Valenkät 2014

Den sociala blandningen handlar om att människor med olika förutsättningar (ålder, inkomst, ursprung, kultur osv) ska finnas inom samma hus/kvarter/område. Det kan uppnås dels genom blandade boendeformer (förutsatt att prisnivåerna på boendet blir varierande), men också genom att storlek på bostäder växlas och olika boendetyper (kollektivt ex.vis) varieras.

Den estetiska blandningen handlar om att byggnaderna varierar i höjd, utseende, material, stil och på alla möjliga tänkbara sätt. Bäst blir om staden får växa fram organiskt över tid, vilket gör att olika typer av hus från olika epoker samsas när några rivs och bygger nytt samtidigt som annat får stå kvar. Där det inte är möjligt med organisk framväxt är det viktigt att det blir många olika byggherrar och arkitekter med olika förutsättningar för en varierad gestaltning.

Slutligen den funktionella blandningen handlar helt enkelt om att det ska finnas olika funktioner för de byggnader som finns i ett område, gärna olika funktioner i samma byggnader också. Här kommer det klassiska kravet på verksamhet i bottenplan in. Kontor, föreningslokaler, handel och annat blandat med bostäderna är viktigt både för att få staden levande hela dygnet. I samband med detta krävs också en vettig trafikplanering för att få tillräckligt med underlag för kunder och för att de som arbetar ska kunna ta sig till och från området.

Ett ord vi skulle vilja lägga till det hela är ju tätheten. Vi och ni (YIMBY) pratar ju ofta om den täta blandstaden. Tätheten ingår inte i blandstaden per definition, men är något av en förutsättning för att lyckas bättre, eftersom det ger mer befolkningsunderlag och bättre förutsättningar att lyckas med blandstadens mål.

Eftersom begreppet är otydligt har vi tillsammans med S och V uppdragit åt SBK att definiera Blandstad för Göteborg men det uppdraget är inte färdigt.

När det gäller Frihamnen så skulle vi gärna se en högre exploateringsgrad, det är ju ett område mycket nära centrum och då måste man också våga skapa både täthet och bygga på höjden. Ledningen är på rätt väg, men har inte nått ända fram får man dock säga.

Att säga en exakt höjd på våningar i framtida bebyggelse känns dumt. Men vi ser gärna att det byggs så pass högt att man faktiskt kan genomföra den täta blandstaden i verkligheten. Då krävs det många gånger högre byggnader än de 6-8 våningar som verkar vara den magiska gränsen i Göteborg.

Antalet våningar kan variera beroende på område. Vi ser gärna att man bygger tätt och högt där det passar in i stadsbilden. Angående högre exploatering i Frihamnen är det alltid viktigt att få till en hög exploatering där det går. Frihamnen är ett nytt område där det kan vara passande med högre bebyggelse. Större marktilldelningar kan innebära lägre pris för slutkunden, därför kan det vara viktigt i delar av området där man kan få ned priserna.

Vi vill testa möjligheten att öka exploateringsgraden i det som planeras i Frihamnen såväl som i det som finns med i utbyggnadsplaneringen.

Vi vill inte låsa ett specifikt våningsantal för kommande bebyggelse men ser framför oss att fler människor ska bo i den centrala staden utan behov av bil, med god kollektivtrafik och närservice och då krävs att Göteborgs inte är så utglesat som idag. Vi vill hellre en något högre bebyggelse generellt än låga byggnader med enstaka uppstickande höghus.

På platser som till exempel Lindholmsallén är det önskvärt med rejält höga hus för att möta den breda gatan.

Moderaterna har yrkat för en högre exploatering i flertalet stora planer de senaste åren. Frihamnen och Skeppsbron för att nämna två. Vi anser att de rödgröna överlag har en alldeles för låg exploateringsnivå i detaljplanerna. Göteborg har en enorm bostadsbrist och då krävs det högre byggnader. Ett exakt antal våningar per byggnad är svårt att sia om, då varje detaljplan och område har olika egenskaper. Men vi behöver i allmänhet både bygga högre och mer på redan befintliga huskroppar.

Några förslag följer nedan:

- Ta fram detaljplaner snabbare och ta fram planer som efterfrågas. Att prioritera planer med ett stort antal bostäder är viktigt för att få fart på bostadsbyggandet och få ned kostnaderna för slutkunden, samtidigt som vi även behöver planer med mindre områden. För att underlätta och snabba upp processerna vill vi att byggherren ska kunna anlita och själv betala för en egen plankonsult för att ta fram planer som sedan godkänns av stadsbyggnadskontoret.

- Vi vill se mer flexibla detaljplaner för att undvika snåriga bestämmelser. Tillåtande ska vara ledordet. Vi vill pröva att gå på bygglov utan detaljplan när detta är möjligt, att inte detaljreglera när vi gör planer och ta bort våningsantal för att istället bara reglera höjd. Kan gälla när man bygger på ett par våningar. Det måste också vara möjligt att göra detaljplaneändringar på ett snabbare sätt än idag.

- Marktillgången i Göteborg är en viktig pusselbit för att det ska byggas. Staden äger mycket mark och vi vill att det görs en inventering av det markinnehav som staden har där man letar efter platser att bygga och förtäta på. I dagsläget finns många döda ytor som förvaltas av kommunen utan att de används till något, exempelvis i centrala stan. Vi vill också att man får till en mer transparent markanvisningsprocess och en ny policy för markanvisningar. Mer mark måste komma ut till marknaden. Det är viktigt för att få upp byggtakten och för att få till en större konkurrens. Fastighetskontoret ska vara en marknadsplats där det är tydligt för kunden vilken mark som finns att tillgå och här ska finnas ett stort urval.

- Utveckla användningen av mark som inte kommer att bebyggas på ett antal år ytterligare genom tillfälliga bygglov för studentbostäder eller lokaler i central- och halvcentrala lägen.

- Fler markanvisningstävlingar- ett transparent och snabbt sätt att få tilldelat mark. Vi måste få en bättre konkurrens på byggmarknaden och få in fler aktörer på marknaden.

- De fastighetsbolag som ska finnas i stadens ägo ska vara varaktiga och fokusera på nyproduktion. Fördelarna med dessa är att de även ska kunna bygga i lågkonjunktur och bygga för de som det inte annars byggs för. En ökad produktionstakt ska prioriteras.

- Bygg fler vindslägenheter i befintliga hus.

Den rödgröna majoriteten har infört en gemensam markanvisningspolicy för hela staden och en utbyggnadsplanering som fokuserar stadsutvecklingen så att den kan få styrfart. Vi har vågat lansera Jubileumssatsningen där staden samarbetar med företag för att gå från ord till handling.

Miljöpartiet anser att allmännyttan ska ha högre krav att bygga och lägre krav på soliditet/avkastning.

Moderaterna, tillsammans med byggbolag och fastighetsägare, ser en möjlig byggnadstakt på drygt 4500 bostäder inklusive 1000 småhus per år. Under den kommande 10-årsperioden vill vi möjliggöra för minst 50 000 nya bostäder. Vi ser behov av fler lägenheter, både hyres- och bostadsrätter, men även fler småhus och radhus och kontor/arbetsplatser.

Det är viktigt att staden följer vår nya markanvisningspolicy. Mark ska kunna delas in och säljas i mindre delar för att nå fler intressenter. Vi vill inte tillåta gräddfiler för de som råkar ha goda politiska kontakter. Istället måste vårt varumärke vara öppenhet, konkurrens och likabehandling. Då kan vi välkomna ännu fler bostadsbyggare till Göteborg.

Under den senaste mandatperioden har vi också genomfört stora strategiska förändringar på Stadsbyggnadskontoret, t.ex. har vi tillsatt en stadsarkitekt, just för att nå högre effektivitet och kvalitet i planeringen. Vi kommer naturligtvis att fortsätta det förbättringsarbetet under nästa mandatperiod. Vi har också haft stora strategiska projekt de senaste åren som tagit en stor del av planeringsresurserna i anspråk, bl.a. arbetet med den nya Älvstaden och Västsvenska paketet. Det har varit nödvändigt att göra ett gediget förarbete för att ha god kvalitet och effektivitet under kommande år när dessa planer förvandlas till konkret stadsbebyggelse och infrastruktur.

Att vi varit noggranna med förberedelserna gör också att vi kan satsa rejält framöver. Ett konkret vallöfte inför valet är 32 000 nya bostäder fram till jubileumsåret 2021, varav 7 000 bostäder avsatta för unga och studenter. Nya täta stadsdelar kommer att ta form nu när innerstaden växer över älven och över hela Göteborg, från Hovås till Angered, så ligger många spännande projekt i startblocken. Det gäller förstås även allmännyttan, som vi gett kraftigt höjda mål för bostadsbyggandet.

Även om kommunen har planmonopol så är det privata företag som bygger och staten som sätter spelreglerna. En förutsättning för ett hållbart stadsbyggande är därför att vi har en välfungerande byggsektor och ett statligt ansvarstagande. Det har vi inte idag. Med en socialdemokratisk regering så kan dagens apati och ändlösa utredningar ersättas av en handlingskraftig och hållbar bostadspolitik. Socialdemokraterna nationellt har lagt konkreta förslag för en bostadsproduktion på 250 000 bostäder till år 2020. Många av dem kommer att byggas i Göteborg.

Vi vill också att staden ska börja bygga infrastruktur med skolor, kollektivtrafik, osv. innan eller senast samtidigt som kvartersmarken bebyggs. Vi är medvetna om att det är svårt framförallt av ekonomiska skäl men det är vår inriktning.

Vi har länge drivit på för att bli av med Älvstrandsbolaget i dess nuvarande form. Det har dock inte de rödgröna velat gå med på. Den nya lösningen där fastighetskontoret hanterar även älvstrandens mark och bolagets nya ägardirektiv är bättre än tidigare men helst ser vi att bolaget läggs ned. Vi vill inte ha fler sidoorganisationer.

Precis som Fastighetskontoret är Älvstranden markägare och precis som de privata fastighetsägarna har kommunen som markägare intresse av att utveckla sin mark. Vissa delar av arbetet ska stadsbyggnadskontoret inte heller göra eftersom de är planmyndighet, därför är det rimligt att Älvstranden och Fastighetskontoret medverkar i projekt på egen mark. Många gånger kan stadens intressen tas tillvara bättre i dialog med fastighetsägare än i samtal med SBK som myndighet. Nu senast anser vi t ex att Fastighetskontoret gjort ett bra arbete med att samla och driva på de privata fastighetsägarna på Backaplan på ett sätt som SBK inte kunnat göra.

Kommunala bolag är inga självändamål, deras existensberättigande ligger i hur användbara de är för att uppnå stadens målsättningar. Älvstranden Utveckling har varit med i den många gånger komplicerade stadsutvecklingen längs älvstränderna under 20 års tid, vilket gör att det finns mycket erfarenheter och kompetens i bolaget som man bör ta tillvara inför framtiden. Däremot har vi sett ett behov av att förtydliga ägardirektiven, vilket vi gjorde 2013. Vi har nu gjort rollfördelningen mellan bolaget och stadens övriga förvaltningar klarare och även höjt målsättningen ytterligare när det gäller vilka kvaliteter det är som vi vill se i de nya stadsmiljöer som bolaget är med och utvecklar. I ägardirektiven står svart på vitt att byggandet av blandstad med en funktionell mix av bostäder, handel, kontor, rekreation och nöjesliv ska vara ledande i arbetet, att bolaget ska verka för att stadsmiljön fungerar tillfredsställande också ur ett socialt och kulturellt perspektiv och att man ska utveckla sitt samarbete med mindre exploatörer och byggbolag på marknaden. Bolaget har också fått en ny ledning och genomgått en omorganisation. Vi tycker dessa förändringar lovar gott inför framtiden.

Vad gäller den ”maktfördelning” mellan olika aktörer som ni frågar om så är den glasklar. Makten utgår från folket. Vi som representanter för folket förvaltar den makten och kommunens förvaltningar arbetar på uppdrag av oss. På förvaltningssidan så är det primärt Stadsbyggnadskontoret som håller i processen, inte Älvstranden Utveckling.

Det är lätt att rasera en gammal stadsmiljö men svårt att bygga en ny. Att få in sociala strukturer i ett område tar ofta tid. Därför ska man vara rädd om de miljöer vi har idag när vi förtätar och bygger nytt. Att bygga ihop gamla och nya miljöer ger ofta spännande och trivsamma gaturum där människor vill vistas. Långgatorna är ett bra exempel.

Lika viktigt är det att inte omvandla lokaler till lägenheter i de hus som redan finns. Därför anser vi att byggnadsnämnden ska säga nej till ändring där det är inskrivet lokal i bygglov/detaljplan.

I den nya Älvstaden som nu planeras så är också lokalytan betydligt större än i tidigare projekt. För Frihamnen planeras i dagsläget för lika många arbetsplatser som boende och mycket av det kommer att ligga i gatuplan och bidra till ett intensivt och spännande stadsliv på gatorna. Vi arbetar kontinuerligt med dessa frågor och söker ständigt nya sätt att få in mer lokaler i gatuplan. Vi märker också av en attitydförändring bland fastighetsägare och byggherrar, allt fler förstår numera att en småskalig lokalstruktur längs gatorna inte bara har ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt värde för stadsdelen som helhet utan även påverkar det finansiella värdet hos den enskilda fastigheten. Det, tillsammans med de möjligheter som tredimensionell fastighetsbildning numera erbjuder, kommer framöver att ge mycket bättre förutsättningar för en god lokalförsörjning i nya stadsområden.