulter (4 Februari 2014 22:58):
Hans: Instämmer till fullo!
 0
Patrik Höstmad (5 Februari 2014 00:32):
Klockrent Hans!
 0
Jens Ekengren (5 Februari 2014 08:49):
Hear, hear.
 0
Mats O. (5 Februari 2014 12:21):
Dock får man alltid vara lite försiktig med argumentation av typen "uppskattas än idag av de allra flesta".
 0
Vanessa (5 Februari 2014 21:22):
Hej!

Kul att ni engagerar er så för att göra Göteborg till en bättre stad. Något står ju inte rätt till hos de på stadsbyggnadskontoret som planerar in dessa hemska uppbrutna bostadskvarter.

Dock tycker jag att det är underligt att ni väljer att ha en bild som visar gatuklotter som bakgrundsbild. Även om vi alla vill ha en mer urban stadsbild med återgång till kvarterstruktur, butiker i bottenplan och mer varierande utseende på fastigheter så innebär ju inte detta att vi ser klotter som något positivt? Jag bor i en gammal härlig fastighet i Haga och gråter tårar varje gång jag ser fasader nedsprayade med klotter. Det är otroligt dyrt att sanera och förstör så mycket för trivseln i området. Så jag tycker det är fel av er att lyfta fram klotter som något häftigt. Det är inte alls häftigt utan bara kriminellt och beklagligt..
 0
Patrik Höstmad (5 Februari 2014 21:53):
Vanessa, vi har många olika bakgrundsbilder där det kommer en ny varje gång man laddar sidan. Jag vet därför inte vilken bild du syftar på. Alla bilder kommer från Göteborg så om det är klotter på någon av bilderna så beror det på att det finns klotter i Göteborg.
 0
Håkan Tendell (5 Februari 2014 23:16):
Kanske är det så att svarsbrevet är formulerat för att inte trampa gamla hus-i-park-vänner på tårna. Jag väljer att se det som ett sympatiskt drag hos skribenten, som inser att hennes brev kommer att läsas av kreti och pleti.

Det jag i stället tar fasta på är den uttalade viljeinriktningen för framtiden. Den typ av stad som tycks vara hennes egentliga passion:

"Vi tror på en stad med många olika sorters karaktärer, en stad som är rik på upplevelser och som erbjuder boende, handel och arbetsplatser i en mängd former."

"vi måste planera för en tätare och mer komplex stad med större mångfald"

"Det är inte bostadsområden som ska skapas utan tät blandstad, en stad för alla som ska stärka kärnan"

Jag säger bara, Forza Göteborg! gbgftw och så vidare. Det här kommer att bli gôrbra.

http:​/​/​gothenburgcity.​files.​wordpress.​com/​20​14/​0​2/​goth.​.​
 0
Patrik Höstmad (5 Februari 2014 23:35):
Jag valde också att fokusera på framtiden.

Det är svårt att erkänna fel, speciellt andras fel som Lena Andersson nu har fått ansvar för och inte sällan brukar det bli defensivt och lite mothugg tillbaka och med bortförklaringarna som är ganska haltande vi närmare analys.

Det är riktningen mot framtiden som är det viktiga. Och viktigast är förstås att den får verklig effekt i vår stad.
 0
Fredrik Friberg (6 Februari 2014 11:42):
Alltså, jag blir så trött. Gbgs faktiska planering framhäver med all önskvärd tydlighet att den går stick i stäv med ÖP:n, med vissa undantag gällande övre husar och friggagatan. "En hög faktisk täthet ska eftersträvas" vill jag minnas att det står nånstans.
Och det är klart, bygger man något där det tidigare inte fanns nåt så blir det tätare, säger sig självt. GBGs ÖP är med andra ord obsolet om man inte kan kvantifiera HUR tät den ska vara. Jag längtar efter den dagen en politiker driver igenom en stadsplan som är juridiskt bindande som ligger mellan ÖP och DP.
+1
Hans Jörgensen (6 Februari 2014 21:42):
Jo nu gäller det att se framåt. Det finns mycket att göra för alla som jobbar med stadsplanering här i decennier framöver. Kom hit alla planerarproffs från när och fjärran, som vill ha utmaningar och kunna göra verkligt stort avtryck! Och vi runtomkring hjälper er med idéer och tips.

Men det är intressant att få reda på lite hur det resonerats tidigare, vad som är bakgrunden till ÄU. Jag vet inte så mkt om det, men det fanns ett par reportage om just detta i tidskriften Arkitektur under ett par nummer förra året. Caldenby hade intervjuat och gjort efterforskningar som jag tyckte var intressanta och gav en sorts inblick i senaste 30 årens planering om än förstås väldigt översiktligt.

Kanske var ÄU och dess föregångare (Eriksbergs förvaltning va?) vad som behövdes för 25-30 år sen. Av olika skäl som vi kanske inte får full klarhet i, men från nämnda artiklar framskymtar att det fanns höga ambitioner för kvalitet och även urbanitet och att konsortiet/utvecklingsbolaget var ett sätt att kraftsamla (anlita ambitiösa arkitekter, m.m).
Ekonomi kan ha varit en annan nyckel. Alltså att kunna genomföra visioner och idéer med bibehållen kvalitet, trots ekonomisk kris, befolkningsminskning i stan (!) vikande efterfrågan med mera.
Man kan tycka att det kunde lika gärna ha organiserats inom SBK. Kanske, kanske inte i praktiken, och det tjänar kanske inget till att spekulera.

En skillnad att komma ihåg är väl ändå att i ett kommunalt bolag blir styrning och insyn från politiker inte lika direkt som på ett stadsbyggnadskontor. Eller?
Ett bolag a la ÄU kan förstås producera fantastisk stadsbyggnad/utveckling. Eller så kan den producera medioker sådan. Allt beror på vilka intressen som finns i konsortiet, och i den mån det är möjligt, hur det styrs från kommunen.
Resultaten i form av det vi ser i olika områden på Norra Älvstranden är ju inte bara mediokert, det finns områden där man ser att den där ambitionen från början resulterat i nåt som drar åt stadsbebyggelse. De olika områdena är från olika årtal och med olika aktörer inblandade. Bolaget är lite som en maskin eller programvara, vad som kommer ut beror på vad som stoppas in.
Om det nu har en ledning som förstår stadsbyggnad så kan det ju bli riktigt bra, en supermaskin. Men hur vet vi att det kommer hålla i sig?

En annan brist i planeringen (eller genomförandet) av Norra Älvstranden är nog gatunätet. Det är just det en Stadsplan hade kunnat reglera. Det kan vara ett argument att åtminstone en sådan stadsplan ska skapas i en kommunal förvaltning och inte i ett kommunalt bolag. För även om gatunätet säkert fungerar inom ÄU:s område (i alla fall delvis), så måste någon se till helheten och få till kopplingarna mot den omgivande staden. Därför behövs en stadsplan som regleras från staden, oavsett hur bra konsortiet/utvecklingsbolabet än är att skapa fungerande och attraktiva stadsmiljöer inom sitt område.
+1
Johannes Hulter (6 Februari 2014 22:03):
Konsortie-idén var, precis som Hans är inne på, rationell i det läge som man befann sig runt 1990. Både finansiellt (byggkris etc) men även rent geografiskt (gammalt industriområde långt från stan). Eriksberg, som Eriksbergs Förvaltning låg bakom, är också det bästa området på Norra Älvstranden. Men efter att kommunen tog över och bildade bolaget som skulle bli ÄU så har det tyvärr blivit sämre. Idag är läget ett helt annat än runt 1990. Det är centrala stan som ska utvecklas, inte något perifert område, och det finns stor investeringsvilja. Då finns det ingen anledning att låsa in det i konsortium. När vi skrev debattartikeln om Älvstadsmodellen med Fastighetsägarna och Sv. Byggindustrier så tryckte vi på just detta: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​12/​0​9/​alvstadsmodellen_​3180​.​html
+2
Woyland Wallin (19 Mars 2014 17:17):
Hej läste H Jörgensens båda inlägg.
Verksamheten och arbetet inom kommunen när det gäller bostäder och byggande sköts från "tjänstemännen". Man talar lite om ett ärende på styrelse mötet och får sen uppdraget. Tjänstemännen tar då fram vad de tycker är bra, område, bostäder eller annat.
Efter det går förslaget till nämnden. Förslaget är kryddat med §§ och kapitel, så när politikerna läser det, kan de inte gå emot "förslaget", utan tar det som sådant. Ingen utanför tjänstemannakontoren har en aning om vad som besluten handlar om. Tjänstemännen genomför sedan planläggning av området och bjuder sen in de som man helst vill samarbeta med, då endast de större byggbolagen. Kostnaden för denna process läggs på projektet och man startar det hela på en mycket hög kostnadsnivå. Samma process tar sedan som byggherren fram och ökar då kostnaden med 100%, det som man redan har gjort på SBK eller FK.
Går ärendet på utställning och man får in "synpunkter" från allmänheten, plockar man bara ut de synpunkter som motsvarar det egna planarbetet. Därefter går man tillbaka till politikerna och presenterar ärendet med kommentaren, "detta framkom efter samrådsmötet med medborgarna". Tillsammans med politiska beslutet från BN och med det totala tolknings företrädet, man hanterar över, finns inte någon som helst möjlighet från någon att göra ändring eller annat, inte ens byggherren, som skall betala bygget med eget byggkreditiv.
Andra har helt tagit över hans projekt, men i slutändan skall byggherren själv, stå för alla kostnader hela vägen till färdigt bygge. Därför ser Göteborg ut som det gör.
I andra länder tar planering och bygglov endast 3 månader, vilket är på gränsen, för att lyckas med ett byggprojekt.
I dessa länder är det lätt att beräkna byggkostnader och färdig lägenhet, med de lägsta priserna. I Sverige är det totalt omöjligt att beräkna produktionskostnaden för ett projekt som tar 4-5-6 ja kanske 10 år, så man tar i så man är säker på att göra vinst. Detta ställer kravet på politiker och tjänstemän, att entreprenören är helt ensam, om de projekt som byggs, för att inte riskera konkurrens och sin vinst.
Man utesluter med politikers och tjänstemän goda vilja alla andra, som kan vara konkurrent till den utvalda byggherren.
Så här har man arbetat på STB, FK, TK och alla andra kontor i staden. Resultatet har blivit att i Göteborg byggs det minst, dyrast och sådant som man inte egentligen vill ha. Man hoppas mycket på att lägenheten skall öka i pris.

W Wallin
 0
Hans Jörgensen (21 Mars 2014 23:05):
W.W: intressant att höra. Jag hänger inte helt med i alla detaljer, men ändå: det är häpnadsväckande. Hur är det möjligt att det blir så här. Varför gör de på detta viset? för att citera en av Astrid Lindgrens sagor.
Det är svårt för en utomstående att fatta varför det kan bli så här. Men kanske är det en inbyggd logik i en stor kommun som kombinerar toppstyrda monopol med "bolagifiering" av verksamheten...

Kan inte undvika att tänka korruption. Kanske inte helt medveten eller "illa menad" men nog är det så att risken/förutsättningar för misshantering ökar i den typ av organisation(er) som är Göteborgs stad i kombination med den "privata" sfärens aktörer, de som är inbjudna.
Men jag tror många ändå har en hög tröskel mot mutor eller liknande, och de allra flesta skulle aldrig befatta sig med sånt. Men det räcker att förutsättningarna finns för att en osund kultur kan slå rot.
Det gäller att det finns en kritisk massa av folk med hög integritet och sakkompetens för att stävja det.
Det kan också vara så att en del har suttit för länge i samma roller och har blandat ihop professionalism (om den ens finns där) med kompisskap. Lägg därtill en jätteorganisation som kanske inte är alldeles lätt att rucka på, om det överhuvudtaget går att se var problemen sitter. Om de som styr ens förmår, vill eller orkar se.

Annars då, vad är drivkrafterna? Varför agerar Fastighetskontor, SBK, i något som egentligen inte är Göteborgarnas intressen? Det enda svar jag kan finna är "marknadsdrivkrafter utan fri marknad"; sälj dyrt och köp billigt. Fast det blir kanske inte så billigt att bara dansa med de stora. Kanske förskjuts kostnaden någonannastans i form av högre hyror/avgifter alternativt bristande kvalitet eller medioker arkitektur/stadsbyggnad.

Handlar det om resursbrist på Tjänstekontoren? Genom att samarbeta med de stora aktörerna kan storskaliga planer tas fram och de stora byggarna har dessutom kanske egna planeringsavdelnngar som tar över en del av det som SBK eller FK annars fått göra.

Möjligen kan hävdas att stora intäkter från exempelvis markförsäljning gör gott för kommunens kassa. Men ibland undrar man vart pengarna tar vägen i den här stan. Kan det vara så att "billiga" inköp kostar mer i längden... Alla känner till spårvagnsinköpen, men hur mycket mer finns det som vi inte känner till.
 0
Woyland Wallin (30 Mars 2014 17:09):
Hej och tack för bra synpunkter Hans.
Du undrar hur det kan ha blivit på detta sätt. Enligt mitt sätt att se det och min erfarenhet, som sträcker sig in på slutet av -80 talet kan man härleda olika orsaker till hur det var tidigare.
Under -80 talet hade vi i Sverige statliga byggkreditiv. Staten lånade ut mot en redovisning av byggprojektet, upptill tvåmiljoner per lägenhet, för ett husbygge. Den redovisning som gjordes speciellt av HSB, Allmännyttan och de stora, tenderade att inte vara riktigt sann. Många företag blev ofantligt rika på att skaffa en markbit och sedan söka statligt byggkreditiv. De som man skrev till staten och redovisade som byggkostnader, motsvarade inte de som sedan byggdes. Eller än värre efter att ha redovisat byggkostnaderna, så fick man hela beloppet insatt på sitt konto. Många gjorde så att man kursade bolaget och tog innan kursen ut beloppet och förde över till utlandet.
Detta var staten medveten om och man avslutade de statliga lånemöjligheterna 1993. Under den tiden man hade dessa fördelaktiga lån skruvade Boverket upp redovisning och krav på byggherren. Här skapades den så innehållsrika PBL n. När man sedan tog bort statlig lånemöjlighet "glömde" man att ta bort även den utförliga och innehållsrika PBL n, som man hade under statlig lånetid. Det är ju klart att man från statens sida ville säkra sig om att bygget blev bra, när nu staten lånade ut så mycket pengar till byggherrar.

1993 tog det slut och alla som ville bygga hus/lägenheter fick gå till banken, med mössan i hand, skrapa med foten och snällt be om byggkreditiv. Nu blev det inte så lätt, som det hade varit och som alla vet sjönk bostadsbyggandet rejält.
Man var nämligen tvungen att redovisa en produktionskostnads kalkyl och driftskostnads kalkyl, på 10 år, om man ville ha byggkreditivet. Därför sjönk bostadsbyggandet.

Vi har ju kommit över detta med hjälp av att bostadspriserna har totalt rusat i höjden sedan dess. Tyvärr har PBL n levt
kvar och är den enda orsak till att det tar som lägst 4-5 ja upp till 20 år att få bygglov. Här ligger också orsaken till att kontor som Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret och Trafikkontoret anser att de har tolkningsföreträde av PBL n och kan då styra bostadsbyggandet utifrån sina subjektiva värderingar. Hos Stadsbyggnadskontorets arkiv finns "TUSEN TAL" av önskemål från enskilda och företag om bygglov och planönskemål, som inte har blivit behandlat under många år.
Fastighetskontoret har på fem år fått in 589 ansökningar om marktilldelning av enskilda och företag, varav det på fem år blev 76 marktilldelningar, som blev bostäder, då enbart stora byggbolag, man försvarar sig dock med att det blev också "6" stycken marktilldelningar till små bolag, på fem år.
Skulle merparten av de önskemål, som kommit in till de båda kontoren verkställts, skulle vi inte ha någon bostadsbrist i Göteborg. Vi skulle också ha en rik mångfald av bostäder, bopriser och utföranden, eftersom det är mycket olika byggbolag, som sökt plan-, bygglov och markanvisningar.

Detta är de orsaker som gör att Regeringen var 6e år ber Boverket att "förenkla och göra det mindre byråkratiskt att få bygglov". Tyvärr har Boverket uppfattat Regeringens krav om förenkling och istället lagt hundratal av regler och krav på byggherren som nu har stora problem att genomföra ett bygge.
Den mest sjuka, som jag ser det, regeln är att Stadsbyggnadskontoret måste anse att bygget är färdigt innan lägenheten eller huset får tas i besiktning. Eget bygge och andra byggnationer, med att bo och bygga till övervåningen är helt otänkbart.
Så det kan bli när byråkrater tar han dom om en så svensk sak, som att bygga hus, nu är det så komplicerat att det inte går att bygga till rimliga kostnader.
Woyland Wallin
 0
Woyland Wallin (30 Mars 2014 17:44):
Jo Hans
Du har väl läst Lena Anderssons inlägg och framtidsplaner för Älvstranden.

För mig låter det, som hon arbetar för Stalin, på den råa socialist tiden, när byråkratin styrde och gav folket vad de "verkligen" behövde, som hans bostads ansvarige.
I hennes text finns inte "kunden" någonstans, byggherren som skall betala kalaset, på ett par undanskymda platser men mest hennes "Vision", om hur man skall göra.
Lägger man där till att hon har totat tolkningsföreträde, när det gäller att "välja" byggherre, planera (tillsammans med Stadsbyggnadskontoret) fryser man över hela kroppen.
Resultatet kan inte bli annat än kraftig segregation, diskriminering och rasistiskt tänk, om vem som skall bo och var. Samtidigt till de högsta kostnader, som vi aldrig tidigare skådat.
Det är ju tur att man från politiskt håll nu uppmärksammat och förstår, vad de håller på med på Älvstranden. Jag ger dem högst två år till dess, att man tar beslut om att stänga kontoret.

W Wallin
 0
Hans Jörgensen (6 April 2014 23:34):
Woyland, med all respekt för dina erfarenheter och upplevelser - men det där låter som väl kategoriska förutsägelser om framtiden.

Man kan ju också försöka se möjligheter och tänka på att saker och attityder håller på att ändras här i stan, där det känns som man fångat upp en del av vad folk önskar och intresserar sig för, och förhoppningsvis kommer det hända saker också på de frågor du tar upp.

Även om det är rätt trögt, dessa Atlantångsvändningar har vi faktiskt sett eller börjat se senaste tiden:

* Stenas flytt från Masthuggsterminalen!
* Inskaffande av Stadsarkitekt!
* Förändring/slopning av trängselskattestationer i Backa!
* Plats för grisar och andra djur att bruka i stadsjorden!
* Gårdas landshövdingehus ska inte totalrivas! (nåja, här är man inte helt framme ännu).
* Hamnbanan ska läggas i tunnel/däckas över längs en stor del av Eriksberg!


Det finns säkert fler exempel på liknande vändningar.
De ovan nämnda tolkar i alla fall jag som positiva tecken på förnyelse.
 0
Woyland Wallin (7 April 2014 14:27):
Hej Hans
De Du säger är bra, men problemet är inte att att vi inte har tjänstemän, som har visioner. Vi lider av handlings förlamning.
Här i Göteborg tar ett byggprojekt från första tanke till första spadtag minimum 4-6 år, som mest finns ingen övre gräns -20 -25 år är inte ovanligt. I Tyskland 3 månader.
Kan Du berätta för mig hur man inom rimliga ekonomiska gränser, kan klara av ett byggprojekt, med stadens alla tjänstemän, som utan eget (ja, det vet vi ju inget om egentligen) ekonomiskt intresse eller ekonomiskt bidrag skall tala om för byggherren, vad han skall göra, när han skall göra det och hur han skall göra det.
Vi är det enda land på vår runda jord, som har detta system.
Resultatet är att det som erbjuds den bostadssökande är dyrast i Europa, antalet bostäder det minsta, som man har producerat och som resultat står det 216 000 personer, som söker ny bostad av en eller annan orsak.
Jag tycker inte att det vi ser är bra för företagande, tillväxt, ökad omsättning och medborgares individuella frihet.
WW
 0
Woyland Wallin (7 April 2014 14:52):
En annan sak som jag tycker är viktigt att komplettera med är att Boverket har skapat "sanktioner" och bötesbelopp på byggherren, om han inte gör som "reglerna" säger.
Ta det med byggstart. Man har erhållit och betalat rikligt för sitt bygglov. Skulle Du starta bygget med någonting, innan Du har fått "startbesked" av Stadsbyggnadskontoret, kostar det minst 20 000- 40 000, för vad det än är. Frågar man Stadsbyggnadskontoret när man kan erhålla startbesked, säger de att "det beror på byggherren, eller det vet vi inte".
Samma ska med färdigställandet. Du som byggherre får inte ta huset i besiktning, förrän SBK har meddelat att huset är färdigt. När man frågar SBK när man kan erhålla färdigintyg, säger de "Det vet vi inte". Skulle Du som byggherre möblera eller på annat sätt utföra arbete som kan härföras till inredning, får man betala 40 000 kr i "Böter".

Det finns inget annat land på vår gemensamma jord som har detta problem med myndigheterna när man bygger hus.
Här är bara några av alla 200 nya regler och byråkratiska problem, som man har instiftat från Boverkets sida.
Varför finns ingen som kan förklara, de bara har uppstått.
Byggherren idag måste anställa ingenjörer, som skall hålla reda på alla handlingar och följa med byggprocessen till höga kostnader, så att inte hyresgäster, bostadsägare och andra inte kan komma in, den tid som kontraktet säger.
Det är inte bara att se vad som skall projekteras i Göteborg, som bostads och annat byggande man bör tänka på.
Till dessa problem underhåller Göteborgs stad alla dessa tusentalet tjänstemän i kommunen, som alla skall ha rikligt med lön, men ändå inte drar sitt strå till stacken utan hindrar och fördröjer allt på sitt arbete.
När skall det sluta ???
WW
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 2024 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.