Utskrift från gbg.yimby.se
....

Valresultat 2014

 


Efter en spännande valnatt återstår en del frågetecken kring framtiden i den göteborgska politiken. Socialdemokraterna ser ut att behålla positionen som stadens största parti, men endast med ett par hundra stycken röster, en skillnad på 0,1 procent ner till Moderaterna.

De rödgröna partierna (S+Mp+V) får tillsammans 42,3 % av rösterna, mot Allianspartiernas 36,9 %. Det ser alltså inte ut att bli något borgerligt maktövertagande i staden, utan de rödgröna med Socialdemokraterna i spetsen verkar sitta kvar. Lägger man därtill Feministiskt initiativ, som gick starkt framåt och vilka man får anta ställer sig till vänster i börshuset, får de rödgrönrosa partierna tillsammans 46,2 % av rösterna. Detta räcker dock inte till egen majoritet i fullmäktige när man räknar om resultatet till mandat.

Valresultatet från valnatten till Göteborgs fullmäktige:



Så här ser mandatfördelningen ut i Göteborg efter söndagens val:

S        20
MP     9
       8
FI        3
M       20
C       -
FP      7
KD     3
SD      6
VV      5

(Totalt antal mandat i fullmäktige 81)


S+MP+V        37 mandat
S+MP+V+FI   40 mandat

M+FP+KD      30 mandat


I Yimby Göteborgs stora valenkät kan man läsa om vad de olika partierna står i olika stadsutvecklingsfrågor och vad vi ska förvänta oss av de olika partierna som kommer att styra Göteborg de närmaste fyra åren.


Klicka för större bild


Så här tycker Johannes Hulter, socialdemokratisk stadsdebattör och före detta samordnare för Yimby Göteborg om det politiska läget:

Väljarna röstade bort alliansen från regerigsmakten och från de större städerna. Såväl Sverige som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och några till större städer får med all sannolikhet ett styre under socialdemokratisk ledning. Det är förstås glädjande och öppnar för en hållbar och jämlik stadspolitik. Samtidigt är det parlamentariska läget komplicerat både nationellt och lokalt här i Göteborg. Det nyfascistiska partiet Sverigedemokraterna har också fått ökat väljarstöd vilket naturligtvis är skrämmande. Dessutom röstade en majoritet mot trängselskatten, vilket förmodligen till stor del beror på den osakliga och förvirrade debatten runt Västlänken. Det finns alltså stora utmaningar att ta tag i. Inte minst behöver alla sansade, rationella krafter tillsammans hjälpas åt att höja diskussionsnivån när det gäller de grundläggande infrastrukturfrågorna. De är alldeles för viktiga för att överlåtas åt populister och missnöjespartier. Nu måste vi lösa finansieringen av Västsvenska paketet och samtidigt hålla farten uppe i stadsutvecklingen. Det kommer att kräva ansvarstagande från alla sidor.





Resultat från folkomröstning om trängselskatt



Även vad gäller folkomröstningen om trängselskatten är framtiden oviss. Visserligen visar resultatet på ett ganska tydligt nej, men frågan är hur resultatet ska tolkas och vilken betydelse det får i praktiken. Är det verkligen troligt att trängselskattesystemet kommer att avskaffas helt? Eller blir det någon form av justering av till exempel betalstationer, avgifter eller liknande. Vad blir konsekvenserna för det Västsvenska paketet? Icke att förglömma är att trängselskattens vara eller icke vara beslutas av Riksdagen, alltså inte primärt i Göteborgs fullmäktige.

Politikerna har varit otydliga med att förklara för göteborgarna vad man egentligen skulle ta ställning till. Man får ha i åtanke att detta var en folkomröstning som majoriteten av politikerna absolut inte ville ha. Men att blunda för faktum att den faktiskt skulle äga rum har nu visat sig vara ett misstag. Många kom till vallokalerna och visste knappt att det skulle vara en folkomröstning och än mindre bakgrunden till den. Sambandet mellan trängselskatten och hela det Västsvenska paketet framgick inte på ett tillräckligt tydligt sätt. Frågar du någon "vill du betala avgift när du kör bil genom stan?" så är risken alltså stor att du får ett nej, såklart. Här har politikerna misslyckats med att kommunicera med väljarna. Att tiga är inte alltid guld...

Besvärande är den splittring mellan befolkning och politiker som nu på pränt visar sig tydlig. Risken är att förtroendet för politikerna i Göteborg än mer försvagas ifall man inte hanterar valresultatet på ett bra sätt. Inte heller i detta val finns någon tydlig vinnare, det skulle möjligen vara kvällstidningen GT med Frida Boisen i spetsen, som genom en brutal kampanj drev fram en folkomröstning. Plus Vägvalet förstås, som bygger hela sin politik på att vara emot trängselskatten. Frågan är hur man ska lösa finansieringsfrågan för det Västsvenska paketet utan den redan införda och inkörda trängselskatten...


Delad stad

Till sist kan man återigen konstatera att Göteborg är en ytterst splittrad stad. Sällan blir olikheterna så uppenbara som när man analyserar resultatet efter ett val. I någon del av stan kan Moderaterna vara totalt dominerande bland väljarna och i en annan del kan Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet dominera på samma sätt. Det är tecken på åsiktskillnader vilka man får anta grundar sig i totalt skilda livssituationer för människor. Hur planerar och bygger vi våra stadsdelar för att undvika uppdelande och segregation av göteborgare? Detta är en fråga som politikerna bör ta tag i, hur man kan ena staden och dess befolkning.



Här i södra Hovås är det en förkrossande blå majoritet bland väljarna...



...för att på andra sidan stan i östra Bergsjön tvärtom vara en förkrossande röd och framförallt Socialdemokratisk majoritet bland rösterna.




Här är en intressant bild på hur väljarna i det nybyggda östra Kvillebäcken röstar i jämförelse med det äldre kvarteren i södra Kvillebäcken.



Siffrorna kommer från Valmyndigheten.Förändringar kan förekomma efter slutgiltig kontrollräkning hos Länsstyrelsen.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Pacman42 (19 September 2014 19:24):
Man hade ju kunnat jämföra stadsdelar när det gäller folkomröstningen om trängselskatt också. De stadsdelar som har "instängda" invånare och de som har "fattiga" invånare röstade nej med 80-90%.

En segregerande skatt...
 0
Krister Malmqvist (20 September 2014 06:25):
Slopa trängselskatten i Tingstadtunneln, Marieholmstunneln och på Älvsborgsbron samt för övriga delar av E6, E20 E40. Sätt upp nya trängselskattestationer vid avfarterna mot centrum frå dessa vägar. Då blir det nog majoritet för trängselskatten. En mindre höjning av kommunalskatten i Gbg, Mölndal, Partille, Lerum, Härryda och Kungsbacka på säg 20 öre täcker inkomstbortfallet. Utred därefter Västlänken pånytt vad gäller stationernas placering och sträckningen. Går det på något sätt att inkludera Hisingen i Västlänken? Utred alternativen som kommit fram! Mikeael Bigert m.fl har gjort egna utredningar vad gäller sträckningen. Ta vara på denna kunskap!
+1
Mats O. (20 September 2014 09:32):
Riksdagsvalet: Vad hände med "vänstervågen"? Två försvagade partier bildar nu en svag handlingsförlamad regering. Vänsterpartiet gör nog klokt i att hålla sig utanför.

Kommunalvalet: Det blev inget maktskifte efter 20 år. Jag tror att Moderaterna och Folkpartiet har nått taket i väljarandel i Göteborg. Så här blir det när man exporterar yngre välutbildade barnfamiljer med god ekonomi till kranskommunerna vilket är en genomtänkt strategi av dom rödgröna. Dom som flyttar in till Göteborg är socioekonomiskt svagare grupper som av tradition aldrig röstar borgerligt men möjligen på SD.

Folkomröstningen: katastrofalt agerat i VL-frågan och vägtullarna av dom två stora maktpartierna S och M vilket väljarna nu straffat dom för. Kanske lyssna lite på folket nästa gång?

SD:s framgång: mycket kan sägas och alla har en egen teori. Själv tycker jag Markus Uvell på Timbro ligger närmast sanningen: http:​/​/​www.​uvell.​se/​20​14/​0​9/​18/​till-​87-​-​23243462
 0
Daniel Andersson (20 September 2014 14:12):
Mats: Visst Göteborg har stora miljonprogram med hyresrätter medan småhus är vanligare i kranskommunerna. Men din analys av hur läget förändras ger jag mindre för.
Dom som flyttar in till Göteborg är socioekonomiskt svagare grupper som av tradition aldrig röstar borgerligt men möjligen på SD.
Tiden då folk röstade efter klass och yrke och aldrig bytte parti är över. Många av dagens väljare är lättrörliga. De som flyttar in till staden är i stor utsträckning studenter, en grupp som tillfälligt har sämre ekonomi, men trots det i stor utsträckning identifierar sig som medelklass. Ofta uppväxta i småhusområden och flyttar kanske dit igen när de tagit exemen. Kanske röstar de lite mer vänster under sin studietid, kanske inte. De är känsliga för trender.
Så här blir det när man exporterar yngre välutbildade barnfamiljer med god ekonomi till kranskommunerna vilket är en genomtänkt strategi av dom rödgröna.
Barnfamiljer borde rent egoistiskt vara mer vänster än DINKisar (Dual Income No Kids) i innerstaden, med tanke på föräldrapening, barnomsorg, fri skolgång etc.
Sen är det en växande andel som önskar bo kvar i staden när de avslutat studierna. Denna livsstilsförändring avspeglas kanske också politiskt; här i Majorna till exempel är F!, M, MP, S och V ungefär jämnstora (med stora variationer mellan valdistrikten. SD är däremot relatvit svagt.), men det är väl snarare en utmaning för borgerligheten att formulera budskap som appelerar även till urbana väljare? De brukar plädera för valfrihet; det borde väl även kunna omfatta att välja en urban, mindre materiellt inriktad livsstil?
Det lilla som byggs inne i staden är inte heller direkt billigt, så även där är det troligt att det huvudskaligen är medelklass som flyttar in.

Så din socioekonomiska konspirationsteori tappar i förklaringsvärde när den täta staden växer i popularitet. Däremot kan man ju spekulera i om klyftor och spänningar i samhället är mer påfrestande för den som bor i kvartersstad än bakom höga murar i grindstäder (gated communities). Fast ekonomisk segregation mellan områden kan vara väl så effektivt som fysiska murar, och där ligger väl inte innerstaden så långt efter.
 0
Mats O. (20 September 2014 15:31):
Tja, "konspirationsteorier" är ditt val av ord.

1. V + Mp vill inte släppa till ny tomtmark för småhusbebyggelse.
2. Många unga barnfamiljer som bor i lägenheter vill inget hellre än att flytta till egen täppa.
3. Dom senaste 30-40 åren har utflyttningen av unga väletablerade familjer till kranskommunerna pågått kontinuerligt.

Självklart skruvar jag till resonemanget. Jag har inga belägg för att si och så många röstar på det partiet som flyttat till den och den kommunen.
Men statistik visar ju tyvärr att inkomsterna i väldigt många stadsdelar i Göteborg står stilla eller sjunker. Till detta hör även en stor inflyttning av asylinvandrare + anhöriga till kommunen.

Så jag står fast vid min prognos att det kommer att bli väldigt svårt för moderaterna, kd och folkpartiet att få majoritet i framtida val i Göteborg.
 0
Daniel Andersson (20 September 2014 15:43):
Något som inte framgår av inlägget (som väl baseras på valnattsstatistiken från valmyndigheten) är att Öppna Göteborg är större än såväl Kommunistiska partiet, Piratpartiet och Torslandapartiet. Just nu (det är inte sluträknat) ligger de på 1,7 % av rösterna.
 0
Mats O. (20 September 2014 22:44):
Fi i Malmö, två invalda. Säger att dom varken är höger eller vänster. Viktiga frågor som dom vill driva i kommunen är brytandet av könsmaktsordningen och heteronormen. Andra frågor är att göra veganmat till norm, 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön, basinkomst för alla utan krav på motprestation samt ett förbud mot akvariefiskar.
http:​/​/​www.​sydsvenskan.​se/​malmo/​fi-​varken-​hoger-​eller-​.​.​

Blir intressant att se hur mycket av det här som Fi:s invalda i Göteborg kan få igenom.
 0
Mikael Bigert (23 September 2014 12:26):
Hej!
Några kommentarer om Folkomröstningen om Trängselskatt:
En del av diskussionen har handlat om vad omröstningen gällde.
Kommunfullmäktige formulerade ju en, milt uttryckt, ganska omfattande valsedel:
”Göteborgs Stad har tillsammans med Staten, Göteborgsregionen, Region Halland och Västra Götalandsregionen ett avtal om Västsvenska paketet.
Trängselskatten som infördes i Göteborg 2013 ingår i avtalet och har tre syften: minska trängseln, förbättra miljön och delfinansiera Västsvenska paketet. Paketet innehåller bland annat en ny Götaälvbro, en pendeltågtunnel, en ny älvförbindelse och investeringar i kollektivtrafik.
Kommunfullmäktige har efter ett folkinitiativ beslutat att hålla en rådgivande folkomröstning.
Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014 ?”

Det hade nog varit enklare med en rak fråga, typ den som kringkommunerna runt Stockholm hade 2006:
"Anser du att trängselskatt ska införas permanent i Stockholm ?"

En mycket intressant analys kan göras om man försöker studera utfallet hos de som röstar på ”Mittblocket”. Jag definierar detta som S+Alliansen. De övriga är antingen Ja-partier ( MP+VP+FI ) eller Nej-partier (VV+SD ). Jag förenklar och antar att Ja-partierna har en lojalitet på 90 %, d v s 10 % av Ja-partiernas väljare röstade Nej. För Nej-partierna antar jag 100 % lojalitet. Jag försummar också övriga småpartier.
Med dessa antaganden kan man enkelt räkna ut hur Mittblockets väljare röstade:

Folkomröstn Mittblocket (%)
Ja Nej
Centrum 47 53
Östra 27 73
Västra 37 63
Hisingen 25 75
GBG,TOT 34 66

Som synes en mycket stor övervikt för Nej-sidan hos dessa partiers väljare ( trots att partierna ju stöder Ja-sidan ).
( Skillnaden lite mindre om lojaliteten hos Ja-partierna är lägre än den jag antagit ).
Det är en situation liknande denna som Mittblockets politiska företrädare nu måste förhålla sig till. Ingen avundsvärd uppgift.
+1
Daniel Andersson (23 September 2014 14:11):
Mikael: Högst spekulativt. Vi bör nog vänta på SOM-insitutets (eller motsvarande) utvärdering av ämnet. Folk är inte så stöpta i en form som du tror. Det är knappast varken 100 % av VV+SD som är mot eller så mycket som 90 % av MP+V+F! som är för.

En annan fråga är vad de röstberättigade som inte deltog i omröstningen tycker. Eftersom "default" varit ja är det rimligt att se dem som passiva förespråkare, eller att de av princip inte röstat då de inte gillar folkomröstningar som koncept eller i det enskilda fallet (i så fall stöttar de att politikerna skall bestämma). Vissa har förstås missat eller inte kunnat rösta av olika skäl, eller tyckte att de varit för dåligt insatta för att ta ställning.

EDIT: Ändrade stöpta i en säck till stöpta i en form.
 0
Mikael Bigert (23 September 2014 15:03):
Hej igen!
Nej, jag tror definitivt inte att folk är stöpta i en säck. Min tes är dock att det hos anhängarna till Ja/Nej-partier finns en ganska tydlig tendens, en lojalitet.
Som jag skriver är lojaliteten hos Ja- och nej-partiernas anhängare inte känd. Om man istället skriver ned till 70 % hos Ja och 85 % hos Nej-partierna blir GBG-siffran för Mittblocket 39 % JA och 61 % NEJ.

Även om siffran är osäker ger det faktum att betydligt fler Göteborgare röstar på Ja-partier än Nej-dito ( 24 mot 12 % ) att det högst sannolikt blir en kraftigare övervikt för Nej bland Mitt-blocket än i hela populationen.

Vad gäller röstskolket ligger de flesta distrikten med riktigt lågt deltagande i Nordöst, distrikt med stor Nej-övervikt. Generellt ungefär samma deltagande som i valet till Kommunfullmäktige ( 73 mot 77 % )
 0
Sven R (23 September 2014 15:38):
Daniel har rätt. Det var bara 41% av de röstberättigade som gav politikerna rådet att ta bort trängselskatten. Resten har aktivt eller passivt gett trängselskatten sitt stöd.
+1
Ottosson (23 September 2014 17:21):
Daniel: Snacka om att stöpa alla i samma form... Du menar på allvar att alla som inte röstat skulle röstat Ja om de hade släpats till vallokalen? Och inte bara det, att de dessutom ska räknas på det sättet?

Om man i en demokrati avstår att rösta så överlåter man åt övriga väljare att avgöra, ingen annan. Inte åt politiker. Inte åt någon som tycker sig vara tillräckligt duktig att avgöra vad de nog egentligen menade. Om man tycker att TS lika gärna kan tas bort som finnas kvar har man inte givit något "passivt stöd" för TS. Det finns inget "default".

Vad händer om din princip ska tillämpas i de allmänna valen också? Om de icke röstandes, enligt dig, passiva vilja att inte förändra något ska räknas med? Då får man tillsätta mandat för att representera dessa och få i uppgift att rösta nej till alla förändringar i riksdag, landsting och kommun.

Sven R: Bara 31%, inte ens 1 av 3, har gett politikerna rådet att behålla TS. Resten är aktivt emot eller har inte givit dem råd åt något håll.

---
Kom igen, försök ta demokrati på lite allvar. Vad hade sagts om ett land som utgav sig för att vara en demokrati om det visade sig att sittande regering fått sina siffror uppräknade med samma antal som röstbortfallet. Valfusk? Korrumperat? Diktatur? Med er princip fick alliansen egen majoritet i årets riksdagsval då de 15% som inte röstade ska räknas som stöd åt sittande regering.

Att fiffla med demokratin bara för att man inte gillar valresultatet har frestat många, men det blir inte mindre smutsigt för det.
 0
Sven R (23 September 2014 17:45):
Ottosson:

"Om man i en demokrati avstår att rösta så överlåter man åt övriga väljare att avgöra"

Ja, precis. Och det är fortfarande valet till kommunfullmäktige som räknas. Omröstningen handlade om att låta folk ge sitt råd. Om jag avstår från detta så bör det tolkas som att jag inte anser att politikerna behöver mitt råd, de får själva bestämma. Det vore fel att tolka det som att du får ge ett råd i mitt ställe. Eller ännu värre, att du får AVGÖRA i mitt ställe. Det vore att missbruka det demokratiska instrumentet.
 0
Daniel Andersson (24 September 2014 01:16):
Ottosson: Grundproblemet är att stora infrastruktursatsningar görs upp i en kamp mellan regionala politiker, där till exempel kommuner och län som medfinansierar går före i kön, och Västsvenska paketet kom till på en kafferast (enligt GT http:​/​/​www.​expressen.​se/​gt/​trafikproblemet-​som-​lostes-​.​.​ ). Det är som upplagt för suboptimeringar och svågerpolitik. Transparensen i beslutsfattandet är obefintlig och ansvarsutkrävande blir svårt. Att det leder till missnöje bland allmänheten är inte konstigt.

Det är orimligt att politiker skall ha full inblick i komplexa tekniska avväganden. De borde, i mitt tycke, sätta upp målbilder och de värderingar som skall ligga till grund för besluten, medan utformning och prioritering av projekt överlåts till de tekniska och andra experterna på Trafikverket. För att styrningen via målbilder inte skall bli för abstrakt bör en återkoppling ske mellan politiker och myndighet.

Istället för att kräva denna typ av mer generella förändringar i beslutsfattandet, drivs krav på en folkomröstning om trängselskatt fram. När trafikpolitikerna har svårt att förstå projekten till fullo, är det fullständigt barockt att förvänta sig att allmänheten skall kunna göra det. Folk betalar halva sin inkomst i löneskatter och moms utan att reagera med mycket mer än en axelryckning, men blir uppjagade över i jämförelse småsummor i trängselskatt. Hur mycket tid och energi har inte denna elegi, och parodi på demokrati, förbrukat till synes helt i onödan då föga konstruktivt har kommit ur processen?
 0
Mikael Bigert (24 September 2014 12:25):
Håller med Daniel A om att generella förändringar behövs. Frågan är hur lätt dessa ordnas.
Troligen är missnöjet med HUR ”paketet” hanterats en orsak till utfallet i folkomröstningen, utöver åsikter om själva innehållet.
Vad gäller svårigheten att ta ställning anser jag att trängselskattens komplexitet inte ligger i nivå med t ex EU eller EMU.
Tror också de flesta tycker att det hade varit bättre med en folkomröstning innan paketet klubbades, istället för ”mitt i” om man ska ha en.
Men nu är vi där vi är. Vems felet är kan man säker debattera om länge.
Politikerna har att ta ställning till hur de kan säkerställa bra infrastruktur för framtiden samtidigt som de inte ska tappa mer i förtroende hos den majoritet av väljare som röstat ”fel”.
Det är bara 4 år til nästa val och man borde inse risken med fortsatt tapp till ”missnöjespartier” ( Nej-partier ).
+1
Ottosson (24 September 2014 13:02):
Sven: Nej, en icke avlagd röst ska inte tolkas överhuvudtaget. Det finns massa olika skäl till varför någon inte röstat. Det går inte att säga att de nog egentligen betyder det ena eller det andra.

Det finns inget annat demokratiskt tillfälle där ej avlagda röster ska räknas som ett stöd för någonting överhuvudtaget. Jag förstår att den som ogillar resultatet vill försöka vända och vrida på verkligheten tills man finner ett sätt som råkar passa för att kunna intala sig själv att Göteborgarna nog trots allt egentligen röstade för TS. Det kan ju vara tröstande, men kommer naturligtvis inte tas på allvar.

Du kan se hur befängt det skulle bli genom att titta på skillnaden mellan din princip och Daniels. Om vi hade haft omröstningen innan införande av TS istället så skulle med din princip saknade röster räknas som Ja till TS. Med Daniels princip som Nej till TS. Eller säg att tex Moderaterna svängt och blivit mot TS. Jag är ganska övertygad om att du inte på allvar tror att deltagandet hade blivit särskilt annorlunda i det scenariot. Skulle du då räkna 22% av de som inte röstade som passiva Nej-sägare? Man kan inte låta omständigheter skriva tolkningar av vad de som inte röstat tycker, speciellt inte after the fact välja ett tolkningssätt som ger det resultat man från början önskar fram till.

När alla etablerade breda partier tycker samma sak i en enskild fråga är det en absurd tanke att man ska anse att de fått stöd i just den frågan genom att de fått röster i det allmänna valet. Än mer absurt blir det när man redan fått svaret på vad folket tycker i sakfrågan.

Daniel: Håller i stort med dig om problembeskrivningen. Däremot inte om att det som skett som resultat av problemet är fel. Om det blir en parodi på demokrati eller inte avgör politikerna, liksom om något konstruktivt kommer ut av det eller inte. Det minst konstruktiva är att köra på som om inget hade hänt och låtsas att det folket egentligen sagt är att vi är nöjda.

Att använda de metoder som finns för att påverka är inte underligt. TS hade definitivt inte försvunnit genom att folk stått på Gustav Adolfs Torg med plakat och krävt förändring i regeringens och TV arbetssätt. De förändringar du efterlyser, vilka jag också kan hålla med om, gynnas inte av att bara låta allt passera obemärkt. En myndighet måste inte ha berättat exakt hur allting ska bli vid olika utfall för att vuxna människor ska vara kapabla att ta ställning. Man måste inte vara politiker för att förstå att det finns samband mellan handling, konsekvens, risker och att framtiden aldrig är skriven i sten vilken väg man än väljer. Livet är komplext, och om man vill ha en stad med eller utan TS tillhör inte de svårare valen i livet.
 0
Daniel Andersson (24 September 2014 13:45):
Ottosson: Vi har en tradition av att fatta beslut i samförstånd i Sverige. Då presenterar alla sina intressen och argument varpå en kompromiss diskuteras fram som de flesta finner rimlig. När beslut är fattat respekterar alla det. I den andan är det rimligt att även se det som alla medborgares plikt att vara lojala med den linje våra valda politiker bestämt. De har å andra sidan en plikt att vara lyhörda för olika grupper och intressen i samhället. Att vara blint lojal mot fattade beslut när man brinner i en fråga framstår som lite läbbigt och är inte alltid önskvärt, men som allmänt förhållningssätt har det ett betydande värde. Okynnesöverklaganden och rättshaverister är en belastning för samhället.
+1
Ottosson (25 September 2014 10:25):
Daniel: "I den andan är det rimligt att även se det som alla medborgares plikt att vara lojala med den linje våra valda politiker bestämt".
Det där var skrämmande ord. Menar du verkligen vad du skriver där? Det är snarare alla medborgares "plikt" (snarare rättighet) att ifrågasätta makten, bli förbannade eller stödjande, opponera sig, debattera, demonstrera, kampanja, och rösta - för eller emot. Att inte vara lojala mot politiska makten, utan endast och enbart mot sina egna ställningstaganden. Dvs använda alla demokratiska verktyg vi har för att förändra när vi tycker politikerna gör fel, eller inte förändra när vi tycker de gör rätt. Vi får alla leva med majoritetens (eller åtminstone den starkaste grupperingens) linje, men att vi ska vara lojala mot den är en förskräcklig tanke.

Okynnesöverklaganden kan egentligen inte lastas de som överklagar eftersom samhället givit dem rätten av göra så. Om vi som samhälle inte vill tillåta sådana överklaganden så ska vi besluta om att inte ge fri rätt till det. Likväl, de som i så fall fortfarande tycker att det borde gå att okynnesöverklaga ska då driva linjen att återinföra rätten. De är inte, och ska inte vara, förbundna av någon som helst plikt att lojalt glida med och inte försöka förändra. Precis lika lite som att det med nuvarande faktiska situation skulle finnas en medborgerlig plikt att tycka okynnesöverklaganden är OK bara för att vår politiska makt sett till att den rättigheten finns.
 0
Daniel Andersson (25 September 2014 15:09):
Ottosson: Jag är anarkist i hjärtat, men alla är inte pacifister och altruistiska idealister. Länder där många ifrågasätter maktens legitimitet är inte alltid så trevliga, se på Somalia, Irak, Syrien och Afghanistan.
För att vara mindre extrem, kan vi se på länder där vilda strejker och demonstrationer ofta lamslår livet i större städer. Ett visst mått av sammanhållning och samförståndsanda i ett land/region/stad är inte enbart av ondo. Det är bättre att folk involveras i beslutsfattandet, än protesterar efteråt.
 0
Ottosson (25 September 2014 22:45):
Daniel: Nu börjar det spåra ur... De exempel du nämner är resultatet av att makten hålls av diktatur eller ultrareligiös fanatism. Det är ju snudd på sjukt att säga att folket borde vara lojala med makten. Att makten försöker klamra sig fast med våld är bara tragiskt och gör eskalering oundviklig. Det är makthungern som är problemet, inte folkets illojalitet mot makten.

Om det gjorts försök att avskaffa TS med våld och vilda strejker hade det väl varit en sak. Men att skriva debattartiklar och starta folkinitiativ är inte på något plan jämförbart. Att vi skulle kastas in ett Syrien-likt tillstånd för att folk inte lojalt bara accepterar kommunpolitikers infrastrukturbeslut är väl ändå lite väl far out va.

Men jag håller helt med om att det är bättre att involvera innan beslut tas. Då finns betydligt högre potential för samförståndsanda, plus att det är väldigt mycket större chans att stora beslut blir bra om de först debatteras brett och öppet och låter många idéer komma fram. Men igen, det gör inte att de som inte håller med lojalt ska avstå att använda de demokratiska verktygen för att försöka förändra.
 0
Mikael Bigert (26 September 2014 14:40):
Diksussionen breddas må man säga.
Själv tycker jag det är väldigt viktigt att medborgarna känner sig delaktiga i det ”demokratiska projektet.” En del i detta är att rådgivande omröstningar anordnas då en fråga skär genom normala linjer för partisympatier.
En poäng med detta blir att man kan rösta på sitt ”vanliga” parti i fullmäktige och inte behöver gå till ett ”enfråge”-parti. Den särskilda frågan avhandlar man istället genom folkomröstningen. Bra så.
Håller också med Daniels åsikt att det bästa är att involvera mebdborgarna i beslutsfattande. Och då är ju en folkomröstning ett sätt.
Sen kan det ju vara bra att involverandet sker innan bindande beslut tas och inte efteråt, under tvång...:)


Om jag går tillbaka till grundfrågan: Göteborgarna har röstat Nej till trängselskatten. Mittblockets (S+Alliansen) väljare har med intill visshet gränsande sannolikhet gjort det i ännu högre utsträckning.
Mittblockets politiker har tillsammans majoritet i fullmäktige.
Som jag ser det är det dessa politiker som nu borde ta fram en kompromiss som visar att man tar omröstningen på allvar, samtidigt som man säkerställer bra infrastruktur.
 0
Sven R (26 September 2014 16:31):
Det är fortfarande bara 41% som röstade NEJ. Det är en minoritet som opponerat sig mot skatten så politikerna behöver inte göra någonting.
 0
John Johansson (26 September 2014 18:03):
Min profetia: Politikerna tillsätter en utredning kring hur trängselskatten kan modifieras så den blir rättvisare/effektivare/populärare/whatever utan att signifikant ändra intäkterna. Utredningen föreslår lite förändringar i form av gränser/avgiftsnivåer/undantag etc som implementeras i relativ stor utsträckning. Detta fyller egentligen inte funktionen att göra trängselskatten i sig mer populär men ger politikerna möjligheten att säga att de tagit intryck av omröstningen.

Hade folkomröstningen skett innan beslut och avtal var tagna hade det varit svårare att gå emot den. Hade 70-80 % sagt nej hade politikerna kanske varit tvungna att tänka om även nu. Men det här kan dom antagligen lirka sig ur. Visst finns det risk att det straffar sig i opinionen, men det är svårt att se nån utväg för dem som är fri från risker.
 0
Hans Jörgensen (27 September 2014 09:16):
Sven; det är också bara drygt 30% som tagit ställning för att fortsätta TS.

Med samma logik skulle alltså EMU-valet för ett tiotal år sen egentligen ha varit ett Ja till Euron, dvs en minoritet av väljarkåren röstade nej till de etablerade politikernas önskan...
 0
Sven R (28 September 2014 07:41):
Hans: Politikerna lovade tidigt att EMU skulle avgöras i omröstning. Både JA- och NEJ-sidan uppfattade valet som rättvist och viktigt.

Omröstningen om trängselskatten trumfades däremot igenom av GT och en minoritet i KF. Det var bara NEJ-sidan som ville ha den. Rimligen har TS-motståndare uppfattat omröstningen som viktigare då det handlade om att opponera sig mot redan genomförd politik. Detta är förmodligen en av orsakerna till att opinionsundersökningarna och utfallet i omröstningen blev så olika. Men hade NEJ-sidan ändå fått över 50% så hade det inte varit något snack. Nu blev det bara 41%.
 0
Hans Jörgensen (28 September 2014 11:26):
Det var väl bra om båda sidor i EMU-valet accepterade omröstningen. Men jag vill minnas att det från Ja-sidan ändå hävdades typ "folkomröstningen är mest en formalitet, i praktiken kan vi inte avstå från EMU då vi redan förbundit oss att på sikt gå med genom vårt EU-medlemskap".
Sen har det väl visat sig funka rätt bra utan EMU ändå.

Jag delar inte din tolkning. Snarare kan det vara så att de 27% som inte röstade saknar en tydlig åsikt i frågan, där man kan förmoda att de inte känner sig så berörda. Det kan vara folk som (likt mig själv) inte äger bil eller kör speciellt ofta. Men att dessa per automatik skulle vara potentiella Ja-röstare går ju bara att spekulera om.

Jag tror inte så många håller med dig om ditt påstående att det egentligen blev Ja, från något av lägren.
 0
Ottosson (28 September 2014 12:11):
Sven: Om du fortsätter din matematik, och inte slutar direkt när du hittat en vinkel som stämmer med dina egna önskemål, så ser du att i det allmänna kommunalvalet har bara 40% röstat på ett parti som entydigt motsatte sig folkomröstningen i KF och som inte före valet klart deklarerade att de tänkte följa utslaget av folkomröstningen. Av de som ingår i dessa 40% har dessutom MP efter valet sagt att de avser försöka följa utfallet. Dina påhittade passiva folkliga Ja-majoriteter finns helt enkelt inte.
 0
Sven R (28 September 2014 22:39):
Hans: "Snarare kan det vara så att de 27% som inte röstade saknar en tydlig åsikt i frågan, där man kan förmoda att de inte känner sig så berörda."

Jag har ingen annan åsikt än du där. Dom avstod från folkomröstningen av någon anledning som vi egentligen inte behöver spekulera i. Så frågan är då varför deras frånvaro i omröstningen ska tolkas som ett mandat att flytta makten från politikerna till den omröstning de just avstod? Det vore ologiskt.

Ottosson: Det du skrev nu stöder ju det jag sagt. Sambandet mellan hur partierna står i trängselskattefrågan och stödet för att genomföra en folkomröstning hängde starkt ihop. Självklart påverkade det hur viktig omröstningen har uppfattats och därmed möjligheterna att moilisera parternas väljare.
 0
Ottosson (29 September 2014 10:37):
Sven: Nej, det stödjer inte det du säger pga:
a) det är ett irrelevant sätt att räkna
b) hela din argumentation bygger på att väljarnas mandat till partierna i det allmänna kommunalvalen säger mer om folkopinionen än när folket faktiskt får svara Ja eller Nej på den aktuella frågan. När då bara en minoritet (när man räknar på samma sätt som du gör) gett sitt mandat till partier som överväger att eventuellt strunta i vad folket säger så faller ditt resonemang även när man för stunden leker med tanken att ditt räknesätt inte är irrelevant.

Dessutom sträcker du nu gränserna för egna tolkningssätt ännu längre och säger att pga att Ja-sidan (enl dig) misslyckades med valkampanjen så är folkomröstningen obetydlig. Det var ju ett bekvämt sätt att blunda för vad folket säger.

Vi kommer nog inte längre. Faktum är att 57% röstade Nej och 43% Ja, med ett högt valdeltagande. Med de siffrorna hittar du ingen statistiker eller statsvetare som skulle ställa sig bakom ett påstående att folket egentligen sagt Ja.
 0
Sven R (29 September 2014 12:25):
Så vi tolkar tydligen folkomröstningen olika. Det är OK. Det står partierna fritt att göra också.
 0
Ottosson (29 September 2014 12:30):
Sven: Ja, som alla vet är folkomröstningar rådgivande. Så om partierna väljer att inte bryr sig om vad folket har sagt så står det dem fritt.
 0
Sven R (29 September 2014 12:38):
Jag tror de bryr sig om vad folket sagt. Eftersom bara 41% sa "nej" så då blir nog TS kvar.
 0
Mikael Bigert (29 September 2014 13:15):
Håller med Ottosson i tidigare kommentar:
Icke-avgivna röster ska inte tolkas alls, vare sig i kommunalval eller folkomröstningar.

Den oroväckande utvecklingen med allt högre siffror för partier som medvetet profiterar på missnöjet med de etablerade politiska strukturerna kan endast brytas om förtroendet mellan väljare och politiker återupprättas.

Låt oss hoppas att politikerna vill bygga upp det förtroendet.
 0
Ottosson (29 September 2014 16:22):
Sven: Men 41% är fortfarande fler än 31%. 32% fler för att vara exakt. Politikerna har att ta ställning till verkligenheten om de är intresserade av vad folket tycker. Då har de inget att vinna på att söka den för de egna åsikterna mest fördelaktiga sifferexercisen och försöka lura sig själva att alla som inte röstat tycker TS ska vara kvar.

Det är inte kostnadsfritt att gå emot folkopinionen. Även politiker får ligga som de bäddar (och vi andra hamnar i samma säng om vi vill eller inte). Och precis som M Bigert säger så är de alternativa platserna för väljare att söka sig särskilt okonstruktiva i detta fall. Inkl att fler struntar i att vara delaktiga för att de inte tycker det spelar någon roll vad de säger ändå (där har du en av de större orsakerna till valdeltagande som aldrig blir 100%).
 0
Sven R (29 September 2014 22:45):
Om du läser noggrant vad jag skriver Ottosson så har jag aldrig hävdat att de 27% "egentligen" tycker si eller så. Tvärtom är det du som tolkar dem som tillhörande en folkopinion utefter hur andra har röstat. Det vore fel att avfärda dem så när de själva har valt att avstå folkomröstningen.

Konsekvensen av din linje är att vi riskerar få en demokrati där viktiga beslut trumfas igenom av minoriteter. P.g.a lagen om folkinitiativ räcker det med 10% av de röstberättigandes underskrifter. Sedan räcker det med 1/3 av ledamöterna i KF. Och sedan t.ex 41% av de röstberättigade i själva folkomröstningen. I teorin skulle vi kunna få beslut om "gratis glass till alla barn" och liknande stolligheter bara för att den lilla klicken av stollar mobiliserade medan majoriteten inte brydde sig. Och det är ju den logiken som gäller i den aktuella frågan också. TS-motståndarna har mycket sannolikt varit mer motiverade att ge sitt råd än de som accepterar skatten.
 0
Mikael Bigert (30 September 2014 11:48):
En kort historieskrivning:
Inför valet 2006 var Alliansen i Göteborg helt emot Trängselskatten medan Socialdemokraterna deklarerade att den inte skulle införas utan föregående Folkomröstning.
Några år efter valet bytte dessa partier sedan fot och kom, troligtvis med den goda avsikten att inte missa bidrag från staten, överens med V/MP om att man visst skulle ha Trängselskatt och det utan folkomröstning. Protester bemöttes med att allt redan var beslutat och ingick i ett paket med flera undertecknare. Ett paket som inte gick att ändra. Och någon folkomröstning var det inte tal om.
Detta beslut öppnade vägen för enfrågepartiet VV som kom in i fullmäktige i valet 2010 och startade en namninsamling för folkomröstning. Denna avslogs av fullmäktiges majoritet och tidpunkt för införande av trängselskatten spikades.
Protesterna fortsatte emellertid och de missnöjda vände sig nu till GT som drog igång en ny namninsamling. Efter att stationerna startats fick man tillräckligt med underskrifter. Med stöd av lagen om förstärkt folkinitiativ lyfte man då frågan till fullmäktige som nu var tvungna att få 2/3-majoritet för att kunna stoppa omröstningen. Detta misslyckaddes man med, trots nekande rekommendationer från tjänstemän och en mycket lång debatt. Kommunfullmäktige kunde dock besluta att utforma valsedeln så att den inte bara visade frågeställningen som den formulerats i namninsamlingen, utan även tog med argumenten för trängselskatten.
Det blev nu en valrörelse där Ja-sidan bl a stöddes av en dominerande majoritet av partierna, GP:s ledare, Västsvenska Handelskammaren, Trafikverkets informationskampanjer och det nya nätverket ”Ja till trängselskatt”. Dessutom kallades tunga personer från näringsliv och regering in för att övertyga väljarna om att rösta ”rätt”.
För att i någon mening tillmötesgå kritikerna alternativt säkerställa röster på Ja beslöts att göra ett par mindre undantag i Backa samt att rekommendera att även utländska bilister måste betala. Däremot avslogs alla försök att få till stånd en diskussion om modifieringar av andra delar av ”paketet”.
Akademiker och opinionsinstitut förklarade att motståndet mot skatten skulle försvinna med tiden då folk insåg fördelarna. Olika undersökningar indikerade också att majoriteten hade svängt och att en relativt komfortabel Ja-seger var att vänta.
Under/över-tecknad var själv relativt säker på en seger för Ja med omkring 55-45.
Istället visade det sig att Göteborgarna varken lydde politikerna, opinionsinstituten eller mina tips. Man röstade Nej med klara 57-43.
Som jag skrivit förut, det är nu upp till politikerna att se hur de kan återställa delaktigheten i det ”demokratiska projektet”.
Avslutar med att citera Olof Palme från år 1971:
”Det är över huvud taget en vanföreställning att det finns frågor som är för stora och komplicerade för vanliga människor att ta ställning till. Accepterar man en sådan tanke har man tagit första steget mot teknokrati, expertvälde, fåtalsvälde.
Vi behöver inte vara några värnlösa offer för anonyma krafter som vi inte kan påverka, expertbeslut som vi inte kan förstå, politiska avgöranden som inte redovisas och som vi inte kan överblicka. De flesta av oss är inga experter. Vi är beroende av experternas material och det skall vi som sådant respektera. Men de avgörande besluten är i grunden beroende på värderingar som en önskvärd samhällsutveckling där ingen elit kan åberopa privilegier och högre visdom.
Politiken är åtkomlig, möjlig att påverka för var och en. Det är demokratins yttersta innebörd.”
 0
Sven R (30 September 2014 14:51):
Du citerar inte hela Palmes text Bigert, han skriver så här också:

"I de stora och avgörande frågorna måste regeringarna besluta. De är alldeles för stora och komplicerade för folket att bedöma. Där kan man inte ta avgörande hänsyn till folkmeningen. Däremot finns det en rad mindre frågor, näraliggande i vardagen där medbestämmandet har ett positivt värde och bör kraftigt stimuleras."

Palme hade som socialdemokratisk kommunikationsminister några år tidigare infört högertrafik, viket gick emot utslaget i en folkomröstning. Hans text var en del av den stora demokratidebatten som pågick under det tidiga 70-talet. Han syftade då inte specifikt på folkomröstningar utan rent allmänt att ge folk större inflytande via "närdemokrati" och "decentralisering". För att nu använda buzzwords från 70-talet...
 0
Sven R (30 September 2014 14:59):
En annan reflektion: Lokal medfinansiering av infrastrukturprojekt är ett sätt att flytta inflytandet närmare städernas och regionernas politiska församlingar, bort från statens centrala styrning. Närmare folket kan man då argumentera. Men det har ju du Bigert varit kritisk till. Det kan man förstås ha sina farhågor om. Det har jag också, det har riksrevisionen. Men det finns onekligen en idé om decentralisering som jag tycker är viktig.
 0
Mikael Bigert (30 September 2014 15:22):
Hej Sven!
Mitt inlägg innehöll bara "slutsatserna" från Palme 1971.
Så här är hela texten jag sett:

Om man önskar större demokratisk aktivitet i demokratin och godtar kravet på ökat inflytande, vilka frågor skall aktiviteten och inflytandet gälla? Det är ett viktigt problem. Ty här lurar vissa faror.

För en tid sedan resonerade jag härom med en besökare från ett annat land. Visst måste en regering ta ansvar för sin övertygelse och kunna ställa sin position på spel. Det är likväl intressant att ställa frågan: Om i en stor och avgörande fråga för nationen regeringen i ett land går emot en klar och entydig folkmening, hur kan detta förenas med kravet på ökad demokratisering, participation?

Det går alldeles utmärkt, blev svaret. I de stora och avgörande frågorna måste regeringarna besluta. De är alldeles för stora och komplicerade för folket att bedöma. Där kan man inte ta avgörande hänsyn till folkmeningen. Däremot finns det en rad mindre frågor, näraliggande i vardagen där medbestämmandet har ett positivt värde och bör kraftigt stimuleras.

Resonemangen kan möjligen för någon låta bestickande. Det är emellertid farligt. Det kan innebära inkörsporten till ett fåtalsvälde. Demokratiseringen kan framstå som en metod att hålla människorna borta från de avgörande frågorna, en ofarlig förströelse som forntida eller nutida gladiatorspel, ett sätt att hålla människor sysselsatta utan att reellt kunna påverka de avgörande frågorna.

Jag har därmed på intet sätt polemiserat mot tanken på ett ökat inflytande i frågor som ligger nära vardagen. Det är tvärtom ett avgörande och allt viktigare led i en ökad demokratisering.



Det är över huvud taget en vanföreställning att det finns frågor som är för stora och komplicerade för vanliga människor att ta ställning till. Accepterar man en sådan tanke har man tagit första steget mot teknokrati, expertvälde, fåtalsvälde.

Vi behöver inte vara några värnlösa offer för anonyma krafter som vi inte kan påverka, expertbeslut som vi inte kan förstå, politiska avgöranden som inte redovisas och som vi inte kan överblicka. De flesta av oss är inga experter. Vi är beroende av experternas material och det skall vi som sådant respektera. Men de avgörande besluten är i grunden beroende på värderingar som en önskvärd samhällsutveckling där ingen elit kan åberopa privilegier och högre visdom.

Politiken är åtkomlig, möjlig att påverka för var och en. Det är demokratins yttersta innebörd.
 0
Ottosson (1 Oktober 2014 10:19):
Sven: Du började med att säga "Daniel har rätt. Det var bara 41% av de röstberättigade som gav politikerna rådet att ta bort trängselskatten. Resten har aktivt eller passivt gett trängselskatten sitt stöd". Hur noga jag än läser är det svårt att tolka på annat sätt än som ett påstående att en minoritet är emot TS och en majoritet som inkluderar de som inte röstat stödjer TS. Men om jag missförstår dig så ok.

Vad som krävs för att få till stånd en folkomröstning är oväsentligt. Det är bara omröstningen som visar vad folket tycker. Ett resultat som ger en svag majoritet med lågt deltagande kan vara en skenbar majoritet. Men en så tydlig majoritet med så högt deltagande som det faktiskt blev så är det ställt utom allt tvivel att en majoritet av folket inte vill ha kvar TS.

Av de 27% som inte röstade finns alla kategorier av skäl. Hade de allihop hämtats till att lägga sin röst hade deras resultat inte blivit drastiskt annorlunda så det förändrat resultatet från de 73% som röstade. Att nästan alla av dessa är Ja-anhängare som bara inte mobiliserats är inget annat än önskedrömmar från den som ville se ett annat resultat.

Om en andel av de som inte röstade avstod för att de inte brydde sig om TS blir kvar eller inte, eller accepterar TS men inte brydde sig tillräckligt om att ha den kvar för att lägga sin röst, så är den gruppen helt betydelselös vad gäller folkopinionens riktning. Även om 97% inte bryr sig, 2% säger Nej och 1% säger Ja så går du emot en större opinion genom att besluta om Ja jämfört med Nej. Har du 3% deltagande kan du däremot helt riskfritt gå emot den opinionen. Men inte när deltagandet är 73%. Även om det rent hypotetiskt skulle vara så att alla de 27% som inte röstade inte brydde sig alls och därmed att en minoritet på 41% är emot TS (och en mycket mindre minoritet på 31% är för den).

Att få ihop 10% av de röstberättigade är oerhört svårt, omöjligt i fråga som inte engagerar väldigt många. Därefter kan KF ändå stoppa kravet med kvalificerad majoritet. För att en faktisk minoritetsuppfattning sen ska vinna en folkomröstning krävs att en stor del av folket faktiskt inte bryr sig, struntar i vilket håll beslutet går, och valdeltagandet blir lågt. Vidare är folkomröstningar rådgivande, och politiker har att bedöma om de går emot folket eller har det med sig. Ett lågt deltagande och en svag majoritet i en liten fråga innebär begränsade risker att gå emot. En tydlig majoritet och högt deltagande i en stor fråga får stora konsekvenser att gå emot. Väldigt enkelt. Så jag tror inte du behöver oroa dig så mycket för minoritetsstyre och rena stolligheter pga folkinitiativ. Däremot så har vi i princip alltid minoritetsstyre i riksdag, landsting och kommuner med ditt synsätt. Det är väl ett större problem då.
 0
Krister Malmqvist (1 Oktober 2014 12:13):
I Hongkong val av lokal ledning får man bara rösta på kandidater som är godkända av Kinas Centralkommitté.
Detta trots att man lovat självstyre i Hongkong när det överlämnades från Storbritanien till Kina.

En form av demokrati som förhindrar oliktänkande.
Det är enligt dessa principer som Göteborgs politiker styr staden
 0
Sven R (1 Oktober 2014 16:38):
Ottosson: Jag har räknat på saken. För att JA ska nå upp till 50% så krävs det att 2/3 av icke-avlagda röster tillfaller dem. Och motsvarande, NEJ når 50% om 1/3 tillfaller dem. Då kan man inte hävda att folkomröstningen klart och tydligt visar att folkopinionen säger NEJ. Den överraskande stora skillnaden mellan opinionsundersökningarna och omröstningen tyder ju faktiskt på att soffliggarna lutar åt JA.
 0
Ottosson (1 Oktober 2014 19:10):
Nej Sven, det finns inte på kartan att de som inte röstade är så oerhört annorlunda än populationen i övrigt, från 57% ner till 33% är helt orimligt. Titta på fakta och inte drömkalkyler:

Din beräkning kräver för det första att 100% av de 27% deltar utan att rösta blankt, annars skulle en ännu mer osannolik skillnad behövas.

4 valkretsar, med sammanlagt 3792 röster, hade en Nej-favör på över 66.7% (2/3). I övriga 294 valkretsar, med sammanlagt 306043 röster, nådde Nej-sidan inte upp till den siffran. I alla de 4 hade tex MP ganska precis dubbelt så högt resultat jämfört kommunsiffran i kommunalvalet, och VV ganska precis hälften. Dessa 4 är alltså långt ifrån representativa för kommunen, och att de skulle representera opinionen hos de som inte röstat runt om i hela kommunen bättre än vad de övriga 294 gör är snudd på statistiskt helt omöjligt.

Tittar du på resultatet i de 10% av valkretsarna med lägst valdeltagande ser du att Nej vann helt förkrossande. Nej fick 73% och Ja 25% (resten blankt/ogiltigt). Socioekonomi är en av de bästa prediktorerna för valsympati. Grannarna till de som inte röstat visar att du inte hittar stora skaror Ja-sägare som inte röstat i valkretsar med lågt deltagande (och således stor del av totalen av de som inte röstat).

Tittar du på de 10% av valkretsarna som haft högst deltagande vinner Nej-sidan även där med större marginal än i hela omröstningen. Nej 61%, Ja 38%. Det finns alltså ingenting som tyder på att valkretsar där väldigt stor andel kom ut och röstade fått fler Ja-sägare än i omröstningen i stort.

M.a.o absolut ingenting som tyder på att det är en enorm mängd Ja-röstare som stannat hemma.

Opinionsundersökningarna var små, hade ett mycket stort bortfall och därför skyhöga felmarginaler och en snedvridande bias i materialet. Det är folkomröstningen som visar hur fel ute opinionsmätningarna var, inte tvärt om. Hur 73% faktiskt röstat säger ofantligt mycket mer om de återstående 27% än vad de 0.2% som besvarade en opinionsundersökning gör.

Så Sven, det är faktiskt ställt utom allt tvivel att en majoritet av folket är emot TS. Du kan vända och vrida, önska och fantisera, men så är det.
 0
Ottosson (1 Oktober 2014 20:59):
Ang mitt inlägg ovan: 4 valkretsar hade en Ja-favör på över 66.7%, och i 294 nådde Ja-sidan inte upp till den siffran ska det såklart vara
 0
Sven R (1 Oktober 2014 21:37):
"...det är faktiskt ställt utom allt tvivel att en majoritet av folket är emot TS".

Kan det vara så att en stor del av de 27% som inte uttryckt en åsikt i frågan faktiskt inte har en åsikt? I så fall är det osannolikt att mer än 1/3 av dem "egentligen" skulle ha tagit ställning emot. Och då har du ingen majoritet för att avskaffa trängselskatten.
 0
Daniel Andersson (1 Oktober 2014 22:51):
Börjar kännas lite tjatigt, jag borde nog inte startat det här. Kan vi inte enas om att vissa av oss är nöjda med resultatet av omrösningen, andra mindre nöjda, samt att processen då VSP och TS tillkom kanske inte var helt idealisk sett till exempelvis folklig demokratisk förankring och transparent beslutsfattande, och att en del tycker att det är problematiskt med den här typen av framtvingade folkomröstningar med frågeställningar som gör resultatet svårtolkat och som ligger utanför kommunens mandat att bestämma i?

Ottosson: Så Sven, det är faktiskt ställt utom allt tvivel att en majoritet av folket är emot TS. Du kan vända och vrida, önska och fantisera, men så är det.

Med risk att förlänga plågan - Är "folket" självklart liktydigt med invånarna i Göteborgs stad (som röstat)? Mer naturligt kunde vara att beakta alla invånare inom Göteborgs lokala arbetsmarknadsregion http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Lokal_​arbetsmarknadsregion
Invånarna i kranskommunerna har i snitt starkare ekonomi än göteborgarna, vilket enligt Ottosson ovan är förenat med en mer positiv inställning till trängselskatten. Vi kan också notera att kommunledningen i Kungsbacka (och majoriteten av de kungsbackabor Västnytt råkade träffa) var bekymrade efter att resultatet i omröstningen blev klart: http:​/​/​www.​svt.​se/​nyheter/​regionalt/​vastnytt/​oro-​for-​t.​.​
En annan tänkbar avgränsning är boende inom trängselskattezonen. I området kallat Centrum är 55,37 % positiva till trängselskatt. En mindre del av invånarna inom zonen bor på Hisingen. Där är resultatet mer splittrat, men även där finns områden med övervikt för Ja, till exempel Norra och Östra Brämaregården samt Östra Kvillebäcken.
http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal/​invanare/​kommun-​o-​politi.​.​
 0
Mikael Bigert (2 Oktober 2014 11:45):
Folkomröstningen har genomförts i enlighet med gällande demokratiska spelregler. När vi börjar leta anledningar till varför vi inte ska behöva bry oss om ett, i det här fallet rådgivande, utfall i demokratiska val tror jag vi är inne på en farlig väg.
 0
Sven R (2 Oktober 2014 13:02):
Jag håller med dig.
 0
Hans-Olof Hansson (3 Oktober 2014 10:08):
Folkomröstningen är rådgivande och inte beslutande. Det finns inget som tvingar någon att följa ett råd.

Göteborgarna själva är de som får ta konsekvenserna av en borttagen trängselskatt. Det lever till en höjd kommunalskatt om 1kr. Det blir väldigt dyrt för medborgarna. Det blir till och med dyrarare även för de som idag betalar mest i trängselskatt!
 0
Ottosson (3 Oktober 2014 11:52):
Sven: Ja, det är nästan garanterat så att bland de som inte röstat finns en större andel sådana som faktiskt inte bryr sig om vilket håll beslutet går jämfört med de som röstade (1.2% röstade blankt/ogiltigt). Men det är högst osannolikt att de som inte röstade som grupp är så väldigt annorlunda att inte ens 1/3 skulle röstat Nej om de faktiskt stått i valbåset, när 73% röstar Nej till 57%. I bara 16% av valkretsarna fick Nej inte >33.33% när man räknar röster i % av antal röstberättigade. Det är extremt osannolikt att dessa 16% mest extrema kretsarna är mer representativa för gruppen av alla 27% som runt hela kommunen inte röstade än vad resterande 84% av kretsarna är.

Och även om Nej mot all förmodan skulle vara <50% pga att en stor del inte bryr sig så är det fortfarande en majoritet av opinionen (dvs de som har en åsikt).
------
Daniel: Ja, lite tjatigt blir det...

Hur VSP tillkom är inte bara demokratiskt brunt. Det är också ett problem med att man får sämre lösningar när saker inte debatteras öppet och när en bredd av olika infallsvinklar/idéer aldrig kommer fram.

Ja, det hade varit klädsamt om politikerna själva hade initierat en folkomröstning i hela det berörda området, och klart bäst i samband med beslut. Istället för att sätta sig på tvären så att enda möjligheten blev ett kommunalt folkinitiativ.

Jag har inte sagt att starkare ekonomi är förenat med starkare stöd för Ja (även om det kanske kan finnas en sådan komponent, tex drabbas den med bättre ekonomi mindre av TS). Det jag sa är att socioekonomi, dvs ekonomi i en social kontext (bostadsområde, ursprung, mm), är en av de bästa prediktorerna. Samma ekonomi men annan social kontext ger annan prediktion. Kan också mycket väl vara så att de med lägst och högst inkomster båda tenderar att tycka samma sak. Kungsbackas socioekonomi är mest snarlik den i de södra delarna av Göteborgs kommun (Billdal, Lindås, Nygård, Skintebo, Brottkärr, mfl). Alla dessa röstade Nej. Vad ett antal personer som befann sig på Kungsbackas pendelstation sa på Västnytt säger absolut ingenting om Kungsbacka i stort. Att kommunalråden är "bekymrade" känner vi igen från Göteborgs kommun och säger inte heller något om folkopinionen i sakfrågan.

Mikael: Håller helt med
 0
Mats O. (22 Oktober 2014 13:10):
Bravo sossar! Det är ju dumt att lyssna för mycket på folkopinionen när man ändå vet bäst i stadshuset.

http:​/​/​www.​di.​se/​artiklar/​20​14/​10​/​22/​trangselskatt-​kva.​.​
 0
Sven R (23 Oktober 2014 00:13):
Säger mannen som tycker man ska tala med politikerna istället för om dem.
 0
Mats O. (24 Oktober 2014 19:16):
Det är väl så det är Sven.
Västlänken måste byggas för 55 miljarder för att få fram "den hållbara staden". Tillväxt till varje pris med andra ord.
 0
Hans-Olof Hansson (24 Oktober 2014 23:07):
Västlänken kostar 20 miljarder. Var har du fått 55 ifrån?
 0
Mats O. (25 Oktober 2014 07:57):
Riksrevisionens beräkningar.
 0
Krister Malmqvist (25 Oktober 2014 08:34):
Fader Pluvius kommer nu i helgen med sitt inlägg angående Vätlänken. 40 mm lördag-söndag.
+2
John Johansson (25 Oktober 2014 12:43):
Riksrevisionen har inte påstått att Västlänken kommer kosta 55 miljoner. Riksrevisionen påpekade att beslutsunderlaget för Västlänken bland annat motiverade Västlänkens utbyggnad med den stora kapacitetsökningen den skulle medföra, men att det saknades beslut om flera stora projekt som skulle vara nödvändiga för att utnyttja den extra kapaciteten. Dessa projekten var vändspår i Mölndal, planskildhet i Olskroken, Ringötunneln, ny järnväg till Borås, fyrspår till Lindome och Jonsered. Alla dessa investeringar bedömdes tillsammans gå på ca 35 miljoner (fast egentligen räknade de på fyrspår hela vägen till Kungsbacka och Alingsås). Riksrevisionen var noga med att påpeka att det här var en kritik mot hur beslutsunderlag togs fram, inte en kritik mot projektet i sig. Trafikverket svarade med att göra en samhällsekonomisk analys av ett scenario där endast Västlänken och planskildhet i Olskroken ingick och visade att de gav en netto-nuvärdeskvot nära noll även utan andra investerigar. Det visar att Västlänken kan motiveras även om inte de andra investeringarna skulle bli av. I dagsläget är planskildhet i Olskroken och första etappen på ny järnväg till Borås med i nationella transportplanen och de flesta andra investeringarna på listan kommer antagligen också bli av så småningom, helt enkelt eftersom Västlänken gör dem väldigt attraktiva. De kommer dock inte ingå i Västsvenska paketet eller finansieras av kommunen, regionen eller trängselskatten, utan av staten, precis som de flesta andra järnvägsinvesteringar.
 0
Mats O. (25 Oktober 2014 15:52):
 0
Hans-Olof Hansson (25 Oktober 2014 16:45):
Nej, det är ett dåligt förslag. Det blir heller inte klart snabbare än Västlänken. Planering och bygge av infrastruktur är en sak som tar lång tid. Västlänken har redan kommit en bra bit på väg nu.

Tilläggas kan att Västlänken och den första delen via Landvetter är klara samtidigt och att pendeltågen som passerar flygplatsen kommer att gå genom Västlänken.
+1
Ottosson (26 Oktober 2014 15:55):
Hansson: Det var ju riktigt illa att Landvetter-tågen ska gå i Västlänken. Då får man dra ner på pendeltågen från andra håll, för Västlänken har så låg kapacitet (utan tilläggsinvesteringar på 5 miljarder, men de ska ju inte göras säger du, eftersom Västlänken absolut helt bestämt 100% garanterat "bara" kostar 20 mdr) att den inte ens klarar beräknad trafik 2030 på dagens pendellinjer. Ingen koppling utan 500+ meter gångväg till mellan Landvettertågen och regional/fjärr-tåg då Västlänken saknar gemensam station. Ingen koppling till framtida höghastighetståg utan bytestransport med samma långsamma kollektivtrafik som idag och som vi kommer få hålla till godo med även framöver tack vare VL. Varje gång någon intressant satsning kommer upp så visar det sig att Västlänken lägger sordin på stämningen och gör att det blir till en typiskt Göteborgsk b-lösning. Göteborgare är ett släkte som ska nöja sig med mycket mindre och sämre till högre pris och vara jättetacksamma för det. Men byggas ska den. För det har man ju bestämt.
+1
John Johansson (26 Oktober 2014 21:09):
Det här är verkligen symptomatiskt för kritiken av Västlänken. Från ena hållet påstås att VL bygger ut kapacitet i onödan eftersom det inte finns tilllräckligt med kapacitet på spåren in till stan. Från andra hållet påstås att VL inte har tillräcklig kapacitet för att klara av all tillkommande trafik på framtida spår. På liknande sätt verkar hälften av kritikerna förespråka billigate möjliga snållösningen, medan andra hälften skissar på lösningar som skulle kosta mångdubbelt mer än VL. Den som inbillar sig att ett upprivet beslut om VL skulle leda till större enighet om ett annat alternativ ägnar sig nog åt önsketänkande.
 0
Krister Malmqvist (26 Oktober 2014 21:52):
Marieholmstunneln, Allelänken och Operalänken räcker tills vidare! Det ger smidigare kollektivtrafik för Göteborgarna.
Får vi dessutom spårväg i Lindholmsallén och en förbindelse Stigberget- Lindholmen så är alla nöjda och glada.

Västlänken tillför inte mycket. Endast ett litet fåtal pendlare får någon nytta av densamma. Inget har grävts upp ännu så det finns möjlighet att skrota projektet. Jag tror till och med Annelie och Kia kan ta den smällen.
 0
Hans-Olof Hansson (27 Oktober 2014 08:15):
Nej, de löser inte problemet.

Västlänken är vad som krävs för att lösa trängseln på väg och järnväg in.mot Göteborg.
 0
Ottosson (27 Oktober 2014 13:03):
John Johansson: Jag har hittills aldrig stött på någon som hävdar att felet med VL är att tågkapaciteten byggs ut i onödan. Att kapaciteten behöver förstärkas jämfört med dagens spår in till Centralen är alla eniga om. Det finns många utredda och ej utredda förslag som löser det problemet lika bra eller bättre än VL. VL ingår i gruppen fullösningar på problemet, men till ett pris som inte står i någon rimlig relation till vad den ger. Det kostar finpris för en fullösning. Mervärdet jämfört med "billigast möjliga" fullösning är nästan obefintlig. Kritiken är samstämmig i det.

VL kan byggas för att åtminstone hantera 2030 års volym, men då räcker inte det utförandet som (enl senaste gissning) kostar 20 mdr i 2009 års penningvärde. För att klara det måste finansiering lösas för minst 5 mdr till. Men förespråkarna hävdar bestämt att de vet att VL inte kommer gå på en spänn över 20 mdr, m.a.o så är det fullösningen som inte klarar 2030 års beräknade trafikvolym som vi kommer få se.
 0
Hans-Olof Hansson (27 Oktober 2014 13:24):
Ottosson:
Jo, det finns väldigt många motståndare som hävdar att kapaciteten med Västlänken byggs ut i onödan. Nästan alla faktiskt. Samtidigt brukar de lite paradoxalt hävda att kapaciteten inte räcker till... Hur de får ihop det begriper ingen.

Västlänken ligger fortfarande på 20 miljarder och dessutom med marginal under. Priset på Västlänken står sig väl i förhållande till nyttan. För den högre kostnaden så får du också en högre nytta!

Var ifrån har du fått tanken ifrån att det skulle behövas 5 miljarder extra för Västlänken?
 0
John Johansson (27 Oktober 2014 19:42):
Ottosson: De som försöker räkna in kostnaderna för att bygga ut kapacitet på inkommande banor som en del av Västlänken insinuerar ju att vi inte behöver särskilt mycket mer kapacitet än idag. Det var väl främst de jag syftade på ovan, men sen har vi ju även t.ex. Vägvalet som argumenterat för att Göteborg knappt ska växa alls i framtiden. Om du inte hört någon som argumenterat för lägre kapacitetsbehov är det kanske för att du bara diskuterat med folk som tycker ungefär som du.
Kommer Västlänken nå sitt kapacitetstak redan 2030? Det beror på vilka antaganden man gör i sin prognos. Om vi visste säkert redan nu att den skulle göra det så vore det kanske lika bra att bygga fyrspår i Haga och Korsvägen direkt istället för att vänta tills taket är nått. Det beslutet är inte taget ännu, men bör lämpligen baseras på en bedömning av vad som blir billigast i slutändan för några olika reseutvecklingsscenarier.
Men jag fattar vad du menar. Du har en jättebra lösning, eller kanske till och med en hel uppsjö med idéer, som skulle lösa allt mycket billigare och bättre. Om bara beslutet om VL rivs upp så kommer en snabb utredning komma fram till ett mycket bättre alternativ som alla som klagar på VL samt alla instanser som förordat VL kommer vara nöjda med.
+2
Ottosson (28 Oktober 2014 11:21):
Hansson: Nej, den kritik som finns pekar på andra alternativ för att lösa kapaciteten, billigare och/eller bättre. Men jag vet ju inte vilka du pratar med i din värld.

5 mdr är vad det kostar att bygga stationerna för fyra spår, och utan det räcker inte kapaciteten för 2030 års volym. För 20 mdr får du en tunnel som otillräckligt löser kapacitetsproblemet redan när den är färdig. Faktum är att 20 mdr-versionen av VL bara marginellt höjer kapaciteten med några få tåg i timmen jämfört med idag.

Nyttan väger inte upp kostnaden, det är därför VL har negativ kvot, dvs är en samhällsekonomisk förlust. Då har man inte räknat med kostnaden för den negativa miljöbelastningen VL har.

John: Visst kan man direkt bygga stationerna för 4 spår, men säg då inte att VL kostar 20 mdr.

Nej, jag har ingen illusion om att ifall VL läggs ner så kommer alla blixtsnabbt kommer bli överens om ett annat alternativ. Men att slänga så mycket pengar i sjön och effektivt förhindra framtida utveckling, vilket vi gjort när vi sitter där med VL som inte löser kapacitetsproblemet bättre än något annat alternativ och inte ger något betydande mervärde annat än en ny station på det ställe i stan som har absolut sämsta tänkbara utvecklingspotential(såvida man inte tänker riva Haga och högexploatera, men sådana planer finns inte). Då är det långsiktigt bättre att istället för att gå all in för ett fulalternativ fördröja, satsa på de stora problemen först, och ta det helhetsgrepp för en framtidssäker lösning som aldrig gjordes när VL stressades fram för man var så urkåt på en tunnel till Centralen och snabb medfinansiering. Göteborg har stora problem med infrastruktur, varav pendeltågstrafiken faktiskt tillhör de mindre. Man kan inte vara så kortsiktig att man kastar sig över något bara för att det för ögonblicket delvis löser ett av alla förestående problem.

Jag utgår från TV egna beräkningar om trafiken 2030. Det finns inget framlagt förslag som har lägre kapacitetshöjning än VL. Det finns de som argumenterar att i en värld med ändliga resurser är pendeltågstrafiken inte högsta prioritet vad gäller kollektivtrafiken och därför bör få vänta i kön. Inte att förväxla med hypotetiskt påstående att ingen kapacitetshöjning behövs.

Men jag fattar vad du menar. VL är framtiden och en storstadslösning med sina 3 stationer inom gångavstånd i en historisk stadskärna. Det kommer finnas massor av pengar till att snabbt bygga ut VL, anslutande kollektivtrafik och kapacitetsökningar i omgivande järnvägsnätet så den blir den superlösning på allt som propagandan sagt. Anslutning till Frölunda/Askim/Särö (tunnel åtminstone förbi Askim, till en kostnad som får VL att blekna). En anslutning till Torslanda. 100-miljardesprojekt för tåg som lokaltrafik i tätort. Samtidigt kommer vi kunna bygga planskild lokal kollektivtrafik inom stan så att alla VL-pendlare snabbt kan ta sig från Haga till dit de egentligen ska. Stat, kommun och regioner, som enl utsago inte är intresserade av att betala en spänn till för VSP, kommer gärna vara med att finansiera detta och TS är en aldrig sinande kran som man bara vrider på för att få ut önskat antal kronor.
+3
John Johansson (28 Oktober 2014 22:58):
Det är klart att för de kritiker som ser VL som pengar i sjön är det helt rimligt att försöka stoppa den till varje pris. Låt inte mig hindra dig.

Jag vill dock kommentera några av dina påståenden:
Negativ nettonuvärdeskvot betyder inte "samhällsekonomisk förlust". Alla effekter av VL är inte prissatta i nettonuvärdeskvoten. Den samlade effektbedömningen av VL är att utbyggnaden är samhällsekonomiskt motiverad. Den måttligt negativa nettonuvärdeskvoten bygger dessutom på konservativa antaganden om spårutbyggnad och resandeutveckling (se http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​PageFiles/​148642/​V%C3%A4stl.​.​). I det scenariot trafikeras VL år 2030 bara med 13 tåg per riktning och timme, varav 3 vänder i Almedal eftersom järnvägen till Borås inte antas vara utbyggd. När du pekar på en negativ nettonuvärdeskvot så utgår du alltså implicit från ett scenario där VL är en bra bit från sitt kapacitetstak år 2030. Samtidigt klagar du på att VL slår i kapacitetstaket 2030. Det är precis den här typen av motsägelser i kritiken av VL som jag vänder mig mot ovan. I ett scenario med högre tågresetillväxt beräknas istället en positiv nettonuvärdeskvot på 0,3. I det scenariot kanske vi närmar oss ett behov av fyrspår i Haga och Korsvägen, men då är det också troligt att det skulle kunna räknas in och ändå uppnå positiv nettonuvärdeskvot. Jag förstår att du tror det finns alternativ som vore ännu bättre, men när du säger "pengar i sjön" implicerar du att det vore bättre om inget byggdes alls.

Du nämner att man inte räknat med VLs "negativa miljöbelastning". Eftersom miljöeffekterna av trafiken faktiskt är inräknade (de gav ett positivt bidrag eftersom man jämför med miljöbelastningen av den biltrafik som VL skulle ersätta) så antar jag att du syftar på miljöbelastningen vid byggskedet som en del kritiker tagit upp. En sådan bedömning är inte gjord men om man gjorde den vore det rimliga naturligtvis att jämföra med miljöbelastningen av de vägbyggen som skulle vara nödvändiga om framtida trafikökningar sker på väg istället för på järnväg. Troligen skulle även detta ge ett positivt bidrag till kalkylen för VL.

Du påstår att VL stressades fram på grund av ivern för snabb finansiering. Den här typen av påståenden florerar mycket men de är grundlösa. Planeringen av VL har pågått sen 2001 och beslutet om alternativet Haga-Korsvägen togs 2007 efter en ganska normal planeringsprocess på Trafikverket. I det läget var finansieringen väldigt oklar och det fanns ingen speciell anledning att stressa. Det var först 2009 som idén om medfinansiering via trängselskatt väcktes och det stressades att sy ihop Västsvenska paketet inför en deadline som regeringen hade satt. Det kan man ju iofs kritisera, men det var inte valet av VL-alternativ som stressades fram.

Du påstår att pendeltågstrafiken är ett av de mindre trafikproblemen i Göteborg. Jag skulle säga att pendel- och regiontågen sitter på potentialen för den enda rimliga lösningen av det största trafikproblemet i Göteborg, pendlingen in till staden. Det är på lederna in till staden som trafiksituationen är värst och om vi ska kunna hantera framtida ökningar så är järnvägen det enda rimliga alternativet om vi inte vill bygga ut lederna. Jämför man med situationen i Stockholm och Malmö, är det också uppenbart att det är i termer av tågpendling som Göteborg sticker ut. Dessa låga siffror används av en del kritiker som motivering till att tågpendlingen skulle vara oviktig, men det är just dess outnyttjade potential som gör den så viktig.

Det stämmer som du säger att det finns lite potential för exploatering i närheten av station Haga, men möjligheter till nyexploatering är inte det enda som gör ett stationsläge attraktivt. Befintliga målpunkter är minst lika attraktivt att nå. Dessa innebär dessutom mindre osäkerhet i värdet av en station, eftersom det inte finns några garantier att nyexploatering blir av. Det var just den extra nyttan (till låg extra kostnad) som Haga-stationen innebar som gjorde alternativet Haga-Korsvägen så attraktivt när det utreddes.
+1
Hans-Olof Hansson (28 Oktober 2014 23:43):
Ottosson,
de alternativ som du menar är bättre och billigare är amatörförslag utan värde. De hittar friskt på kostnader och nyttor till förmån för sin egen favorit. I verkligheten så har de redan förekommit och avförts i Trafikverkets utredning av Västlänken. Det amatörerna gjort för att försöka maskera de är att ge sitt alternativ ett nytt fräsigt namn samt möjligen en marginellt justerad sträckning. Det förändrar inget utan det är fortfarande samma alternativ som Trafikverket redan har utrett.

Det tycks som om du tagit Wannholts siffror rakt av för en påstådd kostnadsökning. Men hans siffror är påhittade och utan substans, det fanns ingen grund för hans påståenden!

Att bygga ut stationerna till fyrspåstationer kommer med en kostnad, men även med en nytta. Man måste därmed räkna ut en NNK-kvot för den om man vill veta om den är "nyttig". Den utbyggnaden kan vänta bra länge tills trafiken ökats mycket att den blir lönande.

Potentialen runt Haga är faktiskt inte så dålig. Handels vill bygga ut och kan få en av uppgångarna i sin byggnad. Det ger en bra expansion. Vidare så finns det byggbara mark söder om Vallgraven där det idag mest är parkering och bensinstation.även här blir det en egen uppgång. Sedan så finns södra älvstranden, järnvägen och stena Danmarksterminalen med mera. Ja det plockat fort på och då har vi inte ens nämnt det befintliga inklusive kollektivtrafiken!
+1
Ottosson (29 Oktober 2014 10:37):
John:
Ang VLs kvot. Jo, negativ kvot är samhällsekonomisk förlust. Subjektiva/icke värderbara nyttor är inte ekonomi. Men det är naturligtvis en bedömning, verkligheten kan visa sig ge oförutspådda nyttor och/eller förluster. VL-förespråkarna begår detta misstag om och om igen, att positiva icke värderbara attribut kopplas samman strikt med just VL. Naturligtvis är det samma sak för andra alternativ. Detta är inget argument för VL.

Ja, miljövinsterna är medräknade i VL kalkylen, men inte miljöskadorna. Typiskt för den här typen av politiska projekt som måste fås att framstå så mycket bättre än de verkligen är. Vägbyggen, om du nu ser det som alternativ till VL, leder till miljöförluster men inte av den magnitud som ffa cementproduktionen till VL orsakar. VLs klimatutsläpp är 100% additiva, dvs kommer belasta klimatet oavsett vad som händer i omvärlden.

2007 lades beslutshandlingen fram (vilket är en rapport med redovisning av utredda alternativ, ett beslutsunderlag. Inte alls ett beslut). Beslutet blev att VL inte skulle byggas, den var för dålig för att lägga pengarna på. Lokalpolitikerna var fixerade på iden om en tunnel och för att snabbt få statliga pengar tog man första tillgängliga alternativ, VL, och sa att staten kunde få 50% rabatt på kostnaden genom att låta regionens bilister betala istället. Det var framstressat att bygga VL.

Den outnyttjade potentialen är liten även om tågpendlingen ökar kraftigt. Det är så försvinnande liten del av alla resor som görs med pendeltåg. Det är fö bara på enstaka % av tågen som det finns stående passagerare. Direktresor till Haga är inte det som får folk att börja fylla tågen. En smidig resa dit de faktiskt ska däremot hade kunnat göra det.

Befintliga målpunkter i Haga-området är inget som imponerar för mångmiljardprojekt på pendeltåg. Det behövs många 10-tusentals arbetsplatser och boende plus snabba transporter för den majoritet som ändå ska någon annanstans för att motivera sådant. Haga-området saknar tillräckligt underlag idag, har minimal potential och kommer sakna de snabba transporterna vidare.

Hansson:
Lägger noll värde i din förmåga att på egen hand förkasta alternativ som "amatörförslag". Du är ju själv en amatör. Påhittade nyttor... eller friskt påhittade problem med allting som inte stavas VL, där är du mästare Hansson.

Din förmåga att värdera icke-tekniska parametrar tycks obefintlig. Expansion av Handels och en fastighet på en parkeringsplats är en piss i havet. Det saknas tiotusentals arbetsplatser och bostäder för att motivera mångmiljardprojekt för pendeltåg, inte hudratals. Stena och resten av S Älvstranden ligger längre bort från Hagastationen än Lisebergs station gör från Korsvägen. Du förkastar Liseberg för att ingen vill gå så långt, så varför ska de göra det med VL? Strategiskt, om Göteborg någon gång ska växa bortom en småstad med kringliggande skogsnära bostadsområden, så är Haga uselt. Se svar ovan.
 0
Jens B (29 Oktober 2014 14:24):
@Ottosson

Signatur: Hansson syftar på "amatötförslag", dessa saknar helt säkert värde.
+2
John Johansson (29 Oktober 2014 17:33):
Ottosson: Att en effekt inte kan prissättas är inte samma sak som att den inte har ett samhällsekonomiskt värde. Det innebär att TV saknar en metod för att tillförlitligt uppskatta värdet. När TV börjar använda nya metoder för prissättning eller modifierar gamla innebär det inte att värdet av projekten ändras, bara prissättningen av dem. En gång i tiden prissattes inga effekter. Enligt din logik innebar all infrastruktur samhällsekonomisk förlust i det läget. Visst är det större osäkerhet i subjektiva bedömningar av värden, men osäkerhet är inte detsamma som förlust. Visst kan alternativ till VL också ha effekter som är svåra att prissätta, men nu gällde det ju specifikt den samhällsekonomiska bedömningen av VL.

Utbyggda bilvägar är det troliga alternativet till VL. Bilvägar använder också betong, framförallt till broar, ramper och tunnlar. Om motsvarande kapacitet som VL byggdes ut i form av nya leder in till staden så skulle deras negativa miljöeffekter i byggskedet troligen överstiga VLs. Detta har dock ej utretts.

Citat från Beslutshandlingen från 2007 (under rubriken "Beslut" sidan 5): "Banverket beslutar att projektet Västlänken, en utbyggnad av dubbelspår i tunnel under Göteborg, ska drivas vidare och att järnvägsutredningens alternativ Haga–Korsvägen via Älvstranden ska ligga till grund för den fortsatta planeringen." I detta stycke står också att VL inte ingår i den dåvarande framtidsplanen, men det är inte samma sak som att man beslutade att inte bygga den. Staten har begränsade resurser att investera i infrastruktur och måste därför prioritera. Att delvis utredda projekt blir liggande i väntan på finansiering är normalt. Om Banverket hade tyckt att VL inte skulle byggas hade de valt nollalternativet.

I Storgöteborg utgör tågresor ca 3,5% av alla kollektivtrafikresor, men i Stockholms län utgör de ca 11%. Dessutom utgör kollektivtrafiken en betydligt större del av det totala antalet resor i Stockholms län. Motsvarande siffror borde på sikt vara möjliga att uppnå även i Göteborg. Om motsvarande reseandel skulle kunna flyttas över från bil till tåg i Göteborg skulle det göra en signifikant skillnad. Dessutom är det lätt att underskatta tågens betydelse när man bara tittar på antalet resor eftersom de andra reseslagen ofta innefattar en stor andel relativt korta resor. Men de långa resorna är associerade med högre energiåtgång, miljöpåverkan och utrymmesanspråk. I Stockholms län utgör pendeltågen 35% av antalet sittplatskilometer i kollektivtrafiken. Detta är inte en "försvinnande liten del".

Station Haga har 36000 arbetsplatser och 17000 boende inom 10 minuters gångavstånd. Lägger man ihop arbetande och boende är det mer än både Centralen (45000 arbetande, 3500 boende) och Korsvägen (20700 arbetande, 14000 boende) (se http:​/​/​www.​trafikverket.​se/​PageFiles/​148642/​vastlanken.​.​). Visst, Centralen har stor exploateringspotential, men det ska ju vara huvudstationen också. Det är svårt att tänka sig någon plats i Göteborg som skulle få särskilt mycket högre siffror i det här avseendet (möjligtvis Järntorget eller nån annanstans i Linné, men det skulle blivit för dyrt/destruktivt). Det finns naturligtvis många ställen där det vore möjligt att bygga mycket bostäder och arbetsplatser i framtiden, men att förlita sig för mycket på nyexploatering innebär naturligtvis stora osäkerheter i kalkylerna. Sex spårvagnslinjer stannar i dagsläget vid hållplats Hagakyrkan eller Handelshögskolan, varav fyra stycken toppar listan på linjer med flest resande. Totalt görs ca 60% av alla spårvagnsresor med spårvagnslinjer som stannar vid dessa hållplatser (vilket dock inte betyder att alla dessa resor går till eller ens förbi dessa hållplatser). Dessutom kommer antagligen all busstrafik från Dag Hammarskjöldsleden stanna vid station Haga när den är byggd.
+2
Ottosson (31 Oktober 2014 00:22):
Jens B: :-) Ja, sådana kan vi nog skriva av som utan värde.

John: Ang samhällsekonomiska effekter, visst, men då måste du på samma sätt räkna med negativa effekter som inte kan sättas prislapp på. Man kan inte leta positiva effekter med ljus och lykta och strunta i att ta med de negativa/uteblivna effekterna. Och ffa, eventuella nyttor som inte prissätts är inget som talar för unikt just VL.

Om eventuella nya motorleder inte byggs i betongtunnlar (varför man nu skulle göra det) så kommer de inte i närheten av VLs CO2-utsläpp. Det är bara att konstatera att det finns sjukt mycket bättre klimatåtgärder som kan göras för 20+ mdr än att bygga ett betongrör som bara beräknas minska antalet bilresor med mindre än 1%.

Banverket beslutar inte vad som ska byggas. De ger beslutsunderlag till staten, vilka valde att inte ge finansiering inom någon planerad tid. Allt som utretts men avslås kan teoretiskt bli av någon gång i framtiden, man kan väl då inte säga att någonting nånsin till 100% beslutats att inte byggas. Men hade inte Göteborgs politiker bestämt att stans bilister får stå för en rabatt på >50% av totalkostnaden för staten hade den aldrig gjort verklighet av VL.

Det är inte möjligt att komma upp i Stockholms siffror för kollektivresande genom att satsa allt på pendeltåg. För det krävs 1) att primärt satsa på den kollektivtrafik som berör klart flest potentiella resenärer och 2) en strukturomvandling av stadsplaneringen i Göteborg med omnejd. Det går inte att med rimliga medel bedriva den typ av kollektivtrafik, inkl pendeltåg, och till en sådan omfattning som i Stockholm i en stad som har Göteborgs struktur. Det allra värsta är att VL byggs för att förstärka den strukturen. Liten stadskärna vars främsta uppgift är att vara trevlig, med skogsnära bostadsområden i periferin. Göteborgs kranskommuner är mer lika skogslänens tätorter i befolkningsmängd/täthet och struktur än vad de är lika Stockholms.

Visst är det bra om pendelresor kan flyttas över från bil till tåg. Men då får man ju erbjuda ett effektivt resande med tågen. Att slussas till Haga och stå där och vänta på snigelvagnen istället för på Drottningtorget är inte ett särskilt vinnande argument.

Station Hagas arbetsplatser är till stor del desamma som station Centralens och delvis Korsvägens. En stor mängd ligger inom den definierade gångradien från flera stationer. Antalet boende är mindre intressant. Det är ytterst få som bor centralt och har sin arbetsplats på ett ställe dit pendeltåg utgör del av en effektiv resa.

Man måste inte förlita sig på nyexploatering. Men befintligt underlag är för klent för att motivera direktresor, och Haga kommer inte vara en effektiv bytesplats för det är samma spårvagnar som ändå passerar Centralen och kommer krypa fram efter varandra. Du hör ju själv "dessutom kommer antagligen all busstrafik från Dag Hammarskjöldsleden stanna vid station Haga när den är byggd", hur effektivt kommer det bli. Ett storskaligt resecentrum hör inte hemma i den mest småskaliga delen av stan med de sämsta möjligheterna för genomfart i alla riktningar. Ett projekt av VLs magnitud skall koordineras med den framtida staden, inte den dåtida.
+1
Daniel Andersson (31 Oktober 2014 00:39):
Ottosson: Den som bekymrar sig för betongrör som genererar utsläpp av koldioxid, kanske borde fokusera på Marieholmstunneln?
+1
Sven R (31 Oktober 2014 02:52):
Ottosson: Mycket text om vad du tycker är dåligt med VL. Men det är ju ointressant om du inte ställer det mot det du tycker är bättre. Vad vill du se byggas istället? Och när du dessutom är emot trängselskatten, hur ska du finansiera din lösning?
 0
Krister (31 Oktober 2014 07:43):
Göran Persson kallades "Han som vet bäst" (HSB).
Göran Johansson var Göteborgs motsvarighet.
Dessa 2 herrar bestämde att staten bidrar med 50% till en 6 km underjordisk tunnel för max 10 miljarder kr. Sedan har vi fått ett nytt gäng "besserwissrar". Partipiskan viner i fullmäktige.
Är detta demokrati?
 0
Mikael Bigert (31 Oktober 2014 09:19):
Kanske är det inte så himla svårt att tolka: http:​/​/​www.​gp.​se/​nyheter/​debatt/​1.​2533185-​latt-​att-​tol.​.​
Ytterst tror jag det handlar om hur Göteborgs ( och Regionens ) politiker värderar sin demokratiska trovärdighet. Det finns tecken på att vissa åtminstone vill modifiera t-skatten för att visa att man tar resultatet seriöst.
+1
Ottosson (31 Oktober 2014 10:36):
Daniel: Vill man så kan man förstås sila myggen och svälja kamelerna.

Sven: Jag önskar att man tagit ett helhetsgrepp och prioriterat planskild kollektivtrafik inom staden, i samklang med ett tydligt ställningstagande att expandera Göteborgs centrum i stor skala. (Den historiska kärnan är just historisk, om Göteborg ska ha en storslagen framtid så ligger den inte där bland 3-våningshus och promenadgator). Utefter detta titta på hur kopplar vi bäst an pendeltågen till detta system. Gårda ligger väldigt nära till hands. Om man inte är så visionslös att man tycker en riven fastighet får världen att rasa samman så ser man den potential det finns att expandera Göteborgs centrum via Gullbergsvass till och bortom Gårda/Olskroken. Gårdakorridoren behöver ändå byggas ut förr eller senare om vi ska ha höghastighetståg Oslo-Köpenhamn-Hamburg. Att få kopplingen mellan alla tåg och ett faktiskt effektivt transportsystem inom staden, som på minuter från tåget tar dig till de ställen som kommer vara Göteborgs tyngdpunkt i framtiden. Men eftersom ingenting annat än VL i olika utföranden och det pliktskyldiga FA har fått utredas (eftersom politikerna, märk ej experter, från början satte tunnel till Centralen som ett arbiträrt utgångskrav) finns säkert andra oanade möjligheter. Alla alternativa förslag som lagts fram sänks på impuls av VL-älskarna som plötsligt alla är experter på uselheten i allting som inte är VL, samtidigt som alla som pratar om alternativ tydligen är amatörer och lögnare.

Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att betala TS, mer än idag om det är så, om vi fick något som hade nytta i relation till vad man betalar. Jag anser inte VL vara värd de ca 25 spänn i månaden jag bidrar med via del av min TS (jag tillhör de som lottats till att inte behöva betala särskilt mycket). Jag hade inte velat ha den om den vore gratis pga den låser Göteborg i ett sånt fel läge. Men att behöva hitta på extraskatter som finansieringskällor tyder på systemfel när vi redan innan har världens högsta skatter, och Göteborg/VGR är högskattekommun/region. Hur mycket bra som än kan göras måste man någon gång inse att man måste prioritera. Resurser är ändliga, det gäller även politiker med allt så fina idéer/visioner, det går inte att bara slänga ut nya pålagor varje gång och få precis allt man pekar på. Då får man inse att man får avstå något annat. Ett sätt, som vore önskvärt även av andra skäl, är att sälja tillgångar som invånarna samlat ihop i statens och/eller stadens bolag (beroende på hur vi nu ska ha det med om infrastruktur som påstås ha nationell betydelse ska vara en statlig eller lokal fråga. Kanske en mix). Ett annat fullt rimligt sätt att delfinansiera är att dra ner en del på de årliga skattesubventionerna till kollektivtrafiken, för 2014 är subventionen till VT ca 3,5 miljarder (fö är subventionen/år ca 1,5 TS-årsintäkter högre idag än för bara 5 år sen), så att de resenärer som ska använda den aktuella infrastrukturen får vara med och betala också.
+2
Daniel Andersson (31 Oktober 2014 11:40):
Ottosson: Jag önskar att man tagit ett helhetsgrepp och prioriterat planskild kollektivtrafik inom staden,
Mer betongrör alltså. Fast det kanske är skillnad på rör och rör.

i samklang med ett tydligt ställningstagande att expandera Göteborgs centrum i stor skala. (Den historiska kärnan är just historisk, om Göteborg ska ha en storslagen framtid så ligger den inte där bland 3-våningshus och promenadgator). Utefter detta titta på hur kopplar vi bäst an pendeltågen till detta system. Gårda ligger väldigt nära till hands. Om man inte är så visionslös att man tycker en riven fastighet får världen att rasa samman så ser man den potential det finns att expandera Göteborgs centrum via Gullbergsvass till och bortom Gårda/Olskroken.

OK. Låt oss vara visionära. Hur ser ett maximalt expanderat centrum ut? Göteborg omges av berg som utgör barriärer för stadslivet. Stan kryper (med lite god vilja) upp till Landala torg och Stigbergstorget, men upp till Guldheden och Övre Masthugget tar det emot rejält. Kanske kan ett stråk av centrum dras nertill Kallebäck och Krokslätts torg. Österut begränss centrum av berget öster om E6. Området öster om berget kan utvecklas, men mer som en delvis avskild enklav. Mot Partille kan stan utvecklas långt. Norr om Gamlestaden blockerar berget vid Nylöse kyrka. Backa kan utvecklas upp mot Bäckebol och området längs Kvillebäcken upp mot Tuve. Vi kommer till Bjurslätt, medan Ramberget sätter gränsen söder därom.
Hur skall en station placeras optimalt? I en cirkel blir det kortast avstånd till de flesta om stationen ligger i mitten, och längst om den ligger på omkretsen. Centralen ligger relativt centralt i området, medan Gårda ligger på kanten. Om något, skulle stationen flyttas närmare Gullbergsmotet. Men då har jag inte beaktat att det även finns station i Gamlestaden och planeras en i Brunnsbo, samt betraktat Majorna och Norra älvstranden som separata enklaver som inte ingår i centrum. Så, Centralstationen förefaller lämpligt placerad även för ett radikalt utbyggt centrum.
 0
Ottosson (31 Oktober 2014 12:20):
Daniel: Ja, det är skillnad på betongrör som är dimensionerade för tåg och för tunnelbana. VL är bara ett stort onödigt tillskott av CO2 ifall stan någon gång ska ha tunnelbana, men sådan finns inte med dina framtidsvisioner förstår jag ju då. Men ffa är det skillnad på rör som minskar bilåkandet med <1% och rör gör att vi kanske närmar oss Stockholm siffror för kollektivresande.

Du missar poängen. Läggs pengarna på VL och framtidens Göteborg byggs utifrån VL som nån sorts "tunnelbaneliknande system" eller vad det är ni VL-älskare kallar den, då kommer det ta lång tid för resenärer att komma dit de ska. Dessutom enormt dyrt och klumpigt att bygga för och använda tåg som transportmedel inom stan. Kommer aldrig vara attraktivt. Läggs prioriteten på att bygga det lokala systemet och låter pendeltågen ansluta, då kan det bli snabba transporter dit man ska. Rent geografiskt centrum och metrar är mindre viktiga. Tid dit människor faktiskt ska är mycket viktigare. Det centrum som finns är småskaligt, lågt bebyggt, ineffektivt att transportera sig genom och med förhållandevis få arbetsplatser och boende. Expansion av centrum måste göras i helt annan skala. Det är tid till dessa områden som är av betydelse. Man kan ju riva den historiska kärnan och bygga en ny stad och optimera både metrar och personminuter. Hade framtidsplanerna med VL inkluderat det hade jag inte opponerat mig. Men det kommer såklart inte hända.
 0
Mikael Bigert (31 Oktober 2014 14:04):
Hej!
Vi är väl lite off-topic här. Var det inte valresultatet vi tolkade :)
Angående betongrör så har jag T-verkets beräkningar för VL.
( skicka efter fr vlochalt@gmail.com)
Visar sig vara synnerligen enkla skalningar mot Botniabanan!
Om jag kollar mot de tvärsnitt som finns i deras utredning är det fråga om underskattningar av betongmängd och därmed CO2.
Vad gäller positiv inverkan från minskad biltrafik var siffran 4000 ton / år enligt deras officiella rapport som jag fick ta del av förra året redan. Men efter GT:s artikel "hittade" man "the missing 0" och så blev det 40 0000. Vill inte spekulera om trovärdighet men räkningen är väldans optimistisk...hör av er till mejladress kan ni få detaljer.

Min slutsats: Det är svårt att jämföra säkra utsläpp från tunnelbygge med förhoppnings-minskning då bilförare lockas över till VL ( parkeringarna i Haga kommer att tömmas ... )
trevlig helg!
 0
Mikael Bigert (31 Oktober 2014 14:18):
Ha!
Saknade nollan ger 40 000 ton/år o inget annat :)
 0
Hans-Olof Hansson (31 Oktober 2014 21:06):
Krister,
Persson var inte vid makten när avtalet skrevs. Johansson var det däremot. Han hade väldigt länge försökt få till en.satsning. Men det blev kalla handen hela tiden eftersom han envisades med att staten skulle betala allt. När han till sist gick med på medfinansiering så gick det i lås direkt. Det är mycket bra. Än bättre hade det varit om det hade gått ändå snabbare. Men nu fokuserar vi på framtiden och tar det paket i mål som vi har.
+1
Mats O. (7 November 2014 10:07):
Bigert

Moderaterna är illa ute, både kommunalt och riks-. Det kanske är dags att dom börjar lyssna lite på vad deras väljare tycker om dom vill ha några kvar i nästa val.
Att Wannholt fick fler personkryss än någon av medlemmarna i klanen Magnusson + Ransgård borde väl ändå sända några signaler?!
 0
Hans-Olof Hansson (7 November 2014 13:18):
Wannholt åker ur Moderaterna tämligen omgående.

Wannholt säger att han gör så här på grund av folkomröstningen och Västlänken.
- Man kan ju också betrakta det som att Martin Wannholt har gjort det för Martin Wannholts skull, säger Anneli Hulthén.

Hade han varit kvar i Moderaterna så hade han haft möjlighet till påverkan. Nu är den helt borta.
 0
Mikael Bigert (8 November 2014 11:41):
Mats O, tror inte Göteborgsmoderaternas agerande får väljarna att direkt rusa till partiet "en masse"
Facit kommer 2018.
Just nu verkar de mer intresserade av att bevara de Rödgrönas majoritet bland kommunalråden än av att försöka få mer inflytande själva :)
 0
Hans-Olof Hansson (8 November 2014 12:52):
Wannholt har inte förbättrat moderaternas möjligheter till påverkan. Det gäller både hur han agerat hittills och inte minst den senaste övningen tillsammans med Vägvalet. Nu åker Wannholt ut ur Moderaterna.
+1
Sven R (8 November 2014 17:29):
"Just nu verkar de mer intresserade av att bevara de Rödgrönas majoritet bland kommunalråden än av att försöka få mer inflytande själva :)"

Nja. Om inte M hade petat Wannholt så hade ju inte saken utvecklats så här, att Mp blev snuvade på sin plats. M är säkert bara glada över det. Och Wannholt borde inte heller vara ledsen om han blir vilde. Nu får han opinionsbilda precis som han själv vill.

Men frågan hänger ju fortfarande i luften, vad tycker Wannholt egentligen om trängselskatten? Han säger att folkomröstningsresultatet ska respekteras. Jaha? Väljare som har en bestämd uppfattning för eller emot TS lägger förmodligen sin röst på en politiker som har tagit tydlig ställning i samma riktning som en själv. Wannholt är bara otydlig.

Mot bakgrund av att Wannholt nyligen stod bakom TS så är det märkligt att Papaioannou ger honom kommunalrådsplatsen. Enda slutsatsen man kan dra är att Wannholt har försäkrat Papaioannou om att han är mer emot trängselskatten än han berättar öppet.
 0
Mikael Bigert (9 November 2014 10:48):
Sven R, menar du att petningen av Wannholt var ett medvetet spel från (M) för att skaffa sig en plats till bland Kommunalråden?
I så fall är det ju värdigt Frank Underwood ( HOC) , lysande taktik.

För mig verkar det som om (M) är tämligen ointresserade av att ta över makten från de Rödgröna, men desto mer intresserade av enighet kring VSP.

Vad olika politiker "egentligen" tycker om t-skatt och V-länken är nog väldigt olika. Vad jag har hört inside finns åtskilliga moderater som "egentligen" är mycket negativa till VSP, men som håller låg profil offentligt.

Det finns också en hel del göteborgare, både politiker och andra, som tycker om t-skatt men samtidigt tycker att man ska följa ett resultat i en folkomröstning, oavsett om folk röstar "rätt".
+2
Sven R (9 November 2014 11:46):
Nej, det var knappast planerat från M:s sida.

Jag håller med dem som menar att M borde driva en hårdare opposition i göteborgspolitiken. Wannholt skulle kunnat bli M:s nästa ledare i Gbg. Han verkar vara det rivjärn som oppositionen så väl behöver. Men tyvärr gjorde han bort sig rejält.

Först och främst så förstörde han M:s valplanering vilket jag tror blev avgörande för valutgången. M är kluvet i frågan om TS o VSP. De har inget att vinna på att fokus hamnade där. Det var S misslyckanden som borde diskuterats i valrörelsen. Då hade alliansen kunnat vinna. En bra ledare väljer rätt strider. Wannholt visade sig vara strategiskt inkompetent. Men allvarligast är förstås att han var illojal.

Och dessutom, man kan förvänta sig större koll från en person i ledande ställning. I näringslivet, tänk om en chef skickat ut ett massmail till de anställda med lydelsen "jag var på det här mötet och jag förstod inte riktigt vad de sa så jag drar mina egna slutsatser... det verkar som organisationen döljer fördyringar... därför säger jag nu nej till projekt A och förespråkar projekt B istället." En sån chef hade fått en uppsträckning. Skaffa dig koll innan du slösar medarbetarnas tid.
 0
Hans-Olof Hansson (9 November 2014 12:52):
Politik är ett lagarbete där det gäller för gruppen att dra.år samma håll för att kunna åstadkomma något. Frisfräsare som saboterar för gruppen och dess möjligheter finns det inte plats för.
+2
Ottosson (10 November 2014 11:13):
M gör ett relativt bra val i Gbg. Backar mindre än nationellt. Några hundra röster från att bli största parti i KF. M och Alliansen ges möjlighet att bilda styre men överlåter åt vänstern. Wannholt får flest personkryss av alla och drar sannolikt ett par % till M från ffa VV. M väljer att peta och i efterdyningarna försöka utesluta. Vissa, i huvudsak VL-kramare, påstår att Wannholt förstört hela M:s valkampanj. Om en person och en debattartikel kan få ett partis hela valkampanj att rasa samman så säger det en hel del om svagheten i Göteborgs opposition och sparsamheten i kampanjen i övrigt. Att M är djupt splittrat i frågan om TS och VSP har länge varit känt. Då kanske de skulle planerat sin valstrategi efter det, och valt en mer öppen partilinje istället för att benhårt poängtera partitotal samsyn med vänstern.

Man måste fråga sig varför vi i Sverige överhuvudtaget har inslag av personval iom personkryss. Vidare kan man som skattebetalare verkligen fråga sig varför vi ska avlöna massa politiker som sitter i olika församlingar och bara tycker samma sak som partiet bestämt. Då räcker det väl att partierna har varsin representant med proportionell röstvikt.

Socialism skiner tydligt igenom hos individer som kommer med kommentarer likt "politik är ett lagarbete" odyl. Räta led och tystande av "frifräsare" är socialismens grundbult för att uppnå den pådyvlade likformighet som den är så beroende av. Politiker är förtroendevalda, den rollen är viktigare än den maktutövande (alltför ofta ser politiker sin egen roll i omvänd ordning, med efterföljande politikerförakt som ett brev på posten). Politik är att representera de som givit mandat, inte i första hand lagarbete politiker emellan. Wannholt har varken svikit väljare eller M:s ideologi, han tycker bara annorlunda än partilinjen i en sakfråga vilket han var öppen med i valrörelsen (det hade varit klädsamt om fler av alla nja-kanske-beror-på kandidater gjort som så, deklarerat var de står FÖRE val). Att han yttrar det bör ett öppensinnigt parti klara av utan att drabbas av panik.
+1
Mats O. (10 November 2014 17:50):
Du är någonting på spåret där Ottosson.

Partierna, främst S och M, har hanterat frågan om västlänken och det västsvenska paketet urdåligt. Fast så här går det när politikerna abdikerar och överlåter partierna åt spin-doctors, lobbyister, smala intresseorganisationer och reklamfolk. Då blir det enda som återstår värdelös snömosretorik om "en hållbar stad", "en socialt integrerad stad", "en företagarvänlig stad", "en kunskapsstad". Till slut blir klyschorna så många att medborgarna inte orkar med längre.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6712 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter