Utskrift från gbg.yimby.se
....

Långbänk i Lerum

 
Jag har under det senaste halvåret haft ett uppdrag som handlat om att analysera planerings- och byggsituationen i Lerums kommun. En rapport om det släpptes i torsdags, och på lördag kl 13 öppnar jag också en utställning som handlar om problematiken i Garveriet i Floda.

I ett av Lerums centrum finns det ett torg som verkar designat av Rene Magritte...

Redan på ett tidigt stadium överraskades jag av hur intressant arbetet blev. Lerum var under 1960-talet hela regionens snabbast växande kommun, men efter en tillväxt på 103 procent mellan 1960-1973 händer sedan något dramatiskt: sedan dess har befolkningsökningen stannat vid 45 procent. Hade man istället fortsatt växa på samma sätt som Kungsbacka –vilket var vad generalplanerna förutsåg– hade kommunen idag haft 60 000 invånare i stället för dagens knappa 40 000.

Redan i kommunens första Generalplan (GP70) pekade man på de demografiska riskerna med en sådan uppbromsning, men det som valdes under 70- 80- och 90-talen var istället en närmast extrem slow growth variant. Följden har blivit att Lerum kan vara den kommun i regionen där det är svårast att få igenom detaljplaner, trots att förutsättningarna egentligen är goda.

...i en annan del finns en ramfabrik som väntar på bättre tider, men...

 

Men det har gjort Lerum närmast idealiskt för att demonstrera vilka risker regionen möter om vi bromsar in alltför mycket. Främst syns de i den starkt ökade andelen pensionärer, som växt från 7 till 17 procent under de sista två decennierna. Eftersom den här tillväxten kommit samtidigt som ÄDEL och LSS reformerna genomfördes är det lätt att förstå hur den kommunala ekonomin urholkats.

Nästa problem finns på investeringssidan.  Den extrema boomen under 60-talet ledde under nästa decennium till stora investeringar i skola och andra samhällsfunktioner. I nästa steg ledde det till antalet anställda ökade kraftigt, och när tillväxten bromsades ledde det redan i slutet av 80-talet till de första problemen. Besparingarna skedde på investeringssidan, som ständigt krymptes. Idag är därför investeringsbehovet stort, samtidigt som pensionärerna växer som proportion av befolkningen. Investeringsproblematiken syns inte minst i centrumdebatten, som är dagens stora fråga i Lerum. Här är dessutom parallellerna till det som pågår i Göteborg och i stort sett samtliga andra huvudorter i regionen tydliga.

...den gamla Legoreklamen på väggen är det enda som inte kan överklagas här...

 

Debatten tog fart på allvar 2003-2005, när det stod klart att Allum snart skulle öppna i grannkommunen Partille. Det presenterades nästan omedelbart en serie av ideutkast och en översiktsplan för det nya centrumet presenterades 2007. Sedan dess har i stort sett ingenting hänt. Ett högre hus har byggts på en tomt som går under namnet ”Telestationen”, ett annat höghus befinner sig i en utdragen överklagandeprocess på den så kallade ”Konsumtomten”. Men det verkligt uppseendeväckande är som sagt i stort sett ingenting annat har hänt. Detaljplaner har inte kommit fram, och den före detta stadsarkitekten beskrev i början av året läget på det här sättet:

Det är gamla projekt som ligger och jäser som Aspedalen och Aspevallen, Torpskolans parkering, nya parkeringsplatser i hela centrum, markanvisningar för Dergården och Bagges torg, bostäder vid Stationsvägen och Pomonavägen, och Västra Stambanans utbyggnad. Och vad kunde ha hänt i centrum? För Aspevallen finns ett färdigt förslag till bostadsbebyggelse sedan flera år. För Aspedalen finns ett tävlingsförslag och ett ofullständigt planprogram. Vid Torpskolans parkering ligger ett samrådsförslag, så också för Solkatten och triangeltomten vid Stationsvägen. Ingenting mera har hänt. Vad kunde ha gjorts utöver dessa projekt? Alla ropar efter nya bostäder i centrala Lerum. Möjligheter finns att bygga på privatägd mark, men kommunen tar inga initiativ varken till en översiktlig studie som redovisar dessa möjligheter eller till förhandlingar med markägarna för att utveckla nya projekt.

...den tomma Konsumtomten väntar också på ändlösa överklaganden...

 

Det verkligt ironiska i situationen är att Martin Zollitsch har rätt i att möjligheterna är stora. För det finns en stark uppdämd efterfrågan på centrala lägenheter i Lerum och Floda. Ser man de båda orterna i ett större perspektiv är de skolboksexempel på det som kallas TOD lägen. Traffic Oriented Development har varit den verkligt starka internationella trenden de senaste decennierna, i motsats till 60- och 70-talets Traffic Adjacent Devlopment. Enkelt uttryckt kan man säga att TAD var byggandet av villasamhällen ute på de nya motorvägarnas tangent. TOD är däremot återskapandet av de gamla centrumlägena vid järnvägsstationerna eller helt nybyggda kollektivtrafikslinjer. Culver City är ett exempel som brukar framhållas i USA, i Sverige är Sundbybergs otroliga come back som en av landets mest snabbväxande kommuner efter millennieskiftet det bästa exemplet på samma tendens.

...under tiden sitter tapeten kvar...

 

Och det är här jag tycker mig se den mest oroande tendensen i regionen, för är det något som Göteborg med omgivning haft svårt för så är det just att utveckla de gamla centrumen. Det enda undantaget är –som vanligt– Kungsbacka, men annars kan eftersläpningen mot till exempel Stockholmsregionen bara beskrivas som massiv i den här grenen.

Försöker man analysera problematiken systematiskt ser man att den nya bostadsutvecklingen i de gamla centrumlägena tog fart efter krisen i början av 1990-talet. Den är knuten till både avregleringarna av kapitalmarknaderna och avsubventioneringen av nybyggnationer, för det som tog fart sedan var byggen i de lägen som hade de högsta värdena som var möjliga att återskapa. Det som inte borde förvåna någon är att det då visade sig att de ända sedan 1942 sönderreglerade och misshandlade centrumen i ganska snabb takt återfick sina värden.

...resten av bilderna kan ni se på garveriet i Floda på lördag den 30 augusti kl. 13.

 

Och det är i dessa centrala –och därmed kollektivtrafikorienterade– lägen som det byggs idag. Siffrorna som kom i förra veckan om rekordbyggande i landet var lika uppseendeväckande när man såg att andelen flerfamiljshus närmar sig 90 procent av nyproduktionen –vilket är mer än på ”miljonprogrammets” tid.

Och här har Lerum/Floda ytterligt goda möjligheter, med centrum som visar upp den vanliga sorgliga bilden av övergivna reningsverk, p-platser, tomma industrier och så vidare. Det som dessutom finns är en hel serie av pendeltågsstationer som sträcker sig genom kommunen och producerar en hel serie hållbara TOD-lägen.

Och det är precis där som jag kände en viss oro när jag skrev rapporten, för den fick mig att undra om vi är strukturellt oförmögna att ta den möjlighet som så uppenbart har fångats upp i huvudstadsregionen. Förhoppningsvis är det inte så, men då behöver vi ta oss upp ur de ideologiska och kompetensmässiga skyttegravar som vi befunnit oss i under de senaste decennierna.

Gå med i Yimby Göteborg

Yimby Göteborg om: , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Stockholm.
Kommentarerna nedan är från båda dessa siter.
+1
Daniel Andersson (26 Augusti 2014 05:37):
Jag minns ännu Rix-RS-ting (förbundsmöte för 15-19-åriga scouter) på Lerums gymnasium mitt på 80-talet. Var imponerad av lokalerna på den då nya skolan. Vid ett tillfälle utlöstes brandlarmet varpå alla dörrar samtidigt stängdes automatiskt.
 0
Mats O. (26 Augusti 2014 07:14):
Ja, när man kommer till Lerums centrum, torget, så känns det som att klockorna stannade 1970 (tänk Dr Fries torg i Guldheden ungefär).

Inte alls den centrumdynamik som nu finns i Mölnlycke, Kungsbacka eller Kungälv.
 0
Jan Jörnmark (26 Augusti 2014 17:06):
Det är resonemangen kring TOD och TAD som jag tycker är kärnan i rapporten. Och i det fallet är de systematiska skillnaderna mellan Stockholmsregionens inre kärna (som bör räknas som Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Nacka och Sthlm)och Göteborgsregionen överlägset mest intressanta. Där finns det all anledning att gå vidare.

Det handlar helt enkelt i de flesta fallen om gamla centrumlägen, och förmågan att återskapa de värdena har varit avgörande. Göteborgsregionens envisa prioritering av regionförstoring i stället för kärnförtätning kan sannolikt aldrig ersätta de värden som finns i en tät stad. Men strategin är helt enkelt en nödvändighet av ett antal val som gjordes under 1960- och 70-talen och bekräftar bara hur fångna vi är i det förflutna (path dependence).

Vilket återigen skulle föra till slutsatsen att den inre stockholmskärnans tidigare avindustrialisering skulle vara nyckeln till deras uppsving efter 1980.
 0
Martin Ekdahl (27 Augusti 2014 11:44):
Finns det politiskt intresse för att rycka upp kommnunen? Vad säger de styrande politikerna?
 0
Jan Wiklund (27 Augusti 2014 12:51):
Kan du utveckla vad du menar med "de ideologiska och kompetensmässiga skyttegravar som vi befunnit oss i under de senaste decennierna"?

Jag kanske har mina föreställningar om vad de består i, men det kan vara roligt att höra dina...
 0
Fredrik Rosenhall (28 Augusti 2014 09:58):
Att förvandla sömniga stationslägen längs pendeltågslinjerna till täta urbana småstäder är ju en helt central fråga för att motivera Västlänken. Dessutom något som skulle öka kvaliteterna avsevärt för de som bor i alla villa- och radhusområden runt omkring. Ett strukturellt problem är väl att den centrumförtätning som sker (i tex Partille) är mer av karaktären extera shoppingcentra än traditionella stadscentrum. Runt om i Sverige slås småstädernas kärnor ut när det etableras köpcentrum, och det skall till krafttag om man inte bara skall bibehålla utan även förstärka och utveckla nya småstäder. Förhoppningen är att Västlänken och den täta kontakten med Göteborg skall skapa bättre förutsättningar här än i mer perifert belägna orter. Sundbyberg är ett mycket intressant exempel, men här är ju läget exceptionellt och det finns en förmodernistisk stadskärna att bygga vidare på.
 0
Jan Jörnmark (31 Augusti 2014 10:59):
Jag kan inte se hur Västlänken kan göra ett dyft för Lerum. Problemen som finns är interna, men har ett av sina rotsystem i att Slow Growth så länge var den officiella ideologin på regionnivå.

Däremot kräver järnvägsfrågan i kommunen som sådan en lösning. Utbyggnaden till fyra spå och en eventuell annan dragning av de två nya spåren för godstrafik är en av de mest prioriterade som finns i kommunen. En annan helt central fråga är att öppn en tvärförbindelse, men där har Göteborgs systematiska motarbetande av den varit ett problem i decennier (samtidigt som det naturligtvis varit en huvudorsak till den "trängsel" som nämnda kommun har utsatts för, framförallt i trakten av Olkskroksmotet, som är regionens verkliga centrum)

Nej, skyttegravar det har vi ohyggligt gott om härnere Jan W. Olycklygtvis har vi också dränerats kompetensmässigt i riktning mot huvudstaden i drygt tre decennier.
 0
Erik (31 Augusti 2014 21:15):
En alternativ sträckning av Västra stambanan kommer inte gå att försvara samhällsekonomiskt. Kostnaden kommer bli mycket hög, speciellt om banan ska anpassas för godståg som kräver små lutningar. Området är mycket kuperat. Man skulle kunna tänka sig en ny bana med stora lutningar anpassad för snabbgående persontrafik, men den får genast konkurrens av Götalandsbanan som förmodligen blir klar bortåt 2030. Det är i huvudsak befintlig sträckning som gäller om det någonsin ska hända något och jag kan bara hoppas att Lerum till slut inser detta.

Kan förstå att Lerum som kommun gärna ser en högkvalitativ tvärled, men kommer inte det bara späda på Göteborgs berömda sprawl ännu mer?
 0
Jan Jörnmark (1 September 2014 06:40):
Man löser inte sprawl genom att försöka koncentrera hela regionen till Olskroksmotet. Snarare skapar man förutsättningarna för ytterligare utspridning (nu växer Stenungsund och Varberg snabbast) eftersom man hindrar uppkomsten av naturliga nya centrum. Som det mesta annat i den här regionen är det fullständigt feltänkt.

Det bästa Lerum-Partille-Härryda kan göra är att arbeta med att stärka sina TOD-lägen i centrum (viljan finns) och att utveckla tvärförbindelserna E20-rv40-E6. Då kommer man runt den propp som Göteborg är, och som riskerar att trycka utvecklingen längre och längre ut i en evig "regionförstoring".
 0
Erik (1 September 2014 10:42):
Håller med om att Olskroken inte är en lösning på Göteborgs utglesning. Men eftersom det i huvudsak är vägutbyggnader som driver sprawl så har jag har svårt att se att en yttre tvärled skulle vara bättre. Göteborg har redan ett mycket omfattande vägnät sett till sin storlek. Det kan ju finnas ett argument för att vägarna är felfördelade och att denna tvärled behövs men då måste vi skala ner vägnätet på andra ställen, t.ex. genom att låta stenstaden växa. Annars får vi bara ytterligare ett exempel där man låter bilen bryta marken när staden ska växa.
 0
Jan Jörnmark (2 September 2014 07:46):
Avsaknaden av den tvärleden är ett av regionens absolut största problem, och den bisarra tron (som göteborgspolitiker har haft i decennier) att den skulle stjäla jobb från Göteborg är ett av många exempel på hur feltänkt regionalutvecklingsstrategin varit i det här området i decennier.

Genom att stirra på det man har istället för det man kunnat få koncentrerar man alltmer resurser till ett begränsat område där investeringarna redan befinner sig i en fas med starkt avtagande avkastning. Förenklat uttryckt försöker man med allt starkare medel upprätthålla 1960-talets misstag.
 0
Daniel Andersson (2 September 2014 13:25):
Jan: Fast det finns ju redan tvärgående förbindelser som gradvis rustats upp, tex anslutningen av (Nya) Öjersjövägen mot Mölnlyckemotet, nu även Slambymotet, trafikseparerad förbifart genom Öjersjö, Kåsjön och Furulund. Partillemotet har trimmats och planer finns på ett nytt mot på E20 med direktkoppling till Mellbyleden. Korpvägen har gett en enklare koppling mellan vägarna i Angered, och Gråbovägen har anpassats på sträckan. Kopplingen mellan Angered och E6/Hisingen skulle kunna vara genare, men finns i alla fall där med Angeredsbron. Är alltid en stor trafikled från början bättre än en stegvis utveckling? Som jämförelse byggdes Norrleden och Angeredsbron i ett svep, men det tog lång tid innan de fick de trafikmängder de planerades för. (Trafiken över Angeredsbron är väl fortfarande rätt begränsad?)
När det gäller E6S-RV40 har många förslag funnits. Den kuperade terrängen går det svårt utan tunnlar och de boende i Östra Mölndal och Pixbo har väl inte varit överförtjusta i en trafikled där, som nog i och för sig skulle kunna utveckla (förändra i alla fall) det området en hel del. En koppling mellan Lackarebäcksmotet och Delsjömotet (utredd som tunnel av Vägverket för kanske ett decennium sedan) skulle korta resvägen en del, men ge marginellt underlag för exploatering. Den nu föreslagna direktrampen mellan E6S och RV40 får motsvarande funktion till betydligt lägre pris och det mesta talar för att den genomförs, till skillnad mot de tidigare mer yviga planerna.
 0
Anders Eriksson (3 September 2014 00:02):
<quote>Då kommer man runt den propp som Göteborg är, och som riskerar att trycka utvecklingen längre och längre ut i en evig "regionförstoring".</quote>

Kan "skalan" på det hela påverkas efter peak oil? Dvs Lerum två mil från Göteborg blir vad Stenungsund och Varberg är idag?
+1
Jan Jörnmark (3 September 2014 07:31):
Göteborg eller Lerum kan inte sitta och hoppas att stan ska räddas av Peak Oil eller något liknande. Då ligger vi verkligen illa till.

Ibland kan jag tycka att det vi verkligen behöver -förtätning i TOD-lägen och öppningar av det som Schumpeter kallade "New Economic Space" framförallt på platser där det skapas nya tvärförbindelser- borde vara ganska enkla och logiska steg. Men uppenbarligen har jag fel, för vi gör ju faktiskt oavbrutet motsatsen här.
+1
Jens Ekengren (3 September 2014 13:00):
Vad som är logiskt beror mest på vilka premisser man har. Har man utgångspunkten att "folk kan bara störa varandra och interaktion är inte önskvärt" så får vi gles tunn stadsliknande soppa.

Jag tror det är något sånt som har drabbat Lerum: fullt logiska beslut baserat på premisser vi inte håller med om.
 0
Ottosson (3 September 2014 13:51):
Anders Eriksson: Redan dagens elbilar klarar pendling Lerum t.o.r på en laddning utan några som helst problem. Varför skulle de inte göra det efter peak-oil? Peak-oil innebär en omställning till energieffektivare och i längden mycket billigare bilresor.
 0
Jan Wiklund (4 September 2014 12:40):
Ottosson: Om energin blir dyrare kommer det på många sätt bli mer attraktivt med närhet. Helt oavsett elbilar.
 0
Ottosson (4 September 2014 16:00):
Jan Wiklund: Och vad talar för att elen i framtiden skulle bli så ohyggligt mycket dyrare att det skulle kosta mer att köra på el än fossildrivet? Speciellt eftersom verkningsgraden från ursprunglig energikälla till snurrande hjul är helt överlägsen med eldrift. Inköp av elbil idag är så mycket dyrare att det ofta inte är ekonomiskt att köpa en, men det kommer självklart förändras totalt med volym.

Närhet är attraktivt av många skäl. Tät blandad stad är vinnaren ändå, man behöver inte luta sig mot att det måste blöda i plånboken att transportera sig. Mitt svar gällde kommentaren att Lerum i framtiden skulle bli som Varberg bara för att oljan snart är slut, vilket jag har svårt att se någon logik i.
 0
Jan Wiklund (4 September 2014 16:08):
Svårigheten att hitta olja kommer att påverka alla andra energikostnader också, i alla fall om man får tro Pentagon. Se http:​/​/​fas.​org/​man/​eprint/​joe20​10​.​pdf
 0
Ottosson (4 September 2014 18:11):
Ja, det kommer påverka när en energikälla försvinner. Men att el blir dyrare är inte samma sak som att det kommer bli dyrare med eldrift än fossildrift. Med dagens elpris är energikostnaden för elbil Göteborg-Lerum t.o.r några få kronor. Elen behöver bli ofantligt mycket dyrare innan pendlingen av ekonomiska skäl går ner till samma nivå som idag mellan Varberg och Göteborg. 10-dubbla elpriset, eller dra till och 20-dubbla det, och det är fortfarande inte ekonomiskt avskräckande jämfört med fossildrift eller för den delen vad ett motsvarande månadskort med Västtrafik kostar (blir inte så kul för den totala hushållsekonomin däremot).
 0
Jan Wiklund (5 September 2014 12:34):
Ottosson: Nej just det. Pendling - eller stora avstånd - är en lyx som vi egentligen inte har råd med.

Men det finns ju fortfarande ett visst utrymme för mindre städer. Alla ekonomiska kretslopp kräver inte en miljon människor för att gå runt.
+1
Ottosson (7 September 2014 20:04):
Jan Wiklund: Om alla landets personbilar kunde göras om till elbilar idag skule bilparken förbruka ca 15Twh el per år. Det kan jämföras med att tex vattenkraften producerar ca 80Twh el per år. Kärnkraften ca 60Twh/år. Eller vindkraften ca 7Twh/år, bara det hälften av vad alla personbilar hade förbrukat. Om elpriset hypotetiskt skulle mångdubblas flera gånger om så skulle det vara av helt andra skäl. Pendling kommer vara mindre av en ekonomisk "lyx" i framtiden. Man kan inte sitta och hoppas på att vi ska få täta blandade städer pga att människor inte kommer ha råd att transportera sig. Det är smartare att helt enkelt bygga täta blandade städer för att det attraherar människor och att efterfrågan på det är långt högre än utbudet.
 0
Jan Wiklund (9 September 2014 10:00):
Ottosson: Energimarknaden är internationell eller i alla fall europeisk, och energipriset avgörs där, inte i Sverige.

Men jag håller helt med dig om att vi bör bygga täta, blandade och attraktiva städer ändå, utan att vänta på att det löser sig automatiskt i framtiden.

Tyvärr är detta nog omöjligt om transporterna bygger på bilism. Biltrafiken tar alldeles för stor plats - någon kontakt på stadsbyggnadskontoret i Stockholm för många år sen hävdade att biltrafiken tar hälften av ytan i Stockholm. För att ta ett exempel.
 0
Ottosson (9 September 2014 17:59):
Jan Wiklund: Nja, marknaden är internationell precis som för det mesta men det hindrar inte olika priser i olika länder, vilket inte minst de vitt skilda elpriserna inom Europa visar. I Tyskland är elen (för konsument) 2-3 gånger dyrare än i Sverige. Där talas om att el blivit en klassfråga. Men även med tyska elpriser klarar du elbilsresan Lerum-Göteborg t.o.r på en tia el. Hushållen förbrukar mycket mer energi på annat än det som går åt till daglig elbilspendling Lerum-Gbg. Får vi skyhöga elpriser kommer det slå hårt på hushållen innan den pendlingen blir ohanterligt dyr. Men visst, ingen kan med säkerhet säga att vi inte kommer se domedagsprofetior förverkligade där elen blivit så ofantligt dyr att vi bara kommer ha råd med det mest basala, där vi behöver göra ekonomiska överväganden om vi kan koka en kastrull potatis eller inte. Sannolikt har pendlaren i Lerum satt solceller på taket innan dess och producerar med <10kvm panel lika mycket el som pendlingen förbrukar, till en kostnad av ca en hundring/mån över solcellernas livslängd 25 år.
 0
Ottosson (10 September 2014 23:03):
Jan Wiklund: Ang ditt senare tillägg i din kommentar ovan så känner jag inte till situationen i Stockholm i detalj, men åtminstone i Göteborg är det en fysiskt omöjlighet med 50% av ytan för biltrafik. Grönyta upptar nämligen 70% av tätorten. Jag vill gärna tro att av de 30% som är kvar så tar hus, innergårdar, torg, trottoarer, cykelbanor, spår och bussgator, industri/hamnmark mm en bit också. Men kanske är situationen jättemycket annorlunda i Stockholm. Kanske kan vara, för Göteborg består till större delen av stora bilfria områden och grönyta nog för varje invånare att ha en egen fotbollsplan.

Vi kan väl åtminstone börja bygga lite tät blandstad innan vi säger att det "går nog inte" om inte bilens undergång kommer först. Med tät blandstad kommer fler klara sig utmärkt med mindre bilkörning. Tokyo, Hong Kong, Barcelona och New York är bevisligen både täta och har bilar så omöjligt kan det inte vara.
 0
Jan Wiklund (11 September 2014 07:57):
Jag kan inte bevisa att min kontakt på stadsbyggnadskontoret hade rätt, för jag har aldrig sett några siffror. Emellertid finns mycket s.k. grönyta i Stockholm som det ligger byggförbud över på grund av buller, så antagligen räknade han in den också.

Vi är givetvis överens om att det inte lönar sig att sitta med armarna i kors väntande på kollapsen. Sätt igång och bygg tät blandstad, så minskar behovet av bilar drastiskt - men vi ska veta att vi har trafikteknikerna emot oss! För dem är höga hastigheter allt, och korta avstånd helt ointressant. Och åtminstone i Stockholm verkar trafikteknikerna vara allsmäktiga, jfr Förbifarten, se http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​12/​12/​tunnelseende_​1346.​html

Beträffande pendlingskostnaderna resonerar jag så här, vilket såvitt jag förstår även Pentagon gör, se tidigare refererad skrift:

Oljan har varit den överlägset billigaste energikällan, som har gett tillbaka 10-30 gånger investerad energi. Bara vattenkraften är billigare, den ger tillbaka mer än femti gånger - men den är en knapp resurs, och den är väldigt ojämnt fördelad. Bara för att vi har gott om den i Sverige kan vi knappast räkna med att vi kommer att ha nån ensamrätt på att använda den. När tyskar, fransmän, engelsmän etc börjar slåss om den kommer priset att gå upp.

Allt annat är dyrt. Det ger tillbaka max fem gånger investerad energi, för det mesta mindre.

Detta sätt att räkna - Energy returned on energy invested - borde på lång sikt också motsvara priset. Vilket rimligen borde innebära att vi måste vara försiktiga med hur vi använder energin, och inte slösa bort den på pendling. Det finns så mycket annat den behövs till.

Stadsutglesningen har kunnat underhållas pga makalöst billig energi under 1900-talet. Men det var ett vindfälle som vi inte kan räkna med återkommer.

Hur som helst är vi ju eniga om att oavsett detta är det bara att sätta igång att bygga tät stad. Och det är ju huvudsaken.
 0
Jens Ekengren (11 September 2014 16:45):
Ottosson/Wiklund: kanske är det så att det är 50% av den hårdgjorda/bebyggda ytan som går åt till trafikapparater?
 0
bahnhof (12 September 2014 03:27):
Vad man än tycker om bilar och trafik så kommer människor och varor ha ett transportbehov.
Det ska inte glömmas att tillgången till bil för gemene man innebar en frihetsrevolution. Plötsligt var det möjligt att själv välja när och vart man skulle styra kosan.
Som med allt annat kom problem med innovationen, och mycket av det som diskuteras och kritiseras här har koppling till just bilism och den plats det tar rent fysiskt i samhället.
När det gäller Förbifarten så är det aningen naivt att tro att dagens vägnät i Stockholmsregionen är färdigbyggt.
36 000 nya invånare per år tar plats och har också ett behov av förflyttning.
Det sägs att Förbifarten slukar hela infrastrukturbudgeten för årtionden framåt. Projekten Citybanan, tvärbanan nord, nio nya tunnebanestationer inklusive en helt ny linje och spårvagn till Värtan talar för att det helt enkelt inte är sant.
+1
Jan Wiklund (17 September 2014 12:34):
Bahnhof: Yimby förespråkar inte att biltrafiken ska avskaffas eller att den inte ska få nån plats alls. Men vi ifrågasätter att den ska få ta så stor plats som nu. Och vi ifrågasätter att fart är viktigare än närhet.

Den här tråden handlar om Lerum, inte om Stockholm, men för den som ändå är intresserad av hur vi tycker Stockholm ska byggas rekommenderas att den diskussionen fortsätter t.ex. på http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​12/​0​9/​lindhagenplanen-​2.​0​_​1310​.​h.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6713 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter