Vad ville man bygga 2014?

Nya bostäder vid Rambergsvallen är årets bästa plan.

Antalet detaljplaner och bostäder som gått ut på samråd under tidigare år har varit
2011: 14 detaljplaner ca 1000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1150 bostäder

Det ger med årets resultat lite drygt 2650 bostäder per år i genomsnitt under den senaste mandatperioden. Vi kan jämföra detta med missade politiska målet om 2500 färdigställda bostäder per år under samma period. Förvaltningarna har uppenbarligen fattat grejen och svarat upp kvantitativt även om det finns en viss tröghet och eftersläpning i systemet. Det betyder tyvärr också att de närmsta två-tre åren kan vi inte räkna med att mycket mer 2650 bostäder färdigställs per år trots ambitioner om 3000–5000 bostäder per år + 7000 extra till 2021.

Årets bästa plan måste vara Nya Bostäder vid Rambergsvallen och den är riktigt bra. Även planen vid Tunnbindaregatan i Kvillestan är bra men den är i befintlig kvartersstruktur – helt enkelt två infill om än stora. Planen vid Rambergsvallen är däremot en plan på helt ny mark och det är mitt i ett av modernismens heliga områden. Detta måste vara den första gången som det inte blir punkthus eller lameller i ett område som redan domineras av punkthus och lameller. Kan man hoppas på att mer av samma-strategin, eller egentligen alltid punkt- och lamellhus-strategin, äntligen börjar ersättas av mera av hållbart-strategin?

Planen vid Rambergsvallen rymmer hela 600 bostäder i fyra slutna kvarter – vilket kan jämföras med de 300 bostäder som ryms i lamellströsselplanen för Nya Munkebäck trots att planytorna är ungfär lika stora. Vid Rambergvallen fås en täthet på 250-350 inv/ha och vid Nya Munkebäck 120-180 inv/ha. UN-Habitats mingräns för ett hållbart stadsbyggande ligger på 150 inv/ha och i det talet ingår allt som behövs på stadsdelsnivå (t.ex. större parker och trafikinfrastruktur). Detta finns inte med i de aktuella planerna varför tätheten där bör vara högre än 150 inv/ha. Olivedals täthet är 280 inv/ha. Vid Rambergsvallen börjar vi se tendenser till en hållbar stadsplanering.

Illustrationsritning över planen för Rambergsstaden vid Rambergsvallen.

Det är sådana här planbeskrivningar vi vill se mer av.

Planen har slutna kvarter med krav på verksamhetslokaler i bottenplan (BC₂) i två av de totalt fyra kvarteren. Verksamheter är tillåtna i bottenplan på i alla kvarteren (BC₁).

Hur ser det då ut i övrigt? Ganskningen av planerna har gjorts utifrån tre kriterier

• "Funktionsblandning tillåten" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan finns inom flera av husen som inrymmer bostäder.
• "Krav på funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs inom en märkar andel av byggnaderna som inrymmer bostäder. Olika funktioner i olika kvarter blir ett "Nej" (t.ex. stadsdelstorget omringat av bostadshus i planen för Selma Lagerlöfs torg får ett "Nej").
• "Krav på kvartersstruktur" som får ett "Ja" om slutna kvarter krävs i planen eller visas i illustrationsritningen.

Utfallet i år är att

• 10 detaljplaner tillåter inte funktionsblandning.
• 5 detaljplaner tillåter verksamhetslokaler men ställer inga krav förutom i något fall i separata byggnader/kvarter.
• 3 detaljplaner kräver i någon grad i någon del funktionsblandad bebyggelse med verksamhetslokaler i bottenplan.

Planerna med föreskriven funktionsblandning är Tunnbindaregatan i Kvillestan, Ärlegatan (i en av tre byggnader) på Gråberget, och vid Rambergsvallen (i två av fyra kvarter). Även planen för Gamlestadens fabriker kan omnämnas även om bostäderna som kläms in mellan fabriksbyggnaderna inte får krav på verksamhetslokaler. Det blir iallafall funktionsblandning inom kvarteren.

Absurt nog så skapar stadsbyggnadskontoret fortfarande fler detaljplaner som aktivt förbjuder funktionsblandning än som tillåter det. Endast ett fåtal planer kräver det, trots att Översiktsplanen säger att blandstad ska vara huvudalternativet för all nybyggnation. I värsta fall kan så mycket som 83% av årets planerade bostäder bli utan verksamhetslokaler inom sitt planområde, och i de flesta fall ligger närmaste lokal långt bort. Nu brukar försvaret vara att nuvarnande Översiktsplanen inte fanns när planprocessen startade utan detta började planeras då den gamla planen fortfarande gällde. Det dåliga argumentet gäller inte lägre. Nuvarnade Översiktsplan har varit i gällande i 6 år.

Hur står det till med risken att vi bygger allt för ensidigt genom att bara mata ut kvartersstad? Tja, det är hela två planer av 18 som har tydlig och föreskriven kvartersstruktur med slutna kvarter. Det är planerna vid Tunnbindaregatan och vid Rambergsvallen.

Tittar man på trenden över de fyra senaste åren så går det inte att utläsa någon förändring i sättet som det planeras. Så fort det i princip byggs utanför Vallgraven så är huvudalternativet lameller eller punkthus renodlade för bostäder. Periferin håller inte på att ställas om till hållbara stadsstrukturer, inte ens Mellanstaden går i rätt riktning.

Alla utom fyra planer äter grönyta och samtidigt som det i princip enda tillförda värdet är boendekvaliteter för de som får en bostad. När grönyta försvinner så måste allmänheten i det offentliga få tillgång kvaliteter som urbanitet, handel, service, offentliga rum och stadsliv. Så länge detta inte tillförs så kommer motståndet mot förtätning snarare växa för varje ny plan än tvärt om. Förtätningen borde göras med goda istället för avskräckande exempel.

Som om inte det var nog. Drygt 3500 bostäder planeras i mellanstaden, vilket kanske kan var rimligt, men endast 180 av bostäderna finns att hitta i innerstaden i planen för Bohusgatan. Samtidigt planeras 600 bostäder i yttre periferin. De glesa strukturerna i periferin vinner på nock.

...så sammanfattat i majoriteten av planerna ser vi

• punkt- och lamellhus,
• förbjuden funktionsblandning,
• grönyta som tas i anspråk utan att urbana kvaliteter tillförs, och
• inte i innerstaden.

Som vi så många gånger tidigare konstaterat så är det är stor skillnad mellan å ena sidan vad som sägs och skrivs och å andra sidan vad som görs. Den till stora delar vettiga diskussionen och debatten som förs av tjänstemän och politiker i media och i Älvrummet är skilt från verkligheten. Även den politiskt antagna översiktsplan är del av denna overklighet. Samtidgt befinner sig stadsbyggnadskontorets planarkitekter i en parallell verklighet som är skild från denna debatt och översiktplanen, och det är tyvärr här som som vår fysiska verklighet planeras och Göteborg tar sin framtida form.

Det här håller knappast längre. Nu har stadsbyggnadskontoret haft sex år på sig att läsa den mycket rimliga och tydliga Översiktsplanen och att lyssna till den pågående debatten. Det finns inte längre några ursäkter till att som huvudsyssla planera gles monofunktionell förort med mycket tveksamma hållbarhetsaspekter. Snälla, kom in i matchen.

Såhär ville man bygga 2014:

Askim - Bostäder norr om Askimsviken
75 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej.
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Backa - 800 nya bostäder vid Selma Lagerlöfs Torg
800 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja.
Krav på funktionsblandning: Nej (bara i delar av två byggnader av ca femton byggnader totalt)
Krav på kvartersstruktur: Nej

Björlanda - Bostäder vid Gamla Låssbyvägen
30 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Björlanda - Bostäder vid Kronängen
30-40 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Brämaregården - Nya bostäder vid Tunnbindaregatan
90-112  bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Ja

Centrum - Bostäder vid Bohusgatan
ca 180 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gråberget - Bostäder vid Kabelgatan/Stortoppsgatan
125 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja (i en liten del i en av fem byggnadskroppar)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gråberget - Bostäder vid Ärlegatan
70 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja (i en av tre byggnader)
Krav på funktionsblandning: Ja (i en av tre byggnader)
Krav på kvartersstruktur: Nej

Guldheden - Bostäder vid Guldhedstorget
50-55 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Guldheden - Bostäder vid Syster Estrids gata
ca 50 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Gunnilse - Nya bostäder i Gunnilse centrum
380 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej (förutom ett litet hörn)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej 

Gårdsten - Bostäder väster om Kaneltorget
75 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Krokslätt - Förskola och studentlägenheter vid Gibraltargatan
100 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej (förutom en förskola)
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Kålltorp - bostäder och skola i östra Kålltorp
550 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Lundby - Järnvägstunnel möjliggör bostäder vid Säterigatan
840 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Lunden - Bostäder vid Ulfsparregatan
100-150 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Nej
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Olskroken/Bagaregården - Blandstad inom Gamlestadens fabriker
250-300 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Nej
Krav på kvartersstruktur: Nej

Rambergsstaden - Nya bostäder vid Rambergsvallen
600 bostäder
Funktionsblandning tillåten: Ja
Krav på funktionsblandning: Ja
Krav på kvartersstruktur: Ja

(Dessa planer är de som jag hittat vid sökning i SBKs databas för Plan och byggprojekt. Förhoppningsvis har jag inte missat någon. Men skriv gärna en kommentar om ni känner till någon plan som borde varit med,)