Utskrift från gbg.yimby.se
....

Karlavagnstornet - finalisterna

 



Det ska byggas högt på Lindholmen. Fem arkitektkontor har skissat på Karlavagnsplatsen där bland annat Nordens högsta hus ska ingå. Snart får vi reda på vilken av de fem finalbidragen som juryn väljer som segrare. Här är lite kort om varje förslag.

Först ska vi göra klart att själva tävlingsområdet är ett begränsat område av det som senare blir en detaljplan. Vissa förslag har skissat på och funderat på byggnader/kvarter utanför själva tävlingsområdet, vilket visserligen är bra och kan ligga till grund för arbetet med kommande detaljplan. Men det är inget som huggs i sten i tävlingen.

Tävlingens syfte är att få fram högkvalitativa, realiserbara förslag till skyskrapa och stadskvarter på Lindholmen. Det vinnande förslaget skall ligga till grund för fortsatt detaljplanering och projekteringsarbete.


Norr om Karlavagnsgatan finns ett område idag med varierad småskalig bebyggelse med många skiftande verksamheter. Ett misstag vore här att totalsanera. Istället bör man ta till vara på områdets kvaliteter och införliva med ny bebyggelse. Här finns mycket yta att förtäta och förädla. På rätt sätt kan detta bli en verkligt väl fungerande urban stadsmiljö.


 

 



Finalbidragen:


Ursa
Skyskrapans höjd: 214m



Ursa är onekligen något annorlunda med sitt lapptäckestil i utformningen. Det påminner lite om det klassiska spelet Jenga där man staplar träklossar ovanpå varandra.
Här har vi sockelbaser med publik verksamhet, till exempel en större galleria som gångpassage genom området (se ljusblå stråk två bilder ner).



Fin kvartersbebyggelsetanke norr om tävlingsområdet. Kan man förena det med befintlig bebyggelse så absolut.






Vy från Kämpebron




Själva skyskrapan är en blandning av material. Sten, trä och glas varieras i de olika partierna. "Det högsta trätornet i världen" skriver man i tävlingsbidraget.

Växthusen på jämna mellanrum i husen ska fungera som gemensamma gårdar. Här finns gemensamma funktioner som tvättstuga, umgängeslokaler och så vidare. Gårdarna är även tänkta att fungera som en slags luftfiltrerare. På något sätt ska man alltså låta vind filtreras genom växthusvåningarna. Det låter onekligen intressant.

"Vi har skapat projektet passionerat - för att det ska kunna bli verklighet" skriver man också i sitt inskickade bidrag. Vad det betyder har jag ingen aning om.



 




Svall
Skyskrapans höjd: 231m



Svall. Kanske startfältets vackraste bidrag? Dock är själva kvartersutformningen lite väl märkligt utformad. Ofta undrar man varför det är så svårt att bara rita vanliga enkla kvarter och sedan låta byggnaderna tala. Här behöver man se över gatuplanet en del, annars har vi här ett riktigt spännande förslag som skulle vara mycket spännande att se i verkligheten.

"Kommer att fungera som en förändringskatalysator för ett nyskapande av staden" skriver man bland annat i sitt bidrag.







I toppen av det högsta huset utlovas en publik utsiktsplats öppen för alla.


Vy från Kämpebron. Ett spännande kluster bildas i skylinen. En symbol för att staden fortsätter även på andra sidan älven.


Interiört är det riktigt fantasifullt och man behåller känslan från utsidans fasadliv, om än lite sterilt.



Byggnaderna med sitt "svallande mönster" blandar gotik med modern design. Klassiskt och modernt i ett. Antagligen en stil som många göteborgare skulle uppskatta och beundra. Något nytt som vi inte tidigare har sett i Göteborg.


Hur kan man inte älska en sådan här vy. Det är lätt att förföras av vackra illustrationer...


...men visst är det en mäktig syn. Med ett förbättrat gatuplan och kvartersstruktur så är vi i hamn.
 





Glasklart
Skyskrapans höjd: 202,1



Startfältets glasigaste bidrag. Här är det glas och ljuset som står i centrum. Här har man lyckats skapa ett intressantare och mer stadsmässigt gatuplan och en hyfsad gatustruktur.








Det är otroligt mycket vitt i Glasklart. Här vill man åt det nordiska ljuset och istället för att själva skyskrapan blir i centrum menar man på att det är omgivningen och landskapet som är huvudakt. Alltså är transparansen och reflektionen ett genomgående tema.


Vy från Kämpebron.


Lite väl optimistisk transparans här, men man förstår idén.


Den skandinaviska designen, ljust och stilrent. Men vad har mannen på balkongen för sig egentligen?



Kan dock inte låta bli att tycka att själva skyskrapan ser ut som en glasklubba med obalansen som skapas genom den övre bredare sektionen. Kommer den att ramla ner? En sak till, är vi inte trötta på glashus?
 





Polstjärnan
Skyskrapans höjd: 230m



Polstjärnan. Yimbyiternas största favorit. Det är en vacker skapelse, lite Empire State Building över det hela. Även gatuplanet är bra utformat, dock med lite krånglig kvartersstruktur.


Karlavagnsgatan ser ut att strypas i detta förslag, är det verkligen en god idé?


Notera hur man (dock utanför tävlingsområdet) gör om Lindholmsallén till en park och låter kollektivtrafiken istället gå i nedre delen.


Bra tänk med "podiebyggnader" som når ut i gatuplan.



Här tänker man långt utanför boxen och funderar i tankar kring en ringformad jubileumspark med den egna skapelsen Lindholmsparken som en del av det tillsammans med bland annat nya Alléns kringliggande parker. Noterbart är att man ignorerat den planerade jubileumsparken i Frihamnens placering och flyttat den.

"Ett stråk för cyklister och fotgängare skulle kunna förändra dagens livlösa Lindholmsallé, som idag delar Lindholmen i två delar, till en mötesplats och en livgivande park med såväl biologisk som funktionell mångfald." skriver man i sitt inskickade bidrag.



Vy från Kämpebron.



Det är hänförande illustrationer och skulle vara mycket spännande att se realiseras. På det stora hela ett bra val.


 





Kyssen
Skyskrapans höjd: 215m




Kyssen är startfältets runda alternativ. Som moderna läppstift sticker de upp ur Hisingsjorden.
Gatustrukturen här är ytterst bekymmersam dock, med avsaknad av kvarterstänk. Här har man helt enkelt inte gjort sitt jobb utan istället placerat en tallskog utanför. Som att det är fler träd vi behöver alldeles intill sex träd breda Lindholmsallén.








Själva skyskraporna då? Jodå, inte helt dumt. Med mjuka former vill man återspegla stadens sjöfartshistoria med segel som främsta forminspiration. Men trots sina mjukvassa former känns det inte helt unikt ändå?

"Förslaget återspeglar platsens historiska värden, speciellt med utgångspunkt i maritima och industriella referenser. Det återvinner platsens ursprungliga kommersiella betydelse och skala." skriver man i sitt bidrag.



Vy från Kämpebron.




Det är inte enbart segel som är inspirationskälla...




----

I en webbenkät på Yimby Göteborgs facebookgrupp där medlemmar fick rösta om vilket förslag som de helst ville se vann förslag "Polstjärnan" tydligt men med "Svall" som god tvåa.

--


Juryn består av:

Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg
Anders Svensson, arkitekt Älvstadsprojektet/Stadsbyggnadskontoret
Olle Lindkvist, Älvstranden utveckling AB
Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB
Ola Serneke, VD Serneke AB
Alban Herlitz, projektutvecklingschef, Serneke AB
Louise Masreliez, arkitekt utsedd av Sveriges arkitekter
Christer Malmström, arkitekt utsedd av Sveriges arkitekter

 

De tävlande kontoren är:

Manuelle Gautrand Architects

Ian Simpson Architects

SOM (Skidmore Owings & Merrill)

Wingårdhs Arkitektkontor

Zaha Hadid Architects



För mer information och för dig som vill läsa mer detaljerat om alla tävlingsbidrag, gå in på Sveriges arkitekters webbsida. Här finns bland annat alla förutsättningar för tävlingen och de olika bidragens inskickade förslag.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Albert Svenson (5 Juni 2014 17:14):
Shanghai, Houston, ett oräkneligt antal kinesiska städer har fått det. Nu skall vi också få det; En stolpe i glas. Om den inte var så dominerande skulle det enbart vara komiskt. Nu är det mer tragiskt. Arkitekterna har ritat precis så kitschigt (enorma ducks, inspirerade av segel, båtar, dildos, dragplåt etc) som man kan vänta sig och juryn, självklart dominerad av arkitekter, har valt precis så som man kan förvänta sig. Fanns det verkligen ingen som kunde rita något vackert? I sammanhanget vill jag citera vad Björn Linn säger om Stora Hamnkanalen:" Vid slutet av Carlbergepoken stod Göteborg i högre grad än någon annan svensk stad som en av av de klassiska europeiska stadsmiljöerna, en släkting i litet format till S:t Petersburg, Köpenhamn och Edingburgh" "En förtätad och omisskännlig göteborgsk arkitekturmiljö formad under de båda storhetstiderna"(1920-talet och 1700-talet). Detta är nu "kompletterat" med banala dussinskyskrapor i en stil som hör hemma ingenstans och är främmande överallt. Fult, simpelt,
skulpturalt i en helt absurd skala enbart för vykorten.
 0
Evert Taubes Stora Badhusgata (5 Juni 2014 18:29):
Wow, Albert Svenson, fantastiskt skrivet....

Låt oss stoppa alla nya byggnader i glas och bara ägna oss att tänka tillbaka på de gamla goa tiderna.

Det den här staden behöver är bostäder, lokaler och kontor! På Lindholmen vill man nu bygga mycket av den varan. Varför kritisera det?

Visst, byggnaderna är kanske inte det allra vackraste som har ritats, men det är banne mig ett ENORMT stort steg framåt för Göteborg. Vad har vi byggt i Göteborg sedan 40-talet (det vill säga på snart 80 år!) som visar prov på lite framåtanda och djärvt tänkande?

Att man nu efter alla dessa år med tvekande och fegande tänker bygga något annorlunda (annorlunda med nordiska mått) är väl bara positivt?

Vi har fantastiskt mycket utrymme att bygga allt möjligt på i den här staden. Både fult och vackert. Det viktigaste är att vi bygger, och att vi bygger mycket & tätt.

Glöm för övrigt inte att ekonomin ska gå ihop när det gäller byggprojekt. När det kommer till ett så pass enormt och dyrt byggprojekt som detta så är det ännu viktigare att tänka på kostnaderna. Man kan således inte bygga alltför spektakulära byggnader i Göteborg, kvm-priserna är för låga för det. Serneke som är byggföretaget omsätter ju för tusan inte ens lika mycket som bara det här bygget kommer kosta. En "dussinskyskrapa" är väl det enda vi har råd med här i stan. I alla fall som läget ser ut just nu. Det kan se annorlunda ut om 20 år, men då måste vi åtminstone ta ett första steg.
 0
Bosse Hermansson (5 Juni 2014 19:39):
Kul med höghus, men om det skall bli någon stad där vid Lindholmsalle'n så måste man bygga fram spårvagnen!
 0
Mats O. (5 Juni 2014 19:55):
Huset blir en reklampelare för Serneke AB inför den förestående börsintroduktionen.

....och Siesjö i sina Triple-X glasögon med gult glas gör vågen av glädje.
 0
zoo (6 Juni 2014 01:31):
Med göteborgs kvadratmeterpriser på både boende och kontor kommer det att bli en succé. För hyresgästerna/bostadsrättsköparna.
Det bolag som som bygger kommer landa med en förlust som heter duga och få, precis som med Turning Torso, en omöjlig uppgift i att försöka få ekonomi i byggnaden.
Göteborg har inte det finansiella underlaget för ett hus som detta. Dessutom blir dominansen total i en så låg och gles stad som Göteborg.
Precis som med Tellus Tower i Stockholm så är det mest arkitekters och stadsplanerares våta drömmar som får ett ansikte.
+1
Krister Malmqvist (6 Juni 2014 07:29):
Polstjärnan med podiebyggnad runt om är en bra lösning, men jag är tveksam till den lite konstiga översta delen. Genom podiebyggnaden får vi ytor för handel m.m. Det ger också ett imtimare gaturum runt byggnaden. Kapa toppen så blir det bra.
 0
Krister Malmqvist (6 Juni 2014 07:40):
En annan bra idé med Polstjärnan:
Notera hur man (dock utanför tävlingsområdet) gör om Lindholmsallén till en park och låter kollektivtrafiken istället gå i nedre delen.
(Bryter upp Lindholmsalléns monotoma intryck!)
+4
Vanessa (6 Juni 2014 11:37):
Lösningen till att uppgradera Göteborg är ju att fokusera på vackra byggnader och klassisk gårdsstruktur med lokaler i bottenvåningar. Nu vill vi stoltsera och skapar då dussinbyggnader som om 20-30 år kommer att kännas som lika tråkiga som 60-talsbyggnaderna Nordstan är skapad av. Vi måste lära av historien. Kopiera Vasastan och Linnéstan så som de en gång byggdes. Ta fram i arkiven ritningar på byggnader som aldrig blev resta. Ställ krav på hantverket och materialval. Det går att bygga på samma sätt idag, det blir bara lite dyrare. Ni har mitt ord att om 200 år kommer man att fascineras av dessa byggnader på samma sätt som vi fascineras av dem idag.

Det är inte fult att ta inspiration från sådant som är bra. Coco Chanel sa att bra mode aldrig går ur tiden, det är dock än mer sant för byggnader.
 0
Hans Jörgensen (6 Juni 2014 12:09):
Vanessa: jag får också känslan av att "nu har vi [gbg] i alla fall ett roligt projekt att ta tag i" och det är väl förstås inget fel idet, så länge det inte bara blir en bygga-högst-tävling. Jag ser ju gärna fler höga hus och då helst en samling av flera.
Men man kommer inte ifrån att stadsstrukturen alltid är det avgörande. Gatunätet, och täthet av funktioner och bebyggelsens koppling därtill. Tack o lov finns riktigt bra förutsättningar för det kring Polstjärnegatan, så på så vis är det nog ett lämpligt område. Bra att det påpekades i artikeln att det finns lite att jobba med för gatunätet.
Om man ska se någon farhåga kanske det är att resurser läggs på fräcka arkitekttävlingar (det har redan lagts en hel del som vi vet på workshops, seminarier, expertgrupper i älvstaden, etc.), medan staden ofta står och stampar på samma plats som 1989, med alla potentiellt genomförbara, lite mer jordnära, stadsutvecklingsprojekt på att-göra-listan. Fast det har ju ändå hänt en del sedan dess inte minst då Norra Älvtranden som utan tvekan är roligare och intressantare idag än för bara 15 år sedan.

Angående det du tog upp om Nordstan vs. förmodernistisk stadsbebeyggelse: en tanke kan vara att försöka återskapa några av de hus som fanns i Östra Nordstaden före 60-70-talen. Det finns ju foton och en del ritningsunderlag på några rätt pampiga samt några mer alldagliga hus som stod där. Speciellt längs Östra Hamngatan. Tänk om man kunde bryta upp en del av Nordstadskomplexet (helst norra delen) och återuppföra några av dessa hus! Det hade varit en kul utmaning för Gbg, också.
 0
Hans Jörgensen (6 Juni 2014 12:17):
Den där idén med att parkifiera Lindholmsallén, gillar jag. speciellt som det beskrevs som en del av en park-ring. (inte parkering :)
När man rört sig längs den där allén har man ju ibland tänkt att varför inte använda gräsremsorna till något användbart, typ gång/cykelstråk, kanske väderskyddat. Om det skulle bli nån form av högbana kunde ju den dras i mitten och ha det där G/C-stråket under.
+3
Albert Svenson (6 Juni 2014 14:24):
Vi kan bygga i vilken stil vi vill. "Gamla goa tider" har inget med saken att göra. Det finns ingenting som tvingar oss att bygga fult bara för att vi råkar skriva 2014.
Vi kan bygga vackert. Om vi vill.
 0
Daniel Andersson (6 Juni 2014 15:45):
Hur attraktivt är det med tjocka betongbalkar som blockerar utsikten från en bostads- eller kontorsskrapa? Den ganska monotona designen i Svall tycker jag skulle passa bättre för ett parkeringstorn.
 0
Oskar Ivarsson (6 Juni 2014 18:59):
En liten fundering,
När dylika skyskrapor reser sig ur stadsväven runt om i världens metropoler brukar det vara på betydelsefulla noder och knutpunkter för supereffektiv kollektivtrafik. Shinkansen, regionaltåg, pendeltåg, tunnelbana. Hur ser det ut på denna plats? Vet inte ens vilken spårvagn jag skall ta.
Kanske bättre läge vid Centralen eller Korsvägen. Men oj, Man kanske inte ägde någon mark där?

Så mycket för det hållbara samhällsbygget...

Annars är de jättefina förslag.
 0
Mats O. (6 Juni 2014 20:54):
 0
Oskar Ivarsson (7 Juni 2014 07:01):
Bra. Ser fint ut.
Då får vi hoppas på T-bana till Karlavagnsplan...
+1
Johannes Westlund (8 Juni 2014 01:21):
Det första jag vill beröra är juryn. Trots att det handlar om ett i grunden politiskt maktutövande att ha tävlingar så finns ingen politisk/folklig representation. Könsfördelningen är kass och etnisk diversitet saknas helt. Även åldersfördelningen ser ut att vara kass. Kompetensfördelningen är likaså den under all kritik. Maken till homogen sammansättning får man leta efter. Detta är allvarligt och visar att Göteborg fortfarande inte kommit bort från goa gubbar, ickevalda vita medelålders män, som sitter i stängda styrelserum och beslutar om saker som har enorm inverkan på hela staden. Varför får inte folket vara med? Detta handlar om en användning av det politiska planmonopolet! Det borde varit fler kvinnor, fler åldrar, fler bakgrunder och Yimby borde ha haft en given plats.

Istället har vi fått ett expert- och arkitektvälde. Det tycks som att all maktutövning i stadsbyggnadsfrågor är nedtryckt utom politikernas kontroll. Se t ex Götaverksgatan intill. BN sa "SLUTNA KVARTER!" flera gånger. ÄUAB och SBK sket fullkomligt i det och det blev en uppbruten struktur. Det är ett enormt demokratiproblem att tjänstemannaorganisationerna kan härja runt som de vill. Om makten ligger där är det ju dit folket borde få välja representanter...
+3
Johannes Westlund (8 Juni 2014 01:31):
Det andra som jag vill beröra handlar om tävlingens upplägg. Fokus är av naturliga skäl på skyskraporna, och precis så borde det vara. Men sedan liksom "under radarn" gör de olika arkitektkontoren en massa runt om tomten skraporna ska stå på. Det blir alltså inte bara torn som tävlar. Det är hela färdigritade stadsdelar. Åhrens Johanneberg borde övertyga alla om att vi inte behöver fler tillrättalagda stadsdelar ritade av ett arkitekt"geni". Tävlingen borde ha handlat om en tomt med skyskrapa och ingenting annat. Kollektivtrafikslösningar, parker och övrig stadsstruktur bör skötas av staden.

Jag har inget emot att det ritas på skrapor, men om vissa av stadsstrukturerna som kommer med på köpet verkligen blir verklighet är det dödsstöten för Lindholmen. Det riskerar att bli en stadsdel som stänger kl 18 och tar semester juni till augusti. Det är av största vikt att staden avgränsar tävlingen till en tomt för skyskrapan. Tävlingen borde handla om bästa skyskrapa och ingenting annat.
 0
Johannes Westlund (8 Juni 2014 01:40):
För övrigt gillar jag Polstjärnan bäst. För mig andas den mest den känsla som jag drömmer om ska byggas upp i Göteborg. Teknik, Kunskap och Innovation. Bättre kan jag inte beskriva det.
 0
Krister (8 Juni 2014 07:17):
Till Johannes Westlund:
Det bästa med Polstjärnan är inte själva byggnaden utan tänket omkring.
Det är inte fel att placera in byggnaden i ett sammanhang. Omkringliggande område är lika viktigt. I många storstäder står det alltför många höga byggnader alltför tätt och då förtas skönhetsintrycket. Istället får man ett gytter av skyskrapor som inte blir bra.
 0
Krister Malmqvist (8 Juni 2014 07:45):
Läste just lite om S:t Petersburg,en stad byggd på träskmark med en flodn Neva rätt igenom stadskärnan. Byggdes på 1800-talet. Innan var där bara enl liten by. Hela stadskärnan byggdes efter en bestämd plan som fortfarande gäller. Stadsarkitekten Björn Siesjö och byggnadsnämnden borde ta en resa till S:t Petersburg för att hämta en del idéer för "den nya älvstaden".
 0
Daniel (8 Juni 2014 10:49):
Johannes W. Det är ett privat företag som håller i tävlingen. Det är svaret på dina påpekanden. Och det är inte typiskt göteborgskt, utan det är typiskt det privata näringslivet i Sverige. Det bygger på att man samlar ihop sina vita medelålders manskompisar där man delar sina åsikter. Och varför skulle inte det privata få bestämma då det är dom som ska bekosta det? Inte en skattekrona går till detta. Serneke får väl bestämma själv vilket området som ska ingå i tävlingsbidraget då det är han som äger marken. Sedan ska SBK ha sina åsikter men det är ett senare tillfälle.
 0
Re. Vanessa (9 Juni 2014 13:05):
Det är svårt både fastigheter och stadsdelar som byggdes efter 1929 och som fortfarande är omtyckta 30 år efter byggnationen. Arkitekter gnäller över användandet av pastischer men det är främst där vi kan hitta fall där byggnader som byggts under senare tidpunkt fortfarande anses vackra. Om vi skall diskutera höghus blir ju Kungstornen i Stockholm en tydlig markering. När dessa restes under slutet av 20-talet framfördes kritik för att de i till för stor del flirtade med nyklassicismen och att detta borde vara en svunnen tid att lämna bakom sig. Idag anses de nog av de flesta personer som Sveriges vackraste skyskrapor. Centrumhuset som restes början av 30-talet fick kritik för att anspela för mycket på 20-talsideal. Idag, ser nog de flesta ett vackert hus och bryr sig inte att huset ger intryck av att vara från ett annat årtal.

Rent arkitektoniskt är nog Svall att föredra om du tar fram de klassiska delarna och tar bort de moderna. MEN, Svall kräver mycket om det inte skall bli fel. Formgivningen med valven måste göras i traditionellt handslaget tegel och inte vara gjort i Cement. Med fönster som har riktiga spröjs och ordentliga ekportar vid entréer så är nog egentligen ritningar inte så dumma. Men jag är rädd för att ett sådant projekt slutar helt fel och att fokus istället blir att göra det modernare. Tornet skulle också kunna högst upp prydas med med en stor staty av exempelvis Göteborgs stadsvapen.
 0
Hans-Olof Hansson (9 Juni 2014 19:16):
Bra och lite utförligare beskrivning än vad som stått i GP. jag tycker som så många andra att Polstjärnan är bäst. Spännande att se vad de väljer!
 0
Gunnar Einarsson (10 Juni 2014 04:11):
Krister Malmqvist, mellan 1611-1703 låg där i alla fall den lilla svenska staden Nyen. ;)
Hittade den här kartan över St Petersburg från 1753 för den som är intresserad:
http:​/​/​historic-​cities.​huji.​ac.​il/​russia/​peterburg/​map.​.​
 0
Mats O. (10 Juni 2014 12:59):
Som sagt, "juryn" och dom olika förslagen är mest en pr-grej för byggherren.

Fast som Daniel säger så är det positivt att dom ekonomiska riskerna för detta projekt tas av ett privat bolag och ägarna där.

När dom socialdemokratiska småpåvarna i HSB Skåne skulle leka Donald Trump för andras pengar beräknades kostnaden för Turning Torso till 800 miljoner. Den verkliga kostnaden blev istället 1.6 miljarder. Nu har Turning Torso varit till salu i två år utan att någon vill köpa fastigheten. Från början gick man ut med 1.7 miljarder, nu sänkt till 1.5 miljarder.

andras pengar= i det här fallet medlemsavgifter och förvaltningkostnader som HSB-föreningar i Skåne betalar till HSB Skåne.
 0
John Johansson (10 Juni 2014 21:00):
HSB är väl också en privat organisation? Nog för att turerna kring Turning Torso verkar ha varit en riktig soppa, men ledningen i ett aktiebolag satsar också andras pengar och ibland slutar det också illa.
 0
Mats O. (11 Juni 2014 12:27):
Hej John.

HSB är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar och bostadsrättsföreningar.

Riksbyggen däremot ägs till hälften av medlemmar+bostadsrättsföreningar och till hälften av fackföreningarna Byggnads, Elektriker och Målareförbundet.
 0
Linus (11 Juni 2014 14:05):
Det är alltid någon annan som får betala.
I privat verksamhet sker det genom externalisering.
 0
John Johansson (12 Juni 2014 11:08):
Även om det är organisatoriska skillnader mellan ett aktiebolag och en ekonomisk förening så är det i båda fallen privata medel som satsas. Hade det däremot varit kommunalt finansierat så hade det varit offentliga medel och därmed mer av en allmän angelägenhet.
 0
Michael Hjortstierna (14 Juni 2014 23:26):
GPs omröstning

1. Ursa 214 meter 6% (278)
2. Svall 231 meter 42% (1784)
3. Glasklart 202,1m 3% (115)
4. Polstjärnan 230m 41% (1779)
5. Kyssen 215 meter 8% (342)

4298 personer har röstat totalt
 0
Michael Hjortstierna (14 Juni 2014 23:28):
Tycker Svall är bästa alternativet, men med en bättre kvartersplanering så blir det riktigt snyggt!
 0
Anton Olsson (15 Juni 2014 02:44):
Arkitektoniskt är jag rätt nöjd så länge valet inte faller på Glasklart eller Ursa. Supertrista.
 0
Mikael Kreutz (18 Juni 2014 16:35):
Lite komiskt att Siesjö säger att Polstjärnan vann tack vare bäst stadsplan. Förslaget tar inte bara en, utan två gator i anspråk för parkmark. Gillar valet av Polstjärnan, anser bara att det är en väldigt underlig motivering.
 0
Sven Renquist (18 Juni 2014 16:44):
Glädjande. Det blir den mest namnkunniga arkitektfirma som någonsin ritat ett hus i Göteborg. Det borgar för viss kvalitet.
 0
Sven R (18 Juni 2014 17:17):
Kreutz: Vad jag förstår har de tagit bort kollektivtrafikfilerna. Det är knappast möjligt om det är i Lindholmsallén den framtida spårvägen ska gå. Jag tror inte man vinner mycket "park" på att flytta om de filer som ändå måste finnas. Träden är ju nästan 20 år vid det här laget och det skulle bli för dyrt att börja på ny kula. Gatan i sig är ju dessutom unik i Göteborg. Bombastisk. Sånt gillas.
 0
John Johansson (18 Juni 2014 18:42):
Först och främst: Lindholmsallén och området norr om Karlvagnsgatan ingick inte i tävlingsområdet. Det som tävlingsbidragen ändå har ritat på dessa ytor bör nog ses som idéer som bygger vidare på bidragets koncept snarare än delar av själva bidraget. Dessa behöver inte alls realiseras och även grejer på själva tävlingsområdet kan väl både Serneke och SBK kräva ändringar av.

Med det sagt tycker jag ändå Polstjärnans förslag att göra om Lindholmsallén till en park är tilltalande. Dagens Lindholmsallé är nästan 80 m bred, varav nästan hälften av bredden består av grönytor insprängda mellan körfält för cyklar, bilar respektive bussar. Detta tycker jag är den mest meningslösa typen av grönyta som finns i en stad. Ingen människa skulle någonsin få för sig att använda den till rekreation. Detta är samma b-lösning som vi dras med längs allén. I Polstjärnans förslag ryms fortfarande spårvagnsspår och ett bilfält i vardera riktning, dvs samma kapacitet som idag (minus vändfälten). Cykelbanan går genom parken istället. Även om vi inte måste välja just den här lösningen tycker jag jag det visar hur mycket yta som slösas i dagens lösning.

Vad gäller Karlavagnsgatans avspärrning är jag mer tveksam. Det kanske kan funka om den delen klassas som gårdsgata så att bilar ändå kan köra igenom, om än sakta.

Det sämsta i Polstjärnans fria fantiserande tycker jag annars är idén dom verkar ha att göra halva Norra Masthugget till en park.
 0
Sven R (19 Juni 2014 01:10):
John Johansson: Ja, grönytor uppdelade av vägfiler funkar inte som vistelseytor. Men förmår SOMs förslag ändra på det? Bilden med fågelperspektiv ljuger en smula då grönytorna inte skulle bli så stora som de ser ut i illustrationen. Det blir ju likförbannat meningslösa grässnuttar mitt i en trafikmiljö.
 0
John Johansson (20 Juni 2014 01:10):
Nä, jag är inte säker på att det skulle bli jättebra. Parken skulle fortfarande vara trafikstörd i viss mån. Men jag tycker det ser ut som det skulle kunna funka i illustrationerna. Kanske har du rätt i att de ljuger lite. Uveckla gärna hur du menar med det.
Men en sammanhängande grönyta bredvid en väg har ändå garanterat bättre potential att nyttjas än samma yta upphackad och insprängd mellan vägbanorna. Jämför t.ex. användandet av grönytorna mellan Parkgatan och Nya allén med ytorna norr om Nya allén. Jag ser dessutom inga nackdelar med omdaningen. Kanske kan nån förklara för mig vilka värden som skulle försvinna från nuvarande utformning.
 0
Sven R (20 Juni 2014 01:49):
John: Bilden ger intryck av att det är en smärre skog. De har använt ett 3D-program och träden brukar vara av det mindre slaget, vilket illusoriskt kan förstora markytorna. När jag varit på plats har jag visualiserat intrycket att alla gräsrefuger och träd samlats på ena sidan. Jag tror det hade blivit ungefär som grönytan du nämner mellan Parkgatan och Allén.

Vad hade förlorats frågar du. En fet allé. Gator upplevs i rörelse och det är ganska trevligt att omges av alléträd. Jag tycker det är en av Göteborgs finaste gator. Precis som när Kungsportsavenyn lades ut på gärdena utanför Vallgraven så ger Lindholmsallén ett löfte om stadsutveckling av en viss dignitet. Så motfrågan blir: En sidoordnad smågata längs en meningslös parkremsa. Varför skulle det vara bättre? Det skulle ju dessutom kosta massa pengar och 20 års växtmassa.
 0
Johannes Hulter (20 Juni 2014 09:00):
Förslaget om att krympa Lindholmsallén (som är ungefär dubbelt så bred som Avenyn) är väldigt bra. Men det är som sagt ingen idé att göra det med park utan man borde naturligtvis göra det med hus. Att få in en extra husrad mellan LHA och Lundbyleden/Hamnbanan-barriären skulle bli en betydande urban förstärkning: http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​d771c117-​fc9e-​489c-​a22e-​fe0​cd597.​.​
+2
Gunnar Einarsson (21 Juni 2014 21:32):
Utmärkt förslag, Johannes! Vidare döljs nyfunkisen längs Lindholmsallén effektivt. Nu ser vi bara till att Albert Svenson ovan får första tjing på att rita husen längs gatan också.
Hoppas uppdraget att rita ståtliga stenhus i förmodernism faller honom i smaken lika mycket som dito villor och sommarhus. ;-)
 0
Sven R (22 Juni 2014 02:34):
Älvsborgsgatan:

https:​/​/​farm4.​staticflickr.​com/​3894/​144730​70​0​91_​9ef1a8.​.​

Inte helt olikt Lindholmsallén. Som sagt, det extra utrymmet i Lindholmsallén kan användas för att skapa en separat cykelbana.
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2014 07:56):
Jo, Lindholmsallén delar samma uppenbara skillnad gentemot Älvsborgsgatan som mot alla andra större gator (Avenyn, Linnégatan osv) - nämligen att den är d u b b e l t s å b r e d. Lindholmsallén är som två Älvsborgsgator i bredd. Men självklart kan man ha en bit Stalinallé liggande som en kul grej, om det inte vore för att det är ett fruktansvärt slöseri med stadsyta.
 0
Sven R (22 Juni 2014 16:13):
Johannes: Den är bredare än nödvändigt och sektionen är inte optimal. Men å andra sidan är inte Avenyn optimal heller, det är trångt vid hållplatserna. Likheten med Älvsborgsgatan gäller främst att träden kan stå i gräs vilket får dem att må bra och växa sig stora. Jämför med Avenyn där träden inte mår så bra och riskerar att dö innan de når fullhöjd. LHA kommer att komma till sin rätt först när träden bildar ett tak som på Älvsborgsgatan.

Det är just för att Lindholmsallén är bredast i stan som den blir kul och unik. Det är ett särpräglat stadsrum och jag gillar sådant. Att applicera en mall på hur en stad ska se ut blir bara trist.
 0
Johannes Hulter (22 Juni 2014 18:13):
Ja, vi får helt enkelt väga din personliga tillfredsställelse av att veta att det finns en onödigt bred gata i stan mot alla fördelar med att tajta till gaturummet.
 0
Niklas Hedenbeck (24 Juni 2014 11:16):
Här kommer en höjdjämförelse jag gjort mot lite kända New York-byggnader.
https:​/​/​www.​dropbox.​com/​s/​bxkczn1n5qpdho8/​NY_​GBG_​Hight.​.​
 0
Hans-Olof Hansson (20 September 2014 22:08):
Han blir ansvarig för att bygga den nya skyskrapan i Lindholmen, artikel i GT.

http:​/​/​www.​expressen.​se/​gt/​han-​blir-​ansvarig-​for-​att-​b.​.​
 0
bahnhof (21 September 2014 11:52):
Intervjun är mest en radda floskler.
Tornet kommer antagligen aldrig att byggas. Det finns inget underlag i Göteborg för så många lägenheter i den prisklassen.
 0
Hans-Olof Hansson (11 November 2014 23:42):
På den första bilden i detta inlägg så syns fortsättningen av Lindholmsallén! Det är det vita krökta bandet centralt i bilden vid de röda klossarna.

http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​forum/​thread.​aspx?​id=​20​34&page=​67&.​.​
 0
Gunnar Einarsson (7 December 2014 06:43):
Ola Andersson skriver kritiskt om svenska skyskrapeplaner:
http:​/​/​www.​dn.​se/​kultur-​noje/​kulturdebatt/​darfor-​drabb.​.​

Själv är jag lite tveksam till Karlavagnstornet av följande skäl:

1) Det blir dyrt att uppföra och kommer att gå back. Den dåliga ekonomin är endemisk för skyskrapor. Varken Turning Torso eller (det gamla) World Trade Center förmådde bära sina kostnader.

2) Det är så enormt högt att all övrig bebyggelse i Göteborg kommer att framstå som låg och obetydlig. Landmärket kommer dessutom att synas från precis överallt i stan, vilket riskerar att få den paradoxala effekten att staden snarare tycks "krympa" än bli mer av metropol.
 0
Hans-Olof Hansson (7 December 2014 12:40):
Det är en privat entreprenör som bygger. Huruvida de skulle gå med vinst eller inte är enbart deras problem och inget som vi behöver fundera över.

Att kringliggande hus i jämförelse skulle se små och oansenliga ut är enbart en fördel. Det tvingar upp dem i höjden också! Det ger en högre och tätare stad. Bara bra med andra ord.

Argumenten mot hus högre än 10 våningar får man väl säga är ytterligt svaga eftersom det finns väldigt många hus som är högre än så.
 0
Matthias H. (8 December 2014 13:38):
Ja Hansson, Sernekes projekt är grymt spännande och jag hoppas att det kommer igång så snart som möjligt.
 0
Krister Malmqvist (12 December 2014 07:54):
Snart rasar Göta Älvbron.
Snart flyter Hisingen.
Snart kapas sista bandet
och vi far bort mot friheten.
Tunneln proppar vi igen.
Vi styr mot öppet vatten
mot frihet för Hisingen.
 0
Hans-Olof Hansson (12 December 2014 09:58):
Men du är inte bitter? :-)
 0
Krister Malmqvist (18 December 2014 13:11):
Kan man dra linbana över älven till Karlavagnstornet? Då har man ena pelaren(Karlavagnstornet) och andra pelaren på Stigberget.
 0
Krister Malmqvist (18 December 2014 13:18):
Bättre att dra linbana Karlavagnstornet- Skeppsbron
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter