Utskrift från gbg.yimby.se
....

FN:s klimatpanel IPCC tar ställning för tät blandstad

 

FN:s klimatpanel IPCC lanserade nyligen den femte upplagan av sin så kallade Assessment Report”, vilken är en omfattande genomgång av forskningsläget rörande jordens klimatförändringar. Jag bestämde mig för att ta en titt på vad IPCC säger om hur stadsplanering relaterar till koldioxidutsläpp, och gick därför igenom delrapporten Mitigation of Climate Change”.



För en Yimby-sympatisör är rapporten mitt i allt elände ändå en på många sätt tillfredsställande läsning, då IPCC tar tydlig ställning för täthet och funktionsblandning. I huvudsak är det två kapitel som behandlar stadsplanering: Kapitel 8, om transporter, och kapitel 12, om bebyggelse, infrastruktur och fysisk planering.

Kapitel 12 innehåller det mesta av det relevanta materialet. Med stöd i empirisk forskning om hur tätheten påverkar antalet körda personkilometer i bil konstateras bl.a. att “Urban density is thus a necessary – but not a sufficient – condition for low‐carbon cities.” Förutom täthet är funktionsblandning och god kollektivtrafik nödvändiga: “Key urban form drivers of GHG emissions are density, land use mix, connectivity, and accessibility.  These factors are interrelated and interdependent. As such, none of them in isolation are sufficient for lower emissions.”

 

Den pedagogiska figuren till vänster (beskuren) används för att illustrera att täthet måste kombineras med funktionsblandning och goda villkor för kollektivtrafik, cykel och gång för att utsläppen ska bli tillräckligt låga. Den högra kolumnen visar de klimatsmarta alternativen, och den vänstra visar de som ger högre utsläpp.

IPCC beskriver hur täthet leder till minskade koldioxidutsläpp genom att (1) tätheten leder till kortare resvägar, samt (2) tätheten gör det möjligt att upprätthålla ett gott kollektivtrafiksystem: ”First, separated and low densities of employment, commerce, and housing increase the average travel distances for both work and shopping trips … Conversely, higher population densities, especially when co‐located with high employment densities are strongly correlated with lower GHG emissions … In the United States, households located in relatively low density areas (0-19 households/km2) produce twice as much GHG emissions as households located in relatively high density areas (1,900-3,900 households/km2) … Second, low densities make it difficult to switch over to less energy intensive and alternative modes of transportation such as public transportation, walking, and cycling because the transit demand is both too dispersed and too low ... In contrast, higher population densities at places of origin (e.g., home) and destination (e.g., work, shopping) concentrate demand that is necessary for mass transit alternatives.”

Det som i kapitel 8 sägs om stadsplanering består till övervägande del av överlapp med kapitel 12. Bl.a. konstateras att: “There exists a non‐linear relationship between urban density and modal choice ... For example, suburban residents drive more and walk less than residents living in inner city neighbourhoods … but that is often true because public transit is more difficult to deploy successfully in suburbs with low densities”. En viktig poäng som framförs är att även om ökande inkomster i många fattiga länder leder till att fler skaffar bil visar erfarenheten att tätare städer har större möjligheter att förmå folk att fortsätta åka kollektivt trots den förbättrade privatekonomin: “public transit mode shares have been preserved at fairly high levels in cities that have achieved high population densities and that have invested heavily in high quality transit systems”.

IPCC:s fokus ligger i princip uteslutande på klimatutsläpp. De tar alltså inte hänsyn till att täthet minskar städernas ytbehov, vilket gör att mer mark blir över till annat och kan användas för t.ex. livsmedelsproduktion eller lämnas som orörd natur. Ej heller tar IPCC hänsyn till folkhälsa, vilken gynnas av täthet då människor tenderar att få mer vardagsmotion i tätbebyggda miljöer, eller till att kostnaden för infrastruktur blir lägre per capita med ökad täthet. Det är väl värt att notera att IPCC trots detta snäva fokus landar i dessa högst Yimby-vänliga slutsatser. Detta understryker det vi vetat sedan länge: Tät blandstad är en outnyttjad win-win av sällan skådad dignitet.

Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Malmö, Yimby Stockholm och Yimby Uppsala.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Magnus Nordström (23 Februari 2015 10:10):
Bra! Visserligen en rad självklarheter, men många små samtal blir till slut en vrålande massa. Är det första gången IPCC påtalar detta, dvs har det blivit en förändring, eller har dom haft dessa synpunkter i alla rapporter? Någon som vet?
 0
Hans Stålner (23 Februari 2015 15:36):
Ja, det är bra. Är det någon som vet vad det finns för rapporter om tät blandstad och ekonomisk respektive social hållbarhet?

Skulle vara bra med en länklista här.
 0
Alvar Palm (23 Februari 2015 17:47):
Hans,
Även UN-Habitat tar ställning för tät blandstad av hållbarhetsskäl, mycket pga sociala aspekter. Till skillnad från IPCC ger de också ett riktvärde för ungefär hur hög tätheten bör vara: ca 150 personer/hektar. Mer info i rapporten "Leveraging Density: Urban Patterns for a Green Economy": http:​/​/​unhabitat.​org/​?​wpdmact=​process&did=​Mjg5LmhvdGxp.​.​
 0
David Nylund (23 Februari 2015 19:53):
Det var väl kanske inga hårresande nyheter. Att en tät blandstad är energieffektiv visste vi väl redan?

Däremot vill jag varna för den här typen av analyser: "Det är väl värt att notera att IPCC trots detta snäva fokus landar i dessa högst Yimby-vänliga slutsatser. Detta understryker det vi vetat sedan länge: Tät blandstad är en outnyttjad win-win av sällan skådad dignitet."

Det är just i och med sitt snäva fokus IPCC landar i den slutsats de gör. Jag har inget emot slutsatsen, varken baserat på den specifika frågan eller utifrån mina egna preferenser, men det är inte det som är argumenten mot det vi vill. Att hävda att motsidan mot Yimby står för gles landsortsbebyggelse där alla odlar sin egen potatis är helt enkelt inte sant.

Motståndet är snarare dels Nimbyism, där man ofta delar våra principer i teorin, men inte just här, just nu, dels en allmänt överbeskyddande offentlighet där folks preferenser tvingas stå tillbaka för att det offentliga bestämt att A, B och C inte är bra för oss, vilket allt emellanåt leder till ett ännu mindre önskat D, E och F...
 0
Hans Stålner (24 Februari 2015 09:18):
Tack Alvar!

David: Jag anser att argument FÖR det vi vill måste innehålla analyser av social integration och rättvisa, tillgänglighet och fairness; samt av ekonomisk utveckling och tillväxt - vid sidan och parallellt med ekologisk hållbarhet (det räcker inte att hänvisa till nollutsläpp av koldioxid från biltrafik).
+1
Johannes Westlund (24 Februari 2015 11:11):
Det existerar ett betydande motstånd även på konceptuell nivå mot täta hållbara städer. För många är det mer naturligt att tänka sig hållbarhet som mycket gräs, egenodlade smultron och solceller på taket som laddar en laddhybrid. Det handlar i allmänhet inte om nån gröna vågen och odla all sin mat i en röd stuga med vita knutar. Många tror starkt att det är lättare med hållbar villabebyggelse än att skapa hållbarhet i stadsmiljö. Det är bra att IPCC vederlägger dessa myter.
+1
David Nylund (24 Februari 2015 19:46):
Är du säker på det Johannes? Jag tror att det kan stämma för småstäder, att vissa tror att dessa är miljövänligare än storstäder, men jag tror inte att detsamma gäller förorter, dem väljer man av andra skäl.

Och det var just dessa andra skäl som var min poäng, motståndet mot täta städer är enligt mitt förmenande inte i första hand en miljöfråga, och då är inte heller ett välkänt miljöargument något som kommer att förändra särskilt mycket.
+2
Johannes Westlund (25 Februari 2015 10:37):
Yes, jag har stött på många som tänker att mindre städer och samhällen är bättre än täta och funktionsblandade storstäder. De tänker att det i en gles stad finns mer plats för gräsmattor, skogspromenader och egenodlade örter. Och det känns mer hållbart för dessa personer. För då tänker de kan man leva på sina egna tomater, och man behöver inte ta bilen för att komma till grönskan. Tyvärr ignorerar de i allmänhet det faktum att det inte fungerar att odla sina egna tomater, bortsett lite som kuriosa på sommaren, och att resor till grönområden knappast är en dominerande form av resa jämfört med t ex arbetspendling. Så när man börjar nysta i det så hittar man ju exakt det IPCC kommer fram till, men det är icke desto mindre mycket ointuitivt för många.
 0
Daniel Andersson (25 Februari 2015 14:25):
Det borde vara främst villaförorten som sticker ut i resursförbrukning och klimatbelastning. Stor boendeyta per person samt hög andel, relativt lång, bilpendling.

Lägenhetsförorter med hög grad av självförsörjning med service och där de boende åker kollektivt eller cyklar till arbetet borde ligga betydligt bättre till. Idag är problemet att förorterna är för små så att de lokala centrumen inte är livskraftiga.
Lägre markkostnader leder också till att folk bor rymligare i lägenhetsförorter än innerstad (allt annat lika, tex inkomst) med högre resursförbrukning som följd.

Den mest utbredda vanföreställningen rör väl snarare den naturromantiska idén att livet på landet skulle vara mer hållbart än livet i staden. Det är naturligtvis naivt och felaktigt för majoriteten som idag pendlar dagligen in till staden för arbete och handling.
För de (relativt få) som arbetar i hemmet eller i närområdet och bara bunkrar mat (som inte produceras på gården) och varor i staden någon enstaka gång per år, är kärnfrisk och inte har barn som behöver åka långt för skolgång borde dock boende på landet kunna vara resurssnålt. Av kulturhistoriska skäl bör en del traditionell bebyggelse ändå bevaras och det finns naturvårdsskäl att bevara delar av det öppna landskapet. Uppvärmningen av gamla hus är dock ofta energikrävande. Ett alternativ kunde vara att enbart bo på landet under den varmare delen av året och i staden resten av tiden. Lägenheten i staden kan användas av "klimatflyktingar" från varmare länder på sommaren.
Även de som arbetar på många olika ställen vilka inte är koncentrerade till en specifik stadsregion vinner lite (i arbetspendling) på att bo i staden. Det kan vara lantbruksveterinärer, skogsarbetare (som dessutom får problem att fixa P-plats för skördare/skotare i staden) med flera, men även de som arbetar i flera olika städer och behöver bilen i arbetet. För dessa grupper borde det viktiga vara att bo strategiskt i förhållande till vägnätet.

Ett annat ifrågasättande, som även förekommer inom YIMBY, gör gällande att täta medelstora städer skulle vara naturresurseffektivare än storstäder, då transporterna inom staden blir längre ju större staden blir. Det är en aspekt som inte enkelt kan avfärdas, men samtidigt är det uppenbart att dagens storskaliga och högt specialiserade strukturer gynnar de största stadsregionerna. Stora hamnar och flygplatser skapar nav.
+1
Bo Lagerqvist (28 Februari 2015 10:19):
 0
Anders Eriksson (4 Mars 2015 22:53):
Jag förknippar den här "moderna naturromantiken" med ett driv (lust, vurm, viljeinriktning) att vara självförsörjande på mat. Det är dock i grunden väldigt svårt. Även om man skulle ha en 5000 kvadratmeter stor tomt med god matjord så kräver en sådan odlingsverksamhet mer tid än vad de flesta vill eller kan avsätta. Till saken hör också, vilket sällan framkommer i debatten, att Sveriges självförsörjningsgrad på mat är nästan lägst i EU, bara före Malta.

Men självklart är det så att dagens samhälle inte är 1800-talets. Det är ju en helt annan specialisering/arbetsfördelning idag. Även om mycket av det som idag görs på landet, t.ex. (enligt någon seriestrip i SvD nyligen, men det förefaller trovärdigt) hundratusentals arbetstimmar per dag inom hästnäringen, samtidigt som (vinter)fodret oftast framställs konventionellt med stor åtgång av traktorbränsle osv, ofta förefaller mer livsstilsorienterat (eller baserat på landskapsskyddsmässiga hänsyn och/eller bidrag) än helt och fullt samhällsekonomiskt, så går det ju inte att komma ifrån att lantbruket har en stor roll för landets livsmedelsförsörjning.

Men, och det är frågan, hur många ska BO på landet? Kan en pendling från stad till land, av de relativt få som jobbar på landet (så länge maskiner finns och bränslen), vara mer försvarlig än den ganska storskaliga (bil)pendling som förekommer idag av folk som bor på landsbygden eller i glesa, mindre ytterorter in till de större städerna?
 0
Daniel Andersson (5 Mars 2015 11:08):
Att de flesta bönder bor på gården beror väl på att det historiskt inte varit praktiskt att pendla längre sträckor och att det är naturligt att använda de hus/gårdar som redan finns och som ofta har lång historia inom familjen. För dem med djurhållning är det värdefullt att ha beredskap på plats om något plötsligt skulle hända med risker för besättningen som att en brand uppstår. En del dyra maskiner kan vara stöldbegärliga också; att bo på gården minskar den risken.

En annan grupp, som är intressantare, är de som jobbar på anläggningar utanför eller i utkanten av stan. Förr bodde hamnarbetarna i Göteborg i kvarter intill hamnen och arbetarna på SKF i Gamlestaden intill. De som jobbar i ytterhamnen bor sällan där, och de som arbetar på Ringhals bor ofta i Varberg eller Göteborgsområdet. Samma med Volvo Torslanda. Borde vi bygga nya samhällen vid den typen av arbetsplatser? Det skulle minska pendlandet en hel del.
 0
Fredrik (19 Mars 2015 15:58):
Har Yimby lagt ner eller vad är grejen med den här frånvaron av aktivitet? Saknar er röst i debatten.
 0
Hans H (19 Mars 2015 17:45):
Yimby har flyttat till Facebook... på gott och ont. Mer sägs och fler deltar i diskussionerna, men jag tycker inte diskussionerna är lika givande där som de var på "bloggen".
 0
Mats (20 Mars 2015 18:14):
Sant, och diskussionerna om Göteborg förs även på andra sidor såsom GP -ledarbloggen.
 0
Patrik Höstmad (22 Mars 2015 21:35):
Fredrik, det här inlägg har publicerats på Yimby Göteborg, Yimby Malmö, Yimby Stockholm och Yimby Uppsala så jag vet inte riktigt vad det är du avser. Yimby Stockholm har haft det lite glesare med publiceringar den senaste tiden. I Göteborg kör vi på med minst två inlägg per vecka och Malmö publicerar också på i jämn takt. Diskussionen har som sagt till stor del flyttats över till facebook. På gott och ont som Hans H berskriver.
 0
Ragnar Lind (22 Mars 2015 23:47):
För min del tycker jag det är tråkigt att diskussionerna till stor del har försvunnit härifrån. Ansiktsboken är väl mer av intern karaktär, medan här på bloggen kan alla delta,också icke medlemmar. Jag saknar debatten här.
 0
Martin Berg (29 Mars 2015 12:33):
Det är väl inte bara så att diskussionerna flyttat till FB, framför allt skulle jag säga att de flyttat ut i verkligheten. För bara några år sedan stod Yimby för en ganska radikal syn på städer och samhällsplanering som nästan var för kontroversiell för att uttalas av politiker som ville bli populära. Nu ser man tankegångarna lite varstans i samhället. Då behövs inte internet på samma sätt som tidigare.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 6740 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter

Högbana i Göteborg?
2 Juni 20:05 av Hans Jörgensen
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Göteborgsregionens folkmängd
10 November 2022 13:47 av Matthias H.