Utskrift från gbg.yimby.se
....

Debatt: Dags att stå upp för den täta myllrande staden

 
Idag skriver Yimby på GP-debatt tillsammans med Rikard Ljunggren (ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Göteborg) och Jan Jörnmark (författare och docent i ekonomisk historia).

Antwerpen är en hamnstad som har ungefär lika stor befolkning som Göteborg, och ungefär dubbelt så hög befolkningstäthet.

Bostadsfrågan har seglat upp som en av de viktigaste i höstens val. Det är bra. För att möta befolkningsökningen i Göteborg behövs minst 4500 nya bostäder om året. Det är långt ifrån de knappt 2000 per år som byggts de senaste åren. Vi tror inte att staden insett allvaret i situationen.

Eftersläpningen har djupa rötter. Göteborg har aldrig hämtat sig från upplösningen av stadskärnan som skedde under 1970-talet. Efterkrigstidens modernism med glest utspridda enklaver av enhetliga punkt- och lamellhus, villamattor i kransen och en kraftig separering av olika funktioner och trafikslag har medfört att vi blivit Europas glesaste storstad. Det finns en stor, outnyttjad förtätningspotential i Göteborg.

"Det är inte så länge sedan vi hade vakanser i allmännyttan", är en invändning mot ökat byggande man ofta hör från stadens håll. Den överskottsrädslan är både ologisk och ogrundad. Så länge det byggs på rätt ställen, det vill säga att förtätningen sker inifrån stadskärnan och ut, kommer det inte att uppstå något överskott inom överskådlig framtid. Därtill är det ohållbart att försöka undvika ett hypotetiskt problem genom att förvärra ett faktiskt.

Om man betraktar Stockholm, Solna, Nacka, Sollentuna och Sundbyberg som en stad med flera kärnor, har de tillsammans vuxit med 42 procent sedan 1980. Göteborg har i sin tur endast vuxit med 24 procent. Även om man lägger ihop de fem Stockholmskommunerna är de ändå till ytan mindre än Göteborgs Stad. Men på den ytan bor mer än dubbelt så många som här. Samtidigt ligger byggandet i huvudstadsområdet nästan på samma nivåer som under miljonprogrammets sista år, med knappt 7 000 färdigställda bostäder om året. Göteborg har dock aldrig varit i närheten av de knappt 4 000 bostäder man byggde 1975, trots flera högkonjunkturer. Stockholms Stad bygger idag dubbelt så mycket på en yta som är knappt hälften av vår.

Göteborgs grundproblem är att staden som regioncentrum har ytterst svårt att erbjuda invånarna attraktiva bostäder i en tät stadskärna. Från Göteborg flyttar arbetande barnfamiljer som tjänar över 200 000 kronor om året, medan unga som tjänar under 200 000 kronor om året flyttar in. Följden har blivit att Göteborg har den sämsta inkomstutvecklingen i hela regionen. Det skapar i sin tur en svaghet för byggmarknaden.

Slutsatsen man kan dra av det är att Göteborg är en attraktiv studentstad. Men så fort studierna är avklarade går flyttlasset härifrån. Varje dag tappar staden i sakta ström skattekraft, köpkraft, tillväxt och attraktivitet. Utan tillräckliga skatteintäkter är det svårt att nå målet att göra Göteborg till en stad för alla. Trenden måste vändas.

Vi ser att Göteborg står inför tre huvudutmaningar:

  1. Byggtakten behöver öka. Åtminstone 4500 nya bostäder av olika upplåtelseformer och storlekar i bra lägen behöver stå färdiga varje år. Går det att bygga i sådan takt i Stockholmsregionen går det i Göteborg. Ett sätt att snabba på byggandet är att återinföra stadsplanen, som kan ge ett överflöd av byggklara tomter, samtidigt som det är möjligt att ha en kontinuerlig medborgardialog om stadens långsiktiga utveckling
  2. Stadskärnan måste förtätas och stärkas med minst 75 000 nya bostäder de kommande 15-20 åren och ungefär lika många arbetsplatser. Exempel på områden som snabbt kan förtätas är Heden, Gullbergsvass, Centralen, uppställningsytorna kring Nya Ullevi bort mot Valhalla IP samt centrala parkeringsytor som Skanstorget
  3. Intressekonflikter måste hanteras. Konflikten står mellan de som tar sitt ansvar för utvecklingen och de som högljutt säger nej till förändring. Därför måste politiken vara beredd att köra över enskilda särintressen när staden förtätas. Det kräver i sin tur ett politiskt ledarskap vi hittills inte skådat. Vår rekommendation till den som blir Kommunstyrelsens ordförande efter valet är att tydligt ta på sig rollen som högsta ansvarig för stadsutvecklingen, som står upp för den täta, levande och myllrande staden

Tätheten har enorm betydelse för möjligheten att skapa en stad som är långsiktigt ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Det skapar jobb och ger högre löner, inte minst inom den växande servicebranschen. Framför allt leder tätheten till nya innovativa branscher. Låt oss ta chansen och erbjuda både nuvarande och blivande göteborgare en ärlig chans att få bosätta sig här och bidra med sina idéer, drömmar och arbete till Göteborgs utveckling. Det sägs att bästa sättet att förutspå framtiden är att skapa den. Vi bidrar gärna, men beslutet ligger i stadens händer och det är bråttom.

Rikard Ljunggren, ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna Göteborg
Jan Jörnmark, författare och docent i ekonomisk historia
Patrik Andersson, samordnare för Yimby Göteborg

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Hans-Olof Hansson (10 September 2014 21:04):
Tack för en bra artikel!

Yimby får allt större genomslag. Att Yimby tas på stort allvar märks inte minst genom att Patrik Andersson var moderator i en politisk debatt vid Kopparmärra.

Jag och en kollega stod och pratade med en företrädare för Ja till Trängselskatt (missade tyvärr vad han hette). Efter debatten så anslöt sig Patrik till samtalet.

Mycket ironiskt i sammanhanget var att vi stod utanför Vägvalets valstuga! De hade dock stängt ner tidigt och dragit. Alla andra partier var kvar när det var som mest folk, men Vägvalet hade låst och gått hem... hehe ;-)
 0
Mats O. (11 September 2014 07:09):
"Framför allt leder tätheten till nya innovativa brancher."

Forskning eller empiriska studier på det?
 0
Matthias H. (11 September 2014 08:04):
Mats, om man tar det resonemanget helt åt andra hållet så blir det klarare. Där inga människor finns, i en total gleshet alltså, kan ju inga innovationer uppstå...
 0
W Wallin (11 September 2014 10:08):
Läste artikeln i GP.
Liknande artiklar har man haft i många olika utförande sedan 1993.

Det är mycket lätt att konstatera hur det är. Man kan också, som i artikeln, ge exempel på att om man får en "ändring", kan det bli si eller så.

Det som man saknar i artikeln, är att man inte talar om vad det är för problem och att man inte lokaliserar problemet och redogör för vad orsaken är och vad problemet för med sig, vilka följderna blir och hur det påverkar bostadsbyggandet, de som vi alla vill ha, men inte kan få på grund av dagens problem.

Det problem, som alla professorer, små och mindre byggbolag, ekonomiexperter och övriga, är ense om, är att vi, som enda land i världen, har ett "Kommunalt Planmonopol". Detta gör att tjänstemännen i kommunen har "Tolkningsföreträde" i att handlägga och driva byggärenden över byggherren.
Detta trots att tjänstemännen inte har någon, som helst kunskap om kunder och deras krav, företagskunskap, att driva byggprojekt, eller andra kunskaper i byggsektorn. Tjänstemännen styr och tar de beslut, som de anser är viktiga och kräver av byggherren att utföra projekt, som inte går att finansiera. Tjänstemännen kan, utan att vara medfinansiär, tala om för byggbolaget, hur de skall förfara och vad de skall placera hus mm, utan att de har något som helst finansiellt ansvar.

Tar man bort "Planmonopolet", kommer det att bli möjligt för alla små, mindre och lite större byggbolag att bygga just de lägenheter som deras kunder vill ha.
Kommer man dit, blir det en mångfald av bostäder, till olika kostnadsnivåer, som kunderna i olika inkomstnivåer önskar och har nytta av.
Samtidigt kommer Sveriges tillväxt att öka med 20 -25% och ett stort antal arbetstillfällen kommer att skapas samtidigt.

Att som i dag behålla "Planmonopolet", tyder på att Regeringskansliet, är mer intresserad av att behålla några tjänstemän i kommunerna, än att se till att det byggs i den nivå, efterfrågan är och samtidigt kunna tillfredsställa de bostadssökande.

W Wallin
+1
Jens Ekengren (11 September 2014 16:48):
WW: Jag tror inte att någon är beredd att ta bort planmonopolet i bemärkelsen "släpp lös anarkin" (förhoppningsvis är det inte det du menar borde hända, då slåss jag mot en halmgubbe).

Om du menar att vi borde få ett sätt att få loss mer mark att bygga på så länge man uppfyller grundläggande normer - t ex en stadsplan - så håller jag med dig.
 0
Per H (11 September 2014 21:08):
GBG C hade 2013 en folkmängd på 67891 på 816 hektar.
Malmö C hade då 72803 på 540 hektar.
 0
Krister Malmqvist (19 September 2014 08:43):
På Hisingen finns enorma markreserver. Om bara kommunikationerna över älven ordnas på ett vettigt sätt så har södra-Östra Hisingen mycket outnyttjad mark. Norr om Backaplan t.ex. utmed Göta Älv norrut.
 0
Krister Malmqvist (19 September 2014 09:01):
Hittade en lista vad det kostar att renovera miljonprogrammet:
Ort, område, bolag Höjning i kronor/månad för 70 kvm

1 Örebro, Drottninggatan, Öbo 2 850
2 Gävle, Sätra, Gavlegårdarna 2 600
3 Uppsala, Kvarngärdet, Uppsalahem 2 477
4 Lindesberg, Bättringsvägen, Libo 2 000
5 Borlänge, Bullermyren, Tunabyggen 1 980
6 Upplands Väsby, Sigma, Väsbyhem 1 750
7 Göteborg, Backa Röd, Poseidon 1 600
 0
Per H (20 September 2014 17:19):
Jo det är ju bra för GBG att man har såna stora ytor att bygga på ute på Hisingen, när man ( alla fall 2013)inte ens nådde upp till 70 000 boende i innerstan.
 0
Krister Malmqvist (21 September 2014 07:51):
Genom planmonopolet kan kommunen styra hur mycket byggbar mark som finns tillgänglig.
Kommunen använder detta instrument till att höja markpriserna på den mark som tilldelas byggherrarna. I Stockholm är man uppe i 30.000 kr/kvm i attraktiva lägen. Genom den långsamma planprocessen kan enbart kapitalstarka bolag vara med vid budgivningen på byggbar mark. Mindre aktörer på marknaden kan inte ligga med mark i årtionden i väntan på bygglov.
 0
Hans-Olof Hansson (21 September 2014 13:34):
Men trots det så bygger Stockholm mer i jämförbara mått än Göteborg. Vad beror det på? Varför bygger Göteborg för lite och för sent?
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.