Utskrift från gbg.yimby.se
....

Stadsrevisionen kritiserar stadsplanering utan styrsel

 

Göteborg Stads Stadsrevision har släppt en revisionsrapport som undersöker om stadsplaneringen i Göteborg sker i enlighet med den politiska viljeriktningen i översiktsplan och budget, och om kommunstyrelsen har tillräcklig överblick för att kunna avgöra om de politiska målen faktiskt uppnås. Den här rapporten är särskilt spännande för oss som har uppfattningen att översiktsplanens tal om blandstad med attraktivt stadsliv och gaturum inte följs i en förkrossande majoritet av detaljplanerna. Visst kan man ha sina aningar om vad rapporten innehåller men det går ändå inte att bli annat än förstummad när man läser den.

Det som står under revision är byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, Älvstranden Utveckling AB och kommunstyrelsen. Det stadsrevisionen har tittat på är dels i vilken grad detaljplanerna som antogs under 2013 stämmer med översiktsplanen och mål i budgeten, dels hur förvaltningarna arbetar med frågan och slutligen hur måluppfyllelsen dokumenteras och kontrolleras av nämnder och kommunstyrelse.

Vi gick nyligen igenom de planer som stadsbyggnadskontoret tagit till samråd under 2014 och konstaterade att mer än hälften av planerna helt och hållet förbjöd funktionsblandning och att endast ett fåtal planer krävde funktionsblandning i husen med bostäder. Samtidigt är översiktsplanen i vissa stycken tydlig med att blandstad är huvudspåret och att det innebär funktionsblandning:

Attraktiv stadsmiljö
Göteborgs planering ska ge förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö och ett rikt stadsliv. En attraktiv stad kännetecknas av komplexitet med blandning av funktioner, en visuell mångfald och möjligheter till möten mellan människor. Blandstad eftersträvas både vid omvandling av de centrala förnyelseområdena och vid komplettering av övriga områden. Människors möjligheter att röra sig och vistas i stadsrummen ska vara utgångspunkten i planeringen

Även om revisionsrapporten behandlade planer antagna under 2013 så ger planer på samråd under 2014 en bra fingervisning om vad som pågår.

Rapporten kommer inte helt oväntat till slutsatsen att det finns "förbättringsmöjligheter", vilket vid en genomläsning av hela rapporten framstår som en snäll omskrivning för att arbetet idag sker på mycket lösa boliner. Låt oss titta på svagheterna i arbetsrutiner, dokumentation och uppföljning och inte minst få en inblick i arbetssätt och maktfördelning.

 

Detaljplanerna

Stadsrevisionen ser i granskningen av detaljplanerna att många av målen och strategierna som är kopplade till strategiska frågor om växande region, attraktiva stadsmiljöer, robust samhälle, fler bostäder och förändrat transportbehov på något sätt har behandlats i detaljplanerna. Men tyvärr, och föga förvånande:

Det som dock avviker något från den bilden är de strategier som kan kopplas till att bygga blandstad. Vid vår granskning har vi inte av planhandlingarna kunnat se om dessa strategier tagits omhand. Därför har vi gått utanför detaljplanen och även tittat på den omgivande miljön. Trots detta är det bara i hälften av planerna som vi kan se att de bidrar till en komplettering av funktioner och visuell mångfald eller nya hustyper och upplåtelseformer.
Notera att stadsrevisionen här med ett "eller" menar att nya hustyper och upplåteslseformer är tillräckligt för blandstad och att funktionsblandning är inte nödvändig. I ljuset av citatet från översiktsplanen ovan är det lite märkligt. Trots denna generösa tolkning var det bara hälften av planerna som hade någon form av blandning.

Samtidigt skriver Stadsbyggnadskontoret rutinmässigt på alla planbeskrivningar över t.ex. nya punkthus utan funktionsblandning med endast en upplåtelsefrom bland äldre av samma sort att

Detaljplanen är i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen.
Kort konsist och utan några onödiga motiveringer. Accept and move along.

Bostäder vid Syster Estrids gata. "Detaljplanen är i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen."

 

Bostäder väster om Kaneltorget. "Detaljplanen är i överensstämmelse med den gällande översiktsplanen."

 

Det är inte bara strategiererna för blandstad som saknas i detaljplanerna. Stadsrevisionen konstaterar att strategierna som kopplar till mångfald, trygghet och mänsklighet till synes behandlas slumpmässigt i planerna. Strategin att överbrygga barriärer och att skapa kommunikation och rörelse är hanterad i bara drygt hälften av de granskade planerna. Att skapa offentliga platser där olika grupper av människor kan mötas hanteras endast i två detaljplaner. Det framgår inte heller om någon utökad dialog har förts för att säkerställa att alla olika befolkningsgrupper kan känna tillhörighet i offentliga rum på det sätt som måldokumenten föreskriver. Det går inte heller utläsa ur handlingarna om arbetet med folkhälsa, sociala frågor, trygghetsfrågor, trafiksäkerhet och fysisk tillgänglighet får genomslag i den fysiska planeringen. Trafiksäkerhet behandlas i några fall. Sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser saknas.

Kort sagt har detaljplanerna betydligt mer att önska.

 

Förvaltningarnas arbetssätt

Nästa del som stadsrevisionen tittat på är hur förvaltningarna arbetar med, eller inte arbetar med, frågorna. Utfallet i detaljplanerna skvallrar förstås om att det troligen inte blir med beröm godkänt här heller.

Stadsrevisionen slår fast att stadens viktigaste styrverktyg för byggandet av staden är det kommunala markinnehavet och planmonopolet. De lyfter fram att "den politiska styrningen får reell kraft först när den förs in i markanvisningen och detaljplanen". Vilket är precis det vi envist påpekat. Det spelar ingen roll hur fina visioner som workshoppas fram så länge det inte omsätts till konkreta uttryck i planerna. Det behövs konkreta stadsplaner som visar på konkret stadsplanering.

Det är med tydliga plankrav som översiktsplanens blandstad och funktionsblanding kan säkerställas.

 

Den första "förprövningen" vid en förfrågan om någon önskar ett planararbete och detaljplan genomför fastighetskontoret helt själva och den ska enligt uppgift innefatta en övergripande avstämning mot översiktsplanen. Men de interna checklistor som använts tidigare inte använts på senare tid. Det är istället helt upp till tjänstemännen hur de gör bedömningen. De förslag som slinker igenom tjänstemannens förprövning hamnar på ett möte där representanter från fastighets- och stadsbyggnads- och trafikkontoren träffas varannan vecka för att stämma av. De ärenden som godkänns här passerar vidare till stadsbyggnadskontorests planhandläggare för att göra förprövning för planbesked respektive förprövning för svar till fastighetskontoret. I dessa förprövningar styrs handläggarna av checklistor och mallar för tjänsteutlåtande till byggnadsnämnden eller svarsbrev till fastighetskontoret. Men stadsrevisionen konstaterar att

Checklistorna innehåller inga punkter som på ett tydligt sätt kan kopplas till översiktsplanens mål och strategier. (...) Några områden har viss koppling till de politiska målen men lämnar också stort tolkningsutrymme till den enskilde handläggaren.

Vad gäller produktionsplanen om vad som ska planeras och byggas framöver som läggs fram för beslut i byggnadsnämnden så innehåller den information om plats, antal bostäder samt antal kvadratmeter verksamhetsyta för varje projekt. Den innehåller däremot inte någon information om på vilket sätt eller i vilken grad de planerade projekten förväntas stämma överens med de politiska intentionerna i översiktsplan och budget.

När arbetet med en ny detaljplan väl startar vilar ansvaret för att detaljplanerna slutligen stämmer överens med översiktsplanen och kommunfullmäktiges budget på varje enskild planhandläggare.

Stadsbyggnadskontoret förlitar sig enligt intervjuer på den kompetens som finns hos professionen. Uppfattningen är att de mål som formulerats i översiktsplanen i stort stämmer överens med vad planhandläggarna får med sig från sin utbildning och yrkeserfarenhet. Genom utbildning, erfarenhet och skicklighet ska det därför sitta i ryggmärgen på dem att hantera den här typen av kvalitativa mål. Planhandläggarna förväntas också hantera en väldigt stor mängd tematiska program och strategiska dokument samt med utgångspunkt i dessa föra in den politiska styrningen i planarbetet. Samtliga respondenter har sagt att det är näst intill omöjligt för dem att hålla reda på alla mål och strategier.
Det sker inte någon kontroll eller uppföljning över hur väl detaljplaner på en övergripande nivå lyckats tillgodose samtliga mål och strategier i översiktsplan och budget. Samtliga detaljplaner antas av byggnadsnämnden.

Här kan vi notera hur tjänstemän i flera led arbetar med ett sorts carte blanche efter eget huvud. Istället för att ha rutiner och checklistor som förhåller sig till översiktsplanen och budget ska planhandläggarna använda det som finns i ryggmärgen. Är det någon som blir förvånad att en handläggare som gjort 100 planer med parkering framför lamellhus instinktivt börjar planera en 101:a plan av samma typ?

Ryggmärgsplanering på Riksdalersgatan.

Ryggmärgsplanering vid Kvibergs terasser.

 

Kommunstyrelsens uppföljning

Slutligen kommer vi till kommunstyrelsens uppföljning av om förvaltningarnas arbete leder till att de strategier och mål som uttrycks i översiktsplan och budget nås.

Det konstateras att kommunstyrelsen inte gör någon uppföljning om översiktsplanen följs. Byggnadsnämnden har däremot sedan antagandet av översiktsplanen gjort årliga uppföljningar som inte når kommunstyrelsens eller kommunfullmäktige. Stadsrevisionen skriver dock att

Vi kan konstatera att den uppföljning som byggnadsnämnden gör av översiktsplanen inte innehåller någon uppföljning av de tretton strategiska frågorna och dess mål och strategier. Det saknas en analys av huruvida de mål och strategier som är knutna till de tretton strategiska frågorna i översiktsplanen faktiskt nås. Detta gäller både för år 2012 och år 2013 som är de uppföljningar som granskats. Detta är också något som byggnadsnämnden själva konstaterar.

Så Byggnadsnämndens uppföljning handlar om något annat än det som uttrycks i översiktsplanen och budget...

Revisionen är lite otydlig med vad byggnadsnämndens uppföljning handlar om men det är nog inte en vild gissning att det handlar mycket om kvantitet och avstämning mot utbyggnadsordningen. Stadsrevisionens intervjuer avslöjar att kvalitetsmålen (hur vi bygger) riskerar att stå i konflikt med de kvatitativa målen (hur mycket vi byger) som byggnadsnämnden fokuserar på.

 

Domen

Stadsledningskontoret sammanfattar med att

I de tidiga skedena av detaljplaneprocessen, före planbesked, görs översiktliga bedömningar av om en förfrågan överensstämmer med översiktsplanen eller om det finns något som står i direkt motsättning till de politiska intentionerna. För dessa avstämningar finns inga stödjande dokument eller dokumenterade rutiner. Sålunda finns inga garantier för att bedömningar mellan projekt görs mot likartad bedömningsgrund. För arbetet med planbesked och detaljplan finns mallar och checklistor. Vi menar dock att dessa saknar tydlig koppling till översiktsplanens mål och strategier.

De konstaterar också att en övergripande bild av om den politiska viljeinriktningen nås saknas, vilket också betyder att kommunstyrelsen saknar denna bild. Den uppföljning som byggnadsnämnden gör av översiktsplanen kommer varken kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige till del och den omfattar endast delar av översiktsplanens intentioner, så som utbyggnadsordningen och de områdesvisa inriktningarna. Stadsrevisionen konstaterar också att

Där detaljplaner bedöms strida mot översiktsplanen ska dessa enligt gällande bestämmelser lyftas till kommunfullmäktige för beslut. Men det faktum att en detaljplan inte bedöms strida mot översiktsplanen innebär inte nödvändigtvis att översiktsplanens mål och strategier hanteras. Om detta finns ingen övergripande bild i staden.

Avslutningsvis och sammanfattningsvis rekommenderar stadsrevisionen att

  • byggnadsnämnden utvecklar uppföljningen så att den omfattar samtliga politiska mål och strategier i översiktsplanen, och att
  • kommunstyrelsen att skaffa sig en överblick över om den politiska viljeinriktningen i översiktsplanen nås.

Det stadsrevisionen vill är helt enkelt att byggnadnämnd och kommunstyrelsen börjar bry sig ordentligt om hur vi bygger, och inte bara hur mycket och var. Vi kan inte annat än instämma. Tjänstemän har fått så stor makt, och utan kontroll, över hur vi bygger att de helt kan strunta i de politiska viljedokumenten och den enligt lagen styrande översiktsplanen.

Det blir nu en grannlaga uppgift för de tillträdande nämnderna, och framför att byggnadsnämnden, att få ordning på skutan. Politikerna måste avkräva förvaltningarna ett systematiskt och transparent arbetssätt och en relevant redovisning och utifrån detta göra en egen bedömning av om målen nåtts. Om viljeinriktningarna inte följs måste kraftfulla åtgärder vidtas och ansvar utkrävas. Stadsutvecklingen är en så viktig politisk fråga att det inte är ansvarfullt att vara tillåtande och undfallande. Lyckligtvis har vi en mycket bra översiktsplan att utgå ifrån och målen och strategierna behöver inte ändras. Som vi sagt tidigare, tjänstemännen har nu haft sex år på sig att läsa översiktsplanen och vi i Yimby har inte heller varit sena att lyfta frågan i snart varenda yttranden och inlägg. Att översiktsplanen inte följs är inte en nyhet. Det är ett faktum och ett problem som ska lösas.

Det är detta som ska sättat sig i ryggmärgen.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Tina Wallenius (12 Januari 2015 16:42):
Hej!

Som avgående ledamot för MP i Byggnadsnämnden kan jag nämna att jag har förespråkat att vi skall ha en digitaliserad ÖP likt den i Örebro som uppdateras kontinuerligt. Det skulle också underlätta ärendendehantering, så att övergripande mål kopplade till ett område kunde belysas under processen med detaljplanens handläggning. Mallar kan få upp vad som är viktigt just här eller ej. Nu är det på det viset att alla förfrågningar om byggnation är BN skyldiga att besvara inom stadens landområde. Det är inte alltid att ett lämpligt läge och tillgängligt läge är just där ÖP visar på att det skall byggas. Ibland strider även övergripande mål mot varandra som bullerkrav och krav på miljömässigt hållbara bullernormer för bostäder, är ett exempel på hur det kan vara. I vissa fall finns övergripande mål för samma områden som motsäger varandra. Men med bättre verktyg för översiktsplanering som stämmer gentemot de av kommunfullmäktige fastställda målen, så bör det här kunna fungera bättre i framtiden. Likaledes om man tänker mer i områdes planeringstermer. Sedan utesluter det inte den mänskliga faktorn, att olika tjänstemän kan vara i lägre och högre grad mer eller mindre uppfyllda av vikten av att nå upp till politiskt fastställda mål. Och kunna ha mer eller mindre bra förmåga att läsa av politikens önskemål och viljeinriktning. Däremot så har sbk fått en kvalitetshöjning genom nyanställningar på sista tiden och jag vill nog påstå mig veta att gemene man sitt bästa i respektive roll. Oavsett om personer ibland arbetar ovetande om den ÖP och de politiska mål som jag anser bör bearbetas och gås igenom tillsammans i början av varje mandatperiod. MVH Tina Wallenius, f.d. ledamot i Byggnadsnämnden för miljöpartiet.

MVH Tina Wallenius, f.d. ledamot för MP i Byggnadsnämnden.
 0
Patrik Höstmad (12 Januari 2015 18:48):
Hej Tina, tack för din kommentar! Den där digitaliserad ÖPn låter intressant. Skulle man inte kunna dra det ett steg längre och i princip göra en stadsplan som för varje område/stadsdel beskriver gatudragningar och generella principer?
 0
W Wallin (13 Januari 2015 15:02):
Undertecknad har följt med under och nu tagit del av revisionsrapporten och här kan man se hur resultatet blir, när tjänstemän sitter på sina kontor, långt från vekligheten och kan även se skillnaden, mot vad KUNDEN vill ha, för bostäder och hur/vad de bostadssökande skulle vilja betala för.

Som här har sagts, i tidigare inslag, måste "Det kommunala planmonopolet" avlägsnas och respektive byggherren skall själv, tillsammans med sin kundkategori, visa hur han kan bygga och till vilken kostnad.
Ytterligare har vi inte längre råd i kommunen, att betala dessa flera hundra tjänstemän med hög lön och mycket hög pension, för de lilla som de presterar.

Skall man fortsättningsvis använda planmonopolet blir det, som tjänstemannen vill ha det, långt från vad de bostadssökande vill ha det och som är ekonomiskt försvarbart och möjligt att använda.
Bygglov kommer inte att bli av och det blir mycket kostsamt för kommunen. Ärendena kommer fortsättningsvis att bara arkiveras, tillsammans med alla övriga döda planärenden, som Göteborg ligger på. Är de 17 000 ärenden nu ????

Den levande och Hållbara staden kommer av, att man tillfredsställer ett kundbehov, inte en tjänstemans subjektiva handläggning av bostadsärenden och vad han tror, andra vill ha det.

All byggnation skall ske från en Fri Öppen Marknad, där man på lika villkor för alla inblandade, kan lämna in bygglov utifrån den Översiktsplan, man har och som klart ger vid handen, hur staden skall utvecklas.
Då är kunden, den bostadssökande, villig att betala mycket för exklusiva bostäder och mindre för de bostäder, som passar dem med mindre ekonomi.

Detta kallas att man kan erbjuda en mångfald av bostäder, på olika villkor för de bostadssökande.

Hur svårt kan det vara att göra, som när man bygger och säljer fartyg, fordon och andra högkostnads kapital varor, man tillfredsställer en kund inte en subjektiv tyckare.

W W
 0
claes (13 Januari 2015 22:51):
Man måste verkligen fråga sig vad ledningen för Stadsbyggnadskontoret sysslar med. Riktlinjerna i ÖP borde rimligen vara deras bibel (och de borde vara bokstavstrogna). Det är makalöst att de efter sex år fortfarande inte kommit längre. Det är som med min kompis mellanchefen sagt om införandet av lagen om offentlig upphandling i Göteborg. Typ femton år efter dess införande hänvisar hans chef till den som en "nyhet" som får ta sin tid att implementera. Varifrån kommer dessa kommunala chefer i Göteborg. Jag tycker faktiskt att det måste vara möjligt att ge dem sparken. Det verkar ju vara helt omöjligt i denna stad med obegränsad anställningstrygghet, i alla fall för de på toppen. Vem granskar dem? Ge stadsrevisionen muskler att sköta Gbg som ett elitlag i valfri lagsport. Där ryker tränaren direkt om han inte levererar BÄTTRE än förväntat. Jag som medborgare förväntar mig inget mindre!
 0
Krister (14 Januari 2015 06:37):
Orsaken till problemet sammanfatts i följande mening:
"Det spelar ingen roll hur fina visioner som workshoppas fram så länge det inte omsätts till konkreta uttryck i planerna. Det behövs konkreta stadsplaner som visar på konkret stadsplanering"

Tjänstemännen på SBK och ÄUAB har släppt ifrån sig planprocessen till privata intressen som lägger fram färdiga planer vilka accepteras utan kommentarer av myndigheterna. Därför blir det oftast kopior av tidigare genomförda byggnationer utan funktionsblandning.
 0
W Wallin (14 Januari 2015 09:36):
Bäste Krister
Varför skall man ha workshop, är det bra och vem tar ansvar i den. Hur finansieras resultatet, är det workshoppen, som talar om vem som skall finansiera. Då kan jag tala om för Dig att det blir dyrt och totalt flummigt.

All bostadsbyggnation skall ske utifrån en fri öppen marknad, på lika villkor för alla typer av företag. Då får vi mångfald och behöver inga workshoppar eller andra tyckare. Tjänstemännen har inte den hela kunskapen om hur man driver ett byggföretag, eller hur man finansierar, har kundkontakt eller överhuvudtaget något om att driva små eller stora byggföretag.
Bort med Det Kommunala Planmonopolet.
Det kommer ändå att bli resultatet av nästa utredning, revisions rapport och från alla andra myndigheter, när de väl inser hur situationen nu har artat sig.
WW
+1
Matthias H. (14 Januari 2015 10:31):
Idag har SBK lagt ut två nya planer för fortsatt byggande i Kviberg och en plan i Askim. Dom tre planerna är så bottenlöst usla så det är näst intill obegripligt. Hur kan tjänstepersonerna på SBK fortsätta så här. Tar dom inte till sig av debatten om att bygga stadslivsmässigt alls?
 0
Mats (14 Januari 2015 11:19):
Såg på illustrationsritningarna över Kviberg och Askim-Sisjön och dom nya husen såg helt okej placerade i förhållande till hur områdena ser ut idag.

Det blir lite löjligt om man kräver rutnätsstad överallt.
När det gäller Yimbys krav på lokaler i bottenplanet kokar det mesta ner till om det finns nåt behov av sådant.
+3
Matthias H. (14 Januari 2015 12:11):
Mats, precis så som du tycker har gjort att vi har en väldigt utspridd stad idag och att inte ett enda slutet stadslivsmässigt kvarter har blivit byggt på 20-25 år i Gbg. Precis så som du skriver resonerar tjänstepersonerna på SBK fortfarande.

Och Yimby förespråkar inte alltid lokaler i bottenvåningarna men om vi börjar förtäta och bygga riktigt och bygga ihop stadsdelar kommer lokaler att behövas i framtiden.

Tänk Gamlestaden och tänk om Kviberg hade kunnat byggas likadant dvs stadslivsmässigt. Men allt som byggts där hittills och det dessa planer visar är själva motsatsen till stadslivsmässighet.
 0
Claes (14 Januari 2015 15:33):
Ww: Helt fria marknadslösningar är absolut inte enda svaret. Ex. Kungsladugård var hårt styrt i sin utformning ner till kulörerna på fasaderna. Och det var under Albert Lilienberg före funkisinsens funktionsseparerande paradigm.

Problemet kanske snarare är de stora byggbolagens monopol på byggen av flerbostadshus och den långsamma planprocessen som stänger ute de små bolagen.
 0
W Wallin (14 Januari 2015 17:22):
Hej Cleas
Det är helt riktigt att de stora byggbolagen har monopol på byggandet och de väljer att bygga stora flerbostadshus, eftersom vinsten är högst där. Det beror samtidigt på den långa planprocessen och tolkningsföreträdet av tjänstemän, de tjänstemän och politiker som gynnar de större.

Den allra största orsaken är den Du nämner om en långsam planprocess, som endast styrs av tjänstemän.
Därför och endast därför måste Planmonopolet tas bort, för den framtid vi skall möta. Den skall bestå av en FRI ÖPPEN MARKNAD, på lika villkor för alla byggbolag. Bostadsbyggandet är också dynamiskt.
W W
 0
Mats (14 Januari 2015 18:32):
Mattias, just den delen av Kviberg går det inte att göra så mycket mera av än SBK:s förslag. Du har spårvägen på ena sidan och gamla regemenstbyggnader österut och studentbostäder mot norr. Det finns ju ingen naturlig stadsbyggnad att bygga vidare på så det här var det bästa man kunde göra.
 0
Matthias H. (14 Januari 2015 18:43):
Nä Mats, det kan göras enormt mycket bättre.
 0
Mats (14 Januari 2015 19:07):
Mattias, det har aldrig varit speciellt konstruktivt eller smart att placera sig själv/gruppen uppe i ett elfenbenstorn och blicka ner på den dumma populasen som inte gör/tycker som man själv.
 0
Johannes Westlund (14 Januari 2015 20:15):
Om man nu ska ta Kungsladugård som exempel så utgör den i mycket ett försteg till modernismens totalplanering och industriellt orienterade byggande. Här framträder för första gången den dyrkan av det manliga geniet som kom att bli ett lite lätt störande inslag med t ex Åhrens Johanneberg. Även om det finns mycket som skiljer Kungsladugård från t ex Åhrens Johanneberg präglas de båda av en ganska påtaglig storskalighet och monotoni. Det enda som räddar Kungsladugård är att tidsandan ännu inte hunnit överge det klassiska kvarteret. Men det är förmodligen i allt väsentligt mer en fråga om tidpunkt än om övergripande planeringsfilosofi.
 0
Claes (14 Januari 2015 21:44):
Johannes: Kungsladugård är absolut ett utslag av totalplacering. Är inte Linnéstaden också det? Fanns det inte klara riktlinjer för hur enhetlighet skulle uppnås där? Vet du eller någon annan hur det funkade innan Lilienberg? Det framstår så. Men byggbolagen var i båda fallen mycket mindre och därmed inte samma maktfaktor som dagens storbolag. Fastighetsbeståndets ägande var fragmentariskt och småskaligt.

Och ALLT stadsbyggande handlade förr (Serneke nu?) om att framhäva ett manligt geni. Stenstadens vräkiga fasader var såklart en tävling i det.
+1
Matthias H. (14 Januari 2015 23:29):
Mats, för det första utav respekt så får du gärna stava mitt namn rätt. För det andra är det inte jag som tvärsäkert börjar hävda en sak, det är det du som gör. Du säger att det inte går att göra bättre. Hur blev Linnéstaden till, hur blev Majorna till, hur blev alla andra attraktiva stadsmiljöer till? Just för att man byggde rätt och fortsatte bygga rätt. Varför skulle man kan inte kunnat fortsätta med Gamlestadens kvarterstad utåt Kviberg? Hade det varit omöjligt? Nå, det hade det inte med rätt inställning och vilja. Att säga att det inte går är ju att bara acceptera funktionalismen helt och fullt och det tänker inte jag göra i alla fall.
+1
Patrik Höstmad (14 Januari 2015 23:46):
Mats, undvik att argumentera om hur du tycker att personer som kommenterat är eller beter sig. Kom med argument i sakfrågan istället. /moderator
+1
Patrik Höstmad (14 Januari 2015 23:51):
Jag tycker att Nya Bostäder vid Rambergsvallen är ett utmärk exempel på att det går att bryta punkt- och lamellhus förbannelsen. Hade de planerat så vid Kviberg hade de fått in bra många kvarter. 6-8 st? och höjt antalet bostäder och befolkningstätheten rejält. Kanske hade de då kunna kosta på sig lite mer än en alibilokal.
http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​14/​12/​vad-​ville-​man-​bygga-​20​14_​3.​.​
 0
Upphandlingsanvarig Bostadsbolaget (15 Januari 2015 08:50):
Samlade områden med stora upphandlingar av material och med gemensamma standarder pressar priserna. Byggandet kan gå snabbt och behöver inte bli så dyrt som om man delar upp byggandet i på flera byggherrar. Ett krav är att Stadsbyggnadskontoret svarar upp mot de politiska målen och ser till att fler planer finns tillgängliga.
 0
Upphandlingsanvarig Bostadsbolaget (15 Januari 2015 09:01):
Bostadsbolaget grundades 1945, efter andra världskriget, med syfte att i enlighet med den rådande bostadspolitikens målsättningar främja bostadsförsörjningen och bygga bort trångboddheten som rådde. Det första nybyggnadsprojektet blev bostadsområdet Torpa 1948-52.[4] Sedan dess har Bostadsbolaget färdigställt tusentals lägenheter runt om i Göteborg, allt från Rannebergen längst i nordost till Tynnered i väster samt Södra och Norra Biskopsgården på Hisingen. Miljonprogramsområdet Hammarkullen har också byggts av Bostadsbolaget.
 0
W Wallin (15 Januari 2015 19:49):
Upphandlingsansvarig
Om man handlar och de pressar priserna. Hur mycket måste man handla för att det skall bli gratis i så fall.
Jag var inte bra i matte på skolan, men så mycket vet jag att handlar man mer, blir det bara dyrare.
Om man skall vara effektiv, skulle man slå ihop alla de kommunala bostadsbolagen, då skulle det bli effektiva.
Alla har stor och samma typ av organisation och de har endast ett litet antal bostäder att handlägga.
De kan ligga alla i AB Framtiden. Alltså ta bort Bostadsbolaget, Poseidon, Familjebostäder, Egnahemsbolaget till ett bolag tillsammans med AB Framtiden.
Då blir det billigt och bra för hyresgästerna.
WW
 0
Jens Ekengren (16 Januari 2015 09:26):
Upphandlingsansvarig:

Men "storhandel" kräver ju inte att man gör punkthus/lamellhus, utan går lika bra att göra i standardiserade kvartersmoduler.

Din inställning känns lite för mig som (fel)citatet om T-ford: "Du kan få vilken stadsstruktur som helst, så länge du bara vill ha lamellhus". Visa gärna att jag har fel! Skapa kvartershus med lokaler i!
 0
Gunnar Einarsson (17 Januari 2015 02:18):
Claes: "Johannes: Kungsladugård är absolut ett utslag av totalplacering. Är inte Linnéstaden också det? Fanns det inte klara riktlinjer för hur enhetlighet skulle uppnås där?"

Nej, såvitt jag vet så följde byggherrarna i motsvarande Linnéstaden blott stadsplan och byggnadsstadga. Så egentligen är väl stadsarkitekt Carl Fahlström ännu mer Yimby än Albert Lilienberg. :-)
+1
Gunnar Einarsson (17 Januari 2015 12:45):
Upphandlingsanvarig Bostadsbolaget (15 Januari 08:50):
"Samlade områden med stora upphandlingar av material och med gemensamma standarder pressar priserna. Byggandet kan gå snabbt och behöver inte bli så dyrt som om man delar upp byggandet i på flera byggherrar."

Detta är uppenbarligen fel väg att gå om det är stad vi vill bygga och inte stora monotona "bostadsområden". Fastställs istället för duttande av "samlade områden med stora upphandlingar" tvärtom från början en detaljerad stadsplan med kvarter indelade i många små tomter, så växer genom marknadsmekanismen stadsdelar fram relativt snabbt i enlighet med bostadsbehovet (d.v.s jämfört med i dagsläget). Det var exempelvis så som praktiskt taget hela Olivedal-Kommendantsängen kom till på drygt en 10-årsperiod vid förra sekelskiftet.

Tomterna bör avyttras så billigt som möjligt till så många presumptiva byggherrar som möjligt. Då pressas priserna samtidigt som en stadsplan gör planprocess och marktilldelning överflödig. Istället kan SBK/Byggnadsnämnden koncentrera sig på att granska ritningar och utfärda bygglov för en tomt i taget, en klart definierad uppgift med inherent smidig och snabb ärendegång.
+1
W Wallin (17 Januari 2015 14:31):
G Einarsson har helt rätt, markägaren skall avyttra området till så många mindre presumtiva byggherrar som möjligt.
Då blir det konkurrens mellan byggherrar och kunden har möjligheter att välja det alternativ, som passar han/henne bäst utifrån pris, läge och utformning.
Resultatet blir blandstad och positivt för de boende.

Tyvärr har vi "Det Kommunala Planmonopolet", som kommer att göra, så att även detta område mer kommer att likna Angered. Samma pris för alla bostäder byggda av en byggjätte, som ser till sin maximala vinst.
Politiker räknar antal lägenheter och bryr sig inte om resultatet.

Hade man tagit bort Planmonopolet, hade tjänstemännen istället varit tvungna att ge service till byggherren, så att processen gick fort och inte som idag, att man ställer omöjliga krav på byggherren.

Andra länder har uppgiften att ge maximal service till byggherrar och företag, emedan Sverige har regelverk och krav, som gör att man inte i slutändan kan använda det färdiga planarbetet.
Det arkiveras med övriga döda planarbeten.
WW
 0
Johannes Westlund (17 Januari 2015 15:42):
Nåja, det är något av en nidbild att det kommunala planmonopolet per sé innebär en byggjätte och helt likriktade områden. Synvillan har t ex tre-fyra involverade byggare, viss variation kommer det om inte annat bli för att det är både radhus och lameller (även om det är den minst roliga blandningen man kan komma på så är det ändå någon form av blandning). I Frihamnen bedyrar ÄUAB att de håller undan mark för mindre byggare. Osv. Kommunen kan definitivt skapa bättre förutsättningar för variation, blandning och mindre byggare. Men är det egentligen särskilt klokt att avskaffa medborgarinflytande över stadsbyggandet? Kommunalt planmonopol är en abstrakt konstruktion, det måste inte innebära rigid zonering höga p-tal och låga e-tal. Det är i grunden en politisk fråga.
 0
Gunnar Einarsson (17 Januari 2015 18:00):
Tackar W. Wallin för medhåll. :-)

Johannes W, medborgarinflytande, tja, man kan väl tänka sig att överklaganden kan fortsätta att finnas fast applicerade på en ny kontext? Det är bara det att byggherren borde initiera och driva projekt, anställa arkitekt och lägga fram ritningar och SBK tvärtom inta en granskande roll. SBK borde inte med egna planarkitekter sitta och utföra detaljplaner som byggare i efterhand bara anlitas för att förverkliga.

Dels därför att det är ineffektivt (en byggherre är ju finansiellt driven att komma till skott så snart som möjligt), dels därför att det utesluter äkta blandstad som resultat. Om man tar en typisk detaljplan från SBK med allt inritat ner till husens dimensioner och enskilda träd, vad spelar det då för roll om man anlitar en eller flera byggare för genomförandet? Resultatet blir ju detsamma, en slags sammanhållen artificiell skapelse som luftlandsätts i en främmande miljö. Sedan vad medborgarinflytandet i planprocessen beträffar - ta bara Synvillan som exempel - så får du väl medge att det i nuläget ändå är ganska skralt? Tror inte heller att det av praktiska skäl kan fungera på annat sätt.

Som jag ser det så förutsätter blandstad ett stadsplaneförfarande med kvarters- och tomtindelning. Det är ramarna som skall vara uppgjorda på förhand, inte innehållet som i dagens detaljplanetänk.
 0
Vanessa (20 Januari 2015 07:59):
Mycket argumentation i tråden om kostnader. Vore inte det bästa att vi lade planer för nya områden i staden som bortsåg från kostnader och bara fokuserade på det bästa som gick att skapa?

Hus skall stå för flera 100 år. Att då fokusera på kostnader blir absurt. Tror ni verkligen kostnader var i fokus när Vasastan, Linnéstan eller andra vackra delar av staden skapades? Byggnader är inte som förbrukningsmaterial. Det handlar om både konst, boende/kontor och handel. Vi måste också värdera upplevelsen som de människor som besöker området får, annars skapar vi inga mer "stadsområden" i Göteborg.

Det kan inte vara en rätt att alla skall ha råd att bo överallt. MEN, det är en rätt för oss alla att kunna besöka och uppleva varje område. Idag byggs tyvärr inga nya områden värda att besöka.
 0
Daniel (20 Januari 2015 20:59):
Kanske ska säga att även innanför vallgraven så var det hårt styrt om hus husen skulle se ut när Göteborg byggdes. Hushöjd och fasadmaterial var viktigt även då. Teglet skulle vara gult och inga trähus mot kanalerna.

I Vasastan och Linnéstan så är husen ganska jämnhöga och ofta i tegel... undra varför... Både mode men även planen har spelat in här. Fritt byggande har vi aldrig haft i Sverige.

Det är ju väl dokumenterat att dagens modesta byggnad som Ostindiska kompaniet byggde är ett resultat av att dom hela tiden fick skala ner sitt hus till dagens storlek innan dom fick bygglov.
Först skulle huset överträffa Stockholms slott i överdåd vilket fick stockholmarna att se rött.
 0
Daniel Andersson (21 Januari 2015 02:15):
Husen i svenska industriområden och villaområden är väl ibland ganska fritt utformade, även om det exempelvis finns begränsningar i bygghöjd och avstånd till tomtgräns?
 0
W Wallin (25 Januari 2015 14:13):
Hej Vanessa
Kan inte Du starta ett bygge, som Du tycker det skall vara då????

Sedan Daniel
Hus som Ostindiska och innanför vallgraven byggdes i en speciell tid.
Byggkostnaderna på de husen, skulle inte täcka dagens kostnader för planarbete och kommunala kostnader, som en byggherre har på sitt bygge idag.
På -40 talet kunde man bygga hus med över 100 lägenheter för den kostnad man vill ha för ett Planarbete och handläggningskostnaden idag.
Det spelade ingen som helst roll om det var sten eller trä. Trä på den tiden var riskabelt och brann ofta.
Idag har vi trä som inte brinner. Sten idag är tre ggr så dyrt. Allting varierar med tiden.
WW
 0
Gunnar Einarsson (1 Februari 2015 10:56):
Daniel, att husen i Linnéstaden som regel är 6 våningar har nog med byggnadsstadgan att göra. Har för mig att den stipulerade 5 våningars maxhöjd. Om man däremot kallade första våningen på planen för "källare", så gick det att få till 6 våningar. ;)
Att husen sedan är i tegel och murbruk är självklart. Fanns inte lättbetong på den tiden.
Vi har alltså att göra med restriktioner av byggnormstyp inom ramen för ett stadsplanebyggande, ej totalplanering à la nyfunkis och PBL.

I övrigt är allt inom sekelskiftets byggande fritt. Och det är så det borde vara - allt som inte uttryckligen är förbjudet borde vara tillåtet. Ramarna, inte innehållet!
 0
kRISTER (1 Februari 2015 12:41):
Mats Andersson är f.d. VD i ÄUAB med en månadslön på 102 300. Den första oktober 2012 blev han av med sin förmånsbil och han vägrade att skriva på det nya avtalet. Då fick han sparken.
Mats kommentar till det inträffade:
"Jag tycker att det är ett felaktigt beslut som leder till en väsentlig försämring för mig. Jag får 4 000 kronor i kompensation för förlorad förmånsbil. 550 av dem går i skatt,
1 000 i trängselavgifter och 400 i parkering."

Detta är bara ett symptom som visar att om inte stadsrevisionen är på alerten så får Pressen och Yimby genom sin bevakning se till att liknande händelser inte inträffar i framtiden.
 0
Sven R (1 Februari 2015 13:15):
Krister, du glömde skriva att Mats Andersson köptes ut från sitt anställningskontrakt vilket blev mycket dyrare för oss skattebetalare än om han fått behålla sin förmånsbil eller getts en skälig kompensation. Det hela handlade om miljöpartistisk symbolpolitik. Skandalöst, javisst.
 0
Gunnar Einarsson (1 Februari 2015 17:02):
"Skälig kompensation"? Med 102 300 kr i månaden borde man inte ha rätt till tjänstebil till att börja med.
 0
Sven R (1 Februari 2015 20:25):
Här finns siffror på vad det kostade att utlösa hans fallskärm:

http:​/​/​www.​expressen.​se/​gt/​rakningen-​for-​vdns-​bil-​over.​.​
 0
Gunnar Einarsson (1 Februari 2015 21:31):
Han borde inte ha haft någon fallskärm heller. Allt detta är bara korruptiva uttryck bland tjänstemän vars enda plikt är att tjäna staten. Allt förmånsdiande bortom lönekuvertet är ofog som borde förbjudas.
 0
W Wallin (4 Februari 2015 10:52):
En annan sak vi inte har talat om är alla de Allmännyttiga bolagen vi har här i stan.
De har samma organisation och anställda. En VD, Ekonomisk ansv. projekt, mm mm omkring 60 anställda.
Varför inte endast ett Allmännyttigt förvaltningsbolag, det skulle göra att de boende fick mer valuta för sin hyra och bättre underhåll på fastigheterna än vad man har nu, när detinte finns pengar kvar.
WW
 0
Mats (4 Februari 2015 11:07):
Woyland W:

fler kommunala bolag=fler styrelseplatser som måste fyllas upp av småpåvarna i dom lokala partiorganisationerna
 0
W Wallin (8 Februari 2015 11:02):
Ja det är så sant som det är sagt.
Men jag skulle vilja ta bort dem för medborgares bästa.
Vi är inte i behov av att hundratal efter hundratal sitter på en arbetsplats som Volvo skulle avslutat för längesedan om den fanns på deras ägor.
Det räcker med två tre personer i varje bolag eller fem för alla och sedan skulle allt arbete som behövs köpas in av konsuler eller små och mindre bolag. Då skapar man tillväxt, fler arbetsplatser och bättre "Närande" ekonomi för samhället, inte denna "Tärande" kommunala miljö.
WW
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6715 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter