Utskrift från gbg.yimby.se
....

Debatt: Politikerna struntar i politiska riktlinjer

 
Vi fick en debattartikel publicerad på ledarsidan i GT i måndags (9/6-14) om den undermåliga stadsplaneringen i mellanstaden i allmänhet och specifikt i Östra Kålltorp med glest strösslade punkthus i grönområden.

Stadsbyggnadskontorets markslösande och monofuktionella förslag till vänster och Yimbys kompakta blandstadsförslag till höger.

 

Debattinlägget har i tidningen fått titeln "Politikerna struntar i politiska riktlinjer" vilket är lite märkligt då vi framförallt fokuserade på att tjäntemännen inte har följt de politiska riktlinjerna från Översiktsplanen i de planer som levereras. Men okey då, det är till slut politikerna i byggnadsnämnden som godkänner Stadsbyggnadskontorets undermåliga planförslag så rubriken fungerar hjälpligt.

Texten följer i sin helhet:

Yes - in my backyard (Yimby) vill bygga mer och bättre stad i Göteborg. Vi vill säga ja till utveckling av vår närmiljö. Det är glädjande att staden får växa öster om Kungsbackaleden. Där ser vi en stor potential. Tyvärr misslyckas kommunen kapitalt med att ta vara på den.

Nyligen avslogs överklaganden av en plan för 450 bostäder längs Delsjövägen (platsen där Synvillan tidigare låg). Det är en plan som vi kritiserat hårt. Läget är mycket strategiskt, det är en viktig koppling från centrum (Korsvägen) mot öst. Här finns förutsättningarna för ett riktigt stadsmässigt stråk omgivet av tusentals bostäder och arbetsplatser. Det skulle kunna bli en Linnégata österut. Ett nytt Olivedal, och Delsjöområdet skulle bli stadsdelens slottsskog. Här väljer kommunen i stället att planera en gles och isolerad bostadsenklav.

Tyvärr är detta inte ett enstaka snedsteg. Allt tyder på att staden fortsätter på inslagen väg. Nyligen var en ännu sämre plan ute på samråd. Den här gången för Östra Kålltorp (området vid Renströmska sjukhuset). I korta drag tar man en stor grönyta i anspråk för att tillföra ett fåtal utspridda hus, bilvägar och parkeringar. Totalt skapas dock inte mer än 550 bostäder.

Yimby lyfter ofta fram att det är viktigt att bygga tätt och stadsmässigt i stället för gles förort, som kommunen vill göra i Östra Kålltorp. Ett skäl som framgår tydligt i den här planen är att glesa strukturer kräver mer utrymme och därför förstör mer värdefull natur. En tätare struktur hade skapat fler bostäder och sparat mer grönt samtidigt.

Ett annat skäl beskrivs i stadens egen utbyggnadsplanering. Sambandet mellan täthet och service är 80 procent. Färre människor leder alltså till sämre lokal service. Boende i glesa strukturer får alltså längre till sina vardagsmålpunkter. Det leder till ökat bilberoende och mer biltrafik i hela staden.

I stadens politiskt antagna översiktsplan föreskrivs en tät blandstadsmiljö med mycket bostäder och service. Ändå fortsätter kommunen att göra glesa planer med få bostäder och ingen service. Att tjänstemännen struntar i de politiska riktlinjerna som dras upp är ingenting mindre än ett demokratiproblem.

Det här kan inte fortgå. Göteborg behöver inte fler isolerade bostadsområden i city-nära lägen. Göteborg behöver ett city som växer utåt. Vi behöver också en hållbar utveckling där stadsmarken används effektivt, så att värdefulla grönytor får finnas kvar i hela staden. Det är den inriktning som de folkvalda redan beslutat om. Så ta steget och planera för stad!

 

Johannes Westlund
Medlem i Yimby Göteborg
Patrik Andersson
Samordnare för Yimby Göteborg

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
+1
Gunnar Einarsson (15 Juni 2014 13:58):
Mycket bra debattinlägg! Det är det systematiska i feltänket som måste lyftas fram.
 0
Björn (15 Juni 2014 15:32):
Bra skrivet!
 0
Håkan Tendell (15 Juni 2014 21:11):
Mycket bra! Särskilt eftersom det i den här artikeln finns ett guldkorn som om det används flitigt på olika sätt framöver kan visa sig vara nyckeln till framgång när det gäller att vinna över allt fler politiker och tjänstemän till stadsmässighetstänket.

Nyckeln i fråga är att i stället för att lägga tyngdpunkten i argumentationen på uttryck som "blandstad", "slutna kvarter" och "publika lokaler i gatuplanet" et cetera, helt enkelt referera till föredömliga existerande gator som många känner till, precis som i artikeln:

"Det skulle kunna bli en Linnégata österut."

Många politiker och tjänstemän som läser just den där raden torde rimligen bli känslomässigt påverkade, och ställa sig frågan, "Ja, varför kastar vi bort våra chanser att bygga mer av sådana miljöer som vi faktiskt tycker om?"

Kontentan är således att det kan vara en god idé att från och med nu kraftsamla på att nöta in det och andra liknande budskap, hjälpa de styrande i staden att sätta ord på sina känslor, få dem att själva börja längta efter eller rentav kräva fler Linnégator, Nordhemsgator, Andra Långgator, Vasagator, Oxford Streets och 42nd Streets.
+1
Krister (16 Juni 2014 07:30):
Politikerna vågar inte gå emot tjänstemännens förslag eftersom de inte är speciellt insatta i frågorna. Yimbys uppgift är att informera allmänheten och politikerna om att det finns alternativ till vad tjänstemännen föreslår. För att demokratin skall fungera i praktiken måste tjänstemännen bemötas med argument från pålitliga källor.
 0
Per H (16 Juni 2014 11:24):
"I stadens politiskt antagna översiktsplan föreskrivs en tät blandstadsmiljö med mycket bostäder och service."

Ja det gäller för centrum och dess omgivande förnyelseområden.

Ur ÖP:

"De centrala förnyelseområdena ska byggas med inriktningen blandstad. Bebyggelse ska ha stora rumsliga kvaliteter där torg, parker, lekplatser och gator har proportioner, samband och närklimat med människors mått och upplevelser i
fokus. Attraktiva mötesplatser, tydliga stadsrum och en blandning av funktioner
ska ge liv, trygghet och rörelse åt den utvidgade stadskärnan"

För Mellanstaden gäller följande:

Ur ÖP:

"Mellanstadens varierande karaktär vad gäller bebyggelse och stadsplan innebär att kompletteringen kommer att se ut på många olika sätt beroende på stadsdelens karaktär. Utgångspunkten är att de befintliga kvaliteterna ska bibehållas och förstärkas. Vid kompletteringsbebyggelse är det extra viktigt att beakta möjliga
konflikter som buller, riskfrågor och tillgång till grönområden.
• En tät bebyggelse kring knutpunkter, bytespunkter och närmast kollektivtrafikens
stråk ska eftersträvas.
• Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekreation
och kultur.
• Ej störande arbetsplatser och bostäder ska blandas där det är lämpligt."
 0
Patrik Höstmad (17 Juni 2014 23:29):
Göteborgs Stads Översiktsplan är tydlig med att attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv ska ges förutsättningar i planeringen:

"2. attraktiv stadsmiljö

Göteborgs planering ska ge förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv. En attraktiv stad kännetecknas av komplexitet med blandning av funktioner, en visuell mångfald och möjligheter till möten mellan människor. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden. Människors möjligheter att röra sig och vistas i stadsrummen ska vara utgångspunkten i planeringen. ..."


Notera "Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden.".

Vilket jag tolkar som att blandstad ska vara intentionen även i mellanstaden även om hänsyn tas till stadsdelens karaktär.

Vidare talas om en "tät bebyggelse" och "Mellanstaden ska kompletteras med bostäder, arbetsplatser, service, rekrea­tion och kultur.". Det talas om ffa förtätning vid "knutpunkter" och "lokala torg"

Jag kan inte få det till annat än att glest utströsslade punkthus utan service i ett grönområdet är långt från ÖPns intentioner.
 0
Patrik Höstmad (17 Juni 2014 23:32):
Apropos karaktär så finns inte ett en punkthus sedan tidigare i närområdet. So much för karaktären. Aha! Jag tror jag förstår! Att ta hänsyn till stadsdelens karaktär och att bibehålla och förstärka befintliga kvaliteterna är en omskrivning för "Det ska byggas punkthus oavsett omkringliggande bebyggelses karaktär."
 0
Per H (18 Juni 2014 13:11):
Okej. Hade inte läst/hört, alt glömt det där med "blandstad" i övriga områden. Ja då är det den där vägningen mellan bevarande och förnyelse.
Att man har områdets karaktär som utgångspunkt och gör ev förändringar utifrån det, kan jag inte tycka är fel. För mig är en "Linnegata" genom det lugna Örgryte, lika malplacerad som en "Delsjöväg" inne i stan.

Angående Kålltorp. Det skrivs i planbeskrivningen om kopplingen till lamellhusen.

"Husen som placerats utmed vägen samspelar med de befintliga lamellhusen i intilliggande område medan de byggnader som placerats med gaveln mot vägen tillåts vara högre och tar upp ett motiv från Rudolf Steinerskolans fasad."
(Stadsbild sid 37)

Jag tycker det ser helt okej ut på övre bilden på sid 22. Utströsslade punkthus?

Men tänk nu om det hade bebyggts med slutna kvarter och säg över hela området (bortse från om förutsättningen inte finns) Vem här hade då "yimbyjublat", och vem hade protesterat mot skövling av grönområde?
 0
Johannes Westlund (18 Juni 2014 17:25):
Jag ska börja med att anmärka på att detta godtyckliga "mellanstaden" och "centrum" är en absurd indelning. Det är precis detta tankesätt som ligger bakom att vi har så lite attraktiva stadsmiljöer och så mycket otätt bilberoende mjäk. Och alla effekterna med att många tvingas in i ett djupt bilberoende, att trycket på det lilla attraktiva som finns blir skyhögt osv. Det här är viktigt. Centrums utbredning är inte bestämt av Gud eller naturlagarna. Innerstaden kan växa och vi kan få bättre stadsmiljöer i hela Göteborg. Alla som vill får plats i centrum, för centrum är inte avgränsat av godtyckliga koordinater annat än i vissas huvud.

Per H framför att det skulle bli absurt med en Linnégata österut genom "det lugna Örgryte". I själva verket är det ju absurt att vi har en uppfattning om att bevara en lugn idyll-bubbla i Örgryte är viktigare än att skapa en stad där alla som vill kan rymmas. Örgryte faller inte samman om Delsjövägen blir till en härlig urban stadsgata. Förmodligen tvärt om! En stad befinner sig i en kontinuerlig utvecklingsprocess. Om den upphör kommer stagnation och långsam död, förhoppningsvis vill ingen ha den framtiden för vårt Göteborg. I den utvecklingsprocessen ingår att mark som tidigare var perifier blir central. Att lugna gårdar och numera närförorter successivt omvandlas till stad är fullkomligt naturligt. Sker inte det accelererar förorts- och kranskommunexpansion istället vilket leder till djupt bilberoende och usel transportekonomi.

Det är Göteborg idag, fast med andra ord. Jämför vi med Stockholm inses lätt att det inte är en framgångsstrategi. Låt Göteborg STAD växa! Det är svaret på alla utmaningar vi brottas med. Precis som Håkan Tendell påpekar så är det dags att politikerna börjar styra upp skutan, att de förstår att de har möjligheten att skapa nya Linnégator istället för trist förortsmjäk med låg attraktivitet och högt bilberoende som drabbar hela staden.
 0
Sven R (18 Juni 2014 17:34):
Något bevarande är det ju aldrig frågan om. Frågan om karaktär handlar ju om vilken typ av bebyggelse som bäst fångar upp möjligheterna på den aktuella platsen. Och bygger man i gränsen mot naturen så... Se hur alla husen konsekvent har en gatusida och en natursida.

Precis som man skriver i ÖP, service och blandning skapar man lättast där många människor finns. Dvs vid stråk och knutpunkter. I just denna plan kanske Yimby kunde kritisera hur den nya vägen möter Torpagatan. Hur kul är det för stadsmiljön att skogsbacken används som vägramp? Utan att ha granskat planerna närmare så kanske den delen kunde ha utformats annorlunda och att tillkommande hus fått en annorlunda utformning och innehåll här. Det finns ju ekonomiska möjligheter lägga lite extra krut på vissa detaljer när man bygger så här stora projekt. Jag tycker det är en rimlig ambition när man bygger i mellanstaden.
 0
Sven R (18 Juni 2014 17:43):
Johannes W: Med tanke på att Göteborg har mark i den s.k centrala älvstaden motsvarande dagens innerstad 5-6 gånger om... då är det inte så väldigt angeläget att bygga ett Linnégatan vid Delsjön. Ert inlägg tyder bara på att ni är blinda för de kvalitéer som redan existerar på platsen.
 0
Johannes Westlund (18 Juni 2014 18:49):
Jag tycker SBK och inte Yimby uppvisar blindhet inför de kvaliteter som finns. Det är ju de och inte Yimby som vill omvandla Göteborgs naturmark till en gles matta med hus och därmed också förstöra stora naturytor istället för att koncentrera bebyggelsen och stärka befintliga stråk. Det är ju precis det Yimby kritiserar. Vi föreslår att man fokuserar på just befintliga stråk och stärker dem med tät bebyggelse så att de gröna kvaliteterna kan lämnas intakta istället för att som SBK vill förstöra hela området med strössel.
 0
Per Högberg (18 Juni 2014 20:01):
Johannes: För mig handlar det om både hänsyn till den alarmerande bostadssituation och hänsyn till de som bor i området. Och i och med det måste förändringar ske för att minska bostadsbristen. Men jag kan bara hålla med Sven här när han påtalar om hur mycket mark som finns i centrala älvstaden. Fanns inte den marken var ju läget ett annat.

Här upprepas det om strössel och förstörande av grönområde.
Hos Stadsbyggnadskontoret låter det annorlunda.

Från planbeskrivningen:

"Naturmiljö
Planförslaget har utformats med hänsyn till att det finns områden med höga naturvärden. Grova träd är inventerade. Områden med höga naturvärden säkerställs som allmän plats natur eller park och en stor andel av de grova träden ligger inom dessa områden.

Identitet
Den viktigaste identitetsmarkören i området idag torde vara fd Renströmska sjukhuset med sina tillhörande byggnader och sina park- och naturområden. Denna kommer fortsatt att upplevas i sin helhet. Befintliga tillhörande byggnader som ligger utspridda i området kommer till största del att bevaras och bidrar till berättelsen om platsens historia. Parkområdet kommer fortsatt att ha hög tillgänglighet, både fysiskt och mentalt. Detaljplanen kommer inte att påverka parkområdets identitet negativt."

Sen är ju frågan vem som har mest rätt.

Nu tar jag varken ställning för eller emot planen. Mer än som jag skrev tidigare att jag tyckte det såg bra ut på bilden på sid 22.

Sen vad gäller uppdelningen av staden. Ja den kan man tycka vad man vill om. Just "Mellanstaden" har i Gbg,s version en alldeles för stor omfattning, då det innefattar allt från kvartersstad till miljonprogram.
 0
Johannes Westlund (18 Juni 2014 21:46):
Ja, problemet är ju att SBK flummar. Planen gör ett enormt ingrepp i den naturmiljö de själva påstår är värdefull. Detta tycker jag kan vara okej, om det uppvägs av fördelarna. Få tycker att det var en dålig idé att göra intrång i Olivedal och bygga det vi har där istället för vattendraget och naturmarken som var där innan. Det blev nämligen en högkvalitativ levande stadsdel som massor människor älskar där istället. Om det hade varit frågan om att göra en sådan radikal omformning så hade Yimby troligen hejat på eftersom att man tillför så höga nya kvaliteter att de är större än de som finns där.

I detta fallet förstör man dock stora naturvärden. Man kommer inte ifrån att i SBK's förslag blir naturmarken snuttifierad, mer asfalterad och mindre sammanhängande park/natur blir kvar. De kan flumma på hur mycket som helst om hänsyn mot enskilda träd eller små hörn av naturområdet, men de missar helheten. Allmänheten förlorar enorma naturarealer med ett naturvärde som SBK själva påstår är högt. Det räcker att kolla på plankartan och jämföra med vårt förslag. Det är exakt lika stor exploatering sett till BTA. Det är uppenbart vilket förslag som lämnar mest av den så värdefulla parken kvar.

Tjänstemännen gör helt enkelt en sak och skriver en annan. Det är inte koherent utan motsägelsefullt. Jag föredrar att uppehålla mig vid vad de faktiskt föreslår, inte vad de skriver för "fluff" runtomkring. För i slutänden är det så det hela riskerar att bli. "Bullshit walks" - som det heter.
 0
Hans Jörgensen (19 Juni 2014 18:45):
Ang. diskussionen om begreppen mellanstad etc.
Kartan ger att avståndet från innerstan (brunnsparken) till aktuellt område är lika långt som åt Sannaplan-Mariaplani andra riktningen (4 km). O där gick det fint med det vi idag kallar stadskvarter långt innan någon kallade det mellanstad.
 0
Sven R (19 Juni 2014 20:28):
Å andra sidan har man i Majorna inte byggt dessa stadskvarter på bergen. Utformningen i det aktuella förslaget är ju anpassad till topografin. Yimbys skiss är uppenbarligen inte det. Och det är också uppenbart att Yimby föreslår något helt annat än bevarande och utveckling av gamla Renströmska. Yimbys lameller ligger förmodligen på kvartersmark. Med andra ord, andra aktörer. Det har inte mycket med Renströmska att göra. Tyvärr är Yimby mer Nimby, igen.
 0
Johannes Westlund (19 Juni 2014 21:52):
Igen Yimby välkomnar bebyggelse och är allt annat än NIMBY. Men inte vilken bebyggelse som helst. Yimby vill ha tät blandstad - inte gles bilstad. Därför väljer vi att kritisera aktuell plan. Den strider mot intentionerna i ÖP, den förstör massvis med grönyta relativt den exploateringsnivå den har och den kommer inte att ge den stad Yimby kämpar för.
 0
Hans Jörgensen (19 Juni 2014 22:07):
Sven, om du tittar i yttrandet och helst tar en promenad i området, så ser du att kring Torpagatan är det inte speciellt kuperat. Motsvarande lutningar finns på flera ställen i Majornas kvartersbebyggelse. Torpagatan motsvaras väl på sin höjd av Älvsborgsgatan. Oljekvarnsgatan visar att landshövdingekvarter är fullt möjligt i klart brantare partier. Övre Masthugget betydligt brantare och i nivå med det brantaste partiet i yttrandet.

För övrigt kan man väl säga att tack vare Majornas/Kungsladugårds koncentration av kvarter till flackare och bara måttligt kuperade områden (där några av stans absolut befolkningstätaste delar återfinns), så ges en täthet som har besparat omkringliggande naturområden bebyggelse, så som Sjöbergen, Slottsskogen, mfl.
 0
Krister (20 Juni 2014 05:53):
Den modernistiska stadsplaneringsidén går ut på att manifestera framgång genom att tömma levande stadskärnor eller stadskvarter för att skapa kontorsstadsdelar. en välputsad och effektiv kontors- och servicestadsdel. Resultatet blir att det småskaliga vardagslivet dör.
 0
Per Högberg (20 Juni 2014 14:51):
Johannes W: Angående ditt tidigare inlägg: Nej innerstadens gränser är inte fastbestämda. Det motbevisas av den planerade utbyggnaden av den så kallade centrala älvstaden.
Att kommunen valt att ha denna indelning av innerstad etc i sin öp beror ju på att områdena ser olika ut, och jag tycker att utbyggnad ska ske med utgångspunkt av detta. Återigen hänsyn till de som bor i området, samtidigt som man utnyttjar de möjligheter som finns. I ett område som Örgryte finns säkert många som trivs alldeles utmärkt och de som önskar mer liv och rörelse där. Hur många av vad kan vi bara gissa. Däremot är jag emot de med inställningen "låt vårt område vara som det är".

En stad förändras, dock väldigt långsamt. Men nån gång i framtiden om så där en 100 år kanske en "Linnegata" löper där Delsjövägen går, då kanske den går ihop bra med sin omgivning. Som det ser ut idag tycker jag att nånting i stil med Danska vägen (norra delen) ev skulle passa in.


För att uttrycka det enkelt låter det ofta som att innerstaden har byggts för människan och det övriga har byggts mot. Naturligtvis är det inte så. Vi har den stad/de städer vi har och sen kan vi diskutera i oändlighet om varför.

Sen tycker jag att det här med att gapa om bilstad blir överdrivet i alla fall när det gäller någorlunda centrala områden. En del behöver bil, en del behöver det inte men har det ändå, oavsett om man bor i Kålltorp eller Landala.

Hans J skrev om "samma" avstånd från plats till plats, om utgångspunkten var Brunnsparken.
Sett till geografin ja, ser man till bebyggelsen är det en annan sak.
Majornas motsvarighet i öster är kvarteren kring Redbergsplatsen. Medan Örgryte mer liknar ett område som Hagen.

Slutligen. Jag är själv kluven till det här med indelningar.
Å ena sidan kan jag fascineras av det, och har hållit på med det själv. å andra sidan kan jag tycka det är helt onödigt.
Förresten varför har vi namngivna stadsdelar? Det räcker väl med en stad, namngivna gator, platser och torg!
+1
Anna Eriksson (20 Juni 2014 23:59):
Per Högberg, du tycker att utbyggnad ska ske med utgångspunkt i hur de olika delarna av staden ser ut, och med hänsyn till de som bor i området. I så fall går väl nu liggande plan för Kålltorp fett bort, för det har redan bildats nån protestorganisation mot utbyggnaden. Det förefaller också ganska rimligt att de som bor i området vill spara så mycket grönyta som möjligt och då är Yimbys förslag mycket bättre för de boende än SBK-s. Eller tror du på allvar att människor i gemen som bor i gles struktur utan service vill att fortsatt utbyggnad ska se ut på samma sätt som det som redan finns trots att det innebär att mycket mer grönyta tas i anspråk jämfört med om man gjort utbyggnaden tätare?

Kan du förklara _varför_ utbyggnad ska ske utifrån hur stadsdelarna ser ut? Finns det någon objektiv fördel med det? Kan man bara utgå från att de som bor i området vill ha det just så? De kanske faktiskt ser brister med sitt område, som att det finns för lite service? Många kanske vill ha några trevliga kvarter med ett eget kvartersfik och annan service på bekvämt gångavstånd. Egentligen kanske de skulle vilja bo i Majorna eller Linné, men de har inte råd med bostadsrättspriserna där, eller de har inte de rätt kontakterna för att få en hyresrätt.

När det gäller det där med vem som behöver bil finns det väl inte något vedertaget objektivt mått på det? För det första behöver inte avstånd till centrum vara avgörande. Långt ifrån alla jobbar i Centrum. För det andra är "bilberoende" väldigt subjektivt. Jag vet de som har 1,5 km till jobbet, båda föräldrarna på samma arbetsplats och de kör med två (!) bilar dagligen. Tjänar väl några minuter vid lämning/hämtning på förskola, gratis p-plats på jobbet och ingen trängselskatt (eftersom denna arbetsplats inte ligger i Centrum). Andra tycker det funkar finfint att fixa lämning/hämtning på förskola på annat sätt och cykla 5 km till jobbet. Däremot torde det finnas ett generellt samband på gruppnivå mellan totala antalet km man behöver tillryggalägga under veckan för att ta sig till och från jobb och ev förskola, uträtta ärenden och utöva de olika familjemedlemmarnas fritidsaktiviteter å ena sidan och användandet av bil å andra sidan. Bygger man tätare och med mer blandning av boende, service med bevarade lite större rekreationsområden så torde benägenheten att använda bil vara mindre. Vissa kommer då att komma fram till att egen bil inte behövs och gå med i en bilpool för att ha tillgång till bil när det behövs.
 0
Per Högberg (21 Juni 2014 01:22):
Anna: Jag har redan skrivit att jag varken tagit ställning för eller emot sbk,s eller yimby,s förslag.

Du är ännu en som får det att låta som vi talar om ett område långt från service och med dålig kollektivtrafik.
Vad är det för daglig service som inte finns kring Munkebäckstorget ett stenkast därifrån? Och avståndet till Olskrokstorget-Redbergsplatsen är inte långt. Och det anses väl som ett levande område, precis som Majorna som du nämnde.
Nu är ju även servicen i Majorna/Kungsladugård koncentrerad till 3 ställen så även där får människor ta sig en bit för att uträtta sina ärenden. Sen nämnde jag ju en "danska vägen" visserligen då längs Delsjöv, men vi kanske lika gärna kan säga längs munkebäcksg.
Däremot passar "linnégator" bättre in i den framtida älvstaden. Staden är och kommer inte på överskådlig framtid bli så stor att underlag för en drös "linnegator" kommer att finnas. Det är inte 2 milj som kommer att bo här om 40 år.
+1
Anna Eriksson (21 Juni 2014 09:28):
Det är naturligtvis rätt ovanligt att ha all tänkbar service utanför dörrn och jag håller med om att det aktuella området inte ligger jättelångt från service. För dem som hamnar en bit in i området blir det ändå 1 km till Munkebäckstorget. Det är inte jättelångt, men varför ska man nöja sig med det? För en ung människa som bara har sig själv att tänka på borde cykeln bli det naturliga transportmedlet. Men för andra grupper kan 1 km visst utgöra ett hinder. Den äldre damen med de gamla trötta benen, barnfamiljen som ska handla en massa mat (tar hellre bilen till ICA Maxi är släpar kassar till fots från Munkebäckstorget). Jag förstår liksom inte varför man inte ska ta tillvara möjligheterna att förbättra service, skapa små lokaler för dem som har egen liten verksamhet osv när man fyller på med invånare. Varför ska man alltid hänvisa till den service som finns? Men framför allt är det så urbota korkat att ta all denna grönyta i anspråk för så få bostäder. Det är för mig obegripligt att man inte reagerar på det, att man inte bestämt sig för vilket förslag man tycker är bäst.

Nu gör ju YIMBYs förslag knappast om området till en Linnégata, det handlar om att några enstaka hus. Men jag tycker det är konstigt att prata om vad som passar på olika ställen i staden. Det är ju din rent subjektiva uppfattning. Du beskriver det som det vore objektiv sanning. Hur många Linnégator det finns underlag för i Gbg kan du ju hellre inte veta. Det enda vi vet är att det idag finns väldigt många som skulle vilja bo i Linné men som inte har möjlighet till det idag av t ex ekonomiska skäl. Det är inte otänkbart att det finns de som bor i Kålltorp och jobbar på t ex Östra sjukhuset och därför tycker Linné blir för långt från jobbet. De kanske gladeligen skulle se att det funnes en Linnégata även på deras sida stan. Du förutsätter liksom att alla vill bevara sin stadsdel exakt som den är.

Många nimbys vill ju inte bygga alls men jag tror man måste bli mycket tydligare med att kommunicera fördelar för de boende med nybyggen. Gles husipark eller det som ska byggas i på gamla Synvillan ger inget till de boende, det tar bara mark i anspråk och man får hoppas på deras goda vilja och medkänsla med dem som behöver bostad. Men om man bygger tätare och öppnar upp möjligheter för små lokaler för dem som vill starta företag, mer service osv då tror jag det är enklare att få med de kringboende på tåget.
 0
Hans Jörgensen (21 Juni 2014 10:04):
Per:
"Majornas motsvarighet i öster är kvarteren kring Redbergsplatsen. Medan Örgryte mer liknar ett område som Hagen"

Kan hålla med om liknelsen med Redbergsplatsen. Men det är ju inte på något sätt ristat i sten att Majornas motsvarighet (som om det vore planerat så) måste fixeras till det området.

Kålltorp, Redbergslid och Lunden är väl för övrigt stadsdelar med liknande drag om Majorna, Masthugget med flera ursprungliga "arbetar/lägre tjänstemanna-stadsdelar". Till skillnad från de delar som känns igen som typiskt Örgryte som väl mer liknar Hagen i så fall.

Just området kring Björcksgatan tycker jag mest påminner om Sandarna. Och alldeles intill finns ett gäng landshövdingekvarter, öster om Munkebäcksgatan. Så även om man vill hålla fast vid områdets karaktär finns goda skäl att förtäta med kvartersstad eller åtminstone gathus här.

Torpagatan skulle väl vara perfekt att förtäta, med gathus längs båda sidor och även ett och annat kvarter skulle få plats.

Att ta hänsyn till "områdets karaktär" tycker jag kan vara rimligt i viss mån, men som Anna skriver så behöver omr.karaktär inte helt motsvara vad en betydande del boende vill framåt med sitt område.

Jämförelsen mellan stadsdelar kan ju vara lite intressant och öppna perspektiv, men samtidigt får det inte styra stadsplaneringen. Varför inte bygga uppskattad stad där förutsättningar finns?
Mer av Majorna åt öster, i så fall!
 0
Johannes Westlund (21 Juni 2014 11:59):
Referensen Linnégatan handlar om Delsjövägen och framför allt om Synvillan. Jag utvecklade just det resonemanget i artikeln "Attraktiv stad är ingen slump - utan ett val" (http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​14/​0​2/​attraktiv-​stad-​ar-​ingen-​s_​.​.​)
 0
Johannes Westlund (21 Juni 2014 12:07):
När det gäller bilberoende finns många olika parametrar att ta hänsyn till. Man har funnit att centrummiljöer har lägst bilberoende och villamatta högst. Flerbostadshus i förortsstruktur placerar sig mellan dessa ytterligheter. Det går alltså med stöd i empiri att säga att den struktur som föreslås i just denna plan kommer leda till att fler kommer uppleva behov av att äga och köra egen bil.

Andra parametrar som inverkar är avstånd och pendlingsmöjligheter. Finns ingen eller bristande kollektivtrafik så påverkar det bilbehovet och är det längre än ungefär 8-10 km så blir det för långt för cykel.

Även parkeringsmöjligheter har stor påverkan på bilkörning. Ju svårare och dyrare parkering är desto färre väljer bil. Faktum är att parkeringspolitik förmodligen är mer effektiv än trängselskatt för att avhjälpa trängsel, jag vill minnas att jag uppfattade det i en hållbarhetskurs jag läste för några år sedan.

Men som jag inledde med går det inte att blunda för att själva strukturen påverkar. Det har visat sig att 50 meter gräsmatta gör det svårare för serveringar att locka besökare (vilket t ex diskuterades på stadsvandringen i samband med Kunskapsstråket Guldhedsstaden). Trots teoretiskt underlag är det svårt att få det att gå runt, medan det är mycket lättare att få lika mycket service per capita att gå runt i centrummiljö. Strukturen påverkar alltså hur mycket service som fungerar och därmed också hur långt man måste ta sig för att ta del av service.

Det föreslagna området maximerar bilberoendet för den förtätningsnivå man tänker sig. Yimbys förslag däremot minimerar det.
 0
Per Högberg (21 Juni 2014 13:49):
Jag har i första hand skrivit i denna tråd med anledning av trådens rubrik än om just planen i östra Kålltorp.
Där står ord mot ord. Yimby menar att en hel del värdefull mark går till spillo, SBK menar det inte. Om jag nu skulle utgå Yimby så är det klart att jag tycker man ska värna om området, själv har jag aldrig varit där.
Men är inte även den delen som går in från Torpag i Yimbys förslag värd att bevara?
Hus längs Torpag skulle kanske vara ett bra alternativ, i alla fall fram tills där lamellhusen slutar, sen kommer ett skogsparti och då blir jag mer tveksam.

Anna: Jag är inte emot fler lokaler och verksamheter, det har jag aldrig påstått. Däremot kan jag undra om inte Yimby har en övertro när man förespråkar nya lokaler i så stor omfattning alltså ekonomiskt sett. Fast ekonomi är inte mitt gebit fast det sägs ju att konkurrens föder konkurrens.
Men jag kan undra hur det går för butiker som inte ligger där många människor rör sig, i jämförelse då med de större stråken.

Och nej jag förutsätter inte att "alla" vill bevara sin stadsdel som den är.
Jag vill att staden byggs vidare för alla. Göteborg är omtyckt för sin "småstadsprägel", och för sin "storstadsprägel" som man har stora möjligheter att utvidga i den ytmässigt stora "älvstaden".
Sen ja det finns säkert de (kanske många) som vill att Örgryteområdet ska bli mer "storstadslikt". Och det finns de (kanske många) som trivs just för områdets karaktär. Och med det inte sagt att man är emot förändring och utveckling.

Hans: När jag nämnde Redbergsplatsen menade jag även Redbergslid och Lunden kring norra delen av Danska vägen.
Och mer Majorna åt öster var ju det jag själv var inne på när jag nämnde Delsjöv och Munkebäcksg.
 0
Hans Jörgensen (21 Juni 2014 14:38):
Per: jag hajade att det var mer än själva Redbergsplatsen du avsåg. Men då är vi på det klara med att den delen av "Örgryte" inte har så mycket med finvilla-örgryte (eller Hagen, Älvsborg för den delen) att göra.

Ett tips är att besöka området (östra Kålltorp) live. Det ger mycket.
De där skogspartierna, om du tänker på dungen precis norr om Torpagatan, så tycker jag nog att det är såna "impedimentskogar" som kan och bör byggas bort av flera skäl. Ett är att de bryter kontinuiteten längs gatan och kan vara en källa till otrygghet.
 0
Johannes Westlund (21 Juni 2014 15:09):
Saken är den att ord inte står mot ord. Det är bara att mäta. SBK's förslag innebär större intrång, mer asfalterad yta och mindre sammanhängande naturmark än Yimby's förslag. Den saken går liksom inte att förhandla med.
 0
Per Högberg (21 Juni 2014 15:21):
Jo men som jag skrev värnar jag om området om jag utgår från yimbys linje.

Jag är väl bekant med hur det ser ut i kvarteren intill det aktuella området.
 0
Per Högberg (21 Juni 2014 15:25):
Forts:

Hur det ser ut i skogsområdet vet jag som sagt inte.
 0
Hans Jörgensen (21 Juni 2014 16:04):
Ska erkänna att jag inte heller varit i just den dungen :)
Det är liksom inget naturligt promenadstråk.
Sen är jag ju inte hemmastadd i den delen av stan, så du har kanske bättre koll ändå på gatorna där. Eller hur (om?) grönområdena används.
Men utifrån de besök jag gjort, samt typ google streetview, så får man ändå en uppfattning om möjligheterna.
 0
Per Högberg (21 Juni 2014 18:48):
Nej jag vistas inte heller där regelbundet, eller rättare sagt väldigt sällan, så väl bekant kan ju ha gett en missuppfattning. Jag vet hur det ser ut, vardagslivet vet andra bättre.
 0
FG (24 Juni 2014 14:36):
Som boende i området tycker jag att yimbys förslag är mycket bättre. Främst för att det inte skadar delarna av området som har ett kulturhistoriskt värde. Jag har dock en del andra förslag och synpunkter på hur och var man skulle kunna bygga fler bostäder.

Industritomten med den gamla pumpstationen och verkstad på norra Torpagatan skulle man eventuellt kunna bebygga med bostäder istället.

Studentbostäderna som är inritade på parkeringen på framsidan av Studiegången på Stadsbyggnadskontorets förslag skulle man kunna bygga. Det behövs ingen framfartsväg där.

I södra delen av förslaget är det inritat byggnader som olyckligtvis hamnar mitt i barnens pulkabacke. Jag skulle hellre se att man renoverar och återupptar äldreboendeverksamheten och samtidigt gör parken mer inbjudande för Göteborgarna och kanske bygger ett parkkafé.

Det är ganska uppenbart att politikerna haft en annan agenda för området eftersom man slutade underhålla sjukhusbyggnaderna samt sjukhusparken som var betydligt finare för 20 år sedan. Jag är ganska övertygad om att man medvetet låtit området förfalla för att minska eventuella protester mot byggplanerna.
 0
Woyland Wallin (16 Juli 2014 13:11):
Vi som skriver här i YIMBY måste ha klart för oss, att i Göteborg styr tjänstemännen på SBK och FK över bostadsförsörjningsprogram och politiker.
De har ingen, som helst anledning, att följa politiska parti program, eller politikers tyckande och önskemål. Vare sig vad Kommunaltjänstlagen eller någon annan säger, något kan vare sig tvinga eller ge direktiv till tjänstemännen i Göteborgs kommun.
De sköter sitt arbete utifrån sina subjektiva handläggning och tjänste ärenden. Tjänstemännen författar policyn och regler, utifrån sina samarbetspartner, inte tillsammans med politiker, men de behöver ha politikers beslut i nämnderna, på vad de har utfört och författat.

Därför har vi detta debatt forum, där vi är missnöjda med, hur man sköter planläggning och bostadsbyggande i Göteborg.
Tjänstemännen har nu också i den senaste policyn, sållat bort alla andra byggbolag än de, som inte kan prestera 100 lägenheter och mer per projekt.
De utvalda byggbolagen skall också ha en organisation, som kan "samarbeta" med tjänstemännen på F K, har det inte det, kan de inte vara med och ansöka om marktilldelning. Ett mycket effektivt sätt, att bara ha ett fåtal stora byggbolag som samarbetspartner.
Resultatet kommer att bli, än dyrare bostäder, i än mer enklare utföranden, än de miljonprograms bostäder, som nu håller på att falla samman.
Partiprogrammen säger en helt annan sak om företagande, bostadsbyggande och hur det skall gå till att bygga bostäder i Sverige, än de som F K drar upp, i sin policy.

Ta bort planprocessen, då slutar denna cirkus direkt och vi kommer att få det, som står i de politiska partiprogrammen om bostadsbyggande, företagande och tillväxt.
WW
 0
Johannes Westlund (16 Juli 2014 13:56):
Att ta bort planprocessen gynnar nog inte någon. Jag undrar hur man med en avskaffad planprocess ska hantera flera markägare som är oense om vem som ska ha gatan på sin mark eller för den delen vilken del av två närliggande tomter som ska vara bebyggd respektive ha väg. Vidare; vem ska hantera att vatten och avlopp finns och hänger samman i hela staden? Eller ska varje fastighetsägare förhandla fram med alla andra markägare om att få dra sina ledningar hela vägen fram till reningsverket. Ja, utan planmonopol, hur säkerställer vi att reningsverket ens finns på ett lämpligt ställe? Anarki är inte en lösning.
 0
Woyland Wallin (17 Juli 2014 12:41):
Den som vill ha kvar "Planprocessen", vill inte ha utveckling, ökad ekonomi, innovations utveckling av bostäder, tillväxt och ej heller ett rikt utbud av olika bostäder till de olika grupper av bostadssökande som står på "Boplats".
Att ha kvar "Planarbetet" innebär att byggprocessen kommer att ta 4 -25 år av olika byråkratiska orsaker.
Va verket ansvarar för vatten och avlopps anslutning till fastigheter. El anslutningar har samma uppdrag. Väganslutningar finns klart redovisade iden ÖP, som alla kommuner i Sverige, de krav de har på sig att redovisa för medborgare. Göteborg har ÖP ända ner på kvartersområde. Där finns inga oklarheter för ev byggherrar.
Vad gäller den demokratiska yttrande möjligheten man har, skall den också i så fall bidraga med statligt eller privat kapital, i proposition till vad, som man vill bidraga med till bygglovet.

Att värna om "Planprocessen" gynnar endast ett fåtal byggbolag, som då, inte har någon som helst konkurrens på och i de område de exploaterar.
En klar nackdel för de, som söker bostad.
Så min slutledning är att J Westlund är emot konkurrens i byggsektorn, emot tillväxt och byggande av olika typer av bostäder, för olika boendekrav.
Han är också emot bostadssökande, arbetstillskott, företagande och svensk ekonomi, eftersom ett fritt konkurrensutsatt bostadsbyggande, skulle bidra, bara i byggande av de bostäder som saknas, med 25 -30 % i ökad BNP.
WW
+1
Patrik Höstmad (17 Juli 2014 12:42):
Ja vissa saker ligger på en nivå över fastigheter och behövs för att koppla ihop fastigheterna och deras byggnader och människor. Men om jag förstått Woyland rätt så är han trots allt för Översiktsplanen. Översiktsplanen är ju också ett planmonopol så Woyland vill se en viss typ av planmonopol? Översiktsplanen är väldigt luddig förutom ett fåtal tydliga reservat. Det går t.ex. inte hitta exakta gatudragningar eller tomtindelningar. Jag skulle därför vilja se en plan på stadsdelsnivå. En "områdesplan" (Attefalls utredare Magnusson) eller en "stadsplan". En plan som lägger gator, tomter, infrastruktur och några grundläggande enkla regler så att byggnaderna kopplar rätt till systemen (inkl. gatans liv = verksamhetslokaler i bottenplan). Och den ska vara färdig i förhand så att all mark som kan bebyggas kan göras det omgående så fort en exploatör vill. Dvs. den stadsplan vi på Yimby alltid förespråkat.
+3
Woyland Wallin (22 Juli 2014 19:14):
Ja, Patrik, det är ju det som andra kallar för Översiktsplan.
De finns i många utföranden och nivåer. Man kallar det för fördjupad och områdesplaner. Det viktigaste är, att Staten har ett krav på kommunerna om att de skall ha en Översiktsplan, som är till fördel för kommunen, medborgare och företag, över mark och vatten.
Det viktigaste med den, vore att från den kunna gå direkt på bygglov. Går inte det, blir Planarbetet viktigare än att bygga hus, lägenheter, vägar, tunnlar och annat.
Så är det tyvärr nu.
WW
 0
W Wallin (21 Augusti 2014 10:52):
Vi hade ett möte i ett politiskt parti igår, där dryftades det om Allmännyttan.
Allmännyttan statade en gång i tiden, med att de hade ansvar för och var de som producerade bostäder för behövande, de var billigare och "tryggare" sa man för de boende.
Fram till miljonprogrammet fungerade deras teori och ideologi, som det var tänkt. På den tiden hade man inte mycket folk på kontoren och de var endast ett litet antal, som på enkla medel skötte allt.
I början av -80 talet börjad man ändra på sin verksamhet, med anledning av att man märkte att fastighetsvärdet man hade i beståndet ökade mer än index. Då kom man på det fiffiga att frångå sin ideologi och "ägaren", (kommunen) började belåna fastigheterna och styrde över kapitalet till annan verksamhet, än att sköta fastigheterna med. Detta har nu pågått sedan -80 talets början.
1993 fick man nya regler från staten, att fastighetsbolag måste skötas enligt de gällande regler, som alla andra bolag skall skötas.
Belåningen fortsatte och man har nu inget kapitalutrymme att totalrenovera de äldre fastigheterna för. Så i höstas gick man ut från SABO och Allmännyttan och deklarerade att Staten måste gå in och finansiera renoveringen av de gamla beståndet. Man säger att man inte har eget kapital att göra det för och heter det Allmännyttan kan väl kanske allmänheten acceptera den teorin och betala vad man behöver.

Den ursprungliga teorin och ideologin man hade i början, har nu mer övergått till samma företags system, som vilket annat privat bostadsförvaltningsbolag som helst och man arbetar utifrån att ha den högsta möjliga hyreskostnad, som Hyresgästföreningen kan godkänna, för att täcka de höga lån man har på fastigheterna. I detta läge, som man nu har kommit till, är det fel och falsk marknadsföring att kalla det för Allmännytta.
Allmännyttan har ej längre den ideologi och medborgaransvar, som man hade när verksamheten startade.
Ett förslag skulle vara att man lät de boende köpa fastigheterna för de pris fastigheten byggdes för med en normal ekonomisk index uppräkning, för varje lägenhet.
Vi kan ej längre ha en funktion i samhället, som med falsk marknadsföring och icke transparenta redovisningar, utan att tala om för de boende, vad deras Allmännyttiga bostäder i verkligheten finansierar.
Vi lever ju i en upplyst värld och i år 2014.
WW
 0
Gunnar Einarsson (24 Augusti 2014 11:19):
Wallin, du tror inte att det skulle gå att rekonstruera Allmännyttan 'som det var tänkt', som ett alternativ till omvandling till BRF:er menar jag? Kanske med tillskjutning av statliga pengar?

Annars håller jag bara med. Man kan inte ha en allmännytta som egentligen bara är en kamouflerad privat marknadsaktör med offentlig ledning. Då är det bättre att den upplöses.
 0
Krister (24 Augusti 2014 21:29):
I Stockholm har allmännyttan i stort set försvunnit som aktör på bostadsmarknaden. Detta på grund av att man där haft borgeligt styre. I Göteborg är allmännyttan fortfarande en betydande aktör, men man har "mjölkats" på överskotten genom stora utdelningar till ägaren=kommunen.
Vid ett maktskifte i Gbg kommer antagligen stora delar av allmännyttan att avvecklas. Detta leder till att andelen hyresrätter ytterlige minskar. (och segregationen ökar)
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter