Utskrift från gbg.yimby.se
....

Frihamnen: Programplanen

 
Efter sju sorger och åtta bedrövelser har så äntligen en programplan för Frihamnen presenterats. Den är en nyckel för strategin att förtäta staden "inifrån och ut" och läka samman den över älven. Planen kommer att sätta riktningen för Göteborgs framtida utveckling. Det är därför med stor nyfikenhet och ett stort allvar vi granskar planen. Detta är det första inlägget i en serie om tre som behandlar Frihamnens programplan.

Frihamnen – ett göteborgskt El Dorado? Illustration: Maria Kask

Vi har följt arbetet med Frihamnen under lång tid och under processen har vi sällan fått en lugn stund. Vi har blivit matade med obehagliga visioner om området som träskpark eller som en gles stad ackompanjerat av tal om risk för överexploatering. Lovvärda initiativ för riktigt tät blandstad som Håkan Cullbergs och Tomas Lundbergs Viking Green City/Den nya staden mötts med kalla handen (trots fin-fina utmärkelser som Yimbypriset...).

Under resans gång har lyckligtvis den ekonomiska verkligheten, och kanske även ett nytt tänk initierat av stadsarkitekten, steg för steg drivit fram en mindre park och en högre exploatering. Just parkens överdrivna storlek och ekonomin i området skrev vi om i GP för ett år sedan. Parken har krympt men upptar fortfarande 10 hektar och över 10 % av den 80 hektar stora landytan inom planområdet, som dessutom har utökats med delar av Ringön.

 

Tät grön innerstad

En första blick på planen ger en positiv känsla. Programmet talar om tät grön innerstad, arbetsplatser och handel, socialt blandat boende, gator som stadsrum, bevarande av befintliga byggnader, mm, mm. Ur helikopterperspektiv ser bebyggelseområden och gator i stora drag bra ut och exemplet på ett blandstadskvarter är lovande.

"Tidig volymstudie som visar intentionerna om en tät och stadsmässigt blandad bebyggelse i framtida Frihamnen."

Blandstadskvarter enligt programplanen (grönt bostad, gult kontor, rött handel).

 

Huvudstråk för trafik med cykel, spårvagn, buss och bil har utretts, beskrivits och illustrerats på kartor. Den genaste cykeldragningen från centrum till Lindholmen kommer att gå genom Jubileumsparken. Frågan är om detta kommer att bli en trygg koppling efter mörkrets inbrott. En lovande detalj är att biltrafiken inte får en matarled genom området utan ska silas på flera gator med max 15000 fordon per dygn.

Tyvärr har inte gångtrafiken, som ska ha högst prioritet, fått en karta. Det hade varit intressant att se huvudgångstråken och hur gångtrafiken kopplas till omgivningarna. Det hade varit vackert att ge gångtrafikanterna stråk med högsta prioritet i korsningar med övriga trafikslag, inklusive spårvagn.

 

Övergripande gatunät och offentliga platser.

"Pendelcykelnät (heldragen linje) och övergripande cykelnät (streckad linje). I fortsatt planering tillkommer lokalt cykelnät."

Kollektivtrafik med spårvagn och stombuss (heldragen linje) och kompletterande buss (streckad linje) och lägen för hållplatser (ringar).

Huvudstråk för biltrafik i brunt.

 

Tyvärr råder det oklarheter om de flesta kopplingar till omgivningarna. Färjetrafik från Lilla Bommen är inte fastställt och en bro är ännu längre bort. En koppling med bro från Frihamnspiren till Lundbystrand diskuteras men utan klara besked.  En koppling över Hamnbanan och Lundbyleden till Kvillestan ska utredas mer.

 

Boulevardstaden, Alléstaden, Hamnstaden och Ringön – verkstaden

Planen delar in området i olika delar som har fått namnen Boulevardstaden, Alléstaden, Hamnstaden och Ringön – verkstaden.

"Plankarta"

 

Boulevardstaden ligger mellan Hisingsbron och Hjalmar Brantingsplatsen och ska bli en fortsättning på innerstadsbebyggelsen.

En ny skala i Göteborgs stadsbild införs med en variation i våningshöjd på 6-14 vån, med inslag av högre hus uppåt 30 våningar. En ny siluett med höga hus som på håll signalerar pulsådern Hjalmar Brantingsgatan.

Här ska vi äntligen få vårt Mini-Manhattan med boulevarder! Vi tar mössan i handen, niger och säger tack så mycket.

Inspirationsbild för Boulevardstaden.

Boulevardstaden i göteborgsk omtolkning.

 

Runt Lindholmsalléns förlängning finns Alléstaden. Den ska bestå av en tät kvartersbebyggelse med aktiva bottenvåningar längs de större och mindre stadsstråken samt i anslutning till korsningar och platsbildningar. Bebyggelsen är 6-8 våningar med vissa inslag av högre hus uppåt 16 våningar.

 

Alléstaden

 

Hamnstaden är namnet för pirerna och kajerna och dessa ska få småskalig men tät bebyggelse. Bebyggelse föreslås i 6-8 vån, med lägre bebyggelse i 3-5 vån närmast vattnet och flytande kvarter i den norra hamnbassängen. Vidare anger planen att

Inslag av ikonbyggnader är önskvärt, inte nödvändigtvis i höjd, utan genom innovativ arkitektur av hög kvalitet.

Åter ser vi denna löjliga och ensidiga fokusering på höjd. Kan vi inte se förslagen med gestaltning, form, uttryck, funktion och vad de bidrar med innan vi börjar tala om höjden? (Detta stycke kan innehålla spår av satir.)

"Hamnstaden"

 

Förslaget är att Ringön byggs ut långsamt och organiskt för att bevara den karaktär som finns inom Ringön idag. Det ska bli en varierad kvartersstad i 6-8 våningar med betoning på en kreativ utformning av både bebyggelsen och dess innehåll.

"Ringön – verkstaden"

 

Park, vatten och gaturum

Jubileumsparken tillsammans med ett oklart antal bostadsnära parker och grönt i privata gårdar står för de gröna ytorna. Det är bra att alléträd längs gator och boulevarder benämns som gröna stråk. Det är en mycket bättre lösning än att klyva stadsväven i bitar med gröna kilar.

Planen föreslår att regnvattnet ska rinna i öppna diken i gatumiljön. Det är troligen ett ganska yteffektivt sätt att skapa fördröjning och lokal infiltration istället för att anlägga stora ytor med träsk. Frågan är om den gröna remsan kommer att påverka trafikanternas ytor och stadslivet negativt. Detta verkar vara en så ny idé att inga svenska exempel bifogas. Ytterligare frågor är om det kommer att vara lika trevligt off-season och hur underhållet kommer att bli i praktiken. Det finns en uppenbar risk att vi skapar nya ytor som fylls med sly och otrygghet i takt med budgetåtstramningar.

 

Dagvattenhantering i gatumiljön med diken.

 

I Frihamnen ska ha tre typer av gaturum benämda stora stadsstråk, stadsstråk och lokala gator. De har lite olika filosofi vad gäller trafikseparering och trafikintegrering. På de stora stadsstråken sker en tydlig separering för att tillåta höga hastigheter och på lokalgatorna blandas trafiken. Följande illustrationer visar gaturummen med trafik, vistelseytor, grönt och dagvattenhantering.

Stora stadsstråk.

 

Stadsstråk.

 

Lokala gator.

 

En annan nyhet är att planen talar om lekstråk som berikar stadsrummet. Med intressant gestaltning och varierande funktioner ska det skapas liv och rörelse längs gator och torg. Det är en fin tanke att leken flyttas från väl avgränsade platser till det gemensamma stadsrummet. Vi har tidigare skrivit om hur barn kan få tillgänglighet i gaturummet genom låga hastigheter på alla fordon.

 

Utbyggnadsordningen

Programplanen föreslår att utbyggnaden av Frihamnen delas in i 4-5 större etapper som var och en ska upplevas som fristående i så stor utsträckning som möjligt. Varför de ska uppfattas som fristående är oklart. Är det ett uns av gammalt granskapstänk som bubblat upp till ytan?

Utbyggnadsordningen.

 

Utbyggnadsordningen är olycklig då den första bebyggelsen ska forma en isolerad enklav mitt i Frihamnen. Förklaringen är att omdaning av Hamnbanan/Lundbyleden och den nya Hisingsbron kommer senare i tid och att de lämpligen bör vara på plats innan det byggs i närområdet. Men samtidigt vet vi hur viktiga kontinuitet och kopplingar är för att få till en levande stad, stödja servicen och bryta bilberoende. Borde det inte gå att skapa temporära lösningar över barriärerna? Då kan vi istället bygga från den befintliga bebyggelsen vid Kvillestan eller från en koppling över älven.

Tanken är att också parken etableras tidigt i området och blir en del av den isolerade ön. Det finns en risk att stadsvakuumet runt den kommer att dra ner antalet besökare rejält, trots försök med dragplåster som bad. Ingen kommer råka ha vägarna förbi för ett spontanbesök.

 

Vårt yttrande

Som synes finns det en bra grundstruktur men också en hel del oklarheter om innehållet och ekonomin som vi kommer att återkomma till. Det finns så mycket mer i stort och smått att analysera, diskutera och förbättra. För putta detta i rätt riktning startar vi nu upp arbetet med yttrandet på vårt forum. Välkommen att delta!

Avslutningsvis citeras programplanens mest underhållande formulering. Mer stadsutvecklingslingo än så har kan det nog knappast bli. Har vi någon uttolkare som kan dechiffrera?

"Syftet är att genom händelsebaserad dialog platsbygga Frihamnens gemensamma rum, sammankoppla detalj- och projektplanering med samhällsplanering och att bruka alternativa kommunikativa kanaler för att generera ett normbrytande innehåll. Resan är målet."
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Sven R (19 Augusti 2014 11:03):
En besvikelse att vattnet inte får spela en större roll i gestaltningen. Då var Cullbergs plan faktiskt mer inspirerad. Om det är någonstans det går att skapa nya kanaler i Gbg så är det ju i Frihamnen.

Kul att de är inne på synlig dagvattenhantering. Men varför inte utföra detta som just traditionella kanaler då? Det behövs ingen infiltration (gröna diken i gatumiljö har för liten kapacitet ändå). Det enda som behövs är sedimenteringsbassäng och det skulle med fördel kunna ordnas genom att en del av de befintliga hamnbassängerna avskiljs.

Gröna diken har inget med hamnen att göra. Sånt kan man bygga på andra ställen.
 0
Ottosson (19 Augusti 2014 11:57):
Vilken nedslående läsning (avser ffa programmet, inte nödvändigtvis Yimbys analys). Nästan komiskt med användandet av inspirationsbilder när man sen tolkar om dem så resultatet blir det omvända. Trist och olyckligt att man så starkt skriver att genomfartstrafik med bil kommer motverkas. Motorledsstaden ska fortsätta råda. Ingen som inte har ett absolut förplanerat mål i Frihamnen kommer välja den här vägen med bil. Och det är uttryckligen så planerarna vill ha det. Det är en gåta varför tysta utsläppsfria elbilar inte är önskvärda på H Brantingsg men bullriga och partikelgenererande spårvagnar är det (för detta kommer inte stå klart förrän om några decennier, då finns ingen olja kvar att köra bilar på).

Det är extremt viktigt att kollektivresan genom Frihamnen blir snabb. Ännu mer långsamhet i Göteborgs kollektivtrafik är förödande. Men det rimmar illa med allt snack om låga hastigheter och barn som ensamma ska springa omkring och lekstråk på gatorna. Det är högst osannolikt att föräldrar kommer släppa sina barn fria att leka på gatorna, trafik eller ej. Helt obegripligt att gående och cyklister ska ha högre prioritet än kollektivtrafiken.

Exploateringen är ganska låg, förutom utmed H Brantingsg. Lägre än Linnestan. Tycker man kan läsa mellan raderna att de vill hålla exploateringen så låg som det är ekonomiskt möjligt.

Det enda riktigt positiva är en sektion i dokumentet där man (äntligen) verkar inse att stad inte ska planeras efter en norm-person. Att alla har olika behov och att det faktiskt är ok att olika delar prioriterar olika värden. Att man inte måste planera allting efter den bilfria barnfamiljen som älskar naturen (cykeln måste man dock fortsatt älska, annars har man inte mycket att hämta i framtidens Göteborg). Tyvärr verkar det inte ge särskilt mycket genomslag i praktiken.

Adjöss alla förhoppningar om Göteborgs Manhattan.
 0
Håkan Tendell (19 Augusti 2014 22:21):
Många kanaler hade jag önskat, men är ändå glad för att se planer på äkta stad.

Håller med om att det verkar besynnerligt att börja med att bygga mitt ute i ingenmansland.

Prioritet ett borde vara att knyta samman staden utmed Hjalmar Brantingsgatan. Dels för att så snart som möjligt fysiskt och mentalt svetsa ihop Göteborg i denna del, dels för att med trettiovåningsskraporna tidigt på plats skulle det kunna leda till positiva effekter beträffande planer för andra områden i staden.

När folk för första gången går genom stan med den kanske positiva känslan av att äntligen vara omgärdade av ståtliga göteborgska fasader som klättrar mot himlen, kommer kanske många att utbrista: "Det är så här det ska se ut! Det är så här vi även ska klämma in bostäder och handel, lunchrestauranger, liv och rörelse utmed Dag Hammarskjöldsleden, Kortedalavägen och Mölndalsvägen med mera. Storgöteborg och dess invånare ska svetsas samman!"
 0
John (19 Augusti 2014 22:36):
Jag tycker överlag att detta är en bra grund att utgå ifrån. Men som alla förslag så finns det alltid förbättringsåtergärder.

Vet att det pågår diskussioner parallellt i andra forum här på Yimbyn gällande Göteborgs framtida kollektivtrafik. Många med mig förespråkar nog att vi successivt bygger ut spårvägen till en framtida statsbana. För att denna statsbana ska bli effektiv så behövs det att den är planskild i dess central delar. Därav hade jag gärna sett att man börjar att planera för detta redan nu. Detta tycker jag att vi även ska göra för gullbergsvass. Finns det samordningsvinster nu när vi ska gräva schakt för E45 samt västlänken? Kan spårvägen förläggas i samma schakt?

Gillar skarp att biltrafiken delas upp i fler gator och att man inte kan köra direkt till Hjalmar Brantning. Jag tror faktiskt att just detta ser till att skapa liv och rörelse i hela kvarteret. Vilket är en del av att skapa Göteborgs Manhattan som ovanstående skribent efterfrågar. Bil hjälper också till att skapa liv och rörelse:) Men om vi trafikseparar den till stora matarleder finns risken att det kan bli dött i resten av kvarteren.

Jag hade gärna sett fler kanaler likt de i Cullbergs förslag.

Gällande parken så tycker jag likt yimbyns analys att den fortfarande är något stor. Framför allt ser jag gärna att det är bebyggelse på i alla fall ena sidan av vägen tvärs över parken. Annars så kommer detta att bli ett otryggt stråk genom stan. Sträckan avenyn-järntorget gör i alla fall hellre jag genom Vasastan än längs allén på kvällstid.

Finns säkert många fler punkter men det kommer nog ni andra på:)
 0
bahnhof (20 Augusti 2014 01:56):
Grattis Göteborg!
Om 20 år ungefär kommer vi att ha några sex /åttavåningskvarter i mitten av den gamla Frihamnen.
Där kan vi strosa runt bland dagvattendiken och lekplatser och med intresse följa hur vårat mysigt långsamgående spårvagnssystem i maklig takt byggs ut.
Äntligen!
 0
Sven R (20 Augusti 2014 03:00):
Banhof/zoo: Och om 20 år kanske läkarvetenskapen hittat en bot mot ditt göteborgskomplex. Vi håller tummarna!
 0
Krister (20 Augusti 2014 07:20):
Blir svårt att fylla ytor som är markerade som butiker och kontor. Det finns redan mycket tomma lokaler runt om i staden.
+3
Ottosson (20 Augusti 2014 10:14):
John: Jag tycker också det är bra att biltrafiken sprids på många gator, men det bör ju vara för folk helt enkelt ska åt olika håll, inte att man tvingar dem till omvägar bara för sakens skull. Bäst hade såklart varit att HB-gatan var farbar samtidigt som parallellgatorna. (Notera att ingen gata i Frihamnen kommer ha mer än 1 enda fil/riktn. Absolut inga matarleder alltså). Det är väl inte ett nytt Avenyn som vi vill se?

Bilar bidrar absolut till liv och rörelse, inte minst viktigt på kvällar. Programmet säger uttryckligen att det ska bli åtgärder för att minimera genomfart. Att det ska vara extra bökigt och långsamt att ta sig mellan Hisingen och fastlandet via Frihamnen är såklart ett steg i att få bilister att välja bort centrum (inkl Frihamnen). Kvar finns att välja mellan Älvsborgsbron och Tingstadstunneln (ingen ljusning i sikte heller, för när det åter pratas om fler broar är det bara gång/cykelbroar, kapitalförstöring och ytterst olyckligt stadsmässigt att inte bygga för alla trafikslag). Man kan ju undra på vilket sätt det minskar motorledsstaden.

Även om bilberoendet minskar med tätare stad så blir det likväl tätare trafik. Om du dubblar befolkningstätheten så ökar trafiken med 25-50%. Dvs totalt minskat bilkörande men likväl tätare trafik. Eftersom Göteborg inte kan acceptera och ta konsekvenserna av det kommer vi fortsätta vara motorledsstad med aldrig sinande tillförsel av externhandel.
 0
Mats O. (20 Augusti 2014 17:29):
Jaha, det blir väl som vanligt när dom röda och gröna socialisterna ska bygga stad och bostäder i Göteborg:

40% till Poseidon, Familjebostäder och Bostadsbolaget
30% till HSB och Riksbyggen
30% till Wallenstam, NCC, Peab och JM

Varför ändra på ett vinnande koncept?
 0
bahnhof (20 Augusti 2014 18:26):
Sven R.
Jag arbetar veckovis i Gbg och tycker det är intressant att följa (den långsamma) utvecklingen.
Och de bofasta göteborgarna på detta forum är inte helt sällan missnöjda med hur staden planeras och byggs.
Ta det som en komplimang att jag bryr mig om stadens väl och ve:-)
 0
Krister (21 Augusti 2014 07:03):
Såväl bananpiren som Gullbergsvass består av ditfraktade utfyllnadsmassor utan kontakt med underliggande berggrund. Det krävs pålning ner till fast berg innan byggnation kan göras av höga hus. Dessutom behöver kajerna mot älven höjas minst 2 meter. De nyligen inträffade översvämningarna i Halland och Bohuslän visar att översvämningsriskerna hittills ignorerats i samhällsplaneringen.
+1
Anders Norén (22 Augusti 2014 10:46):
Öppna dagvattenlösningar är förvisso billiga i drift och har stor kapacitet, men vanliga svackdiken är en främmande fågel i innerstadsmiljö och signalerar landsbygd snarare än stad: http:​/​/​goo.​gl/​maps/​x55Yl (exempel från Landbotorpsallén, Örebro). Lösningen måste väljas med omsorg.
 0
Göte Borg (23 Augusti 2014 07:04):
Om marken ändå måste höjas 2 m, varför inte passa på att lägga spårvägen i tunnel / tråg? Då kan den få en genare planskild dragning ( kan tex gena under byggnader). Passar också utmärkt ihop med spårvägen som går på egen banvall på resten av Hisingen.

Öppna diken i stan? Nej tack, det finns längre ut på Hisingen.

Kanaler? Ja tack, det borde till och med gå att räkna hem i attraktivare bostäder. Nackdelen med att de blir mer attraktiva är väl då kanske att de skulle bli mer värda, och fokus verkar ju vara på att bygga mer av billiga kommunala hyreskaserner. Pressa byggkostnader och bygga kostnadseffektivt är en sak, skapa värde en annan. Det skulle vara bra att dela upp för mindre aktörer så att fler får visa vad som faktiskt går att göra.
 0
Gunnar Einarsson (23 Augusti 2014 13:57):
Göte Borg, det bästa borde väl vara att dela upp det så att staden står för kanalbyggen, gator och allt i övrigt och byggarna bara behöver bekymra sig om den tomtplätt de billigt köpt av kommunen. I det läget finns ingen orsak att 'värdera' ett bygge högre än ett annat.

Vad sägs förresten om reglering och bruksvärdesprincip kvarstod för existerande bebyggelse medan marknaden för nybyggen släpptes fri? Den förra skulle då rentav kunna fungera som ett hyressättningskorrektiv till den senare. Kan det vara den bästa av två världar?

Anser i sammanhanget för övrigt att staden bara borde ge fortsatta bygglov åt hyreshus, ej borätter. En bostad är inte att betrakta som en investering utan är i grund och botten konsumtion. Dags att kravla ur bostadsbubblan.
 0
Gunnar Einarsson (23 Augusti 2014 14:12):
Fast å andra sidan, tillbaka till verkligheten. Exploateringstalen är väl okej, men man ser ju en del svårigheter med hela projektet:

"Exploateringen av området innebär att alla kajer rivs och byggs upp på nytt, markområdena saneras och fylls upp till högre nivåer samt att merparten av området grundförstärks med olika typer av pålning. Samtliga åtgärder är mycket kostsamma. Men Frihamnens centrala läge och det färdiga områdets kvalitéer innebär också att det finns bra förutsättningar att få goda intäkter, framförallt genom de bostäder som planeras."

Om nu allt skall gå till på det vanliga Älvstrandenviset, med krävande byggnormer och utgifter på en oligopolmarknad, d.v.s hyresettor för 8000 kr/mån, kommer underlaget då att finnas? Det är en sak att det finns ett behov av bostäder, det är en helt annan om det finns tillräckligt med invånare med förmåga att betala.

Borde man rentav strunta i att bebygga pirarna?
 0
Peter Bilist (23 Augusti 2014 21:22):
"Borde man rentav strunta i att bebygga pirarna?"

Intressant tanke, Gunnar. Pirerna borde vara de, i sig, minst lönsamma tomterna att bebygga.

Man kanske ska spara dem, i väntan på att privata intressen visar sig beredda att bygga där.

Staden knyts ju faktiskt ihop ändå. Om cykelbron byggs så får den gå genom ingenmansland, eller vad för provisorium som nu marken kan tänkas användas till.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5380 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter