Utskrift från gbg.yimby.se
....

Frihamnen: Blandstad vs ibland stad

 
Så har vi kommit till sista delen i trilogin om programplanen för Frihamnen. I denna del granskar vi hur den uttalade ambitionen om blandstaden tar sig uttryck. Inte helt oväntat, men likväl tråkigt nog, används som vanligt subjektivt kulturmiljöhistoriska resonemang till att trycka ner bebyggelsehöjder och tätheten, och det till en den grad att blandstaden uteblir.

Frihamnens blandstad blir i praktiken Sannegårdshamnen 2.0?

Ibland stad

I den första delen Frihamnen: Programplanen tittade vi på de övergripande ambitionerna och konstaterade att det finns bra ambitioner med en tät grön stad. Inte minst exemplet på blandstadskvarteret såg ut som ritat på recept från Yimby.

Ett trevligt blandstadskvarter enligt programplanen (grönt bostad, gult kontor, rött handel).

 

Men den andra delen Frihamnen: Ett nytt Skeppsbrohaveri visade att stora delar av området får en låg exploateringsgrad och med det följer en så dålig ekonomi att projektet blir svårt att genomföra.

Tätheten är även för låg för att kunna stödja ett stort utbud av lokal service. Trots planens vackra tal om blandstad och vikten av billiga lokaler så ska lokaler och service koncentreras till endast stråk och knutpunkter. Det betyder att många gator och delar av området inte får några krav på lokaler. Det är precis samma typ av planering som i Kvillebäcken och Eriksberg, och kanske framförallt Sannegårdshamnen (se första bilden ovan) om vi tar fasta på planens önskan om en låg bebyggelse över stora delar.

Planen med stråk och knutpunkter och 3-5 våningar och 6-8 våningar över stora områden.

Lokaler och service koncentrerade till stråk och knutpunkter i Kvillebäcken.

 

Subjektiv kulturmiljöhistoria

Så vad är egentligen anledningen till att man valt att tränga bort bostäder och blandstaden genom att hålla nere bebyggelsen? I programplanen står att läsa

Tätheten av människor ska vara högst runt huvudstråken och vid kollektivtrafikknutpunkten. Därför föreslås bebyggelsens skala öka mot nord-ost med de högsta byggnadshöjderna längs Hjalmar Brantingsgatan. Denna struktur ger ett bättre lokalklimat då de förhärskande vindarna styrs över bebyggelsen. Den skapar också en siluett där stadens intensitet [sic] blir läsbar på håll.

Den låga bebyggelsen motiveras alltså med vindar och en läsbar "intensitet". För det första, vid de förhärskande sydvästliga och västliga vindarna ligger Frihamnen bakom Slottsberget-Lindholmen-Lundbystrand respektive Ramberget. För det andra, går det alldeles utmärkt att ta hand om vindar oavsett höjd på bebyggelse bara det är med som ett designkrav. För det tredje är vindar inget problem vid måttligt höga byggnader. Notera att hela Norra Älvstranden, inklusive de nya byggnaderna på gång vid Färjenäsparkens fot, har byggts mitt i hamninloppets bistra vind och som regel med mer än fem våningar.

Idén med den läsbara intensiten kommer från en utredning av kulturmiljön i Frihamnen som bland annat landat i

Kritiska punkter för den samlade kulturmiljön i Frihamnen
...
2. Den låga skalan
Frihamnen ligger, tillsammans med älven, som botten i den skål som Göteborg utgör, och detta tillsammans med skalan gör att en stor del av upplevelsen av platsen utgörs av de storslagna utblickar man får därifrån.
...
4. Långa siktlinjer i stadsskala
Frihamnsområdet erbjuder långa siktlinjer längs pirer och mellan magasinsbyggnader med vida vyer och utsikter. För att dessa siktlinjer skall bibehållas krävs både ett visst utrymme kring bebyggelsen och en måttlig skala i området som helhet.

Tja, det är ju en möjlig beskrivning. En annan är att älven och Frihamnens kajer alltid har kantats av storskaliga och höga konstruktioner som dockor, kranar och fartyg. Bebyggelsen som finns längs älvstränderna är betydlig högre än programplanens 3-5 våningar, t.ex. Amerikahuset, Värmeverket vid Rosenlund, Kinesiska Muren, Sjöfartsmuseet, Stenaterminalerna, det ombyggda fryshuset vid Fiskhamnsgatan, och inte minst Lilla Bommen med Läppstiftet och Operan, och Lindholmen Science Park med kontorsbyggander och Kuggen, ja hela Norra Älvstranden. Talet om den låga skalan och långa siktlinjer är subjektivt nonsens. Det går alltså lika bra att skriva

2. Den höga skalan
Frihamnen ligger vid älven som under lång tid kantats av storskaliga objekt och byggnader i varierade höjder och ofta högre höjder...

Och de beskrivna siktlinjerna fanns inte när hamnen var full av fartyg, fordon och godshögar. De är något som skapats i utredarens medvetande under den, i historiskt perspektiv, korta tid som Frihamnen stått öde. Den som vill göra kulturmiljöhistoriska kopplingar kan lika gärna plocka upp rutnätsplanen som finns på 1910 års karta och skriva:

4. Långa siktlinjer längs stadens raka gator
Den gamla rutnätsplanen över Kvillestaden erbjöd långa siktlinjer längs raka gator. Som ett led i att anknyta till Frihamnens kulturmiljöhistoria bör dessa siktlinjer återskapas i en strikt rutnätsplan.

1910 års karta med rutnätsplanen över Kvillestaden "där man börjat bygga arbetarebostäder lite varstans" för att citera Kulturmiljöunderlaget.

Yimbys kulturmijlöhistoriskt korrekta förslag på stadplan för Frihamnen.

 

Förstå mig rätt, det är helt okey och till och med önskvärt att ta kulturmiljöhistoriska hänsyn. Problemet är när denna hänsyn grundas i en djupt subjektiv beskrivning, som dessutom motsägs av verkligheten, och framförallt när den hänsynen leder till förödande konsekvenser för stadens funktion.

 

Riktig blandstad

Vi kan jämföra med Olivedal där vi har kört riktig blandstad i över 100 år med ett välkänt positivt resultat. Genom att inventera stadsdelen har 506 gatulokaler identifierats. Då är förskolor, skolor och äldreboende inte medräknade, inte heller kontor och service som ligger inne i husen eller högre upp. De lokaler som vid inventeringen är sammanslagna räknas om en lokal. Det är bara gatulokaler som är räknade och det landade i 506 st spridda över hela området.

Blandstad på riktigt i Olivedal. Punkterna anger verksamhetslokaler i gatuplan. (Inventeringen är förtjänstfullt gjord av Johannes Hulter.)

 

Se även Johannes Hulters inventering av verksamheterna på Nordhemsgatan för exempel på den flora av aktiviteter som pågår i de lokaler som inte ligger vid det som idag skulle klassas som stråk och knutpunkter.

Olivedal är blandstad. Frihamnsplanen är inte blandstad. Olivedal fungerar och har fungerat över lång tid så vi behöver inte uppfinna hjulet igen. Nyckeln är en hög exploateringsgrad och hög boendetäthet. Men säger belackaren: Olivedal byggdes för 100 år sedan, vi kan inte bygga så idag! Nja, strukturen sattes för 100 år sedan men faktum är att det har byggts hus i området under alla tider. Linnégatan kantas av byggnader i olika åldrar. Det har byggts på 80-talet, på 90-talet, på 00-talet och senast byggde JM bostadsrätterna vid Värmlandsgatan, vilka huserar en lokal med kaffé/bar och en lokal med tre småföretagare och en konstnärsateljé man kan skåda från gatan. Gemensamt för alla dessa byggnader, med några få undantag, är att de har verksamhetslokaler i gatuplan.

 

Omvänd planering

Vi har nu sett på vilken bräcklig grund som tätheten hålls nere. Det betyder färre bostäder för alla de desperat sökande, en risk att hela projektet blir ekonomiskt ogenomförbart och det slår sönder förutsättningarna för en riktigt blandstad.

I grund och botten handlar detta om en helt felaktig prioriteringsordning och omvänd arbetsgång, som ser ut som följer

  1. Subjektiva preferenser, bland annat förklädda till kulturmiljöhistoriska resonemang, ger att bebyggelsen ska vara låg och gles.
  2. Det blir få bostäder, få människor och svårt att få verksamhetslokaler att bära sig ekonomiskt.
  3. Hoppsan, vi kan inte skapa en levande blandstad så vi får koncentrera verksamheterna längs huvudstråk.

Detta borde vändas till

  1. Vi ska förverkliga översiktplanens uttalade mål om blandstad över hela området.
  2. Utred vilken täthet som behövs för att stödja en riktigt blandsstad med ett stort utbud av verksamhetslokaler och stadsliv i varenda kvarter och längs varenda gata.
  3. Givet tätheten som behövs för att blandstaden ska fungera, arbeta med hur kulturmiljöhistoriska (och andra) hänsyn ska tas.

Det är inte svårare än så.

Vi kommer nu arbeta vidare med Yimbys yttrande över planen. Men det som händer i Frihamnen är så viktigt för Göteborgs framtid att vi alla måste ligga på för att få detta i rätt riktning. Ett sätt att göra det är att redan nu kontakta dina favoritpolitiker i Byggnadsnämnden och berätta att Frihamnen måste få fler bostäder, fler människor och rikligt med verksamhetsslokaler – dvs en riktigt blandstad.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Johan Bengtsson (2 September 2014 10:16):
Miljonprogrammet 2.0 <gääässp>
+2
Matthias H. (2 September 2014 12:37):
Aaaaahahahaha utan att ha läst nånting så måste jag bara säga Patrik att din rubriksättning här är världsklass. Hahahaha underbart

Får återkomma när jag läst...
 0
Patrik Höstmad (2 September 2014 15:19):
Matthias, jag vill minnas att det var Johannes Westlund som myntade uttrycket mitt i en diskussion för en bra tid sedan. Äras den som äras bör.
 0
Matthias H. (2 September 2014 18:31):
Ok, Patrik, ja om det var du Johannes W. så som sagt, fantastisk ordlek.

Men i övrigt är det inte vidare lekfullt, vi får kämpa för att få till högre slutna kvarter i hela Frihamnen.
 0
Patrik Höstmad (2 September 2014 19:02):
Enligt Johannes W var det inte han. Men jag har sett det i någons kommentar någon gång.

Ja det känns viktigt att just Frihamnen blir bra eftersom den ligger så strategiskt vad gäller att knyta ihop staden.
 0
Hans Jörgensen (2 September 2014 22:41):
Vilken lektyr :)
Min favorit:

Frihamnen ligger, tillsammans med älven, som botten i den skål som Göteborg utgör, och detta tillsammans med skalan gör att en stor del av upplevelsen av platsen utgörs av de storslagna utblickar man får därifrån
.

Får man storslagna utblickar från skålens botten... förstår inte. Det är väl höjderna runtomkring, naturliga som artificiella, som står för utblickarna: Ramberget, Göta-Älvbron, Läppstiftet, Kvarnberget...

Nu verkar det ju ändå inte som programplanen vill bevara skålen eftersom bebyggelsen ska öka successivt upp mot stråket från Hisingsbron. Eller är det man tänker sig utgöra själva skålen kanske... I så fall blir den ju artificiell och är inte naturlig. Det "naturliga" vore i så fall att köra samma höjd på hela den sammanhängande större slätt som utgör "centrala Hisingen" + Gullbergsvass. Men här väljer man alltså att skapa en helt onaturlig sluttning.
 0
Hans Jörgensen (2 September 2014 22:47):
Siktlinjer via stadsgator, ja det borde vara givet. Då spelar det ingen roll hur hög bebyggelsen är längs gatan så länge gatan är rak och hyggligt bred.
 0
Daniel Ohlvin (2 September 2014 23:28):
Varför talar de inte sanning i stället? Vad det egentligen handlar om är att så många som möjligt ska få varsin liten symbolisk gnutta vattenutsikt att drömma sig bort över från sina stålbalkonger. Då måste husen närmre vattnet vara lägre. Mäklarna älskar att kunna säga att det finns "havsutsikt".

De har en poäng i detta: utsikten kommer vara extremt viktig, då sådana här nybyggda områden i övrigt blir så förintande tråkiga och sterila att det ofta inte finns något annat lockande med dem. I detta fall kan man dock tycka att läget borde vara fullt tillräckligt.
 0
Ottosson (3 September 2014 13:43):
Daniel Ohlvin: Så varför höjer man inte bara alla husen generellt med X våningar då? Då skulle exakt lika många lägenheter ha utsikt över de andra husen, plus att det skulle tillkomma X vån extra utsiktslägenheter i husen närmast vattnet. Nej, det kan omöjligen ha med ekonomi att göra.
 0
Patrik Höstmad (3 September 2014 20:21):
Jag känner mig lätt felciterad men budskapet borde gå fram. Frihamnen ska vara av tätt och av innerstadskaraktär.
 0
Alexander Åkerman (3 September 2014 21:20):
"Exploateringstalen
Boulevardstaden 2,8
Alléstaden 2,6
Hamnstaden 1,3
Ringön 2,1
Jubileumsparken 0,0(?)" - Patrik Andersson

Generellt är exploateringstalen ganska höga. Dock borde de tätaste delarna vara över 3,0 och de lägst exploaterade vara över 2,0 i ett sånt här läge. (räknat på områdesnivå)
 0
Jan Wiklund (4 September 2014 20:33):
Jag antar att man i Göteborg såväl som i Stockholm har ett stort behov av bostäder. Samt att man i Göteborg såväl som i Stockholm har svårt att hitta mark att bygga på.

Likförbannat, när man väl har hittat mark att bygga på, så bygger man så lite man kan där. Varför? Vilka är motiven?

Jag ställde den frågan för en utvald samling politiker, byggföretagsföreträdare och kommuntjänstemän i Stockholm i går - och resultatet blev en öronbedövande tystnad.
 0
Jan Jörnmark (5 September 2014 06:51):
Det är fruktansvärt bra skrivet. Man ställer sig gång efter annan frågan hur det kunde gå så här illa.
 0
Krister (8 September 2014 07:38):
Vägvalets kommentar angående verksamhetslokaler i markplan är tyvärr högst relevant:

"I nästan alla nya hus planeras för verksamhetslokaler i bottenplan, men det finns egentligen inte behov av så mycket lokaler som byggs."

Hyrorna i nybyggda hus blir så pass höga att flertalet som behöver lokaler väljer bort lokaler med mycket hög hyra per kvm. Bättre att bevara äldre fastigheter om sådana finns. Ta exemplet Haga, där det var gott om lokaler i markplan före rivningen, men nu är det bara den enda gata som inte revs där det fortfarande är gott om lokaler i markplan. I de rivna kvarteren saknas lokaler i markplan.
 0
Hans-Olof Hansson (8 September 2014 08:12):
Men det är ju just lokaler i bottenplan som är så nödvändiga för att få till den trevliga blandstad som vi vill ha! Stora delar av norra älvstranden saknar det och är en trist upplevelse. Motsatsen är centrala staden med lokaler i bottenplan och ett helt annat stadsliv!
 0
Krister (8 September 2014 08:17):
Läst i en uppsats angående ombyggnaden av Friggagatan:

Exploatörer räknar bara på lönsamhet och bryr sig inte om en av de viktigaste aspekterna kring förvaltning av kulturhistorisk bebyggelse – förmågan att finna rätt hyresgäster till rätt fastighet. Det är oerhört viktigt för blandstadsvisionens förverkligande att finna hyresgäster med förståelse för bebyggelsens inneboende värden. Att överlåta planprocessen till exploatören innebär att avhända sig alla hänsynstaganden bortsett från lönsamheten.

Hela uppsatsen här:https:​/​/​gupea.​ub.​gu.​se/​bitstream/​20​77/​22726/​1/​gupea_​20​.​.​
 0
bahnhof (14 September 2014 14:07):
Hansson.
Det är förvisso trevligt med lokaler som har en verksamhet.
Men det måste också finnas ett underlag av kunder för att bedriva den.
Och det gör det inte med den relrelativt glesa bebyggelse som planeras och redan har byggts.
 0
Hans-Olof Hansson (14 September 2014 15:33):
Den glesa bebyggelsen som planeras är ju det stora felet med planen! Har man en täthet som innerstan, eller bättre så lönar sig lokaler i bottenplan definitivt.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter