Utskrift från gbg.yimby.se
....

Slutreplik: Förtätning av städer och hållbar utveckling

 

Göran Bengtsson skrev i GP att förtätning av städer sällan ger ökad hållbarhet. Alvar Palm och jag skrev därför en replik förklarade varför förtätning är en väg att nå hållbarhet. Inte minst för så glesa städer som Göteborg. Göran Bengtsson fick som brukligt en slutreplik. GPs debatt är därmed avslutad men Görans slutreplik väckte mer förvåning än något annat. Vi väljer att publicera ytterligare en replik i det följande.

I sin slutreplik (GP 7/6 2014) framhärdar Göran Bengtsson i sitt påstående att förtätning av städer inte skulle bidra till hållbar utveckling, och påstår att ”det saknas konsensus om förtätningens positiva bidrag till hållbar stadsutveckling”. Detta är ett mycket märkligt uttalande med tanke på att både FN:s klimatpanel IPCC, som har som uppdrag att just sammanställa forskningsläget, och FN-organet UN-Habitat pekar på just tätheten som en viktig förutsättning för hållbar urban utveckling. Att Bengtsson väljer att endast bemöta en av de hållbarhetsaspekter (energiförbrukning för transporter) vi lyfte i vår replik stärker inte hans trovärdighet. Varför bortser han från att förtätning kan spara natur- och jordbruksmark, motverka segregation, vara samhällekonomiskt fördelaktig, stärka folkhälsan (tät stad uppmuntrar gång och cykling), och att kötider och bostadspriser tydligt visar att tät blandstad är mycket attraktiv som boendemiljö?

I sin senaste rapport framhåller IPCC just urban täthet som en viktig aspekt för minskad klimatpåverkan. Bengtsson har visserligen rätt i att förtätning allena inte är en tillräcklig åtgärd; tätheten måste kombineras med funktionsblandning och god kollektivtrafik för att energibehovet ska minska i någon större omfattning. Tätheten är dock en förutsättning för god kollektivtrafik, eftersom det är praktiskt ohållbart att försörja en alltför gles bebyggelse med god kollektivtrafik. Av dessa (och andra) skäl framhåller även UN-Habitat förtätning som mycket angeläget i sin rapport "Leveraging Density: Urban Patterns for a Green Economy" från 2012, och rekommenderar en täthet på minst 150 personer per hektar för att undvika bilberoende, en täthet som uppnås i stadsdelar som bl.a. Linnéstaden.

Bengtsson lyfter återigen grönytor som hotade av förtätning, och pekar på ökad risk för översvämning och luftförsämring om grönytor tas bort. Mot detta har vi följande invändningar:
•    Mängder av städer i regniga områden klarar sig utmärkt undan översvämningar trots att de är mycket tätare än Göteborg.
•    Utglesning skapar också luftförsämringar då den ger ökat bilberoende.
•    Ur översvämningssynpunkt kan grönskan lika gärna finnas på taken som på marken – s.k. gröna tak är utmärkta för att buffra regnvatten vid kraftiga skyfall.
•    Många vackra parker finns det plats för i staden trots en hög täthet, liksom alléer och grönska på fasader.

Bengtsson avslutar med att varna Göteborgs politiker för att "lita mera på sina Änglar än på forskare". Då han tidigare påstått att konsensus saknas vet vi inte riktigt vilken forskning han åsyftar, men vi håller med honom i sak: lita på forskningen.

Alvar Palm, doktorand i miljöekonomi, Lunds universitet
Patrik Andersson, samordnare för Yimby i Göteborg

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Håkan Tendell (11 Juni 2014 02:49):
Det är ju nästan med forskning som med religion: Det finns många olika skolor beträffande vilken väg som är den rätta. Är det Zoroastrismen eller Brahmanismen som bör vara vägledande för miljarder människors handlingar? (Eller annan valfri enda sanna tro och rätta väg).

Diverse argument för vilken guds eller vilka gudars påbud som bör följas kan alltid ifrågasättas då religion utgör själva motpolen till evidensbaserad forskning. Men vad är eviga sanningar i forskningens värld? Ett tag fanns det flogiston. Sedan fanns det inte mer. Ett tag fanns det kanaler på Mars. De har heller aldrig funnits.

Olika forskningsområden har olika förutsättningar för att kunna uppnå varaktighet och enighet i de egna leden. Inom fysiken är det relativt enkelt. Inom arkeologin är det inte lika enkelt. Varje år kommer nya rön som kullkastar några av föregående års sanningar.

Frågan är nu: Hur mycket av stadsbyggnadsforskning kan sägas vara verklig vetenskap? Vetenskap bygger ju på att man med likadana ingångsvärden ska kunna genomföra ett experiment gång på gång och alltid få samma resultat. Kruxet är att det inte finns två städer på Jorden som kan uppnå identiska eller ens likvärdiga topografiska, meteorologiska och demografiska et cetera ingångsvärden.

Om vår stads politiker och tjänstemän skulle ha genomdrivit samma planer i samma takt i Vancouver och Frankfurt och Tokyo som de gjort de senaste tio åren i Göteborg skulle det kanske inte alls ha blivit någon internationell succé. Bara i Göteborg kunde det bli som det blev i Göteborg.

Jag tror (religion) att de bästa lösningarna för en specifik stad får ha sitt ursprung i en lämplig kombination av tro och vetenskap. Fakta blandat med sunt förnuft, helt enkelt (Sunt förnuft = åsikten hos var och en som förespråkar sunt förnuft. Den som förespråkar sunt förnuft har tolkningsföreträde framför andra som förspråkar sunt förnuft om hen finner andras sunda tankar vara osunda).

Vår stad är i huvudsak en icke-kvartersstad. Den kvartersstad som dock existerar har visat sig vara attraktiv för både stadigvarande boende och tillfälliga besökare. Samtidigt har Le Corbusiers vanföreställningar om nyttan och glädjen med monofunktionella förortsområden (vilka äro rikligt representerade i Göteborg) i praktiken visat sig vara inte bara usla, utan stundtals rentav skadliga för människors välbefinnande och välstånd (Källa på detta, tack! Nej, det behövs inte. Husens soprum, cykelförråd och de i övrigt döda murarna i bottenvåningarna vittna varje ödslig afton om detta karga, futtiga och otrygga vi knappt kan kalla stad!)

Herren sade: Det finns anledning att anta att levande och pulserande kvartersblandstad med inslag av skyskrapor är det bästa för Göteborgarna. Med tanke på bristen på sådana kvarter ska det inom överskådlig framtid bara byggas sådana kvarter i Änglarnas stad. (Sjätte Mosebok)
 0
Hans-Olof Hansson (11 Juni 2014 07:17):
Artikel från honom blev än märkligare när han vill göra gällande att en tätare stad ökar risken för dödsfall vid en pandemi. Märkligt påstående.
 0
Patrik Höstmad (12 Juni 2014 00:54):
Ja där någonstans blev det klart hur mycket han känslomässigt ogillar städer och hur han febrilt letar efter något rationellt att motivera detta med och eftersom det är svårt att hitta griper han efter halmstrån.
 0
Krister Malmqvist (13 Juni 2014 07:45):
Chicago har väl utbyggd kollektivtrafik som skapades på 1940-talet. Här bild:
The Loop, Chicago:
http:​/​/​www.​dreamtown.​com/​images/​maps/​cta-​train-​map.​png
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter