Utskrift från gbg.yimby.se
....

Förrädiska impediment och potentialen de gömmer

 
Det sägs ibland att det inte finns plats för förtätning i centrala lägen. I utbyggnadsplaneringen för Göteborg fastslås att bara en mycket liten del av den planerade ökningen av bostäder kan ske i Göteborgs centrala delar. Det är ett högst ideologiskt ställningstagande som tar sin utgångspunkt i att whatever. I själva verket finns goda möjligheter att utveckla och förtäta i centrala staden. Uppenbara ytor som idag är rena skräpytor kan många identifiera. Gamla torg som idag bara har namnet kvar för att dölja det faktum att de i själva verket är dåligt utnyttjade markparkeringar till exempel. Men det finns naturligtvis ytterligare möjligheter, men för att upptäcka dem krävs kanske ett lite mer tränat öga.

Här var det fullt? Inte plats för en enda liten själ till?

En av dessa platser heter Esperantoplatsen. Det är en plats som kommit att bli omdiskuterad. Platsen råkade bli attraktiv för skejtare, till de närboendes förtret. Yimby Göteborg bevakade hela förloppet och vi fick från första parkett följa en fasansfull föreställning utveckla sig. Demokrati och rättvisa åsidosattes och kommunen valde efter att närboende tillgripit ren skadegörelse och sabbotage av platsen att helt enkelt bygga bort skejtmöjligheterna trots att skejtare och närboende tillsammans med kommunen kommit överens om annat. Efter många turer verkar dock platsen nu ha somnat in, vilket de närboende som tidigare blev störda förhoppningsvis är nöjda med. Kvar står nu en fullkomligt död plats som i alla fall större delen av året inte används. Jag har avsiktligt passerat platsen soliga dagar och när bänkarna i resten av stan börjar fyllas så tycks denna sida av Esperantoplatsen förbli rätt öde.

 

Detta ser ut att vara någon slags kombination av ett torg och en park, en designad öppen plats. Den otränade drar snabbt slutsatsen att detta är någon slags värdefull och viktig öppen yta. I själva verket menar jag att det är glorifierad impedimentsmark. Om nu så få vill vara på den här markplätten finns bättre användningsområden för den. Faktum är att denna markplätt har varit bebyggd tidigare, och vad som är ännu mera intressant är att det i området funnits stora visioner och planer historiskt. Det är alltså inte ens ur ett historiskt bevarandeperspektiv möjligt att trovärdigt motsätta sig en förtätning. Platsen är med andra ord idealsik för en någorlunda anmärkningsvärd förtätning.

Detta var visionerna då, hur ser våra visioner ut idag? Det projekt som finns i området är Skeppsbron. Om jag förstod det projektet rätt var en inte obetydlig dimensionerande faktor parkeringsgaraget, visionen tycks alltså vara att bygga en hel stadsdel efter den bilparkeringskapacitet som man lyckas skaka fram. Om så är fallet liknar det kvarteret Venus i Gårda där byggherren valde att kapa bygghöjden och minska antalet lägenheter i bostadsbristens Göteborg för att undvika kostnadströsklar (t ex ett extra våningsplan) för den redan olönsamma bilparkeringen. Ännu en absurd konsekvens av den stads- och människofientliga parkeringsnormen, som Yimby med flera kritiserar hårt av just detta skäl.

Att bygga stad efter bilparkeringar, det är inte mycket till vision. Stan ska naturligtvis byggas för att bli bättre för Göteborgarna, för att bli häftigare och mer konkurrenskraftig, samt för att ingjuta hopp och framtidstro. Det kan man inte göra med byggnad ensamt, i alla fall tror inte jag det. Men en byggnad kan vara en del i det. Varför inte plocka upp visionen om skyskrapor? Inte för de vanliga löjliga nonsensargumenten om att sätta stan på kartan som så ofta anförs när det gäller skyskrapor. NYC har redan vunnit den tävlingen. Men varför inte helt enkelt bara för att markera för oss själva att vi tror, vågar och kan?

 

Jag tror på blandning, så en viktig utgångspunkt i designval har varit att försöka öka den. I området finns det mesta i fasadväg. Puts, tegel, plåt. Jag saknade glas. Och då återstår frågan hur högt man ska bygga. I grunden är det en fråga om mod och ambition. Vad vågar Göteborg? Det gamla Rosenlundsverkets skorsten är 98 meter hög, och nog borde vi våga lite mer idag? 122 meter ger utrymme för totalt 40 våningar. Verksamhetsplan i botten, 38 vanliga våningsplan och ett särskilt utsiktsrum högst upp avsett att användas som thinktank. Varje våning ger brutto ca 500 kvadrat. De 38 "vanliga" våningsplanen adderar upp till 19000 kvadratmeter eller över 250 lägenheter på 70 kvadratmeter. Det är inte illa för en liten trekantig gräsplätt som inte riktigt kommer till användning! 

 

Det är lätt att tänka att de här små platserna runt om i vår stad ändå är så små. Att man lika gärna kan lämna den där öde gräsplätten som den är. Men skenet bedrar. I själva verket ruvar alla dessa små gräsplätta och anspråkslösa impediment på en stor och viktig potenital.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Matthias H. (24 April 2014 10:48):
Jättebra skrivet Johannes.
+1
zoo (24 April 2014 11:26):
Finns det några planer på att flytta Rosenlundsverket? En riktigt oattraktiv byggnad på en attraktivt tomt.
Dessutom är det antagligen föga populärt att ha en skorstensmynning i balkonghöjd.
 0
Matthias H. (24 April 2014 11:30):
Jag tycker Rosenlundsverket är rock n roll och passar in i stadsbilden.
+1
Woyland Wallin (24 April 2014 16:51):
I det fallet man skall förtäta och få in mer aktiviteter i staden, kan inte det göras av ett handfull tjänstemän, som sitter på kommunens kontor.
Om man skall få någon affärsmässighet i förtätningen, skall den göras av de som skall finansiera byggnationerna. De vet mycket väl vad deras kunder har råd med och de vet vad som skall göras till rätt pris och varierat utseende.
Att kommunala tjänstemän skall ta åt sig "planarbetet" och sen tala om för byggherren, hur han skall göra är bakvända världen. Inget annat land på vår jord har de förloppet.
Byggherren har marken på ett eller annat sätt. Därefter tar hans arkitekt fram, vad marknaden vill ha och därefter går man på bygglov.
Jag kan garantera att staden skulle börja få liv, om kunden i slutändan, som skall betala, har möjligheter till mångfald och inte den enfald, som dagens kommunala tjänstemännen åstadkommer.
Byggherren om han blir utsatt för konkurrens, har stora möjligheter att producera ändamålsenliga bra fastigheter, som har mer liv och attraktivitet, än de som Älvstranden Utveckling och Fastighetskontoret sitter och filar på utifrån deras issolerade värld.
Mark skall köpas, bytas eller fördelas med tomträtt, det är vad Fastighetskontoret och Älvstranden skall syssla med och inget annat.
Mångfald, konkurrens och kundorienterat är vad som saknas i Göteborg.
WW
 0
Sven Renquist (24 April 2014 17:13):
Mycket bra inlägg Johannes. "Glorifierad impedimentsmark" var välfunnet. Ibland visar sig "torgifieringar" av sådana här bortglömda platser vara helt rätt, men ibland visar de bli fel.

Det gick att förutse detta då Esperantoplatsen har dåliga förutsättningar för att bli en levande offentlig plats. Den levande platsen heter Järntorget och därifrån går stråket Kungsgatan in mot city. Det är underskott på levande fasader i området.

Istället för att försöka göra ytterligare en öppen platsbildningar borde kommunen försökt stärka stråket med fler levande fasader (vilket förstås här kräver nya fastigheter).

Ett problem i sammanhanget är att vi i Göteborg använder ordet "plats" som synonym till "torg". Alla platser i staden kan namnges genom att lägga till ändelsen -platsen. Efter en tid etableras namnet och platsen blir fredad från bebyggelse. Man får ju inte bygga på ett gammalt torg heller!
 0
Johannes Westlund (24 April 2014 23:41):
Sven Renquist: Vi använder "plats" om platser för att "torg" kommit att beteckna bilparkeringar. Eller nått :)

En sak som är värd att nämna är att Esperantoplatsen är en helt fantastisk plats - på andra sidan magasinet. Det är där folk hänger. Räknade när jag cyklade förbi igår till 4 sittande på vid det glorifierade impedimentet. Samtidigt var det på andra sidan magasinet 15-20 pers som kryllade på det lilla "torget" som bildas där. Så att säga att det bara är järntorget är fel. Men det blir liksom ingenting över till en trist baksida man ställer två träd, lite bänkar och en gräsmatta på.
 0
Fredrik W (29 April 2014 12:51):
Bra poäng. När det gäller kv. Venus så läste jag dock nånstans att endast ett enda (dyrt) anbud inkom för arbetet med grundläggningen, vilket medförde att byggnadshöjden fick sänkas för att få ekonomi i projektet.
 0
Gunnar Einarsson (2 Maj 2014 14:10):
Det är inget historiskt torg och saknar som sagt urban funktion. Med andra ord, bygg på bara!

Sedan var käckt så länge skejtarna hängde där.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5491 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter