Utskrift från gbg.yimby.se
....

Krönika: Effekten av ofria hyror

 
Under rubriken Krönika publicerar vi opinionsmaterial som uttrycker författarens personliga ståndpunkter, vilka inte nödvändigtvis är Yimbys officiella hållning i frågan. Då frågan som avhandlas i denna krönika är omdebatterad vill vi betona att vi gärna publicerar repliker på inlägget här på bloggen.


Systemet som bestämmer bostadshyrorna Sverige är en rest från ransoneringarna under andra världskriget. Då skapades en tillfällig reglering för att undvika kraftiga prisökningar i krigets spår. Det tillfälliga blev permanent, och en hegemoni har bildats runt föreställningen att priskontroll leder till social inklusion, en minskad segregation. Förhandlade hyror torgförs som ett sätt att göra staden tillgänglig för alla. Det är vad den politiska kartan säger, men frågan är om det verkligen stämmer med verkligheten? Vilka effekter har egentligen ofria hyror? I den här artikeln avser jag titta närmre på några konsekvenser av dagens hyressättning. Jag kommer börja med att diskutera sociala effekter, för att fortsätta med rörligheten på bostadsmarknaden och slutligen reflektera kring effekter på pendlingsmönster.

Hyresreglering

I Sverige sätts hyrorna i centrala förhandlingar med den socialdemokratiska intresseföreningen Hyresgästföreningen. De antas representera alla svenskar som bor i hyresrätt, vilket i sig för tankarna obekvämt österut. Som utgångspunkt används idén om att ett bruksvärde, i hög grad kopplat till lägenhetens standard, ska avgöra priset istället för vad marknaden är beredd att betala. 

Löftet om jämlikhet
I debatten anförs ofta från ekonomer, liberalt samt borgerligt orienterade tankesmedjor och från näringslivsintressen att dagens hyresmarknad är dysfunktionell som direkt följd av hyressättningssystemet. Även myndigheten Boverket ställer sig bakom detta i sin rapport Bostadsbristen och Hyressättningssystemet - ett kunskapsunderlag. Men den typen av resonemang missar i hög grad målet. Vitsen med systemet är inte att skapa effektivast möjliga resursfördelningssystem. Detta tankesätt är fullständigt främmande för liberalt sinnade personer, som ser detta som ett överordnat mål. Men den främsta motiveringen för förhandlade hyror tycks istället snarare vara att minska segregation. Därför måste kritik och genomlysning ta sitt avstamp utifrån sociala effekter.

Linnéstaden


Alla ska kunna bo attraktivt centralt - i alla fall enligt den politiska kartan.

Man kan konstatera att olika länder skiljer sig åt. Glädjande nog finns det forskning på svenska förhållanden. Cecilia Enström Höst, Bo Söderberg och Mats Willhelmsson undersöker Stockholms hyresmarknad i rapporten Household allocation and spatial distribution in a market under (“soft”) rent control. De intresserar sig särskilt för segregation. Deras resultat visar förvisso att inkomstsegregationen är något lägre ("less pronounced" som de uttrycker sig) inom hyresbeståndet i Stockholm än inom bostadsrättsbeståndet som de använder som representation för en frimarknad, men samtidigt följande intressanta fynd:

"When looking at segregation in terms of education, ethnicity, age, and number of children, our results indicate that the rent-controlled segment is at least as segregated as is the free-market benchmark. The results also indicate that this segregation is more pronounced when the property owner is a private landlord. Consequently, in the rent-controlled segment, households in the centre of Stockholm are more likely to have a non-foreign background, a higher level of education, fewer children, and be older than households in the suburbs."

De skriver att emedan ett kösystem kan uppfattas som rättvist och transparent är det i högsta grad diskriminerande mot unga och invandrare. De som får de mest attraktiva kontrakten må ha en något lägre inkomst än de som köper bostadsrätt i liknande läge men de tillhör en väletablerad socialt stark grupp vit medelklass. Hanna Fridell och Cecilia Brogren presenterar på ekonomidebatt relaterade fynd i artikeln Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm? att den etiska segregationen som framträder i hyresrättsbeståndet helt lyser med sin frånvaro i det marknadsstyrda bostadsrättsbeståndet. Det framstår onekligen som att hyressättningssystemets påstådda socialt inklusiva effekter i hög grad blott är en myt.

"Gated City"
I själva verket visar det sig att den skeva och segregerande fördelningen av lägenheter bara är ett första lager. För den som gräver djupare framträder en fascinerande struktur som konsekvent motar bort och stänger ute socioekonomiskt svaga grupper. För det är inte särskilt konstigt att det är en väldigt specifik typ av person som får tag på attraktiva kontrakt. Det är inte svårare än att vissa har lättare att vänta in det bästa kontraktet än andra. En fördelning som grundar sig på kötid kommer alltid strukturellt gynna de som har möjlighet att stå i kö länge.

Gated City - Port in i Visby


Likt Visbys ringmur reser sig hinder på bostadsmarknaden som effektivt håller de inte redan etablerade på behörigt avstånd.

Här visar sig också en annan egenskap i den här gruppen som får attraktiva kontrakt. De är lågrörliga. De har i allmänhet ett ordnat liv och lågt  behov av att flytta. Det är en grupp som i genomsnitt kan väntas bo kvar längre. Det gör att attraktiva kontrakt cirkulerar långsammare, färre chanser finns att ta sig in. 

Å andra sidan framhålls också i litteraturen att förmånen av låg hyra i sig leder till en trögrörlighet. I artikeln Rent control and tenancy duration som undersöker danska förhållanden visar det sig till exempel att boende i prisreglerat bestånd bor i snitt 6 år längre. Liknande resultat finns från alla världens hörn, från Honkong i artikeln The effects of public housing on internal mobility in Hong Kong till New York i artikeln The effect of rent control on the distribution of income among New York City renters.

Det är inte bara så att de kontrakt som kommer ut på marknaden främst tillfaller stagade grupper. De som får kontrakten bor också kvar längre, vilket gör att omsättningen och därmed tillgången till attraktiva kontrakt är lägre. Det innebär att den sociala exklusionen från staden blir större. Dessutom kan man inte negligera att de svenska förhandlade hyrorna har haft på produktionen av hyresrätter. Ekonomihistorikern dr Jan Jörnmark konstaterar att sedan systemet sjösattes har hyresrättsproduktionen halverats var tjugonde år i Sverige.

Pennygången


Pennygången har blivit en symbol över brytningen mellan den gamla socialistiska folkhemsvisionen och en modernare syn på vad rättvisa är. Att striden nått så långt utanför centrum indikerar hur allvarligt dagens hyressättningssystem begränsar tillgången.

I praktiken hanterar utsatta grupper det ofta genom att söka sig till andra marknader där de inte blir strukturellt diskriminerade. Fridell och Brogren konstaterar i sitt debattinlägg att medelåldern i respektive bestånd är slående lika, medan det på en frimarknad kan antas att bostadsägare i högre grad utgörs av äldre personer som hunnit göra karriär och samla ihop kapital. Det tycks som att ungdomar i hög grad tidigt tvingas in i ett ägande med de inlåsningar och risker med bundet kapital det innebär för att få hitta ett hem i staden.

Det är dock inte en möjlighet som är öppen för alla. Det kräver en god inkomst eller föräldrar som kan hjälpa till med insats eller borgen. De som drabbas hårdast är de som inte har tillgång till kapital nog att söka sig till ersättningsmarknaden. Istället blir de effektivt utelåsta inte bara från en attraktiv stadsdel, utan i allt högre grad från hela staden. De får söka sig utåt kransen så gott det går. 

Pendling på steroider
Trögrörligheten på bostadsmarknaden har ytterligare långtgående effekter. Den låga rörligheten i bostadsbeståndet gör att även om en hyresgäst får ett nytt jobb längre bort tenderar denne att bo kvar. Samtidigt gör förekomsten av förmåner att det är mindre intressant att flytta. Då riskerar man förlora förmåner. Detta leder till en struktur där vi pendlar längre och längre om varandra istället för att med hjälp av ett väloljat fördelningssystem byta bostäder med varandra så att var och en får kortare resor till sina vardagsmålpunkter. Robert Krol och Shirley Svorny lyckas i sin artikel The effect of rent control on commute times visa ett statistiskt positivt samband mellan förekomsten av priskontroll och pendlingstider. Ju starkare priskontroll desto värre blir effekten. De noterar också i sin slutsats att människor i priskontrollerade bostadsmarknader väljer bort att söka vissa jobb eller tvingas avgränsa sig i vilken geografiska yta de söker jobb inom, vilket minskar effektiviteten på arbetsmarknaden.

Partihallsförbindelsen


Istället för en rörlighet i bostadsbeståndet som ger närhet har vi fått låsningar och masspendling.

Pendlingstid är givetvis bara ett möjligt sätt att försöka kvantifiera effekten av låg rörlighet och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Det som döljer sig bakom begreppet är ökad trängsel på vägarna och i kollektivtrafiken, mer buller och utsläpp samt ständigt ökande behov av stora investeringar i pendlingslösningar. I ett andra steg har detta också en stark inverkan på stadsplaneringen som sådan. Istället för blandstadsprojekt läggs fokuset runt storskaliga trafiklösningar. Vi får Götatunneln, Västlänken och Förbifart Stockholm. Dessa leder i sig själva i hög grad till etableringen av bostäder med långa pendlingsavstånd.

Avslutande reflektioner
Hegemonin omkring förhandlade hyror är stark i Sverige, och även här i nätverket har systemet en stark ställning. Men den grundar sig i ren mytbildning omkring påstådda positiva effekter som i hög grad inte går att observera i verkligheten. I själva verket leder de centralt förhandlade hyrorna till vidmakthållandet av etnisk och åldersmässig segregation, att grupper utanför bostadsmarknaden stängs ute ur städerna, samt trögrörlighet på bostadsmarknaden med ohållbart ökande pendling som följd. Detta leder till att stadsplaneringen kommer i skymundan av trafikplanering.

Yimby är ett nätverk som står upp för hållbar utveckling av täta och attraktiva städer. Hållbar utveckling sägs ofta stå på tre ben. Jag har visat att vårt hyressättningssystem underpresterar kraftigt ur social synvinkel. Vidare leder det till ökad masspendling och relaterade ekonomiska och ekologiska kostnader. Det är svårt att på ett trovärdigt sätt vara för både dagens hyressättningssystem och Yimbys kärnvärden om hållbara, täta och attraktiva städer.
Gå med i Yimby Göteborg
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Daniel (6 Mars 2015 12:44):
Just saying: New York och Paris har reglerade hyresmarknader, Los Angeles har det inte. Många gånger så är det lätt att se skensamband.

Sedan blir inte artikeln bättre av uttryck såsom "socialdemokratiska intresseföreningen Hyresgästföreningen". Är motsatsen då "moderata intresseföreningen Fastighetsägarna"?
 0
Damien (6 Mars 2015 13:57):
Daniel: New york har väl bara en bitvis reglerad hyresmarknad? Vet inte hur det ser ut i Paris dock, men du får gärna förklara. Sen är det väl ingen hemlighet att Hyresgästföreningen är en ideologiskt driven organisation med många band till socialdemokraterna.

Jättebra krönika i övrigt, bra läsning! :)
 0
Mats (6 Mars 2015 14:27):
Nja, det ni tänker på är olika former av social housing. Det vill säga att fattiga är beskyddade från olika former av högre hyror i vissa områden och kvarter.

Kan inte jämföras med det svenska systemet med hyresreglering.
 0
Johannes Westlund (6 Mars 2015 15:58):
Data från NYC antyder att flertalet boende i det priskontrollerade beståndet ofta inte har flyttat på 25 år. Det är inte svårt att förstå när man ser hur prisstrukturen ser ut. Det är en värdefull förmån helt enkelt. Någon sådan parallell lyser helt med sin frånvaro i det marknadsorienterade beståndet. Men rent generellt är det väldigt svårt att jämföra olika städer och länder eftersom systemen varierar i så hög grad både vad gäller hyressättningen specifikt men också i allmänhet. Därför är de svenska resultaten särskilt intressanta. De internationella resultaten kan dock indikera ungefär vad man kan vänta sig i Sverige i den grad flera olika fall inordnar sig i en tydlig struktur.
 0
Erik Westberg (6 Mars 2015 17:09):
Det här var en häftig laddning av nyliberal propaganda. Jag tänker inte nu gå in i en sakdebatt, bara konstatera att om YIMBY vill fortsätta att vara en partipolitiskt obunden organisation bör man vara försiktig med ideologiska trosbekännelser, oavsett i vilken riktning de går.
Stadsplanering och arkitektur är fullt möjliga att diskutera förhållandevis opolitiskt. Ger man sig in i bostadspolitiken är man snart fast i vänster-högerfrågor.
 0
Krister Malmqvist (6 Mars 2015 19:02):
Det borde gå att diskutera denna fråga även på Yimby. Att kalla artikel för nyliberalt dravel är inte meningsfullt.

Här kommer min åsikt:

Privata fastighetsägare i ett kapitalistiskt samhälle är inte intresserade av att bygga hyresrätter. När ett nytt bostadsområde planeras sätter kommunen som krav för byggnadslov att en viss procent av alla lägenheter skall vara hyresrätter. Kommunen har dessutom egna bolag som enbart bygger hyresrätter. Dock har antalet nybyggda hyresrätter minskat i snabb takt. En "morot" som tidigare använts var räntebidrag till nybyggda hyresfastigheter. Det var så miljonprogrammet byggdes. Nu finns inga räntebidrag så vi får nog inte byggt särskilt många hyresrätter i framtiden. Alliansen har infört fri hyressättning vad gäller andrahandskontrakt. Det förekommer f.n. också en rätt omfattande andrahandsmarknad i Göteborg. Hyrorna i andra hand är ofta dubbelt så höga som förstahandshyresgästen betalar.
 0
Daniel Andersson (6 Mars 2015 21:42):
Väl skrivet Johannes.

En fråga du inte berör är hur en optimal fördelning mellan ägt och hyrt boende ser ut och hur det påverkas av regleringen. Borde fler bo i hyresrätt? Och för småhus finns det knappt någon hyresmarknad i Sverige.
 0
Daniel Andersson (6 Mars 2015 22:07):
Sen är det naivt att tro att diskriminering skulle upphöra med marknadshyror. Den som hyr ut har tvärtom starkare incitament att undvika hyresgäster den känner sig osäker på (avseende betalningsförmåga, risk för störningar, onormalt slitage etc.) Kanske skulle någon form av deposition minska det problemet. Det krävs också starka antidiskrimineringsregler som övervakas effektivt. Enskilda hyresgästers svagare ställning gentemot värden gör att även de måste skyddas mot värdar som missbrukar sin maktställning. Det kan finnas en konflikt mellan ett starkt besittningsskydd och hyresvärdars vilja att hyra ut utan diskriminering.
 0
Mats (7 Mars 2015 08:57):
Eller så inför man det holländska systemet med differentierade hyror beroende på vilket inkomst lägenhetsinnehavaren/-havarna har.

Det svenska systemet där höginkomsttagare har möjligheten att år efter år kunna bo i hyresreglerade attraktiva lägenheter i innerstaden är djupt stötande ur rättvisesynpunkt.
+1
Daniel (7 Mars 2015 09:39):
Visst upprätthåller dagens system segregationen såsom beskrivs i artikeln och det har säkert flera av de konsekvenser som utpekas. Det är dock högst oklart hur ett system med fri hyressättning skulle minska problemen med segregation. I min mening skulle problemen bli ännu värre.

Det är dock viktigt att diskutera hur/om vi kan modifiera systemet till att bli mer rättvist utan tvångsmedel. De kommunala hyresvärdarna borde kunna få i uppdrag att bygga balanserat i nya och befintliga stadsdelar. I grunden är en stor del av problemet bostadsbrist, där har kommunala bolag möjlighet att hjälpa till om de bara får ett tydligt uppdrag. Då slipper vi de risker som fria hyror medför.
 0
Johannes Westlund (7 Mars 2015 11:08):
Nyliberal propaganda, och så har fossilindustrins ständiga "Forskarna är politiserade miljömuppar" fått en motsvarighet. Över 90 procent av alla USAs ekonomer över hela den politiska spännvidden skriver under på att hyresregleringen är enormt destruktiv. Som jag visar ligger den ideologiska blindheten snarare i det andra lägret.
 0
Johannes Westlund (7 Mars 2015 11:13):
Krister Malmqvist: Hyresrätt är idag mindre intressant eftersom äganderätten urholkas så kraftigt av det system vi har för hyresrätten. Det handlar om prissättning och även om en rad andra faktorer. Det skulle vara mer intressant för privata investerare om de fick frihet att utforma lönsamma produkter och erbjuda dessa till marknaden till marknadspris. Eftersom det inte är möjligt är givetvis allt annat mer intressant.
 0
Johannes Westlund (7 Mars 2015 11:16):
Daniel Andersson: Jag har ingen uppfattning om den optimala nivån eller balansen. Jag hade varit en Gud om jag var så bra på att förutsäga marknaden och haft ett löjligt välbetalt jobb på valfri investmentbank. Jag konstaterar att marknaden är bättre än enskilda personer på att avgöra lämplig mix.

Diskrimineringen är bevisligen större inom det reglerade beståndet än inom det bestånd som används som approximation för ett oreglerat. Om diskrimineringen blir obefintlig, det är omöjligt att säga.
 0
Daniel Andersson (7 Mars 2015 14:07):
Johannes W: Jovisst, men som jag skriver är intresset mindre att diskriminera vid försäljning (när betalningen säkrats) än vid uthyrning. Det är en längre relation helt enkelt. Och att privata värdar, som borde vara mer kommersiella (om de inte hyr ut till kompisar), diskriminerar mer talar väl inte solklart för att maximalt fri marknad ger mindre diskriminering.
The results also indicate that this segregation is more pronounced when the property owner is a private landlord.
Någon form av regler krävs. Anonymisering av hyresgäster (Tex ansökan via internetformulär där inga texter skrivs och där adresser etc korrekturläses av tredje part) och ingen rätt att ställa krav på betalningsförmåga kombinerat med deposition och större möjligheter för värden att säga upp kontraktet vid utebliven hyresbetalning etc, kunde kanske vara en möjlighet.
 0
Erik Westberg (7 Mars 2015 17:05):
Jag skulle gärna vilja veta var i mitt inlägg jag använder ordet dravel.
Att jag använder ordet propaganda har att göra med vikten av att ge en korrekt beskrivning av de åsikter man vänder sig emot och vilka motiv som ligger bakom dessa åsikter, något jag har svårt att finna i artikeln.
Bakom hyresregleringarna står ett synsätt på bostaden som en rättighet och att det allmänna då har förpliktelser att se till att alla får bostad till en rimlig kostnad. Därtill kommer en åsikt, jag skulle säga insikt, att ett marknadssystem aldrig någonsin har lyckats lösa de uppgifterna. Segregationen var aldrig ett huvudnummer i de tankarna. Dessutom är det fel att betrakta hyresregleringarna som ett system i sig, de var tänkta som en del i ett system i vilket även ingick stöd till nybyggen och bostadsbidrag till ekonomiskt svaga grupper. Att ett system fungerar mindre bra när två av de tre tänkta grundpelarna tas bort borde inte vara ägnat att förvåna.
 0
Johannes Westlund (7 Mars 2015 17:29):
Erik Westberg: Jag har researchat ämnet en del och min beskrivning innehåller förivsso en del som kan anses onödigt politiserat eller tillspetsat, men de sakerna du anmärker på upplever jag faktiskt ligger i linje med hur saken uppfattas inom forskningen jag har tagit del av, samt hur det i hög grad diskuteras. T ex så ses och hanteras hyresreglering som ett separat system. Jag kan ju inte gärna hitta på för att passa in i din idévärld. Rita om din karta efter verkligheten.

Men om det nu är synsättet på bostaden som en rättighet så gör det saken enklare. Ett marknadssystem leder till en effektivare allokering. Fler får tillgång till bostad. Detta är en huvudpoäng i Boverkets rapport till exempel. Idén om att det inte finns någon undanträngning i nuvarande system är felaktig. Ett marknadsekonomiskt system kommer sannolikt också att ha en undanträngningseffekt, men det är lätt att visa att den kommer att bli mindre. Färre personer kommer bli utan bostad.
 0
Krister Malmqvist (8 Mars 2015 08:26):
Prisdifferensen mellan insatslägenheter av samma standard och storlek i olika lägen speglar var det är störst diskrepans mellan vad hyresgäster är beredda att betala och vilken hyra som framförhandlats. Storstäderna har högst diskrepans medan det på mindre orter utanför storstadsområden inte finns någon diskrepans alls. Många stora våningar i hyresrätter i storstäderna kommer därför att bebos av äldre människor där barnen för länge sedan skaffat egen bostad. Man har 4-6 rum och kök för 1-2 personer. Det förekommer även en svart marknad med byten och pengar under bordet för dessa lägenheter.
 0
Daniel Andersson (8 Mars 2015 12:25):
Erik Westberg:
Bakom hyresregleringarna står ett synsätt på bostaden som en rättighet och att det allmänna då har förpliktelser att se till att alla får bostad till en rimlig kostnad.

Att tala om "rättigheter" är lite som att vifta med bibelcitat. Tillför inga sakargument. Det är väl mest konservativa som gillar rättigheter som ett sätt att kodifiera sin privatmoral? Och nyliberaler som gillar negativa rättigheter i sin kamp att minimera statens makt.

Socialister , tänker jag, borde gemensamt fatta beslut om vad de prioriterar utifrån sina viljor, önskemål och vad som är praktiskt möjligt. "Rättigheter" tillför inte mycket där, tvärtom riskerar det att bakbinda kollektivets möjligheter att fatta andra beslut i framtiden.

Uppenbart prioriterades satsning på bostäder och ökad boendestandrd i Sverige under lång tid. Det vore intressant att mer i detalj veta vilka tankar och motiveringar som låg bakom den prioriteringen för att se i vilken utsträckning de gäller även idag. Nu är ju generellt boendestandarden mycket högre, men de bostadslösa och en del tex nyanlända som tränger ihop sig borde kanske kunna omfattas av de ursprungliga tankarna kring en social bostadspolitik.
 0
Daniel Andersson (8 Mars 2015 14:16):
 0
Mats (8 Mars 2015 15:16):
Angående länken ovanför: det finns inte en enda bostadsrättsförening som skulle godkänna kommunen som köpare/ny medlem. Så dom fantasierna kan nog politikerna glömma. Det skulle ändå bli för dyrt i förhållande till nyttan.

Sannolikt blir det modulbostader a´miljonprogram 2.0 istället.
 0
Daniel Andersson (8 Mars 2015 16:37):
Vad jag förstår så skall ägarlägenheter gå att köpa och hyra ut fritt så det borde kunna vara ett alternativ.

Kollade även HSB:s normalstadgar 2011:
§ 5 RÄTT TILL MEDLEMSKAP
Juridiska personer
HSB ska beviljas medlemskap i bostadsrättsföreningen.

Juridisk person som förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål får nekas medlemskap. Kommun eller landsting som förvärvat bostadsrätt till bostadslägenhet får inte nekas
medlemskap.

En juridisk person som är medlem i bostadsrättsföreningen måste ha samtycke av bostadsrättsföreningens styrelse för att genom överlåtelse förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Samtycke behövs inte vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning om den juridiska personen hade panträtt i bostaden eller vid förvärv som görs av en kommun eller ett landsting.


Så det ser allt ut som att kommunen gör som de vill.

EDIT: Det hela bestäms naturligtvis i lag.

Bostadsrättslag (1991:614)
1 kap. Inledande bestämmelser
2 kap. Föreningens medlemmar m.m.
Rätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt
4 § En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet, som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras inträde i föreningen även om de i 3 § angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.

En kommun eller ett landsting som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i föreningen. Lag (1992:505).
 0
Erik Westberg (8 Mars 2015 20:40):
Johannes Westlund:
OK, dags för lite redovisning av källor då.

Att vi har hyresreglering och att det är en kvarleva från förtitalet är, i alla fall enligt professor Bo Bengtsson, en vanlig missuppfattning

http:​/​/​www.​ibf.​uu.​se/​digitalAssets/​353/​353692_​3bobengt.​.​

Boverket har ju varit uppe i det här sammanhanget, så vad säger de om bruksvärdesystemets ursprung?

Boverket 2014:13
Bruksvärdessystemets syfte är att efterlikna ett marknadssystem men
samtidigt utgöra en spärr mot oskäliga hyror och trygga besittningsrätten15.

15 HRU s. 161 (Hyresrättsutredningen eller dess betänkande Bruksvärde, hyresprocess
m.m. SOU 1981:77).


SOU 2000:33 ger en liknande beskrivning, fast naturligtvis mycket mer grundlig och hänvisar även de till SOU 1981:77. De har också en diskussion om segregation, fullt medvetna om att den frågan inte ingick i de ursprungliga motiven men har tillkommit i debatten senare.

Sist bara ett par exempel att systemets försvarare ofta koncentrerar sig på hyresnivåer, inte segregation:

http:​/​/​www.​dagensarena.​se/​opinion/​nationalekonomer-​ska.​.​

http:​/​/​www.​politism.​se/​story/​varsagod-​har-​ar-​ditt-​fors.​.​

Till det får sägas att även de som vill avveckla bruksvärdessystemet, ex vis Bokriskommitén och Nybyggarkommissionen, talar om övergångsregler, i alla fall för Stockholm, då en avreglering med fortsatt bostadsbrist lätt kan leda till oacceptabla hyresnivåer.
 0
Erik Westberg (8 Mars 2015 20:41):
Daniel Andersson:
Låter som goddag yxskaft. Vad vi bråkade om var inte hur bostadspolitiken bör utformas utan om hur nuvarande system, eller brist på system, har uppkommit. Annars skulle jag ju kunna roa mig med att hänvisa till regeringsformen, kap 1 2§.
 0
Johannes Westlund (8 Mars 2015 22:16):
Erik Westberg: Diskussionen om hyresnivåer är bara ett annat sätt att uttrycka rädsla för segregation. Den underliggande motiveringen till att låga hyror är åtråvärt är en idé om tillgänglighet oberoende socioekonomisk status, dvs en idé att motverka segregation. Det är ställt bortom all rimlig tvivel att de här subventionerna det faktiskt handlar om i störst utsträckning tillfaller en välsituerad vit medelklass i övre medelåldern. Det är dags att ifrågasätta det systemets fördelningspolitiska rimlighet.

Jag är medveten om att hyresregleringen från 1940-talet och bruksvärdeshyrorna är två olika system. Akademiskt tycks den senare dock betraktas som en hyresreglering, vilket inte minst visas av den svenska forskningsrapporten vars titel innehåller "under (soft) rent control". Ekonomihistorikern dr Jan Jörnmark refererar även han till den som en reglering.

Oavsett vilken semantik man vill använda kvarstår faktum, att den svenska forskningen gjord på svenska förhållanden studerar dagens system. Vad man nu vill kalla den är oväsentligt, det förändrar inte resultatet.
 0
Johannes Westlund (8 Mars 2015 22:31):
Vad gäller övergångsregler, sådana kan vara rimliga för att lindra övergången. Hela idén att hyrorna skulle bli så höga att de flesta inte har råd är dock sanslös. Det säger sig självt att en vara som är dyrare än vad kunderna har råd med inte går att sälja. Två effekter som är lätt att förutsäga är:
1. Kösystemet kommer ändras från att ha baserat sig på tid till att basera sig på betalningsförmåga. Allt annat lika skulle detta innebära att andra personer drabbades av bostadslöshet men problemet skulle vara helt oförändrat. Det är dock osannolikt eftersom:
2. Marknadsmässig prissättning gör att människor behöver göra en avvägning mellan yta och den verkliga kostnaden att disponera den på bekostnad av andra. Det innebär att människor kommer att effektivisera sitt boende. Befintligt bestånd får alltså ett mer effektivt nyttjande, eller omvänt fler personer får bostad.
 0
Johannes Westlund (8 Mars 2015 22:31):
<-- Dubbelpost -->
 0
Johannes Westlund (8 Mars 2015 22:40):
Jag tror absolut inte på att införa en massa anonymiseringar hit och dit och på så sätt urholka äganderätten. Effekten är onekligen att hyresrätt blir mindre intressant. Hyresvärdarna måste själva få bestämma sina policys. I slutänden är det ju hyresvärdarna som står med den slutgiltiga risken om det visar sig att någon går bananas och bärsärk i deras kåkar.
 0
Daniel Andersson (9 Mars 2015 00:48):
Uthyrning är redan reglerat, enligt 12 kapitlet i Jordabalken.
https:​/​/​lagen.​nu/​1970​_​_​_​KOLON_​_​_​994#K12
Det står naturigtvis staten (riksdagen) fritt att ändra lagstiftningen.
Regeringsformen
1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Upprätthållandet av ägande enligt Jordabalken får väl anses utgörra offentlig makt.

Någon absolut äganderätt existerar inte.

Vad som är den för samhället mest effektiva utformningen av regelverket (som anses acceptabel av folket) kan naturligtvis diskuteras.
 0
Mats (10 Mars 2015 19:51):
 0
Mats (11 Mars 2015 18:22):
Aktiv bostadsförmedling föreslås där lediga hyreslägenheter fördelas av bostadsförmedlingen till dom mest behövande.

http:​/​/​www.​dagenssamhalle.​se/​kronika/​vem-​anade-​att-​bos.​.​
 0
Johannes Westlund (12 Mars 2015 19:45):
"Aktiv bostadsförmedling", är inte det den varianten där kommunalchefens dotter blir akut behövande just lagom till att ett centralt billigt kontrakt blir ledigt?

Nej men skämt åsido. Behovsprövning. Hur gör man det till en rättssäker och rimlig process? Det har man aldrig någonsin lyckats med hittills. Varför inte ta ett fördelningssystem som bevisligen fungerar och som fördelar bostäder med hög effektivitetsgrad?
 0
Mats (14 Mars 2015 11:35):
Boverkets förslag är att kommuner över en viss storlek ska vara skyldiga att ha en bostadsförmedling som hyresvärdar har en plikt att anmäla lediga lägenheter till. Lediga lägenheter ska sedan fördelas, inte efter kötid, utan efter vem som har mest behov av lägenhet. Kriterierna att bestämma vem som har mest behov ska sedan bestämmas av regeringen och bostadsdepartementet, inte av Boverket.
 0
Oscar Edström (15 Mars 2015 20:09):
Spännande och ögonöppnande läsning.
 0
Axel (15 Mars 2015 23:22):
Det är såklart ert val om ni vill publicera debattinlägg med "starka" politiska åsikter - men detta stycke tycker jag var ett lågvattenmärke av det jag läst på sidan. I ett tvärpolitiskt nätverk känns det olämpligt med ett inlägg som känns som hämtat från en blogg/ledarsida skriven för medhållande borgerliga sympatisörer. Jag menar, för att få fram debattinlägg som har potential för att vara underlag för informativa diskussioner så kan man behöva kvalitetsgallra lite.

Typ denna sortens floskler/felaktigheter/dumheter gör att man blir trött:
"... den socialdemokratiska intresseföreningen Hyresgästföreningen"
"De antas representera alla svenskar som bor i hyresrätt, vilket i sig för tankarna obekvämt österut."
”Pennygången har blivit en symbol över brytningen mellan den gamla socialistiska folkhemsvisionen och en modernare syn på vad rättvisa är”

Utöver det så tycker jag att Westlund inte ger en särskilt överensstämmande bild av resultaten från det forskningsmaterial han refererar till. Exempelvis när han citerar rapporten om Stockholms hyresmarknad:

"De skriver att emedan ett kösystem kan uppfattas som rättvist och transparent är det i högsta grad diskriminerande mot unga och invandrare. De som får de mest attraktiva kontrakten må ha en något lägre inkomst än de som köper bostadsrätt i liknande läge men de tillhör en väletablerad socialt stark grupp vit medelklass."

Jag hämtade hem artikeln och författarna säger inte att kösystem är diskriminerande mot unga och invandrare utan detta är en slutsats Westlund drar. De säger att kösystemet innebär mer begränsade möjligheter för unga och invandrare med tillgången till ett bostadskontrakt jämfört med andra som haft möjlighet att köa en längre period. Att den som har köat längst har förtur är dock själva kärnan i ett kösystem; att säga att kösystem av denna anledning är diskriminerande är att blotta att man inte vet vad diskriminering betyder. Det är som att påstå att utbetalningen av barnbidrag till vårdnadshavare varje månad utgör diskriminering mot alla de i samhället som inte får bidraget.

Författarna skriver att hyresgästerna i centrala Stockholm är äldre, har högre utbildningsnivå och har färre barn samt att de i lägre omfattning har utländsk bakgrund jämfört med hyresgästerna i Stockholms ytterområdena. Men att de ”tillhör en väletablerad socialt stark grupp vit medelklass” är återigen en slutsats som Westlund drar och tillskriver författarna.

Att skriva ut sina egna slutsatser och åsikter på detta viset och hävda att det är taget ur en forskningsartikeln tycker jag ligger över gränsen till det ohederliga.

Sen hade det väl varit på sin plats med en diskussion om huruvida situationen med hyresrätter i Stockholm verkligen är överförbar på förhållandena i Göteborg.
 0
Johannes Westlund (17 Mars 2015 00:49):
Jag vågar påstå att det här är det mest forskningstunga som skrivits om hyressättning i Yimbys historia. Det är dock inte en strikt vetenskaplig avhandling. Texten innehåller mycket riktigt personliga tolkningar, extrapoleringar och retorik. Dock knappast otillbörligt mycket. Jag tycker det är ytterst märkligt att kalla den för ett "lågvattenmärke". Det är ett opinionsinlägg precis som alla andra inlägg här. Du använder dubbla standarder.

Förvisso är nätverket tvärpolitiskt, men jag uppfattar det främst som urbanistiskt. Det hade inte varit särskilt trovärdigt att vägra publicering av fakta bara för att den är politiskt obekväm att hantera. Ofria hyror är i hög grad inte förenligt med den stadsutveckling Yimby förespråkar. Över 90 procent av alla ekonomer instämmer i att hyresreglering är mycket destruktivt. Motståndet är nästan uteslutande baserat på ideologisk blindhet. I detta fallet är den marknadsliberala linjen tveklöst mittfåran. Att förneka detta är på samma nivå som att förneka klimatproblemen med nån vals om att IPCC är politiserat och att det minsann finns en handfull "oberoende" forskargrupper som "vågar säga sanningen".

Diskriminering betyder att särskilja. En grupp med egenskap a skiljs från en grupp med egenskap b. Kvinnor från män, utlandsfödda från infödda och så vidare. Ett kösystem diskriminerar på tid. De som har kunnat köa länge (äldre) från de som inte har kunnat det (ungdomar och nytillkomna). Det är så att säga det som är grundfunktionen med kösystemet, och det är detta som pekas ut i avhandlingen. Det är i själva verket oärligt att prata om kösystem som rättvist. Det är ett system som gynnar en grupp på en annan grupps bekostnad på grundval av egenskaper som karaktäriserar respektive grupp, precis som man beskyller marknaden för att göra, fast då diskriminerat på inkomst.

Avslutningsvis, min tanke med det här inlägget är att föra upp denna viktiga nyckelfråga på agendan, diskutera den och kartlägga fakta i målet. Alltför länge har diskussionen i nätverket helt saknat koppling till vetenskapliga rön och fakta, utan bara grundat sig i ideologiska teser. Jag välkomnar andra att själva genomföra faktasök och publicera sina slutsatser här. Det behövs för diskussionen. Jag är övertygad om att nätverket i sinom tid kommer konvergera runt en ståndpunkt som stöds av fakta.
 0
Patrik Höstmad (17 Mars 2015 09:09):
Det kommer inte drivas någon förändrig av hyreslagsstifningen i Yimbys namn. Det viktiga för Yimby är att det byggs med småskalig blandning: funktioner, socialt och arkitekturen.

Har vi väl fått ordning på det så kan det rödgröna laget köra med hyresreglering och statliga subventioner. Den blå laget kan köra med hyressreglering och ett försök till mer av marknad. Det är alltså ingen idag som är intresserad av att ta bort hyresregleringen så det är en icke-fråga rent politiskt.

Det intressanta tycker jag är de negativa effekter som regleringen för med sig, att vara medveten om dessa och fundera på vad man kan göra åt dem.

Som sagt i ingressen vi publicerar gärna repliker på inlägget här på bloggen.
 0
Johannes Westlund (17 Mars 2015 11:50):
Det jag har försökt visa är att detta inte är en partipolitisk ickefråga där "röda laget" har lösning A och "blåa laget" har lösning B och att det för stadsbyggandet egentligen är oväsentligt om man gör det ena eller det andra. Empirisk forskning visar tydligt stora skillnader. Den ekonomiska expertisen står i stort sett enig, det är den enskilt största enigheten bland amerikanska ekonomier enligt den kanske mest citerade undersökningen.

Yimby förespråkar tät blandstad, dynamiska och levande stadsmiljöer samt variation och integration enligt nätverkets egen "om"-sida. Det är lite märkligt att en samordnare gör ett kategoriskt uttalande om att detta inte kommer vara en fråga för nätverket när det finns omfattande empiri omkring policyns skadliga effekter på flera av dessa kärnvärden. Det skapar viss misstanke om ryggradslös populism. Jag har fått intrycket av att Yimby tenderar att grunda sina ställningstagande i fakta.

Att inget politiskt parti driver frågan i nuläget är ett svagt argument. Hur många partier driver avskaffandet av parkeringsnormer, en fråga där Yimby tagit tydlig ställning? Hur många partier driver frågan om småskaligt byggande? Tvärt om är industrialisering och storskalighet den ledande agendan. Om Yimby bara drev frågor som drivs av befintliga partier hade vi inte haft mycket till agenda.
 0
Axel (17 Mars 2015 13:03):
Krönikan är skriven med många "tillspetsningar" och är dåligt underbyggt (dålig/oärlig återgivning av vad författarna säger, det lilla jag ännu undersökt i vilket fall) och med en slarvig användning av begreppen. Då den utstrålar nyliberal övertygelse om de fria marknadskrafternas förmåga att utveckla staden så kan man inte utesluta att krönikörens politiska övertygelse påverkat omdömet och gjort att underlaget till artikeln "spinnats" ett varv extra och dragits ett steg längre än vad som vore rimligt.

"Diskriminering betyder att särskilja."

Nej, det gör det inte. Särskiljning görs och behöver göras inom offentlig verksamhet. Resurser är alltid begränsade och alla kan tyvärr inte få allt. Det krävs att man utformar system för att avgöra vem som ska få vad - detta är inte diskriminering. Diskriminering innebär att negativt särbehandla vissa på oriktiga/fördomsfulla grunder. Du kan naturligtvis tycka utifrån dina värderingar om hur ett rättvist system ska fungera att ett kösystem är ett dåligt system för fördelning av hyresbostäder, men att hävda att det är diskriminerande på grund av att vissa får en lägenhet senare än andra är i bästa fall en "personlig tolkning" av begreppet diskriminering. Men enligt ditt sätt att se på det så är ju alla system för fördelning av resurser precis lika diskriminerande, vare sig det är ett kösystem eller en fri marknad, i samma ögonblick som en person tilldelas någonting och en annan person blir utan.
Det skulle göra diskriminering till ett begrepp som helt saknar innebörd (vilket väl just är vad många nyliberaler/"libertanianer" strävar efter).

Sen är jämförelsen med klimatförnekelse inte särskilt träffande: klimatförnekelse är en bedömning av det rent vetenskapliga läget som är i strid mot vad som presenteras och bedöms av klimatforskare världen över. Du jämför detta med ekonomers motstånd mot hyresregleringar och lyfter fram dem som att de skulle sitta på facit i debatten om vad som är bra för städers utveckling - men du måste faktiskt förstå att det inte är upp till ekonomer att göra en bedömning av vad som är rätt och fel i denna fråga för hela samhällets räkning, då den frågan är värderingsgrundad. Och att många ekonomer avskyr marknadsregleringar är för mig lika oväntat som att jägare är motståndare till djurrätt.

Diskussionen bottnar i värderingar. Det finns urbanistiska värden i bevarandet av hyresregleringen, liksom det säkert också finns urbanistiska värden som kan uppnås genom att minska hyresregleringen. Men eftersom du inte verkar tro på att det alls finns några som helst urbanistiska värden i att bevara hyresregleringen, och menar på att man måste vara för marknadshyror om man är för stadsutveckling och urbanism, så kan jag här ge dig ett par skäl till hyresregleringens bevarande:

1. Hyresreglering möjliggör för folk med lägre inkomster att bo i staden.
- Detta är dels bra i sig, då det ger mer av en socioekonomisk blandning, och det tillåter exempelvis studenter och folk med ojämna inkomster (t.ex. konstnärer och kulturutövare av olika slag) att bo mer centralt. Då du efterfrågade forskningsstöd så hänvisar jag till den förstnämnda artikeln som ju ger stöd åt att hyresreglering tillåter folk med lägre inkomster att bo mer centralt.
2. Hyresreglering tillåter stadsdelar att behålla sin karaktär.
- Genom att förhindra fluktuation i en stadsdels hyror efter hur pass attraktiv stadsdelen anses vara så tillåts folk att bo kvar, verka och utveckla sin stadsdel. Det hade varit ett effektivt sätt att ta kål på exempelvis Haga, Masthugget och Majornas karaktär genom den chockhöjning av hyrorna som skulle ske om hyressättningen blev helt marknadsstyrd, och jag skulle tro att den spännande urbana utvecklingen av en stadsdel som är "på gång" (typ Gamlestan?) skulle avta ganska snabbt om fastighetsägarna höjer hyrorna i samma takt som den ökande efterfrågan på bostäder i stadsdelen.
 0
Patrik Höstmad (17 Mars 2015 13:06):
Johannes, jag får förtydliga: Det kommer inte drivas någon förändrig av hyreslagsstifningen i Yimbys namn eftersom det inte finns någon konsensus eller ens majoritet inom nätverket för att driva frågan. En avreglering är fråga som intresserar ett fåtal och andra undviker den för den är för politiskt laddad i dagsläget. Du får dock utrymmet att driva en diskussion kring frågan.

Hur många partier driver avskaffandet av parkeringsnormer, en fråga där Yimby tagit tydlig ställning?
MP har drivit det i Göteborg så Göteborg har ingen norm och det är möjligt att bygga helt bilfritt (förutom besöks och tillgänglighetsparkering).

Hur många partier driver frågan om småskaligt byggande?
Att de små/mindre aktörerna ska få bygga finns nu policydokumenten i Göteborg. Sedan gäller det att följa upp detta och se var det blir av det i praktiken.
 0
Daniel Andersson (17 Mars 2015 14:43):
Diskriminera har en mer allmän betydelse på engelska och latin än i svenskan. Fast även på svenska kan vi tala om till exempel "testets diskriminerande förmåga". Att det sker en betydelsevidgning under påverkan från engelska vore inget konstigt.

Sen kan även förment neutrala system vara diskriminering. Till exempel om man vid upphandling ställer krav som man vet endast en leverantör kan leva upp till och som egentligen inte är relevanta, eller när till synes neutrala krav ställs för att gynna företag i det egna landet. Jag säger därmed inte att det även skulle gälla för hyreslagstiftningen, att den skulle vara medvetet utformad för att gynna vissa grupper.
 0
Mats (17 Mars 2015 15:21):
Patrik Höstmad har rätt.

Man kan inte utkämpa krig på alla fronter utan måste välja sina strider. I Yimbys fall är det att fortsätta propagera för att bygga tät stat och motverka en del byråkrati kring nuvarande bygglagstiftning.

Samtidigt kan jag förstå Johannes och andras frustration över att ingenting händer med den inneboende trögheten i det svenska systemet.
 0
Axel (17 Mars 2015 22:10):
Daniel: Visst förstår även jag att samma ord kan ha olika betydelse i olika sammanhang, men när man talar om diskriminering av olika grupper i samhället så syftar man på det vedertagna samhällsvetenskapliga/juridiska begreppet diskriminering.
 0
Krister Malmqvist (18 Mars 2015 06:42):
Hyresrätter kommer enbart att byggas av de kommunala bolagen inom Framtidenkoncernen. Privata fastighetsägare bygger inte hyresrätter p.g. av hyresregleringen. Om vi inför någon typ av investeringsbidrag vid byggandet av hyresrätter kanske det kan ändra situationen. Det går inte att generellt införa fri hyressättning i befintligt bestånd för då blir det väldigt kraftiga hyreshöjningar i centrala lägen.
 0
Pär Johansson (18 Mars 2015 08:53):
Krister du har fel. I Kvillebäcken byggs nu 2 000 bostäder. Privatägda Wallenstam bygger fyra kvarter, cirka 400 bostäder i området, längs med Gustaf Dahlénsgatan. Kommunala Bostadsbolaget har byggt 200 lägenheter i två kvarter. Här bygger alltså en privat hyresvärd dubbelt så mycket som den kommunala. Går du in på exv. Wallenstams hemsida ser du att de har planer på att bygga i flera områden i Göteborg. Det finns säkert fler privata fastighetsägare som planerar att bygga nya hyresrätter.
 0
Jan Wiklund (27 Mars 2015 10:51):
Att reglera vem som ska privilegieras med korta avstånd är förstås en dålig idé från början. Emellertid fungerar det inte heller med s.k. fri marknad på hyror, eftersom detta ofelbart skulle leda till en gigantisk förmögenhetsöverföring till dem som äger fastigheter centralt, på alla andras bekostnad.

Med andra ord ökad ojämlikhet och ökade inkomster av kapital på bekostnad av inkomster av arbete, helt i enlighet med Thomas Pikettys beskrivning av nuvarande trender.

Emellertid skulle det inte nödvändigtvis bli någon ökad produktion av bostäder centralt, vilket annars vore det socialt motiverade skälet till de ökade vinsterna.

Bostadsmarknaden är nämligen, pga den begränsade tillgången på mark, monopoliserad. Och på en monopoliserad marknad blir priset högt och produktionen låg.

I den bästa av alla världar borde förstås hyran bestämmas av marknaden. Men för att detta inte ska leda till socialt destruktiva följder måste det finnas ett överflöd av stadsplanerade tomter. Så kom igen med förslag på marknadshyror när detta finns.
 0
Johannes Westlund (29 Mars 2015 13:27):
Det är felaktigt att påstå att bostadsmarknaden är monopoliserad. Däremot är marknaden för mark det via det kommunala planmonopolet. I princip ser jag en uppluckring av det senare som en åtgärd som hänger ihop med marknadshyror, men man måste kunna prata om enskilda åtgärder var och en för sig. Marknadshyror är faktiskt en god idé även om det inte skapas överflöd av byggbar mark. Boverket menar att det leder till att fler får bostäder genom att människor får incitament att utnyttja beståndet mer effektivt. En singel som idag fastnar i en trea kan om marknadshyror införs både få möjlighet och tjäna på att byta till en liten tvåa eller en etta. Trean blir ledig för paret som funderar på att flytta ihop från varsin etta. Och så vidare. Totalt sett är effekten enligt rapporten från Boverket betydande. Vidare ökar rörligheten, vilket kan minska behovet av pendling.

Problemet att vinster koncentreras till vissa typer av lägen kan hanteras genom att ändra skattesystemet. Markskatt ser jag som en tredje åtgärd som hänger samman med detta. Det är dock knappast orimligt att den som gjort en bra investering får avkastning på den jämfört de som har gjort mindre bra investeringar, liksom det är orimligt att de som bor oattraktivt ska tvingas betala överpriser relativt de som bor attraktivt.
 0
Mats (2 April 2015 09:05):
Lennart Weiss, tidigare socialdemokratisk politiker, numera på Veidekke sågar politikernas nya favoritprojekt "modulbostäder". Såna bostäder, förutom att dom är undermåliga på alla sätt, skulle behöva ha en månadshyra på 20.000 kr för att bli ekonomiskt lönsamma.

http:​/​/​www.​dagenssamhalle.​se/​nyhet/​kaplans-​kalkyler-​fo.​.​
 0
Krister Malmqvist (11 April 2015 10:08):
Fastighetsskatten på hyreshus och övriga komersiella fastigheter drar in stora summor till staten. En viss del av dessa pengar borde kunna avsättas till stöd för nybyggnation av hyresrätter. Nu vill ingen bygga sådana eftersom lönsamheten är mycket lägre än om man bygger bostadsrätter. Stödet kan maximeras tidsmässigt och beloppsmässigt så att byggnation av hyresrätter blir attraktivt för byggarna.
 0
Mats (12 April 2015 11:07):
Mer bidrag till byggsektorn Krister? Eller more of the same? 50 års havererad socialistisk bostadspolitik är alltså inte tillräckligt utan vi ska ha ännu mer skatter, regleringar och bidrag?

Ingen i utlandet har längre Sverige som nån förebild, förutom ett gäng vänsterintellektuella som läst alla Wallanderdeckare och gillar länder med högt skattetryck.
Trots att vi har världens 5:e högsta skattetryck så har Sverige kronisk bostadsbrist, rekordhög ungdomsarbetslöshet, och urusel integration av invandrare på arbetsmarknaden.

Inte ens BNP imponerar längre. Dom senaste studierna (Klas Eklund mfl.) av dom borgerliga regeringsåren 2006-2014 visar att BNP/capita sjunker i Sverige. Befolkningen ökar alltså snabbare än vad ekonomin växer.

Sverige sitter fast i den präktiga ankdammen och inget blir bättre.
 0
W Wallin (12 April 2015 11:42):
I en värld där det finns bostäder till alla och efter var och ens sociala och ekonomiska situation, behövs vare sig hyresreglering, eller andra lagar.
Med en liten överproduktion av bostäder kommer var och en att anskaffa en bostad efter sin ekonomiska och om utrymme finns för sin sociala situation.

Den hyresreglering vi har i Sverige där Allmännyttan och Hyresgästföreningen går hand i hand och har möten under året och i samfälld anda kommer fram till, den hyressättning som Allmännyttan vill ha är inte realistisk. Tyvärr blir det så när man har ett stort underskott på bostäder.

De bostäder, som byggdes under -40 -50 och -60 talen, utgör 55% av de Allmännyttiga bostadsbeståndet. Då kunde man bygga mer än 100 lägenheter för en miljon kronor. De har hela tiden varit uthyrda och ligger också rätt centralt.
Nu säger man att man behöver mycket kapital för att renovera dem, man tar också med detta med "Energisanera", det ligger ju i tiden.

Om man går till Stadsbyggnadskontorets arkiv och letar upp några av dessa fastigheter, kommer man att se, att de är "Pantförskrivna" och "Belånade" till dagens marknadspris.
Ja, då är det ju svårt, att ens energisanera dem eller renovera dem med eget kapital.
Men en fråga kvarstår, vart har kapitalet tagit vägen ???
En enkel uträkning, om man vill vara snäll, har kommit fram till att det rör sig om 25 miljarder kronor från början av -80 talet, när man började följa med marknadsvärdet, fram till idag.

Egentligen skulle man få betalt för att bo in dessa dåliga bostäder, som läcker, har ohyra och inte är sanerade.

Men Hyresgästföreningen anser att man skall ha marknadshyra på dessa och det är ju alla inblandade parter nöjda med. Mest nöjda är de privata fastighetsägare som inte har belånat sina fastigheter på samma sätt som de Allmännyttiga förvaltningsbostäderna har gjort. Bokföring är en sak, verkligheten en annan.
Heja Allmännyttan. Lev väl.

Undertecknad satt tidigare som styrelseledamot i ett Allmännyttigt förvaltningsbolag, så undertecknad har egen personlig erfarenhet, om hur det går till.
WW
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland Yimby Göteborg:s 5552 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY GÖTEBORG

Yimby Göteborg är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
 
Vi vill att Göteborg ska växa och utvecklas som stad.

Idag byggs det för lite, för dyrt, för glest och för tråkigt. Det måste vi ändra på.

Yimby Göteborg vill ta fasta på de fungerande, levande och roliga stadsmiljöer som redan finns i Göteborg (t.ex. Långgatorna) och bygga mer, mycket mer, på det viset.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga dyra, likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett systemfel som måste rättas till.

Yimby Göteborg vill vara en positiv och konstruktiv röst i debatten, inte bara analysera problemen utan också diskutera möjligheterna. Det är vad Yimby handlar om!


Yimby Göteborg på Twitter