Stadsrevisionen kritiserar stadsplanering utan styrsel

Göteborg Stads Stadsrevision har släppt en revisionsrapport som undersöker om stadsplaneringen i Göteborg sker i enlighet med den politiska viljeriktningen i översiktsplan och budget, och om kommunstyrelsen har tillräcklig överblick för att kunna avgöra om de politiska målen faktiskt uppnås. Den här rapporten är särskilt spännande för oss som har uppfattningen att översiktsplanens tal om blandstad med attraktivt stadsliv och gaturum inte följs i en förkrossande majoritet av detaljplanerna. Visst kan man ha sina aningar om vad rapporten innehåller men det går ändå inte att bli annat än förstummad när man läser den.

Det som står under revision är byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Älvstranden Utveckling AB och kommunstyrelsen. Det stadsrevisionen har tittat på är dels i vilken grad detaljplanerna som antogs under 2013 stämmer med översiktsplanen och mål i budgeten, dels hur förvaltningarna arbetar med frågan och slutligen hur måluppfyllelsen dokumenteras och kontrolleras av nämnder och kommunstyrelse.

Vi gick nyligen igenom de planer som stadsbyggnadskontoret tagit till samråd under 2014 och konstaterade att mer än hälften av planerna helt och hållet förbjöd funktionsblandning och att endast ett fåtal planer krävde funktionsblandning i husen med bostäder. Samtidigt är översiktsplanen i vissa stycken tydlig med att blandstad är huvudspåret och att det innebär funktionsblandning:

Även om revisionsrapporten behandlade planer antagna under 2013 så ger planer på samråd under 2014 en bra fingervisning om vad som pågår.

Rapporten kommer inte helt oväntat till slutsatsen att det finns "förbättringsmöjligheter", vilket vid en genomläsning av hela rapporten framstår som en snäll omskrivning för att arbetet idag sker på mycket lösa boliner. Låt oss titta på svagheterna i arbetsrutiner, dokumentation och uppföljning och inte minst få en inblick i arbetssätt och maktfördelning.

Detaljplanerna

Stadsrevisionen ser i granskningen av detaljplanerna att många av målen och strategierna som är kopplade till strategiska frågor om växande region, attraktiva stadsmiljöer, robust samhälle, fler bostäder och förändrat transportbehov på något sätt har behandlats i detaljplanerna. Men tyvärr, och föga förvånande:

Samtidigt skriver Stadsbyggnadskontoret rutinmässigt på alla planbeskrivningar över t.ex. nya punkthus utan funktionsblandning med endast en upplåtelsefrom bland äldre av samma sort att

Bostäder vid Syster Estrids gata. "Detaljplanen är i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen."

Bostäder väster om Kaneltorget. "Detaljplanen är i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen."

Det är inte bara strategiererna för blandstad som saknas i detaljplanerna. Stadsrevisionen konstaterar att strategierna som kopplar till mångfald, trygghet och mänsklighet till synes behandlas slumpmässigt i planerna. Strategin att överbrygga barriärer och att skapa kommunikation och rörelse är hanterad i bara drygt hälften av de granskade planerna. Att skapa offentliga platser där olika grupper av människor kan mötas hanteras endast i två detaljplaner. Det framgår inte heller om någon utökad dialog har förts för att säkerställa att alla olika befolkningsgrupper kan känna tillhörighet i offentliga rum på det sätt som måldokumenten föreskriver. Det går inte heller utläsa ur handlingarna om arbetet med folkhälsa, sociala frågor, trygghetsfrågor, trafiksäkerhet och fysisk tillgänglighet får genomslag i den fysiska planeringen. Trafiksäkerhet behandlas i några fall. Sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser saknas.

Kort sagt har detaljplanerna betydligt mer att önska.

Förvaltningarnas arbetssätt

Nästa del som stadsrevisionen tittat på är hur förvaltningarna arbetar med, eller inte arbetar med, frågorna. Utfallet i detaljplanerna skvallrar förstås om att det troligen inte blir med beröm godkänt här heller.

Stadsrevisionen slår fast att stadens viktigaste styrverktyg för byggandet av staden är det kommunala markinnehavet och planmonopolet. De lyfter fram att "den politiska styrningen får reell kraft först när den förs in i markanvisningen och detaljplanen". Vilket är precis det vi envist påpekat. Det spelar ingen roll hur fina visioner som workshoppas fram så länge det inte omsätts till konkreta uttryck i planerna. Det behövs konkreta stadsplaner som visar på konkret stadsplanering.

Det är med tydliga plankrav som översiktsplanens blandstad och funktionsblanding kan säkerställas.

Den första "förprövningen" vid en förfrågan om någon önskar ett planararbete och detaljplan genomför fastighetskontoret helt själva och den ska enligt uppgift innefatta en övergripande avstämning mot översiktsplanen. Men de interna checklistor som använts tidigare inte använts på senare tid. Det är istället helt upp till tjänstemännen hur de gör bedömningen. De förslag som slinker igenom tjänstemannens förprövning hamnar på ett möte där representanter från fastighets- och stadsbyggnads- och trafikkontoren träffas varannan vecka för att stämma av. De ärenden som godkänns här passerar vidare till stadsbyggnadskontorests planhandläggare för att göra förprövning för planbesked respektive förprövning för svar till fastighetskontoret. I dessa förprövningar styrs handläggarna av checklistor och mallar för tjänsteutlåtande till byggnadsnämnden eller svarsbrev till fastighetskontoret. Men stadsrevisionen konstaterar att

Vad gäller produktionsplanen om vad som ska planeras och byggas framöver som läggs fram för beslut i byggnadsnämnden så innehåller den information om plats, antal bostäder samt antal kvadratmeter verksamhetsyta för varje projekt. Den innehåller däremot inte någon information om på vilket sätt eller i vilken grad de planerade projekten förväntas stämma överens med de politiska intentionerna i översiktsplan och budget.

När arbetet med en ny detaljplan väl startar vilar ansvaret för att detaljplanerna slutligen stämmer överens med översiktsplanen och kommunfullmäktiges budget på varje enskild planhandläggare.

Här kan vi notera hur tjänstemän i flera led arbetar med ett sorts carte blanche efter eget huvud. Istället för att ha rutiner och checklistor som förhåller sig till översiktsplanen och budget ska planhandläggarna använda det som finns i ryggmärgen. Är det någon som blir förvånad att en handläggare som gjort 100 planer med parkering framför lamellhus instinktivt börjar planera en 101:a plan av samma typ?

Ryggmärgsplanering på Riksdalersgatan.

Ryggmärgsplanering vid Kvibergs terasser.

Kommunstyrelsens uppföljning

Slutligen kommer vi till kommunstyrelsens uppföljning av om förvaltningarnas arbete leder till att de strategier och mål som uttrycks i översiktsplan och budget nås.

Det konstateras att kommunstyrelsen inte gör någon uppföljning om översiktsplanen följs. Byggnadsnämnden har däremot sedan antagandet av översiktsplanen gjort årliga uppföljningar som inte når kommunstyrelsens eller kommunfullmäktige. Stadsrevisionen skriver dock att

Så Byggnadsnämndens uppföljning handlar om något annat än det som uttrycks i översiktsplanen och budget...

Revisionen är lite otydlig med vad byggnadsnämndens uppföljning handlar om men det är nog inte en vild gissning att det handlar mycket om kvantitet och avstämning mot utbyggnadsordningen. Stadsrevisionens intervjuer avslöjar att kvalitetsmålen (hur vi bygger) riskerar att stå i konflikt med de kvatitativa målen (hur mycket vi byger) som byggnadsnämnden fokuserar på.

Domen

Stadsledningskontoret sammanfattar med att

De konstaterar också att en övergripande bild av om den politiska viljeinriktningen nås saknas, vilket också betyder att kommunstyrelsen saknar denna bild. Den uppföljning som byggnadsnämnden gör av översiktsplanen kommer varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till del och den omfattar endast delar av översiktsplanens intentioner, så som utbyggnadsordningen och de områdesvisa inriktningarna. Stadsrevisionen konstaterar också att

Avslutningsvis och sammanfattningsvis rekommenderar stadsrevisionen att

• byggnadsnämnden utvecklar uppföljningen så att den omfattar samtliga politiska mål och strategier i översiktsplanen, och att
• kommunstyrelsen att skaffa sig en överblick över om den politiska viljeinriktningen i översiktsplanen nås.

Det stadsrevisionen vill är helt enkelt att byggnadnämnd och kommunstyrelsen börjar bry sig ordentligt om hur vi bygger, och inte bara hur mycket och var. Vi kan inte annat än instämma. Tjänstemän har fått så stor makt, och utan kontroll, över hur vi bygger att de helt kan strunta i de politiska viljedokumenten och den enligt lagen styrande översiktsplanen.

Det blir nu en grannlaga uppgift för de tillträdande nämnderna, och framför att byggnadsnämnden, att få ordning på skutan. Politikerna måste avkräva förvaltningarna ett systematiskt och transparent arbetssätt och en relevant redovisning och utifrån detta göra en egen bedömning av om målen nåtts. Om viljeinriktningarna inte följs måste kraftfulla åtgärder vidtas och ansvar utkrävas. Stadsutvecklingen är en så viktig politisk fråga att det inte är ansvarfullt att vara tillåtande och undfallande. Lyckligtvis har vi en mycket bra översiktsplan att utgå ifrån och målen och strategierna behöver inte ändras. Som vi sagt tidigare, tjänstemännen har nu haft sex år på sig att läsa översiktsplanen och vi i Yimby har inte heller varit sena att lyfta frågan i snart varenda yttranden och inlägg. Att översiktsplanen inte följs är inte en nyhet. Det är ett faktum och ett problem som ska lösas.

Det är detta som ska sättat sig i ryggmärgen.