Utskrift från gbg.yimby.se
....

Valenkät 2014

 

Idag publicerar Yimby Göteborg sin valenkät. Vi ställde sex avgörande frågor om stadens utveckling till alla partier som finns representerade på EU-, riksdags- eller kommunnivå i Göteborg. Vi har fått svar från C, FP, KD, M, MP, S och VV men inte från KD, SD och F!.

Sammanställningen ovan är ett försök till en översikt av svaren för att en jämförelse enklare ska kunna göras. De sex första raderna beskriver de element partierna använde för att beskriva blandstaden. Det är glädjande att beskrivningen av blandstaden, med något undantag, har blivit så mycket bättre än vid förra valet. Notera att ett streck inte betyder att partiet är emot, bara att de inte explicit talat om det i svaret. Titta på denna för att få en överblick men se också till att noggrannt läsa igenom svaren som följer för det ovan är en tolkning. Stadsutvecklingspolitiken är för viktigt för att stanna vid en tolkad översikt.

 

1. I översiktsplanen sägs att alla stadsdelar ska bli mer av "blandstad". Vad betyder begreppet "blandstad" för er?

Centerpartiet
Det är lätt att fastna i att ”blandstad” handlar om att bygga med olika upplåtelseformer. Det är dock bara en del och egentligen bara ett av flera sätt att uppnå den sociala delen av blandstaden. Social blandning är ett av tre grundläggande begrepp som för oss ingår i blandstaden. De andra är Funktionell blandning och Estetisk blandning. Alla tre är dock tätt sammanlänkade, även om jag nedan gör skillnad för läsarens skull.

Den sociala blandningen handlar om att människor med olika förutsättningar (ålder, inkomst, ursprung, kultur osv) ska finnas inom samma hus/kvarter/område. Det kan uppnås dels genom blandade boendeformer (förutsatt att prisnivåerna på boendet blir varierande), men också genom att storlek på bostäder växlas och olika boendetyper (kollektivt ex.vis) varieras.

Den estetiska blandningen handlar om att byggnaderna varierar i höjd, utseende, material, stil och på alla möjliga tänkbara sätt. Bäst blir om staden får växa fram organiskt över tid, vilket gör att olika typer av hus från olika epoker samsas när några rivs och bygger nytt samtidigt som annat får stå kvar. Där det inte är möjligt med organisk framväxt är det viktigt att det blir många olika byggherrar och arkitekter med olika förutsättningar för en varierad gestaltning.

Slutligen den funktionella blandningen handlar helt enkelt om att det ska finnas olika funktioner för de byggnader som finns i ett område, gärna olika funktioner i samma byggnader också. Här kommer det klassiska kravet på verksamhet i bottenplan in. Kontor, föreningslokaler, handel och annat blandat med bostäderna är viktigt både för att få staden levande hela dygnet. I samband med detta krävs också en vettig trafikplanering för att få tillräckligt med underlag för kunder och för att de som arbetar ska kunna ta sig till och från området.

Ett ord vi skulle vilja lägga till det hela är ju tätheten. Vi och ni (YIMBY) pratar ju ofta om den täta blandstaden. Tätheten ingår inte i blandstaden per definition, men är något av en förutsättning för att lyckas bättre, eftersom det ger mer befolkningsunderlag och bättre förutsättningar att lyckas med blandstadens mål.

Folkpartiet
Blandstad är den tätbebyggda staden där det är fungerande att få in bostäder, arbetsplatser, samhällsservice och handel i samma område. En blandning av upplåtelseformer och olika prisbilder för att få en social blandning är också viktigt.

Miljöpartiet
För Miljöpartiet betyder blandstad en tät grön stad med blandning av såväl byggnadstyper, funktioner som upplåtelseformer. Det innebär blandning av människor och utbud. För oss ingår dessutom tydliga inslag av omväxlande flora och fauna. Vi vill se betydligt större andel kvartersstad än idag i det som byggs och att bostäder blandas med verksamheter i samma fastighet/kvarter.

Eftersom begreppet är otydligt har vi tillsammans med S och V uppdragit åt SBK att definiera Blandstad för Göteborg men det uppdraget är inte färdigt.

Moderaterna
För oss handlar ”blandstaden” mycket om en blandad bebyggelse där alla olika upplåtelseformer uppmuntras. Om tomträttsinnehavare och boenden i lägenheter vill friköpa sina lägenheter/hus ska staden i grunden ha en positiv syn på det. I områden där hyresrätter dominerar ska i första hand kompletteras med bostadsrätter och småhus. Även möjlighet till viss omvandling till bostadsrätt kan behövas för att minska segregationen. I områden med mycket bostadsrätter ska upplåtelse av hyresrätter prioriteras. Men det är även viktigt med exempelvis tredimensionell fastighetsbildning för inslag av lokal handel, näringsliv och kultur och fritidsaktiviteter. Självklart ligger också hållbar stadsutveckling i de tre dimensionerna inom blandstadsbegreppet. Vi anser att det i Göteborg måste finnas alternativ för både unga och gamla och för människor med olika ekonomiska möjligheter.

Socialdemokraterna
En "blandstad" är en stadsmiljö med en mångfacetterad blandning av olika människor, verksamheter, byggnader och platser. Olika sociala grupper ska leva och röra sig i området. Det ska finnas en stor bredd i utbudet av arbetsplatser, handel och service. Arkitekturen ska ha en stor variation i färg och form. Det ska finnas allmänna platser av god kvalitet som bjuder in alla, oavsett ålder, bakgrund eller inkomst, att mötas och vara en del av det gemensamma offentliga livet. För att åstadkomma det krävs ett socialt medvetet byggande, en blandning av upplåtelseformer, en mix av gammal och ny bebyggelse, gott om lokaler i bottenvåningarna, småskalig fastighetsindelning, smarta lösningar för olika trafikslag och att förvaltning och politiker ger utrymme för lokala initiativ att blomstra. Det är en stor utmaning att lyckas med alla dessa aspekter samtidigt men målsättningen måste vara att nå så nära detta ideal som möjligt när vi utvecklar nya och gamla stadsdelar.


Blandstad innebär en bebyggelse med bostäder, verksamheter, handel och skolor lokaliserade i samma kvarter. Trafiken sker på stadsgator -eller gågator - med begränsad hastighet. Den typiska blandstaden hittar du i äldre områden, t.ex. Majorna till skillnad från 60- och 70-talens planering där olika verksamheter separerades och skiljdes av stora trafikleder, t.ex. Angered och Gårdsten.

Vänsterpartiet
För oss betyder blandstad att vi planerar och bygger staden med såväl blanda bebyggelse, upplåtelseform som innehållsmässigt. Dvs, hyresbostäder ska finnas där det idag finns en överrepresentation av bostadsrätter och äganderätter. Samma ska råda åt det motsatta hållet. Arbetsplatser, handel, grönområden, god kollektivtrafik och samhällsservice ska också planeras in då nya bostadsområden byggs

 

2. Vi behöver många fler bostäder i centrala Göteborg och vi behöver skapa en mer kontinuerlig stad. Ska Heden bebyggas? ....och om 'ja' hur? Vill ni se högre exploatering i Frihamnen än den som finns i den programplan som är ute på samråd? Hur många våningar vill ni se på bebyggelsen i de stadsdelar som kommer att planeras och byggas i framtiden?

Centerpartiet
Vi ser att det finns stora ytor på Heden som är väldigt dåligt nyttjade. Bilparkeringarna och den oftast helt öde stora grusplanen i södra delen bör göras något vettigare med. Här tror vi att en smart och tät bebyggelse skulle skapa mer liv och rörelse och ge välbehövliga bostäder åt fler.

När det gäller Frihamnen så skulle vi gärna se en högre exploateringsgrad, det är ju ett område mycket nära centrum och då måste man också våga skapa både täthet och bygga på höjden. Ledningen är på rätt väg, men har inte nått ända fram får man dock säga.

Att säga en exakt höjd på våningar i framtida bebyggelse känns dumt. Men vi ser gärna att det byggs så pass högt att man faktiskt kan genomföra den täta blandstaden i verkligheten. Då krävs det många gånger högre byggnader än de 6-8 våningar som verkar vara den magiska gränsen i Göteborg.

Folkpartiet
Vi instämmer i det första påståendet om att det behövs fler bostäder i centrala Göteborg och har lagt ett uppdrag om att se över var man kan förtäta i city på exempelvis lucktomter och gammal industrimark. Vi har dock blivit nedröstade. Vi vill se en viss bebyggelse på Heden och har drivit på för de parallella uppdrag som genomförts. Heden är en speciell plats för många människor där man länge utövat idrott. Vi vill att möjligheten till idrottsutövande ska finnas kvar och vill också komplettera en del av ytan med bostäder och lokaler för att få området mer levande och koppla samman evenemangsstråket mot Avenyn. Det kan exempelvis vara lämpligt med bebyggelse längs Engelbrektsgatan.

Antalet våningar kan variera beroende på område. Vi ser gärna att man bygger tätt och högt där det passar in i stadsbilden. Angående högre exploatering i Frihamnen är det alltid viktigt att få till en hög exploatering där det går. Frihamnen är ett nytt område där det kan vara passande med högre bebyggelse. Större marktilldelningar kan innebära lägre pris för slutkunden, därför kan det vara viktigt i delar av området där man kan få ned priserna.

Miljöpartiet
Ja, vi vill att Heden ska bebyggas och vår ingång är i första hand en fortsättning av stadsstrukturen i kvarteren runt omkring på ungefär en tredjedel till halva ytan. Resten ska vikas åt idrott och grönska. Vi vill slippa dyra garagelösningar och vill testa tillfälliga parkeringshus. Nu ser vi med spänning fram mot hur de parallella uppdragen ska förvaltas

Vi vill testa möjligheten att öka exploateringsgraden i det som planeras i Frihamnen såväl som i det som finns med i utbyggnadsplaneringen.

Vi vill inte låsa ett specifikt våningsantal för kommande bebyggelse men ser framför oss att fler människor ska bo i den centrala staden utan behov av bil, med god kollektivtrafik och närservice och då krävs att Göteborgs inte är så utglesat som idag. Vi vill hellre en något högre bebyggelse generellt än låga byggnader med enstaka uppstickande höghus.

På platser som till exempel Lindholmsallén är det önskvärt med rejält höga hus för att möta den breda gatan.

Moderaterna
Moderaterna vill att Heden ska vara en öppen och välkomnande mötesplats för alla. Vårt huvudmål med Heden är att få till en upprustning där parkeringsplatserna tas bort från markplan och flyttar ner i ett parkeringshus under jord. Vi vill ha mycket mer av grönska och sportaktiviteter för att attrahera ännu fler till Heden. Vi vill först bebygga andra hårdytor i centrala Göteborg: Frihamnen, Ringön, Gullbergsvass, Backaplan och Södra Älvstranden.
Vi är därför skeptiska till privatisering och exploatering av Heden inom överskådlig tid.

Moderaterna har yrkat för en högre exploatering i flertalet stora planer de senaste åren. Frihamnen och Skeppsbron för att nämna två. Vi anser att de rödgröna överlag har en alldeles för låg exploateringsnivå i detaljplanerna. Göteborg har en enorm bostadsbrist och då krävs det högre byggnader. Ett exakt antal våningar per byggnad är svårt att sia om, då varje detaljplan och område har olika egenskaper. Men vi behöver i allmänhet både bygga högre och mer på redan befintliga huskroppar.

Socialdemokraterna
Socialdemokraterna vill bygga ihop staden. Vi vill förtäta Göteborg, både i centrala och halvcentrala områden. Den nya innerstaden kommer snart att börja växa fram i Älvstaden och vi jobbar intensivt och målmedvetet med att det ska bli en tät, grön och blandad innerstadsbebyggelse. Men även halvcentrala delar av Göteborg behöver förtätas avsevärt, om ambitionen om en kontinuerlig stadsväv ska kunna förverkligas. Därför satsar vi också kraftigt för att bygga nya stadskvarter i våra olika stadsdelar, t.ex. i Gamlestaden där den nya stadsdelskärnan, med hög täthet, funktionsblandning och utomordentlig kollektivtrafik, nu har börjat byggas. Vår ambition är att följa den fastlagda utbyggnadsplaneringen för staden, där vi bygger staden inifrån och ut, och gör strategiska satsningar i några utvalda tyngdpunkter, som bl.a. Angereds centrum.

Vad gäller Heden så har vi inte sagt nej till ny bebyggelse där, utan istället gett ett uppdrag till förvaltningen att undersöka förutsättningarna för förtätning och utveckling av området. Det finns onekligen stor förbättringspotential. Kan man stärka stråken runt och över Heden så kommer både närområdet och innerstaden som helhet att få ett rejält lyft. Heden är också en stor kulturaktivitetsplats och en resurs för evenemangsstaden. Men vi är väldigt tydliga med att vi absolut inte vill bygga bort möjligheten till idrott och rekreation på Heden. Heden är en mycket speciell plats för göteborgarna och måste behandlas med stor omsorg och respekt. Här är det särskilt viktigt att alla göteborgare får vara med och tycka till om hur Heden ska förändras och förbättras.

Frihamnen är fortfarande under planering och de exploateringstal som förvaltningen tagit fram är inte ristade i sten utan ska ses som en referenspunkt för det fortsatta arbetet. Det viktiga för Socialdemokraterna är inte exakta våningsantal utan att vi får en tät, grön och integrerad stadsdel som lever upp till idealet om blandstad som vi beskrev ovan. Exploateringsgraden är ett instrument i det arbetet, inte ett självändamål. Naturligtvis ska vi ha en ekonomiskt hållbar exploatering i Frihamnen, men det måste också vägas mot de mål om social och ekologisk hållbarhet som vi tycker är lika viktiga. Detsamma gäller stadsutvecklingen i hela Göteborg. Vi vill följa översiktsplanen och skapa förutsättningar för riktig blandstad var vi än bygger.


Nej, Heden bör inte bebyggas- Befintlig bebyggelse, Hotell Heden, får gärna vara kvar, men den öppna ytan bör bevaras. Parkeringen bör försvinna, lämpligen grävas ner och någon stor bussterminal bör inte etableras. Delar av ytan borde vara parkområde och någon del bör kunna användas för tillfälliga arrangemang, men vi behöver nog inte 7 fotbollsplaner. Exploateringen i Frihamnen bör inte vara högre än i den nuvarande planen. Hushöjden i centrala kan ligga mellan 5-10 våningar, i ytterområden 3-4. Enstaka höga hus kan accepteras, men inget “Manhattan på Frihamnspiren!”

Vänsterpartiet
Många frågor i en fråga...men, ja, vi kan tänka oss viss bebyggelse på heden. Heden är ett stort och mycket centralt område som skulle tåla nya bostäder samtidigt som man skulle kunna ha kvar de öppna ytorna. Vi vill bygga staden tät. Men inte för tät. Det måste finna luft mellan husen och viktiga grönytor emellan. Vissa hus tål att man går upp några våningar, medan andra hus bör anpassa sig till omkringliggande bebyggelse. Därför går det inte att ge ett entydigt svar på hur många våningar stadens nybyggda hus ska ha.

 

3. Det råder en stor bostadsbrist i Göteborg. Trots detta byggs det för lite. Stadsbyggnadskontoret är en flaskhals och klarar idag inte av att leverera planer och planändringar i den takt som efterfrågas. Allmännyttan har byggt väldigt lite de senaste 10 åren. Vad vill ni förändra för att öka bostadsbyggat i Göteborg?

Centerpartiet
”Sverigebygget” från Alliansen är en del (infrastruktur från staten kombineras med löften om bostäder lokalt). I övrigt går det att lägga ut mer på byggbolagen, även om vi inte får göra oss beroende av dem enbart, eftersom de små byggbolagen i högre grad bör få vara med i upphandlingar och få möjlighet att bygga, inte minst med tanke på blandstaden.

Det handlar också om en politisk vilja att prioritera bostadsbyggandet, då krävs det antagligen mer resurser och större tryck på Stadsbyggnadskontoret. Det kräver också ett helt annat tänk i medborgardialoger där ingången ska vara: ”Här ska det byggas XXX kontor/bostäder/etc – hur vill ni att det genomförs?” istället för dagens fråga om man vill att det byggs alls. Det finns i övrigt många små detaljer som kunde justeras, men det blir för tjatigt att nämna alla.

Vi skulle också gärna se att man väljer att sälja en del av alla de kommunala bolag som finns och investerar pengarna i bland annat bostadsbyggande (för allmännyttan). Det tror vi ger bättre avkastning i längden och är till mer nytta för göteborgarna.

Folkpartiet
Staden har tre starka verktyg för att få fart på byggandet: Planmonopol, betydande markinnehav och en stark allmännytta. Vi måste använda dessa verktyg på ett mycket mer aktivt sätt än vad som sker idag. Först då är det möjligt att få upp en ökad takt i bostads- kontors- och stadsbyggandet, vilket är högprioriterat. Vi tror på ett ökat samarbete mellan de som ska bygga staden och de som planerar, inte mer av polarisering mellan dessa aktörer.

Några förslag följer nedan:

- Ta fram detaljplaner snabbare och ta fram planer som efterfrågas. Att prioritera planer med ett stort antal bostäder är viktigt för att få fart på bostadsbyggandet och få ned kostnaderna för slutkunden, samtidigt som vi även behöver planer med mindre områden. För att underlätta och snabba upp processerna vill vi att byggherren ska kunna anlita och själv betala för en egen plankonsult för att ta fram planer som sedan godkänns av stadsbyggnadskontoret.

- Vi vill se mer flexibla detaljplaner för att undvika snåriga bestämmelser. Tillåtande ska vara ledordet. Vi vill pröva att gå på bygglov utan detaljplan när detta är möjligt, att inte detaljreglera när vi gör planer och ta bort våningsantal för att istället bara reglera höjd. Kan gälla när man bygger på ett par våningar. Det måste också vara möjligt att göra detaljplaneändringar på ett snabbare sätt än idag.

- Marktillgången i Göteborg är en viktig pusselbit för att det ska byggas. Staden äger mycket mark och vi vill att det görs en inventering av det markinnehav som staden har där man letar efter platser att bygga och förtäta på. I dagsläget finns många döda ytor som förvaltas av kommunen utan att de används till något, exempelvis i centrala stan. Vi vill också att man får till en mer transparent markanvisningsprocess och en ny policy för markanvisningar. Mer mark måste komma ut till marknaden. Det är viktigt för att få upp byggtakten och för att få till en större konkurrens. Fastighetskontoret ska vara en marknadsplats där det är tydligt för kunden vilken mark som finns att tillgå och här ska finnas ett stort urval.

- Utveckla användningen av mark som inte kommer att bebyggas på ett antal år ytterligare genom tillfälliga bygglov för studentbostäder eller lokaler i central- och halvcentrala lägen.

- Fler markanvisningstävlingar- ett transparent och snabbt sätt att få tilldelat mark. Vi måste få en bättre konkurrens på byggmarknaden och få in fler aktörer på marknaden.

- De fastighetsbolag som ska finnas i stadens ägo ska vara varaktiga och fokusera på nyproduktion. Fördelarna med dessa är att de även ska kunna bygga i lågkonjunktur och bygga för de som det inte annars byggs för. En ökad produktionstakt ska prioriteras.

- Bygg fler vindslägenheter i befintliga hus.

Miljöpartiet
Miljöpartiet ökar resurserna för detaljplanering i vårt förslag till budget för 2015. Vi har satt ut målen och med större tyngd i dessa nämnder och bolag kommer Miljöpartiet fortsätta försöka skapa än tydligare mål, bättre styrning och se till att kontoren arbetar efter de uppsatta målen. Vi vill fortsätta förbättra samarbetet mellan stadens olika förvaltningar och bolag.

Den rödgröna majoriteten har infört en gemensam markanvisningspolicy för hela staden och en utbyggnadsplanering som fokuserar stadsutvecklingen så att den kan få styrfart. Vi har vågat lansera Jubileumssatsningen där staden samarbetar med företag för att gå från ord till handling.

Miljöpartiet anser att allmännyttan ska ha högre krav att bygga och lägre krav på soliditet/avkastning.

Moderaterna
Vi avskaffar plankön det första vi gör efter valet. Alla bostadsaktörer, kommunala som privata inklusive våra studentbostadsföretag, kan med våra förslag tidigarelägga sin bostadsproduktion. Vi tillåter certifierade plankonsulter att hjälpa till att få fart på bostadsbyggandet. Vi tillåter dessutom byggnation och komplettering i hela staden samtidigt enligt översiktsplanen. Detta är absolut nödvändigt för att minst kunna fördubbla bostadsbyggandet. Majoritetens bostadsmål under nuvarande mandatperiod var 10 000 bostäder. Ett redan från början lågt satt mål. Med drygt en månad kvar till valet är prognosen att ca 8500 bostäder kommer att hinna färdigställas. Samtidigt står det i dagsläget över 225 000 i kö på BoPlats, och ca 60 000 saknar fast boende. Den rödgröna bostadspolitiken är ett hån mot alla de som står i bostadsköer i Göteborg.

Moderaterna, tillsammans med byggbolag och fastighetsägare, ser en möjlig byggnadstakt på drygt 4500 bostäder inklusive 1000 småhus per år. Under den kommande 10-årsperioden vill vi möjliggöra för minst 50 000 nya bostäder. Vi ser behov av fler lägenheter, både hyres- och bostadsrätter, men även fler småhus och radhus och kontor/arbetsplatser.

Det är viktigt att staden följer vår nya markanvisningspolicy. Mark ska kunna delas in och säljas i mindre delar för att nå fler intressenter. Vi vill inte tillåta gräddfiler för de som råkar ha goda politiska kontakter. Istället måste vårt varumärke vara öppenhet, konkurrens och likabehandling. Då kan vi välkomna ännu fler bostadsbyggare till Göteborg.

Socialdemokraterna
För oss Socialdemokrater är bostaden inte en vara att spekulera i. Bostaden är platsen där vi lever våra liv. Därför är bostadspolitiken så viktig för oss och därför tar vi bostadsbristen på stort allvar.
Det är självklart viktigt att Stadsbyggnadskontoret har tillräckliga resurser. Det följer vi kontinuerligt.

Under den senaste mandatperioden har vi också genomfört stora strategiska förändringar på Stadsbyggnadskontoret, t.ex. har vi tillsatt en stadsarkitekt, just för att nå högre effektivitet och kvalitet i planeringen. Vi kommer naturligtvis att fortsätta det förbättringsarbetet under nästa mandatperiod. Vi har också haft stora strategiska projekt de senaste åren som tagit en stor del av planeringsresurserna i anspråk, bl.a. arbetet med den nya Älvstaden och Västsvenska paketet. Det har varit nödvändigt att göra ett gediget förarbete för att ha god kvalitet och effektivitet under kommande år när dessa planer förvandlas till konkret stadsbebyggelse och infrastruktur.

Att vi varit noggranna med förberedelserna gör också att vi kan satsa rejält framöver. Ett konkret vallöfte inför valet är 32 000 nya bostäder fram till jubileumsåret 2021, varav 7 000 bostäder avsatta för unga och studenter. Nya täta stadsdelar kommer att ta form nu när innerstaden växer över älven och över hela Göteborg, från Hovås till Angered, så ligger många spännande projekt i startblocken. Det gäller förstås även allmännyttan, som vi gett kraftigt höjda mål för bostadsbyggandet.

Även om kommunen har planmonopol så är det privata företag som bygger och staten som sätter spelreglerna. En förutsättning för ett hållbart stadsbyggande är därför att vi har en välfungerande byggsektor och ett statligt ansvarstagande. Det har vi inte idag. Med en socialdemokratisk regering så kan dagens apati och ändlösa utredningar ersättas av en handlingskraftig och hållbar bostadspolitik. Socialdemokraterna nationellt har lagt konkreta förslag för en bostadsproduktion på 250 000 bostäder till år 2020. Många av dem kommer att byggas i Göteborg.


Det finns en viss bostadsbrist, men också en brist på byggvilja. Det finns färdiga planer på ca 8.000 lägenheter som ingen vill bygga. Det stora problemet är inte planarbetet utan betalningsförmågan för de som står i bostadskön. Få i Göteborg har råd att betala upp till 15.000 kr/månad för en normal lägenhet. Ett annat problem är reavinstbeskattningen för bostäder som gör det olönsamt för många att flytta till ett mindre boende. Detta låser marknaden på ett olyckligt sätt. Det finns inga enkla patentsvar på hur man ökar byggandet, men med en ändrad marktilldelning kan vi få in andra byggföretag som kan bygga billigare. Det har man lyckats med i Växjö där man bygger för halva kostnaden mot den i Göteborg.

Vänsterpartiet
Jag håller med om att byggtakten är för låg. Men orsaken till detta är flera och inte bara den att stadsbyggnadskontoret skulle vara en flaskhals, som ni säger. Processer är långdragna och det finns säker mycket att göra där, men det finns fler aktörer som måste vara med i arbetet med att öka takten. Även byggare som fått ett bygglov måste komma igång med sina byggen. Byggbranschen har också ett viktigt ansvar genom att säkerställa att det finns byggare och att det ges plats för ungdomar som efter skolan kan få komma ut på praktik/lärlingsplatser. Överklaganden stoppar också upp bygg processen. Då det gäller allmännyttan så har vi nu lagt ett mycket tydligare uppdrag, via ägardirektivet till dem om att öka bostadsbyggande. Att detta gör blir en viktig politisk fråga att bevaka.

 

4. Hur ser ni på att lägga resurser på att låta stadsbyggnadskontoret i förhand ta fram flexibla planer av blandstadskaraktär över större områden med generella planbestämmelser från vilka bygglov kan ges (mer som de tidigare stadsplanerna), istället för dagens ofta små rigida detaljplaner som reglerar många deltaljer och som påbörjas först då det finns en exploatör (så kallad "frimärksplanering")?

Centerpartiet
Och här hittar vi ett klockrent exempel på hur det i högre grad borde vara! Det ger en större frihet och möjlighet för staden att också växa mer organiskt istället för konstlat. Det är dock viktigt att komplettera upp detta med god trafikplanering så att vi inte bygger upp bilberoende om områden inte bebyggs fullständigt under kort tid.

Folkpartiet
Positivt- bra att både arbeta på det sättet och att låta aktörer själva ta fram planer. Fastighetskontoret måste bli mer av en marknadsplats.

Miljöpartiet
Miljöpartiet ser gärna att detaljplaner tas fram i förhand. Vi anser dock inte att det finns en självklar koppling mellan att börja detaljplanearbetet med eller utan exploatör å ena sidan och detaljreglerade/flexibla eller för den delen stora/små planer å den andra. Vi föredrar mer flexibla planer i en mångfald av upplägg med olika storlekar, att exploatörer är med i vissa och inte andra. I större planer kan del av området markanvisas tidigt och en del sparas för att markanvisas när detaljplanen finns klar.

Vi vill också att staden ska börja bygga infrastruktur med skolor, kollektivtrafik, osv. innan eller senast samtidigt som kvartersmarken bebyggs. Vi är medvetna om att det är svårt framförallt av ekonomiska skäl men det är vår inriktning.

Moderaterna
Vi är, som tidigare förklarat, för minskad byråkrati i handläggningen av mark- och byggärenden. Vi vill uppmuntra flexibla planer och flexibelt byggande genom exempelvis tredimensionell fastighetsbildning och kvarterstruktur med lokaler i bottenplan. Ett exempel skulle kunna vara konsortiemodeller med stora och små aktörer som tillsammans samsas om en flexibel detaljplan. Då kan staden uppnå en blandad och positiv byggmiljö där flera olika aktörer hjälper varandra. Men interaktionen mellan stort och smått, tillsammans med öppenhet och transparens, är A och O om ett sådant förslag ska fungera. Ingen tilldelning i slutna rum.

Socialdemokraterna
Vi har redan idag programplaner och fördjupade översiktsplaner som täcker större områden. Det är bra och ett verktyg som vi ska jobba vidare med och utveckla ytterligare. För att göra dem juridiskt bindande och kunna ge bygglov direkt utifrån dem så skulle dock vår nuvarande Plan- och Bygglag behöva skrivas om. Det är en fråga som riksdagen i Stockholm beslutar om. Socialdemokraterna ser, precis som Yimby, ett stort värde i att stadsplaneringen tar större grepp och inte planerar enskilda hus eller områden oberoende av resten av staden. Ska vi kunna skapa en hållbar och jämlik stad som hänger ihop så måste vi se till att stärka förbindelserna mellan stadens olika delar och bygga ihop staden, så att stadsdelarna kopplar i varandra istället för att vända ryggen mot varandra.


Flexibla planer för större områden kan vara en god idé. Tyvärr är vi ofta låsta av PBL och mängder av detaljföreskrifter där regeltolkningen dessutom skärps av domstolarna. De många uttalanden som Regeringen gjort om förenklat byggande stämmer dåligt med verkligheten.

Vänsterpartiet
Vi ser positivt på det.

 

 

 

5. Vi ser att trafikutveckling regelmässigt överordnas stadsutvecklingen och att Älvstranden Utveckling AB dominerar över stadsbyggnadskontoret genom större resurser och genom att vara runt samma bord som exploatörerna. Håller ni med om beskrivningen? Hur ser ni på maktfördelningen mellan trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret samt Älvstranden Utveckling och stadsbyggnadskontoret? Bör stadsutvecklingen i Älvstaden drivas via Älvstranden Utveckling AB?

Centerpartiet
Det finns ett problem när byggnation av områden läggs utanför den vanliga demokratiska processen och istället hamnar i ett bolag. Vi vill i högre grad gå via Stadsbyggnadskontoret, inte minst med tanke på att mindre byggherrar riskerar att uteslutas från ”bordet” om saker hamnar i egna bolag. Trafikutvecklingen och stadsbyggnadsutvecklingen hör tätt ihop och om någon ska stå över det andra är det snarare så att trafikutveckling bör vara en del av stadsutveckling.

Folkpartiet
Vi håller till stor del med om beskrivningen. Trafikfrågorna har varit lite för dominerande i stadsutvecklingen men det håller på att ändras till viss del. En förutsättning för det är att vår politik blir genomförd. Vi vill öka resurserna till i första hand Stadsbyggnadskontoret men även till Fastighetskontoret. Vi har lagt 30 miljoner extra i vår Alliansbudget gentemot S på de planerande nämnderna. Vårt förslag om att planer kan betalas av de exploatörer som vill gör också att kostymen blir större. Trafikfrågorna kommer framöver att ta stor del av våra planeringsresurser med Västlänk, ny bro och tunnel med mera, därför behövs det extra tillskott till de planerande nämnderna.

Vi har länge drivit på för att bli av med Älvstrandsbolaget i dess nuvarande form. Det har dock inte de rödgröna velat gå med på. Den nya lösningen där fastighetskontoret hanterar även älvstrandens mark och bolagets nya ägardirektiv är bättre än tidigare men helst ser vi att bolaget läggs ned. Vi vill inte ha fler sidoorganisationer.

Miljöpartiet
Vi instämmer i beskrivningen historiskt men menar att vi under den här mandatperioden förändrat inriktningen och satt stadsbyggnad före trafikflöden Dock får vi självkritiskt inse att vi inte nått ända fram. Dels beroende på politiskt motstånd från de stora partierna och dels på att vi inte lyckats få Trafikkontoret att styra mot de uppsatta målen. Se även svar på fråga 3. Miljöpartiet vill generellt ha lägra hastigheter i staden för att minska buller, miljöpåverkan, trafikfaror och utrymmeskrav.

Precis som Fastighetskontoret är Älvstranden markägare och precis som de privata fastighetsägarna har kommunen som markägare intresse av att utveckla sin mark. Vissa delar av arbetet ska stadsbyggnadskontoret inte heller göra eftersom de är planmyndighet, därför är det rimligt att Älvstranden och Fastighetskontoret medverkar i projekt på egen mark. Många gånger kan stadens intressen tas tillvara bättre i dialog med fastighetsägare än i samtal med SBK som myndighet. Nu senast anser vi t ex att Fastighetskontoret gjort ett bra arbete med att samla och driva på de privata fastighetsägarna på Backaplan på ett sätt som SBK inte kunnat göra.

 

Moderaterna
Ni har naturligtvis rätt. Vi i alliansen vill inte driva stadsutveckling i bolagsform. Tyvärr fick vi inte med oss miljöpartiet, trots att de aviserat detta. Vi blev nedröstade av de rödgröna. Efter valet kommer vi så snart det är möjligt att avveckla bolaget och se till att staden har ett stadsbyggnadskontor och en tydlig ingång för alla som vill vara med och utveckla och bygga Göteborg.

Socialdemokraterna
Vi håller inte med om att trafikutvecklingen är överordnad stadsutvecklingen i Göteborg. Överhuvudtaget är det fel att ställa dem mot varandra. God stadsplanering kräver god trafikplanering och tvärtom. Det är få kommuner som jobbar så intensivt, målmedvetet och nytänkande med den syntesen som Göteborg. Vi var bland de första i Sverige att införa gångfartsgator, den första gångfartsgatan firar 20 år i november. Vi var också först i Sverige med att införa integrerade cykelfartsgator. Gång, cykel och kollektivtrafiken är officiellt prioriterad framför biltrafiken i våra direktiv till Trafikkontoret. Samtidigt har vi stora utmaningar eftersom vi bär med oss en gammal stads- och trafikstruktur som är uppbyggd kring biltrafiken och det tar lång tid att ställa om grundläggande infrastruktur. Det Västsvenska paketet har dock gett oss en unik möjlighet att ta tag i de utmaningarna snabbare och mer genomgripande, ett exempel är omvandlingen av Övre Husargatan till en integrerad stadsgata med god framkomlighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Kommunala bolag är inga självändamål, deras existensberättigande ligger i hur användbara de är för att uppnå stadens målsättningar. Älvstranden Utveckling har varit med i den många gånger komplicerade stadsutvecklingen längs älvstränderna under 20 års tid, vilket gör att det finns mycket erfarenheter och kompetens i bolaget som man bör ta tillvara inför framtiden. Däremot har vi sett ett behov av att förtydliga ägardirektiven, vilket vi gjorde 2013. Vi har nu gjort rollfördelningen mellan bolaget och stadens övriga förvaltningar klarare och även höjt målsättningen ytterligare när det gäller vilka kvaliteter det är som vi vill se i de nya stadsmiljöer som bolaget är med och utvecklar. I ägardirektiven står svart på vitt att byggandet av blandstad med en funktionell mix av bostäder, handel, kontor, rekreation och nöjesliv ska vara ledande i arbetet, att bolaget ska verka för att stadsmiljön fungerar tillfredsställande också ur ett socialt och kulturellt perspektiv och att man ska utveckla sitt samarbete med mindre exploatörer och byggbolag på marknaden. Bolaget har också fått en ny ledning och genomgått en omorganisation. Vi tycker dessa förändringar lovar gott inför framtiden.

Vad gäller den ”maktfördelning” mellan olika aktörer som ni frågar om så är den glasklar. Makten utgår från folket. Vi som representanter för folket förvaltar den makten och kommunens förvaltningar arbetar på uppdrag av oss. På förvaltningssidan så är det primärt Stadsbyggnadskontoret som håller i processen, inte Älvstranden Utveckling.


Trafikplaneringen resulterar ofta i överdrivet stora anläggningar som skapar sterila miljöer, där kan mycket göras enklare. Älvstrandsbolaget kom till för att få en samordnad och snabb planering av de stora hamn- och varvsområdena som Göteborg fick överta efter varvskonkurserna. Det var en bra idé då, men att sedan överlåta en stor del av den vanliga stadsplaneringen till Älvstrandsbolaget var inte lika lyckat. Enigt vår uppfattning skall bolaget avvecklas och rollen övertas av de vanliga kommunala myndigheterna

Vänsterpartiet
Vi håller inte riktigt med om er beskrivning. Mycket förändringsarbetet har skett då det gäller detta.

 

 

6. En viktig del av blandstaden är att det finns ett rikt utbud av verksamhetslokaler i gatuplan. Hur tänker ni att man kan få fler verksamhetslokaler i nybyggen? Eller det kanske är tillräckligt med lokaler i det som byggs idag? Utveckla gärna.

Centerpartiet
Lokaler i bottenplan ger ofta inte en lika stor intäkt för byggherren, därför prioriteras det bort. Ett enkelt sätt att hantera det på är ju att öka byggnadens höjd för att genom försäljningen av ett extra våningsplan (eller två) skapa resurser för lokalerna i bottenplan som är viktiga ur samhällssynpunkt. Då är vi också tillbaka i att öka tätheten, som i sin tur ger bättre underlag för lokalerna, som i sin tur ger bättre ekonomisk lönsamhet för dem. Vi är med andra ord absolut inte nöjda med den grad av lokaler som finns idag.

Folkpartiet
Vi vill gärna möjliggöra lokaler i bottenplan på så mycket nybyggnation som möjligt, däremot ska det vara flexibla planer så att de kan omvandlas vid behov. Självklart ser vi gärna blandstad där det är möjligt, men vi vill inte förhindra nybyggnation genom att kräva lokaler i alla bottenvåningar. Lokalerna ska finnas kring stråk där människor rör sig för att få ett bra underlag nog.

Det är lätt att rasera en gammal stadsmiljö men svårt att bygga en ny. Att få in sociala strukturer i ett område tar ofta tid. Därför ska man vara rädd om de miljöer vi har idag när vi förtätar och bygger nytt. Att bygga ihop gamla och nya miljöer ger ofta spännande och trivsamma gaturum där människor vill vistas. Långgatorna är ett bra exempel.

Miljöpartiet
Miljöpartiet vill säkra att det byggs betydligt fler publika bottenvåningar i nya hus än idag. Vi vill att de ska ha olika utformning och storlek för ökad mångfald och anser att byggnadsnämnden oftare ska skriva in krav på verksamhetslokaler i bygglovet. Samtidigt måste det bli ekonomiskt rimligt för fastighetsföretagen så att de inte har allt att vinna på att försöka förhandla bort lokaler i bottenvåningen. Miljöpartiet har föreslagit att fastighetskontoret ska utveckla en modell för kommunens prissättning för att stimulera fastighetsföretagen att medverka. GöteborgsLokaler kan vara en viktig aktör i detta men även privata företag.

Lika viktigt är det att inte omvandla lokaler till lägenheter i de hus som redan finns. Därför anser vi att byggnadsnämnden ska säga nej till ändring där det är inskrivet lokal i bygglov/detaljplan.

Moderaterna
Vi vill som sagt uppmuntra byggnation som inkluderar verksamhetslokaler i bottenplan, där en idé för att få fram fler lokaler är flexibla detaljplaner. Vi tror på mycket mer av tredimensionell fastighetsbildning och andra lokala lösningar som inte låser utvecklingen över tid. Idéer finns, gäller för oss politiker att bejaka och tillåta.

Socialdemokraterna
Det är helt riktigt att verksamheter i bottenvåningarna är avgörande för att det ska kunna uppstå stadsliv längs gatorna och för att stadsdelen ska må bra socioekonomiskt. Lokaler behövs inte bara för handel och nöjesliv utan även för kontor, kommunal service och ideella verksamheter. Detta framhålls mycket tydligt i stadens översiktsplan och är också något som vi ständigt lyfter fram i enskilda projekt. Samtidigt är budgeten för nya projekt hårt åtskruvad och det är svårt att motivera ett överflöd av lokaler när det innebär en påtaglig nettoförlust för byggaren och det saknas ett starkt underlag för lokaler i närområdet. För att lösa den här knuten är det viktigt med nytänkande och att hitta alternativa lösningar. Högre takhöjd i botten för att möjliggöra framtida konvertering av bostäder, bokaler och tidig identifiering av potentiella stråk är några verktyg som vi redan arbetar med men här finns ett stort utrymme för innovativa lösningar.

I den nya Älvstaden som nu planeras så är också lokalytan betydligt större än i tidigare projekt. För Frihamnen planeras i dagsläget för lika många arbetsplatser som boende och mycket av det kommer att ligga i gatuplan och bidra till ett intensivt och spännande stadsliv på gatorna. Vi arbetar kontinuerligt med dessa frågor och söker ständigt nya sätt att få in mer lokaler i gatuplan. Vi märker också av en attitydförändring bland fastighetsägare och byggherrar, allt fler förstår numera att en småskalig lokalstruktur längs gatorna inte bara har ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt värde för stadsdelen som helhet utan även påverkar det finansiella värdet hos den enskilda fastigheten. Det, tillsammans med de möjligheter som tredimensionell fastighetsbildning numera erbjuder, kommer framöver att ge mycket bättre förutsättningar för en god lokalförsörjning i nya stadsområden.


I nästan alla nya hus planeras för verksamhetslokaler i bottenplan, men det finns egentligen inte behov av så mycket lokaler som byggs. Butiker och verksamheter har behov av lägen där folk rör sig, mindre gator och innegårdar har sämre förutsättningar. För många verksamheter är hyreskostnaden avgörande och då blir det udda lokaliseringar i perifera lägen.

Vänsterpartiet
Det är viktigt för oss att det byggs hus där bottenvåningarna ska kunna användas till verksamhetslokaler eller affärer. Vi jobbar idag med att i många planer ha ett förhöjt bjälklager i bottenplan så att det ska kunna inrymmas verksamhet av olika slag i fastigheten
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Håkan Jonsson (8 September 2014 01:13):
Mycket gott att se att det finns så mycket vettigt blandstadstänk överlag i de flesta partier. Bra också att de tog sig tiden att låta insatta och kompetenta personer svara på frågorna.
They talk the talk but do they walk the walk?
 0
Johannes Hulter (8 September 2014 09:31):
Det är intressant att jämföra svaren med valenkäten 2010: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​9/​valenkat-​20​10​_​2913.​html

Och inte minst en enkät vi skickade ut till Byggnadsnämnden 2008: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​8/​10​/​byggnadsnamndens-​svar_​2584.​.​

Det har uppenbarligen hänt mycket under dessa år och jag tror nog Yimby har haft ett inte helt oansenligt finger med i det... :)
 0
John Johansson (8 September 2014 16:08):
Tråkigt att sossarna och vänstern, åtminstone delvis, fortfarande verkar dröja kvar i en skepticism mot täthet och höga våningstal. Jag kommer antagligen ändå rösta på vänstern, eller åtminstone s eller mp. Är det någon som vet om dessa partier har någon/några kandidater med mer Yimby-liknande åsikter på sina kommunlistor i Göteborg? Gärna någon som vill jobba specifikt med såna frågor i fullmäktige. Tyckte t.ex. jag läste att Johannes Hulter kandiderar för s. Ska man kryssa dig för att få sossarna i Göteborg att bli mer Yimby, Johannes?
 0
Patrik Höstmad (8 September 2014 16:16):
På den rödgröna sidan är min bedömning att t.ex. Johan Zandin (V) och Ulf Kamne (MP) är lite mer Yimby än genomsnittet. Tyvärr är de ofta lite hämmade av sina partier och det rödgröna samarbetet.
 0
Mariya Voyvodova (8 September 2014 17:17):
Hej Patrik! Vad är det som gör att Yimby bedömer att S inte säger JA till förtätning?
 0
Patrik Höstmad (8 September 2014 17:57):
Hej Mariya, du menar raden med "tätt"? Den försöker sammanfatta om det i svaret explicit stod att hög täthet var en förutsättning för blandstad. Jag fann inte det i svaret från S. Strecket betyder att tätheten (eller glesheten) inte är behandlad i svaret. Det betyder inte att S är emot förtätning.
 0
Håkan Tendell (8 September 2014 20:25):
Glädjande läsning i stora drag. Här och var rena rama fröjden.

Hoppas att man om några år kan få uppleva något av en sån här kvällsmiljö i Älvstaden: http:​/​/​gothenburgcity.​wordpress.​com/​20​14/​0​9/​0​6/​bildrep.​.​
 0
Johannes Hulter (8 September 2014 22:16):
John: Jag tycker inte att svaret från S är negativt mot täthet. Den vanliga anklagelsen brukar väl snarare vara att vi är "betongsossar" som vill exploatera för mycket (iaf från miiljörörelsens sida). Vad gäller höghus så har det funnits (och finns) en skepsis mot det, i alla partier, förmodligen pga erfarenheterna från miljonprogrammet och saneringarna av innerstaden. Men jag tycker den krampen börjar släppa nu. Det är bara att titta på reaktionerna på Sernekes skyskrapa.

Det stämmer att jag kandiderar för S, vill man kryssa mig står jag på Centrum-listan. Jag tycker nog iofs att S är ganska yimby redan idag, men vi kommer väl knappast att bli mindre yimby om jag kommer in... :) Det viktiga är att man följer sina grundläggande värderingar och lägger sin röst på det parti som man tror kommer att göra mest för att omsätta de värderingarna i praktisk politik. Svårare än så är det inte. :)
 0
John Johansson (8 September 2014 23:15):
Johannes: Det märks att du är politiker. ;) Ok, jag överdrev kanske lite. S svar var väl inte direkt negativt till täthet och höga hus. Men i svaret om frihamnen får man intrycket att de ser det som en kvalitet bland många som är ungefär lika viktiga och att den måste vägas mot mål om social och ekologisk hållbarhet. Där hade jag gärna sett att de istället såg täthet som en mer grundläggande parameter som snarare skapar förutsättningarna för social och ekologisk hållbarhet än ses som ett hot mot dessa.

Insåg just att både S och V har olika kommunlistor för de olika valkretsarna och att både du och Johan Zandin som Patrik tipsade bara står på centrum-listorna. Jag bor tydligen precis på gränsen. Hade jag bott i grannkvarteret hade jag bott i centrum. Det var visst inte meningen att jag skulle personrösta i år heller.
 0
Johannes Hulter (8 September 2014 23:41):
John: Det går att använda en valsedel från en annan valkrets, så länge det är samma kommun. Men i vallokalerna brukar bara valsedlar från samma valkrets ligga. Men det går alltså, om man verkligen vill. :)

http:​/​/​www.​val.​se/​det_​svenska_​valsystemet/​valsedlar_​oc.​.​
 0
Patrik Höstmad (8 September 2014 23:41):
Vi har fått ett sent svar från KD:

1. I översiktsplanen sägs att alla stadsdelar ska bli mer av "blandstad". Vad betyder begreppet "blandstad" för er?
Svar:
För oss är blandstaden precis som det låter, blandad. Det handlar om varierad bebyggelse, varierade upplåtelseformer, bostäder och verksamheter blandade (miljöfarliga verksamheter undantagna så klart) men också en blandning av byggnation och grönska.

2. Vi behöver många fler bostäder i centrala Göteborg och vi behöver skapa en mer kontinuerlig stad. Ska Heden bebyggas? ....och om 'ja' hur? Vill ni se högre exploatering i Frihamnen än den som finns i den programplan som är ute på samråd? Hur många våningar vill ni se på bebyggelsen i de stadsdelar som kommer att planeras och byggas i framtiden?
Svar:
För det första måste vi inse att i takt med att staden växer, växer också centrala Göteborg. Vi måste också tillåta och bejaka att centrala staden växer. Tydliga exempel är att centrala Göteborg snart även omfattar den norra älvstranden, Kvillebäcken, kanske delar av Gamlestaden och stora delar av Guldheden. Vi får därför inte se centrala staden som ett statiskt begrepp. Det behöver utvecklas på samma sätt som staden i övrigt. Men i takt med detta måste vi vara noga med hur vi utvecklar. Vissa ytor ska inte bebyggas då dessa spelar eller kan komma att spela en betydande roll i stadslivet.
Heden är ett exempel på en viktig yta som man noga bör överväga huruvida den ska bebyggas och i så fall på vilket sätt. Det går sannolikt att kombinera byggnation med stora och välkomnande gemenskapsytor på Heden. Men i arbetet med att få fart på byggnationen är inte de mest känsliga ställena som behöver prioriteras. Det är alltid lättare att de frukter som hänger lågt.
Vi välkomnar höga hus, i lämpliga lägen, vilket får prövas från fall till fall.

3. Det råder en stor bostadsbrist i Göteborg. Trots detta byggs det för lite. Stadsbyggnadskontoret är en flaskhals och klarar idag inte av att leverera planer och planändringar i den takt som efterfrågas. Allmännyttan har byggt väldigt lite de senaste 10 åren. Vad vill ni förändra för att öka bostadsbyggandet i Göteborg?
Svar:
Planprocessen i Göteborg är oerhört trög jämfört med många stora städer och kommuner. Problemet ligger i dels i en politisk vilja att detaljstyra, dels i att alla planer ska göra in-house på stadsbyggnadskontoret, dels i hur vi ser på planmonopolet och dels på en bristande flexibilitet i planuppläggen.
Vi vill ändra på allt detta. Planer borde i högre utströäckning kunna produceras utanföra stadsbyggnadskontoret (utan att för den skulle hota eller undanta ebn rättsäker process). Vi vill att planerna ska göras mer flexibla och mindre detaljstyrda. Det krävs också en förändrad attityd mot dem som är intresserade att investera i bostäder. Bostadsinvesteringar är bra för Göteborg. Vi måste bejaka detta på ett öppnare, mer välkomnande och tillåtande sätt.

4. Hur ser ni på att lägga resurser på att låta stadsbyggnadskontoret i förhand ta fram flexibla planer av blandstadskaraktär över större områden med generella planbestämmelser från vilka bygglov kan ges (mer som de tidigare stadsplanerna), istället för dagens ofta små rigida detaljplaner som reglerar många deltaljer och som påbörjas först då det finns en exploatör (så kallad "frimärksplanering")?
Svar:
Vi välkomnar en sådan reform och som också ligger i linje med det reformarbete som bostadsminister Stefan Attefall inlett.

5. Vi ser att trafikutveckling regelmässigt överordnas stadsutvecklingen och att Älvstranden Utveckling AB dominerar över stadsbyggnadskontoret genom större resurser och genom att vara runt samma bord som exploatörerna. Håller ni med om beskrivningen? Hur ser ni på maktfördelningen mellan trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret samt Älvstranden Utveckling och stadsbyggnadskontoret? Bör stadsutvecklingen i Älvstaden drivas via Älvstranden Utveckling AB?
Svar:
Vi vill ha en öppen och transparent markpolitik från kommunens sida. Kommunala bromsklossar ska arbetas bort. Vi ser helst att maktfördelningen mellan de olika kontoren arbetas bort. Kontorens uppgift är att tjäna beslutsprocessen och medborgarna, inte att utöva makt gentemot varandra.
Fokus ska vara på att bygga, inte att hindra byggnation. Vi vill därför inrätta en bygglots som delvis ska arbeta för att hjälpa och guida exploatörer genom planprocessen men som också ska arbeta med att driva på och samordna de olika kontorens arbete i syfte att hålla uppe tempot.
Göteborg behöver också komma bort ifrån planarbetets moment 22 som innebär att vi inte kan bygga ett område om det saknas kollaktivtrafik. I andra änden sitter trafikplanerar som inte vill bygga ut kollektivtrafiken för att det saknas boende. Allt kan inte vara på plats samtidigt. Vi får inte heller blunda för att bilresan till och från pendelparkeringen ibland är ett bra komplement till den övriga kollektivtrafiken.

6. En viktig del av blandstaden är att det finns ett rikt utbud av verksamhetslokaler i gatuplan. Hur tänker ni att man kan få fler verksamhetslokaler i nybyggen? Eller det kanske är tillräckligt med lokaler i det som byggs idag? Utveckla gärna.
Svar:
I takt med att planprocessen blir mer flexibel ska det också vara enklare att skifta användningsområde för hela eller delar av en byggnad och/eller fastighet. Kommunala planer och bestämmelser ska inte behöva ändras bara för att användningen ändras.

För Kristdemokraterna i Göteborg
Martin Hellström
 0
Krister (9 September 2014 07:31):
Tänker på Ballograf-byggnaden i Grimmered:
Citat ur Kristdemokraternas inlägg ovan:

"I takt med att planprocessen blir mer flexibel ska det också vara enklare att skifta användningsområde för hela eller delar av en byggnad och/eller fastighet. Kommunala planer och bestämmelser ska inte behöva ändras bara för att användningen ändras."
 0
Patrik Höstmad (9 September 2014 08:20):
Krister, Ja Ballograf-byggnaden och Nya Grimmeredstaden är ett klockrent exempel. De har fått vänta länge på att få något besked. Vi skrev om det här
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​14/​0​6/​nya-​grimmeredstaden_​3524.​h.​.​
 0
Gunnar Einarsson (13 September 2014 13:20):
Återstår svar från SD och F! då. Är väl troligt att de har haft för lite resurser för att hinna med att svara.
 0
Mats O. (13 September 2014 20:43):
Tja, valutgången för Göteborgs del är ganska given. Det kommer att fortsätta att bli ett rödgrönt styre. Sossar och socialister är ganska nöjda med status quo. Man smäller upp lite nya allmännyttiga hyreshus här och där. Inflyttningen till staden av studenter, lågavlönade och nyanlända invandrare kommer att fortsätta. Väljargrupper som oftast röstar vänster. Så säkrar man valutgången även 2018 och 2022.

Dom som flyttar från Göteborg är medelklassfamiljerna som söker efter villaboende. Det kan man inte få i Göteborg till rimliga priser eftersom dom rödgröna inte är intresserade av att släppa till ny tomtmark. Istället fortsätter flyttlassen att gå mot Kungsbacka, Partille, Kungälv och Lerum.
Dom rödgröna sörjer inte detta utan är nog snarast glada över att bli av med en massa potentiella moderater.

Kvar blir ett Göteborg med en allt fattigare befolkning och allt sämre skatteunderlag.
 0
Mats O. (15 September 2014 12:20):
 0
Hans-Olof Hansson (16 September 2014 08:07):
Att (S) skulle vara utplånade var väl ändå ett starkt ord? De är ju ändå fortfarande största parti!
 0
Mats O. (16 September 2014 23:05):
Han kanske menade att fortsätter dom att förlora väljare i den här storleksordningen i varje val är dom snart utplånade...?
(S tappade även stort 2010)

Hur som helst blir det ett intressant och oklart läge nu med dom tre blocken Socialisterna, Borgerliga och Populisterna på 40, 30 respektive 11 mandat.
 0
Hans-Olof Hansson (16 September 2014 23:11):
Och ökar SD så här fort som de gjort hittills så är de snart härskare i universum. Självfallet är båda en lika orimlig tolkning.
 0
Hans-Olof Hansson (18 September 2014 17:01):
Inget block i majoritet, i göteborg heller. Här har vi både SD och Vägvalet som vågmästare. Otroligt dåligt!

Samlingsregering nästa i Göteborg?

S+MP skall bilda regering i sverige. Chansen att överleva budgetomröstningen för en sådan torde vara närmast obefintlig. Enda stabbila majoriteten torde vara (S) + HELA Alliansen!
 0
Gunnar Einarsson (20 September 2014 00:36):
SD har hittills dubblat sitt stöd i varje riksdagsval de deltagit i. Att de skulle dubbla sitt stöd en gång till och få drygt 20% 2018 förefaller alltså inte otänkbart. Det enda som behövs är tydligen att övriga partier fortsätter att föra samma politik som hittills.

Man kanske kunde tycka att media och övriga partier borde vara lite intresserade av att ta reda på varför Moores lag verkar häfta vid just det partiet, men det är de inte.
 0
Hans-Olof Hansson (20 September 2014 12:05):
Och fortsätter de att dubbla så har de snart flera hundra procent. Det finns i gen given utveckling och man kan inte extrapolera hur långt som helst. De skall motarbetas så att de inte blir större utan tvärtom minskar.
 0
Jens Ekengren (20 September 2014 12:26):
Gunnar & Hansson:

Att tiga ihjäl dem och frysa ut lär inte funka - det är alldeles för bekvämt att servera till synes enkla lösningar utifrån och inte behöva ta ansvar, man kan till och med dra till sig några extra missnöjesröster.

Bjud in dem att göra bort sig ordentligt istället.
 0
Gunnar Einarsson (20 September 2014 14:16):
Jens Ekengern, kan bara hålla med. Bjud in dem!

Hansson, vilka är "vi" som skall motarbeta dem? Kan förstå att SD:s fiender vill motarbeta dem, men alla vi som inte springer på avgrundsvänsterns vuvuzelahatfester i syfte att kränka de medborgerliga rättigheterna, då?

Ogillar föreställningen att det finns ett självklart "vi" här som alla automatiskt förväntas ansluta sig till för att de inte vågar annat än att delta i mobbandet. Detta för att jag tror på yttrandefrihet, åsiktsfrihet och det öppna samhället, vilket också är en förutsättning för det statsskick vi råkar ha, nämligen demokrati.

Har aldrig påstått att den exponentiella trenden för det partiet skulle fortsätta i all evighet, vilket dessutom är en omöjlighet. Däremot utesluter jag inte en dubblering till.

Och den viktigaste frågan kvarstår, varför röstar folk på partiet, inte minst med tanke på den massiva motpropagandan och med det bagaget? Varför fortsätter de bara att växa? En sak är säker, att 12,9% av valmanskåren skulle vara några slags ölheilande nyfascister är orimligt.

Så vad kan det bero på?
 0
Hans-Olof Hansson (20 September 2014 16:41):
Självklart bjuds inte SD in av någon. Skulle bara fattas.

SD gör bort sig ständigt. Springer runt med järnrör och håller på. De har en partiledare med svårartat spelmissbruk som spelar bort mer än HELA sin inkomst hittills i år! Men, hur illa SD än beter sig så tycks de bara växa.

De skall därför motverkas och motarbetas av alla andra vettiga människor.
 0
Mats O. (20 September 2014 17:31):
Jisses, där blev det lite svårt att ta dig seriöst Hansson.

Vad i allsin dar har Jimmie Åkessons nätspelande med SD:s politik att göra?

Om andra partier har politiker som exempelvis är sexmissbrukare eller spritmissbrukare, ska dom också bojkottas då? ("av alla andra vettiga människor")
 0
Hans-Olof Hansson (20 September 2014 19:19):
Trovärdighet. Hur trovärdig är en person att sköta landets ekonomi som inte ens kan sköta sin egen? Lyxfällan nästa...
 0
Gunnar Einarsson (24 September 2014 01:55):
Hansson, du inser väl att folk som röstar på SD inte röstar på SD? De röstar på SD enbart i brist på bättre alternativ. SD är ju det enda partiet som ställer sig negativt till förd migrationspolitik. Järnrör och spelmissbruk väger lätt i jämförelse så länge den totala enhetsfronten i migrationsfrågan upprätthålls av övriga partier, media, förvaltning och etablissemang.

SD och Åkesson är kanske inte regeringsdugliga, men det kommer inte hindra dem som anser att migrationspolitiken är avgörande för Sveriges framtid att fortsätta rösta på det partiet.
 0
Hans-Olof Hansson (24 September 2014 07:51):
Röstar du på SD så röstar du på SD, oavsett vilket skäl du än må ha. Därmed så stödjer du också deras unkna politik, järnrör och allt.

SD odlar myter och längtar tillbaka till en tid som aldrig varit. Sanningen att säga så klarar vi oss inte utan invandringen. Utan den så skulle Sveriges befolkning minska, bara för att ta ett exempel.
 0
Gunnar Einarsson (24 September 2014 10:39):
Det är möjligt. Har inte för avsikt att sitta här och diskutera för- och nackdelar med SD:s politik. Förklarar endast varför skandalfokusering antagligen har begränsade utsikter att påverka partiets framgång. Det brukar sägas att Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti, men egentligen är det nog snarare dess väljare som är enfrågeväljare.

Hur det sedan står till med migrationspolitiken, om Sverige behöver fortsatt immigration och hur man i det avseendet bör väga för och emot o.s.v, kan säkert diskuteras. Det får väl den som är intresserad själv undersöka. Bara att gå ut och googla verkligheten.
 0
Sven R (28 September 2014 17:43):
Gunnar: "Bara att gå ut och googla verkligheten."

Hehe, det var ett nytt uttryck. Jag ser framför mig hur det rent praktiskt ska gå till via Google Glass eller liknande "wearable". Eller för den verkligt kvicktänkte, lär in Googles algoritm i huvudet. Då kan man själv sortera relevansen i alla intryck som poppar upp.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6734 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Att gräva upp Västra och Östra Hamnkanalerna?
2 September 2021 13:18 av Michael Dundee